Att lyckas med CSR –

Att lyckas med CSR

– En fallstudie av Electroluxarbete med Corporate Social Responsibility med fokus på förändring/utveckling av arbetet mellan åren 2003 och 2008

Kandidatuppsats Författare:

Uppsala Universitet vt -09 Stina Levisson

Företagsekonomiska institutionen Filip Torp

Abstract

During the last years, the moral and ethics in companies has been a growing subject in media. Large multinational companies are to a bigger extent using workforce in developing countries and the working conditions at the workplaces in those countries, are more or less controlled. Even if a company carefully controls its own business, it can be using subcontractors that for instance use child labour or forced labour, or in some other way makes human rights abuses. When the world gets more globalized and the market where the companies act gets bigger, there will be new issues for companies to handle. The companies have to satisfy not only the interests of the costumers and the shareholders, but also the environment around it, containing many different stakeholders. Many companies do this by implementing “Codes of Conduct” and by working with what is often named Corporate Social Responsibility (CSR).

The purpose of this thesis is to interrogate how a company can adapt its work with CSR towards its stakeholders. The company chosen is Electrolux, since they have been praised by Globe Forum for their work with CSR in the category Business Operation and Reporting. To evaluate the performance of Electrolux, we have used the ten principles of the UN Global Compact. The ten principles states what can be done by companies in four different areas: human rights; working conditions; environment and anticorruption.

To do the evaluation we have been studying theories that explain a company’s relations to its stakeholders (stakeholder theory) as well as a theory of CSR (Carrols four step pyramid). The data collection has been made mainly from reports from Electrolux, but also other documents and newspaper articles have been used.

Innehållsförteckning

2.1. Corporate Social Responsibility ... 7

2.1.1. Etiskt ansvar ... 8

2.1.2. Filantropiskt ansvar ... 8

2.2. Intressentmodellen ... 8

2.3. FN Global Compacts tio principer ... 11

2.3.1 Mänskliga rättigheter ... 11

2.3.2 Arbetsförhållanden ... 12

2.3.3. Miljö ... 14

2.3.4. Antikorruption ... 15

2.4. Kritik mot de tio principerna ... 15

2.5 Analysmodell ... 15

3. Metod ... 17

3.1. Metoddiskussion ... 17

3.2. Kritisk hållning till val av metod ... 18

4. Electrolux arbete med CSR ... 19

2

1. Inledning

1.1. Bakgrund

Under senare år har stark kritik många gångerriktats mot företag på grund av händelser som lyft fram sociala och etiska problem. Enron-skandalen1 är ett av många exempel på detta. När kritiken uppstår ställs ofta frågan huruvida företagen har uppträtt socialt och etiskt ansvarsfullt gentemot det samhälle de agerar i. Att tala om relationen mellan företag och samhälle är svårt då frågan om vad samhället spelar för roll för företaget, och vice versa, har blivit alltmer komplex. En utveckling har skett i och med att relationerna till olika aktörer och samarbetspartners blivit fler på en större och mer globaliseradmarknad. Företag är en viktig del av samhällets uppbyggnad varför de också granskas och ständigt utsätts för kritik. När granskningen ökat och kritiken blivit starkare har fler företag svarat med att arbeta aktivt med socialt ansvarstagande, ofta benämnt Corporate Social Responsibility (CSR). (Carrol & Buchholtz 2006, s. 3-5)

Qviberg (2006) debatterar för att etik är en modefluga och att det idag finns ett tryck på företag att acceptera den nya ideologin kring CSR. Han menar att alltför många företagsledare sysslar med etik och att det är högst oklart vad ”etikpratet” faktiskt tjänar till. Qviberg menar att det sällan ger någon vägledning för dem som vill omsätta tankarna till praktisk handling och att det istället i praktiken handlar om lobbying. Han menar att ”etikpratet” bidrar till en otydligare ansvarsfördelning, vilket i sin tur leder till att alltfler företagsledare själva får välja hur de vill presentera sin verksamhet. Vidare anser han att detta kommer att leda till fler skandaler av Enron-typ, jämfört med om företag istället fokuserade på det de är bäst på, vilket enligt Qviberg är, att ta ett ekonomiskt ansvar.

Ekman (2006) svarar på Qvibergs uttalande om att etik inte behöver finnas hos företagen. Enligt Ekman har CSR bidragit till förbättringar inom många områden såsom barnarbete, miljö och jämställdhet. Ekman menar vidare att företagens etik och moral har blivit viktigt för allmänheten och samhället genom att företagen och kapitalet får större makt i en mer

1

3 globaliserad värld där lagar och värdesystem inte alltid når ut. Ekman menar också att förtroende är grundbulten för effektiv maktutövning och att företagen utan samhällets förtroende får mindre handlingsutrymme. Han säger vidare att ”Företag och marknad är samhällets medel för att skapa ekonomiska värden. Denna process måste ske på hela samhällets villkor. Den renodlade aktieägarmodellen som enbart ser till ägarnas och ”dealmakers” intressen kan aldrig fungera.” Ekman avslutar sin artikel med att påpeka att processen med att formulera företagsetik bör ske genom att företags handlingar placeras i det alltmer globaliserade samhällets värderingssystem. Han menar att FN:s Global Compact på ett bra sätt visar hur detta kan genomföras, genom de riktlinjer organisationen ställer upp.

Denna diskussion mellan Qviberg och Ekman är ett exempel på hur företags sociala och etiska ansvar debatterats de senaste åren. Ett viktigt avstamp för utvecklingen av företags sociala ansvar skedde under Global Compacts toppmöte i New York den 24 juni 2004 (Regeringskansliet 2004). Global Compact är en organisation inrättad av FN i syfte att stödja företag i arbete med socialt ansvarstagande. Organisationen ställer upp riktlinjer för hur företag bör arbeta med socialt ansvarstagande genom att sätta upp principer inom områdena: mänskliga rättigheter; arbetsförhållanden; miljö och antikorruption. (FN Global Compact 2008)

4 medlem i organisationen genom att gå med i deras nätverk eller kontakta den person som är kommunikationsansvarig. Samarbetspartner kan alla bli, både företag och individer på företag, genom personliga möten som leder till avtal mellan individen eller företaget och Globe Forum. (Nee 2009) När Electrolux år 2008 utsågs till bästa företag att integrera CSR i sin organisation utgick juryn i Globe Forum i sina bedömningar ifrån Global Compacts ovan nämnda principer (Globe Award 2008).

1.2. Electrolux

Electrolux grundades 1919 i Sverige och är idag ett multinationellt vitvaruföretag. Företaget säljer mer än 40 miljoner produkter till kunder på mer än 150 marknader varje år. Produkterna är kyl och frys, diskmaskiner, tvättmaskiner, dammsugare och spisar. Företaget har en rad olika varumärken utöver Electrolux såsom AEG-Electrolux, Eureka, Zanussi och Frigidaire. 2008 hade företaget en försäljning på 105 miljarder SEK och antalet anställda uppgick till 55 000. (Electrolux 2009) Electrolux har under 2008 produktion på 50 olika platser runt om i världen och tillverkningen består huvudsakligen av montering av komponenter och bearbetning av råmaterial från olika utomstående leverantörer. Electrolux verksamhet har två inriktningar; varor mot privatkund och professionella produkter. Varor som säljs till privatkunder är hushållsapparater såsom kyl, frys, spisar, tvättmaskiner, diskmaskiner och dammsugare. Professionella produkter är större hushållsmaskiner och säljs framförallt till hotell och restauranger. (Datamonitor 2008)

1.3. Problematisering

Jenkins (2005) menar att det i och med en alltmer globaliserad och växande marknad ställs nya krav på företags ansvarstagande. Det handlar om att ansvara även för andra aspekter än enbart kvalitet och leveranser av produkter i rätt tid. Det kan exempelvis gälla arbetsförhållanden för de anställda och miljörelaterade påverkansfaktorer. Med ökad globalisering och utvecklad teknologi ökar också uppmärksamheten kring varumärkesbyggande, och särskilt stora, ledande företag blir sårbara för dålig publicitet. (Jenkins 2005, s. 527)

5 framförallt under själva användandet men även under sin produktion. Utöver en stor energikonsumtion kan även andra miljömässiga aspekter läggas på verksamheten, exempelvis användandet av så kallade freoner. En debatt har förts under de senaste 20 åren, främst kring användandet av freoner i kylar och frysar. 1987 träffades en internationell överenskommelse, Montrealprotokollet, med syfte att begränsa användandet av freoner i produktion och användning, då freonanvändningen utgör en bidragande faktor till växthuseffekten (Nationalencyklopedin 2009). Electrolux, som stor tillverkare av kylar och frysar, har naturligtvis berörts av såväl debatten som de förordningar som instiftats i området.

Som tidigare nämnt består Electrolux verksamhet huvudsakligen av montering av komponenter samt bearbetning av råmaterial från olika leverantörer. Leverantörskedjan är stor för Electrolux och företaget hade under 2008 cirka 3 800 leverantörer runtom i världen. (Swedwatch 2008) Att Electrolux verksamhet till stor del är uppbyggd kring olika leverantörer innebär att omgivningen inte enbart ställer krav på ansvarstagande inom kärnverksamheten, utan även längs leverantörskedjan, något som gör rollen som ansvarstagande företag än mer komplicerad.

6 sådant exempel är som tidigare nämnt Electrolux, varför en fördjupning i detta specifika företags arbete med CSR kommer att göras i studien.

1.4. Syfte

Syftet med studien är att ta reda på hur Electrolux etiska och filantropiska ansvarstagande förändrats och utvecklats över tid, samt hur företaget hanterat sina intressentrelationer. Utifrån en analys av detta ska faktorer som bidragit till att Electrolux, av Globe Forum, utsetts till Sveriges bästa företag att arbeta med CSR tas fram.

1.5. Frågeställning

För att uppfylla syftet har vi valt att formulera frågeställningen: På vilket sätt har Electrolux anpassat sitt arbete med CSR efter sina intressenter, för att 2008 utses till bästa svenska företag inom området CSR2_?

1.6. Avgränsning

Studien baseras på en jämförelse av Electrolux ”hållbarhetsrapporter” från 2003 och 2008. Anledningen till att dessa rapporter valts som studieobjekt är att de utgör den första respektive den senaste ”hållbarhetsrapporten” som utgivits och studien ämnar undersöka förändring och utveckling över tid. På grund av studiens omfattning och tidsaspekt har inte rapporterna som utgivits årendäremellan studerats.

2

7

2. Teoretisk bakgrund

Carrols fyr-stegsmodell har använts som definition av CSR eftersom denna beskriver företags ansvar gentemot sin omgivning utifrån olika nivåer, närmare bestämt ett ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt perspektiv. I denna studie har fokus lagts vid det etiska och filantropiska ansvaret, detta för att studien syftar till att utreda vad företag presterar mot sin omgivning utöver de mer självklara ansvarsområdena. Eftersom CSR gäller företags ansvarstagande gentemot olika delar av sin omgivning har intressentmodellen använts för att beskriva företagets position i just den omgivningen. Globe Forum använder FN Global Compacts tio principer i sin bedömning av hur lyckat ett företag är i sitt arbete med CSR. Dessa tio principer används därför som grund för den egna analysmodell som kommer att användas vid analys av resultaten utifrån de ovan nämnda teorierna.

2.1. Corporate Social Responsibility

8 Figur 1. Carrols modell av CSR (Carrol 2006)

2.1.1. Etiskt ansvar

Carrol (2006) menar att lagar är ett sätt att uppbringa ordning, men att dessa trotsallt inte kan täcka alla områden och problem som företag ställs inför. Det etiska ansvaret fungerar som ett komplement som täcker de etiska och moraliska förväntningar som också finns på företag. Etiskt ansvar innebär att ett företag måste förhålla sig till normer, värderingar och standardprocedurer, något som krävs för att upprätthålla en god relation till sina intressenter. Då etiskt ansvar är föränderligt över tid och ständigt debatteras, är det svårt att definiera vad det verkligen innefattar. Det kan därigenom också vara svårt för företag att agera efter dessa förväntningar.

2.1.2. Filantropiskt ansvar

Filantropi kan beskrivas som ”att göra gott”. Detta ansvar utgör toppen av Carrols pyramid och beskrivs som företags frivilliga ansvar. Det är frivilligt eftersom det inte är något som måste följas enligt lag och kan istället ses som en möjlighet för företag att engagera sig socialt. Skillnaden mellan etiskt ansvar och filantropiskt ansvar är att det senare inte är grundat i en etisk eller moralisk aspekt. Företaget gör därmed inget moraliskt fel om det inte tar ett filantropiskt ansvar.

2.2. Intressentmodellen

9 organisations objectives” (Freeman citerad i Friedman & Miles 2006, s. 1). Teorin utvecklar bilden av organisationen från att endast innefatta företaget till att även innefatta dess intressenter. De mest uppenbara intressentgrupperna enligt ovan nämnda definition kan sägas vara aktieägare, kunder, anställda, leverantörer och distributörer samt samhället där företaget verkar. (Friedman & Miles 2006) Med ett bredare synsätt kan även andra grupper inkluderas, såsom konkurrenter, stater, finansiärer, media, intresseorganisationer, politiska organisationer, branschorganisationer och konsulter (Freeman refererad i Grafström et al., 2008). Syftet med organisationen blir med intressentmodellen som synsätt enligt Friedman & Miles (2006) att hantera och tillfredsställa alla de intressen som finns inom organisationen, som med detta synsätt alltså innefattar både företaget och dess intressenter.

Andriof et al. (2002) beskriver att företag behöver ett engagemang som är bredare än att endast innefatta ägare. Han menar vidare att det pågår ett maktspel mellan de olika aktörerna och att dessa aktörer har ett ömsesidigt intresse i varandra. Ett beroendeförhållande uppstår med andra ord och detta förhållande är något som måste underhållas kontinuerligt. Teorin sammanfogar företagets ansvar gentemot de olika intressenterna med företagets övergripande mål och menar att de konflikter som kan uppstå mellan dessa potentiellt olika intressen ständigt måste hanteras.

Friedman & Miles (2006) refererar till Freeman som utvecklar ”stakeholder-konceptet” till att innefatta två dimensioner. Den första kallar Freeman ”The Principle of Corporate Legitimacy” och innebär att ett företag ska drivas på ett sådant sätt att intressentgruppernas intressen uppfylls. Gruppernas rättigheter måste tas hänsyn till och de ska kunna påverka frågor som berör dem. Den andra kallas för ”The Stakeholder Fiduciary Principle” och med den menas att ledningen för ett företag både ska agera som de respektive intressenternas agent3 _{och samtidigt måste agera i företagets eget intresse och för dess överlevnad.} Ledarens uppgift kan därmed sägas vara att fatta beslut som gagnar överlevnaden av hela den organisation som alltså innefattar både företaget och dess intressentgrupper. (Friedman & Miles 2006, s. 1)

3

10 Freeman & Reed (1983) beskriver två definitioner av intressenter. Den första kallar de ”The Wide Sense of Stakeholders” och denna innefattar alla identifierbara grupper eller individer som kan påverka ett företags mål eller som blir påverkade av företagets mål. Som exempel på dessa kan nämnas intresseorganisationer, protestgrupper, stater, handelsorganisationer, konkurrenter och fackföreningar likväl som kunder, anställda och aktieägare. Den andra gruppen kallar de ”The Narrow Sense of Stakeholders”, och menar då alla identifierbara grupper eller individer som företaget är beroende av för sin överlevnad. Exempel på dessa grupper är anställda, kundsegment, speciella leverantörer, vissa viktiga statliga organisationer och aktieägare. Genom att analysera omvärlden i det bredare perspektivet får man en överblick av företagets position och de beroendeförhållanden som finns till de olika intressentgrupperna. Författarna menar därför att företag, genom att använda sig av den bredare synen på intressenter, kan implementera en företagsstrategi som bättre hanterar den turbulenta miljö som stora företag ofta befinner sig i.

11 Figur 2. Intressentmodellen (Freeman & Reed 1983)

2.3. FN Global Compacts tio principer

FN Global Compacts tio principer för socialt ansvarstagande hos företag används som kriterier av Globe Forum vid bedömningen av hur väl företag integrerat CSR i sin organisation (Globe Forum 2009). Dessa principer delas som nämnt upp i fyra områden: mänskliga rättigheter; arbetsförhållanden; miljö och antikorruption. Principerna är hämtade från FN Global Compact (2008; 2009) och beskrivs nedan.

2.3.1 Mänskliga rättigheter

Princip 1: Verksamheten ska stödja och respektera beskyddandet av internationellt befästa

mänskliga rättigheter

12

Princip 2: Verksamheten ska försäkra sig om att den inte bidrar till att brott mot de

mänskliga rättigheterna begås

Den här principen handlar om att företaget inte får vara delaktigt i brott mot de mänskliga rättigheterna. Detta kan vara fallet genom en direkt delaktighet men också genom att företaget tjänar på att någon annan utför något som inskränker på de mänskliga rättigheterna. Det talas i denna princip även om ett ”tyst deltagande”, något som kan ske då ett företag accepterar diskriminering av exempelvis vissa etniska grupper eller personer av ett visst kön.

2.3.2 Arbetsförhållanden

Princip 3: Verksamheten ska upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektivt

förhandlande

Föreningsfrihet och rätten till kollektivt förhandlande betonas då detta minskar gapet mellan arbetare och ledning. Rätten att uttrycka sin åsikt är central och målet är att anställda ska kunna påverka sina arbetsförhållanden. Det kollektiva förhandlandet ska också kunna leda till att kollektivavtal sluts. Företagen bör se till att de anställda kan bilda föreningar utan rädsla för repressalier, att inte försöka påverka representanter och därigenom utöva indirekt kontroll, att erkänna organisationerna för kollektivt förhandlande, att lyssna på åsikter gällande arbetsförhållanden, utbildningsbehov och disciplinära regler etcetera och att tillhandahålla information som är relevant vid kollektiv förhandling.

Princip 4: Verksamheten ska sträva efter att eliminera av alla former av tvingat arbete

13

Princip 5: Verksamheten ska sträva efter att bekämpa barnarbete

Att upptäcka och utrota barnarbete kan vara mycket svårt, och särskilda organisationer kan behöva anlitas i detta ärende. Att utesluta ett barn från sitt arbete kan ha en god intention men kan i vissa fall leda till att barnet tvingas till än värre alternativ som exempelvis prostitution. I vissa fall kan barnet dessutom vara en hel familjs enda inkomstkälla, och att utesluta barnet från arbetsplatsen kan vara förödande för familjen. Företag som verkar i sammanhang där barnarbete kan förekomma bör vidta vissa åtgärder. Företaget bör inte anställa barn med en ålder under den nationella gräns som är satt i det land där företaget anställer, alternativt, om dessa standarder inte är tillräckliga, använda sig av internationella standarder. Företaget bör även förflytta barn som hittas arbeta, och erbjuda dem alternativ samt att skapa incitament för leverantörer att arbeta mot barnarbete. Företaget kan även bidra till minskning av barnarbete i de samhällen det verkar i genom att erbjuda utbildningsprogram för barnarbetare samt erbjuda arbetsträning för föräldrar som är försörjda av sina arbetande barn.

Princip 6: Verksamheten ska sträva efter att eliminera diskriminering med avseende på

anställning och anställda

Global Compact delar in diskriminering4 _{i direkt och indirekt. Direkt diskriminering är} exempelvis då ett företag uttryckligen ställer upp regler som ger personer med olika bakgrund olika möjligheter. Vanligare är dock indirekt diskriminering som tar sig uttryck i informella attityder och praxis som skapas inom organisationen. Åtgärder företaget kan vidta för att förebygga och motarbeta diskriminering är att skapa tydliga policys som säger att anställning, utbildning och uppgradering sker på grunder som kvalificering, kapacitet och erfarenhet, att kontrollera så att inte anställningsprocessen konsekvent utesluter vissa grupper av människor, att ha ett transparent system gällande möjligheter att avancera inom organisationen, attuppföra system för hur uppmärksammade diskrimineringsfall ska

hanteras samt att anpassa arbetsplatsmiljön även för personer med funktionshinder.

4

14

2.3.3. Miljö

Princip 7: Verksamheten ska ha en förebyggande attityd mot miljömässiga utmaningar

Då misstanke om att risk för skador på miljö eller hälsa föreligger ett beslut ska beslutsfattarna på företaget använda försiktighetsprincipen. Även om en vetenskaplig undersökning gjorts gällande riskerna med exempelvis ett visst projekt måste hänsyn tas till att skadan kan bli värre än vad som förutsagts. Företag bör upprätta en uppförandekod som visar på hänsyn till hälsa och miljö, se över försiktighetsåtgärder i särskilt riskutsatta områden, ha en öppen diskussion med intressenter om vilka risker som föreligger inom olika områden som angår de olika parterna, investera i forskning kring de olika riskområden som finns i företagets verksamhet samt samarbeta med andra företag inom samma bransch för att lära sig och dela med sig av egna upptäckter som kan minska skaderisker.

Princip 8: Verksamheten ska ta initiativ för ett större miljömässigt ansvar

Principen säger att företag ska göra val som är långsiktigt hållbara för miljön. Detta kan göras genom att: se till så företagets vision och policys inbegriper även hållbar utveckling på ett ekonomisk, miljömässigt och socialt plan; ha en hållbar produktion och konsumtion; ställa krav på leverantörer; följa upp och mäta förbättring som skett genom hållbarhetsarbetet samt ha en transparent dialog med sina intressenter gällande hållbara arbetsprocesser.

Princip 9: Verksamheten ska uppmuntra utveckling och spridning av miljömässiga

teknologier

15 miljövänliga tekniken. Tillämpning av bedömningsstandarder som Life Cycle Assesment (LCA)5 _{och Employing Environmentaly Technology Assesment (EnTA)}6 _{är också positivt.}

2.3.4. Antikorruption

Princip 10: Verksamheten ska arbeta mot korruption i alla dess former, inklusive utpressning

och mutning

Den sista principen går dels ut på att företag själva inte ska syssla med korruption som exempelvis mutor och utpressning, men också att de öppet ska ta ställning mot förekomsten av dessa aktiviteter. Intentionen är att skapa en mer transparent global ekonomi. Global Compact föreslår här tre åtgärder: att införa en antikorruptionspolicy i det egna företaget; att kontinuerligt rapportera om arbetet mot korruption samt att förena sig i synen på dessa frågor med andra företag inom samma bransch och sina intressentgrupper.

2.4. Kritik mot de tio principerna

Global Compact Critics är ett informellt nätverk av organisationer och individer där åsikter och information angående FN Global Compacts arbete med hållbarhet samlas. Nätverket fungerar därmed som granskare och kritiker av Global Compact. Några av medlemsföretagen i nätverket är Amnesty International UK, EarthRights International, Greenpeace International, OECD Watch samt den svenska organisationen Swedwatch. Kritik som ofta riktas mot Global Compact är att organisationen inte kan kontrollera företagens ansvarstagande på ett tillräckligt effektivt sätt. Det finns även kritiker som menar att de företag som använder sig av Global Compacts riktlinjer kan missbruka sitt medlemskap genom att främst se det som ett instrument för marknadsföring och inte som ett val att faktiskt arbeta med hållbarhet. (Global Compact Critics 2009)

2.5 Analysmodell

En jämförelse av företagets hållbarhetsrapporter från 2003 och 2008 har gjorts för att ta reda på hur Electrolux konkret har arbetat med socialt ansvarstagande över tid, vilka förändringar som gjorts i arbetet och vilken utveckling som skett inom olika ansvarsområden. De prestationer och arbetssätt inom CSR som funnits analyseras sedan

5

LCA är ett verktyg som används i organisationer för att mäta och utvärdera miljömässiga effekter av en produkt, process eller tjänst från utveckling till avveckling. (Royal Society of Chemistry 2009)

6

17

3. Metod

En fallstudie har gjorts av ett företag som utmärker sig genom sin framgång i sitt CSR-arbete, ett så kallat atypiskt fall. Urvalet har baserats på Globe Forums lista över de svenska företag de anser vara bäst på arbete med CSR. Det svenska företag som av Globe Forum utsågs till Sveriges bästa företag inom området CSR år 2008 är Electrolux, varför just detta företag valts som studieobjekt. Globe Forums utnämning anses vara en bra utgångspunkt i denna studie då bedömningskriterierna utgår ifrån FN Global Compacts tio principer om hållbarhet i företags verksamheter. Trots att viss kritik kan riktas mot medlemskapet i Global Compact är principerna grundade av FN och bedöms därmed ha relevans. Att principerna fungerar som riktlinjer ger studien ett verktyg då utvärderingen av Electrolux arbete med CSR sker utifrån dessa principer. Litteraturstudier har genomförts i syfte att ge en bild av vilka teorier som bäst kan tillämpas. Electrolux egna ”hållbarhetsrapporter” har använts som primärdata då dessa utförligt beskriver hur företaget arbetar med CSR. Rapporterna publiceras årligen med syfte att beskriva detta arbete för intressenterna. Electrolux senaste hållbarhetsrapport har bidragit med information om hur Electrolux just nu arbetar med sitt ansvarstagande. Även den äldsta hållbarhetsrapporten med dagens utformning har studerats, vilket gjort en jämförelse möjlig. Jämförelsen har gjort att slutsatser kunnat dras kring vilken utveckling som skett på olika områden. Studerandet av två rapporter från olika årtal har också bidragit med information kring om, och i så fall hur, fokus har förändrats i rapporteringen av arbetet med CSR. Anledningen till att denna jämförelse mellan de två rapporterna är intressant är utgångspunkten att Electrolux måste ha utvecklat sitt arbete med CSR under ett antal år för att kunna uppnå en tillräckligt hög nivå för att få den utnämning företaget fått. Även annan information ifrån företagets hemsida har använts, samt sekundärdata ifrån andra källor som givit en mer objektiv bild av företagets arbete med CSR.

3.1. Metoddiskussion

18 teori leda till att materialet analyseras på ett nytt sätt. I studien har resultatet analyserats med utgångspunkt i hur skillnaderna ser ut i Electrolux arbete med CSR mellan de två studerade åren, samt hur fokus har ändrats, där så är fallet. Då denna studie grundar sig till stor del på publika dokument och rapporter, är det viktigt att ha i åtanke att möjligheten finns att icke-publika dokument hade gett en annan bild av det som studerats (Bryman & Bell 2007).I det fall det skulle framkomma något motsägande till det som Electrolux presenterat i sina rapporter i det som funnits hos andra källor, måste hänsyn tas till om framförande av detta kan skada företaget. Slutligen är det viktigt att vara uppmärksam på att det i denna studie inte går att dra några generella slutsatser i och med att studien är uppbyggd på en jämförelse av ett specifikt företags arbete med CSR under två olika år.

3.2. Kritisk hållning till val av metod

19

4. Electrolux arbete med CSR

På Electrolux hemsida beskrivs en medvetenhet kring att företagets roll i samhället ständigt förändras och utvecklas, och att detta är en viktig anledning till varför företaget aktivt arbetar med CSR och strävar efter att ta ansvar gentemot sina intressenter. De intressenter som nämns är kunder, anställda, aktieägare och ”andra som påverkas av deras arbete”. Varje företagsenhet på respektive marknad har ansvar för att bygga upp och upprätthålla en dialog med representanter från relevanta intressentgrupper. Den dialog med intressenter som sker på organisationsnivå handlar framförallt om ledningens kommunikation med, och relation till, lagstiftare, kund- och handelsorganisationer, multinationella stater och icke-statliga organisationer samt aktieägare och investerare. Enheten Environmental and Sustainability Affairs har ansvar för dialogen med övriga intressenter gällande frågor om hållbarhet. (Electrolux 2009)

Nedan presenteras Electrolux arbete med CSR under de två studerade åren. Arbetet och utvecklingen som skett har strukturerats upp under rubriker som funnits passande för informationen i de båda hållbarhetsrapporterna. Att samma rubriker valts vid presentationen av företagets arbete de två olika åren har även för avsikt att förenkla jämförelsen mellan åren.

4.1. Hållbarhetsrapport 2003

Electrolux hållbarhetsrapport (2003) var den första hållbarhetsrapport som togs fram och var en utveckling av företagets tidigare årliga miljörapporter, vilka har producerats sedan 1994. Denna rapport beskriver verksamheten år 2002 och början av verksamhetsåret 2003. Följande uppgifter om företagets arbete med CSR är, om inte annat angivet, hämtat från denna rapport.

4.1.1. Omstrukturering

20 anställning, både för den anställde och för företaget. Programmet ämnar försäkra om positiva resultat under hela tiden från anställningsprocessen, via själva anställningen, till avslutandet av anställningen.

4.1.2. Miljöhänsyn

Electrolux miljöpolicy lyfter fram hur företaget ska minimera påverkan på miljön genom sina produkter och i tillverkningsprocesserna. I rapporten från 2003 lyfts en långsiktig plan kring hållbara produkter fram. Electrolux menar att företaget måste ta ansvar från produkternas råmaterial vidare till tillverkning, transport, kundanvändande och slutligen möjligheten till återbruk av gamla produkter. Vätskor som efter användning i produktionen blir farliga och måste tas omhand används av Electrolux i följande utsträckning: klorbaserade vätskor7: 44 ton, flyktiga organiskaföreningar8: 239 ton och olja: 2 131 ton.

Vid studerandet av energikonsumtionen i proportion till adderat värde i tillverkningen9_{, kan} konstateras att den år 2003 ligger på cirka 90 kWh/kSEK. Vattnet som används i produktionen ligger under samma år på 0,2 m3/kSEK. Koldioxidutsläppen under 2003 är cirka 33 kg/kSEK.

4.1.3. Ansvarstagande längsleverantörskedjan

Electrolux granskar och utvärderar, utöver det egna företaget, också sina leverantörer. Electrolux har under 2003 initierat ett program för att integrera företagets Code of Conduct även hos leverantörerna. I denna uppmanas också de anställda att rapportera upptäckter av brott mot de mänskliga rättigheterna och särskilda tjänstemän har som uppdrag att tillvarata denna information.

Gällande transporten anser Electrolux att den mest miljövänliga tekniken är tåg och detta transportalternativ används i en utsträckning av 52 % från en produkts tillverkningsplats till distributionsplatsen.

7 _{Klor förångas lätt och bidrar till att bryta ner ozonskiktet. (Naturvårdsverket 2007)} 8

Flyktiga organiska ämnen uppstår när man använder organiska lösningsmedel och kan påverka både människors hälsa och miljön på ett negativt sätt. (Naturvårdsverket 2007)

9

21

4.1.4. Produkterna

I december 2002 kom EU med direktiv gällande produktionsansvar, kallat Waste Electrical & Electronic Equipment (WEEE). Direktivet innebär att varje tillverkare och importör måste finansiera återvinningen av de elektroniska produkter som sätts i bruk på marknaden, vilket innebär att Electrolux blivit tvunget att ta ansvar för återvinningen av de produkter man tillverkar.

”Green Range” är ett verktyg som Electrolux använder för att mäta den relativa omsättningen och vinsten av företagets mest miljövänliga produkter i respektive produktkategori. Under 2003 visar detta mätverktyg att de mest miljövänliga produkterna står för 13 % av den totala försäljningen och 18,4 % av företagets bruttoresultat.

Electrolux arbetar med produktsäkerhet genom att samla in information kring säkerhetsrelaterade incidenter som inträffat i samband med användande av produkterna, för att sedan analysera denna information. Vid analysen gör man en teknisk utvärdering av problemet för att sedan ta reda på hur det uppkommit, hur det kan åtgärdas, vilka produkter det kan gälla, hur många sådana produkter som producerats och sålts samt hur stor sannolikheten är att problemet innebär en risk för kunderna. Electrolux arbetar även med säkerhetsaspekter utifrån att produkterna används i miljöer där barn vistas. Som exempel på barnsäkerhetsåtgärder har företaget utvecklat trippelglas på ugnar, horisontella diskmaskiner samt tvättmaskiner som kan öppnas från insidan.

4.1.5. Säkerställning av hållbarhetsarbetet

Företaget arbetar efter den Code of Conduct som antogs 2003. Även Electrolux egna redskap ”ALFA” som står för Awareness, Learning, Feedback och Assessment, används inom alla sektorer och 96 % av fabrikerna har blivit betygssatta enligt detta system vid årets slut. I rapporten från 2003 säger Electrolux att företaget har som mål att alla fabriker och enheter med fler än 50 anställda ska certifieras enligt ISO1400110_{. År 2003 är 89 % av Electrolux} enheter certifierade enligt ISO14001.

10

22

Granskning av fabrikerna

Säkerheten på arbetsplatsen är viktig och på exempelvis enheten Electrolux Home Products i Nordamerika lyckades man under 2003 minska antalet skador som kräver behandlig med 43 % till 8,1 per 100 anställda. Antalet gånger som enheten gjorde en tidsförlust på grund av skada minskade med 47 % till 3,4 per 100 anställda. En av förklaringarna till den positiva utvecklingen var programmet ”Safety Training Observation Program” (STOP) som ger chefer verktyg för att uppmärksamma och känna igen vilka processer som kan medföra säkerhetsrisker. 58 % av de fall som orsakade tidsförlust i produktionen under året berodde på ergonomiska problem. Träning och information användes för att minska dessa problem. I Kina har Electrolux under 2003 påbörjat vad de kallar ”Electrolux China Ethical and Fair Business Practices Program”. Detta program syftar till att ge anställda i fabrikerna möjlighet att rapportera om de upptäcker något oetiskt i arbetsprocesserna, och handlar delvis om att information kring affärsetik och företagets policys sprids.

4.1.6. Frivilliga engagemang

Frivilliga engagemang antogs under 2003 genom att det så kallade ”WE-CARE-programmet” startades i Filipinerna. Initiativet syftar till att hjälpa hushåll i utsatta områden och Electrolux gör detta genom att skänka produkter och bidrag till organisationer som stöttar dessa grupper. Ett annat initiativ som tagits är att hjälpa utsatta ungdomar i Litauen, något företaget gör genom att skänka bidrag till fonden Livslust, som bland annat Drottning Silvia står bakom. Electrolux arbetar år 2003 också efter FN Global Compacts, på den här tiden, nio principer.

4.1.7. Globalisering

År 2002 skrev Karin Bradley, på uppdrag av Swedwatch11, ett examensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm i ämnet ”Företag och Globalt ansvar”. Detta arbete uppmärksammade Electrolux fortsatta användning av freoner i kylskåp i Indien trots att kylskåpen i USA och Europa då hade varit fria från freoner i nästan tio år. Electrolux dåvarande miljöchef Henrik Sundström försvarade sig mot denna kritik genom att säga att ”Ingen är beredd att ta på sig extra kostnader som man inte får någon credit för”. Vidare uttryckte också Sundström att Indierna inte bryr sig om ”ozonhålet” och att de indiska

11

23 konsumenterna därför inte var villiga att betala mer för ett freonfritt kylskåp. Swedwatch hade senare kontakt med Indiska miljö- och konsumentorganisationen Consumer Unity & Trust Society (CUTS). Denna organisation uppgav då att de sedan flera år tillbaka demonstrerat och försökt få Electrolux att sluta använda freoner i sin produktion i Indien. Tillslut gav kritiken resultat, och Electrolux lovade att ersätta freonerna i samtliga fabriker i Indien under oktober månad samma år. (Swedwatch 2009)

4.2. Hållbarhetsrapport 2008

Electrolux hållbarhetsrapport (2008) är den senast utgivna och beskriver verksamheten år 2007 och början av verksamhetsåret 2008. Även händelser från vissa tidigare år tas upp. Nedan följande uppgifter är, om inte annat anges, hämtade från denna rapport.

4.2.1. Omstrukturering

Electrolux har år 2008 50 % av sin produktion i vad företaget kallar lågkostnadsländer, det vill säga länder med låga produktionskostnader, och har som mål att 60 % av företagets produktionsenheter ska vara placerade i lågkostnadsländer år 2010. Siffror över antalet anställda visar att det skett en minskning mellan 2007 och 2008 från totalt 56 898 till 55 177 personer. Antalet anställda i Sverige år 2008 är 2 865 (Electrolux 2009). Under 2007 påverkades 650 anställda av företagets omstruktureringar. Som ett exempel på hur Electrolux hanterar omstruktureringar kan nämnas stängningen av produktionsenheten i Västervik under 2005. Vid denna stängning startade Electrolux upp ett projekt som sträckte sig över två år i syfte att underlätta för de 511 anställda som förlorade sina arbeten. En utvärdering av projektet visade att 367 av dessa före detta anställda i maj 2007 hade fått nya jobb eller börjat studera. 71 var fortfarande arbetslösa och de resterande 73 hade gått i pension eller engagerat sig i program för jobbstöd. Vid en nedläggning av en arbetsplats anser Electrolux att en hög transparens är viktig, och att den anställde får information om processen i god tid. Man konsulterar och informerar också fackliga representanter, politiker och stat.

24 en anställd för att denne utnyttjat sin föreningsfrihet.

Antalet anställda år 2008 är 55 177 och den största relativa förändringen sedan tre år tillbaka är en ökning i Latinamerika och en minskning i Nordamerika. Andelen kollektivanslutna detta år uppgick till 66 %.

Gällande de anställda arbetar Electrolux efter vad företaget kallar ”The People Vision”, som innebär att en strävan ska finnas att olika grupper av människor ska finnas representerade i alla nivåer i företagets organisation. Det handlar om att skapa en mångfald genom att personer med olika kön, etnicitet, ålder och bakgrund etcetera arbetar tillsammans.

4.2.2. Miljöhänsyn

Ett av de områden som Electrolux arbetar med i sitt ansvarstagande är klimatförändringarna och företaget har som mål att minska energiförbrukningen i produktionen med 15 % under 2009. Electrolux menar också att det är viktigt att öka medvetenheten hos konsumenterna och jobbar därför aktivt med en kampanj riktad mot stater i syfte att få dessa att möjliggöra skatteavdrag för köp av miljömässigt bra produkter. De menar att den största möjligheten att minska koldioxidutsläppen i världen är att konsumenter börjar handla mer miljömedvetet, och att detta skulle ske i större utsträckning om sådana produkter skattesubventionerades. Användning av farliga ämnen i produktionen skedde 2007 i följande utsträckning: klorbaserade vätskor: 9,5 ton, flyktiga organiska föreningar: 337,8 ton och olja: 985,7 ton.

4.2.3. Ansvarstagande längs leverantörskedjan

25 genomfördes av en tredje part. Vid kontrollerna som genomfördes i Kina 2005-2006 gjordes 702 anmärkningar och av dessa var 264 åtgärdade vid de uppföljningskontroller som genomfördes 2007. De största problemområdena i Kina år 2007 var hälsa och säkerhet, löner, arbetstid och lagar och regleringar. Andra mindre problemområden var barnarbete, tvingat arbete och diskriminering. Electrolux har även en policy mot mutor och korruption som grundar sig i ILO:s och OECD:s riktlinjer.

Barnarbete

Electrolux har nolltollerans gällande barnarbete12

, både inom företaget och i sin leverantörskedja. År 2007 upptäcktes 21 arbetande barn hos fyra av leverantörerna, detta tack vare ”Electrolux Responsible Sourcing Program”. De åtgärder som då vidtas handlar om att den ansvarige inköparen från Electrolux för ett samtal med leverantören som anställt barnen. Information ges om att problemet snarast måste åtgärdas om inte kontraktet mellan dem ska brytas. Inom en månad görs även ett nytt besök för att kontrollera så inga fler barnarbetare finns på arbetsplatsen, samt för att följa upp att rutiner kring anställning har förbättrats. Utöver detta görs även en uppföljning av de barn som funnits arbetande. Företagets policy uppmuntrar till lösningar som bidrar till att barnets situation inte förvärras. I bästa fall kan barnet få behålla sin inkomst från företaget och vara försäkrad om att få börja arbeta på företaget det lämnat, den dag det uppnått rätt ålder. Henrik Dahlström som är ansvarig för ansvarstagande vid inköp säger dock att en del föräldrar inte accepterar att behålla inkomsten, då de är rädda att stå i någon form av skuld till företaget. I 15 av de 21 fall av barnarbete som upptäcktes kunde barnen återvända till sina föräldrar och nio av dem fick behålla sin lön.

4.2.4. Produkterna

Electrolux anser år 2008 att det är viktigt att ta ansvar för produkternas hela livscykler. Detta innebär att företaget tar ansvar för tillverkning, användandet hos kunden och slutligen för produktens förmåga till återvinning. En viktig del av konceptet kring produkternas livscykel ligger i just användandet, eftersom det är under denna tid som produkten förbrukar mest energi. I Italien har Electrolux startat en kampanj kallad ”Green Spirit Program”. Denna ska inspirera leverantörer, konsumenter, stater, anställda och handelsorganisationer till ett

12

26 långsiktigt engagemang för miljön. Den bakomliggande tanken med detta, förutom att öka försäljningen av nya miljövänliga produkter, är att omsorgen till miljön ska finnas med i just alla steg i en produkts livscykel. Electrolux tillhandahåller även restprodukter som inte går att sälja på utvecklade marknader, till mindre utvecklade marknader. I produktionen används till viss del också återanvänt material i produkterna. Ett exempel är Electrolux dammsugare ”Ultra Silencer Green”, som till 55 % består av återvunnet material.

Siffrorna för ”Green Range” 2008 visar att de mest miljövänliga produkterna står för 17 % av den totala försäljningen och 22 % av företagets bruttoresultat.

4.2.5. Säkerställning av hållbarhetsarbetet

Fyra centrala företagskoder ligger till grund för hur Electrolux arbetar med hållbarhet och ansvarsskyldighet. Dessa är “Code of Ethics”, “Workplace Code of Conduct”, “Policy on Countering Bribery and Corruption” samt “Environmental Policy”. Koderna är grundade i International Labour Organization (ILO):s13 _{och Organisation for Economic Co-operation and} Development (OECD):s14 _{riktlinjer för multinationella företag. Utöver detta har Electrolux} också andra policys som rör områden som finansiell rapportering och särredovisning. Electrolux använder sig av ALFA för att upprätthålla sin Code of Conduct.Företaget har även integrerat mätverktyg och utvärdering av tredje part vilket kan säkerställa att det arbete som genomförs är riktigt med hänseende på de policys och uppförandekoder som finns.

Electrolux är med i utvecklingen av ISO26000 som är en internationell standard för socialt ansvarstagande. I alla tillverkande enheter implementeras även ett så kallat ”Environmental Management System”, ett verktyg som syftar till att säkerställa hög standard i produktionen. Under 2008 var 92 % av alla producerande enheter med fler än 50 anställda certifierade enligt ISO14001. Fabriker som nyligen är förvärvade ska år 2008 som regel certifieras inom tre år. Utöver certifiering enligt ISO14001 används också Electrolux egen Code of Conduct som mall för utvärdering. 13 av 20 fabriker i Asien, Latinamerika och Östeuropa kontrollerades utifrån denna under 2008, varav 12 av tredje part. Totalt kontrollerades 262 leverantörer under 2008, varav 19 av tredje part.

13

ILO är en FN-organisation som för samman stater, företag och anställda i syfte att bidra till bättre arbetsförhållanden för de anställda. (ILO 2009)

14

27

Granskning av fabrikerna

Vid granskningen av en fabrik finns vissa punkter som särskilt kontrolleras. Det handlar om att inga minderåriga eller skadade personer ska jobba på arbetsplatsen, att arbetsmiljöerna inte är riskfyllda samt att inga farliga material hanteras i produktionen. Efter arbetet avläggs en rapport med en så kallad ”Corrective Action Plan”. Denna innehåller förslag på åtgärder som kan vidtas för att lösa de problem som upptäckts och den ansvarige på arbetsplatsen måste inom sju dagar meddela när och hur dessa förbättringar kommer att ske. Upptäckterna meddelas även den ansvarige inköparen på Electrolux och inom tre månader görs ett återbesök hos leverantören för att följa upp att framsteg gjorts på problemområdena. Strävan ligger i att inte bara kontrollera utan att även hjälpa leverantören med rådgivning kring lösningar på problemen. Tanken är att detta ska bidra till att skapa en dialog som också kan leda till en bättre transparens i relationen. Ett besök hos en leverantör kan gå till på följande sätt:

1. Revisorerna anländer och ett möte hålls med de högre cheferna samt den säkerhetsansvarige. Information ges om syftet med besöket och hur ansvarstagande leder till bättre affärsmöjligheter.

2. Dokumentation gällande licenser, personal och finansiell information gås igenom av specialister.

3. En rundtur på arbetsplatsen görs för att kontrollera att inga potentiella faror finns i produktionsprocessen och förslag på hur arbetsmiljön kan förbättras läggs fram.

4. Slumpmässigt utvalda anställda hos leverantören tas in för personliga intervjuer. 5. Säkerhetsaspekter som exempelvis nödutgångar kontrolleras.

Exempel på sådant som kan upptäckas vid ett sådant här kontrollbesök är: diskriminering; för långa arbetstider; dålig arbetsmiljö; minderåriga arbetare; orimliga löner; tvingad arbetskraft samt hälso- och säkerhetsrisker.

Totalt antal arbetsrelaterade skador på fabrikerna var 1 386 år 2007 vilket kan jämföras med 1 170 stycken 2006 och 1 657 stycken 2005. Översätts siffrorna till skador per 200 arbetade timmar15

ser utvecklingen ut som följer: 2005 3,6; 2006 2,8 och 2007 3,5.

15

28

4.2.6. Frivilliga engagemang

Electrolux stödjer arbetet för FN:s Global Compact. Medlemskapet i Global Compact bidrar med riktlinjer för arbetet med hållbarhet i och med de tio principerna. En rapport om hur dessa tio principer implementeras skickas årligen till Global Compact. Electrolux är även medlem i Business for Social Responsibility (BSR)16 _{och The European Appliance Indsutry} (CECED)17_.

4.2.7. Globalisering

I Electrolux hållbarhetsrapport 2007 skriver Henrik Sundström, som nu är vice VD för Sustainability Affairs, att klimatförändringarna är en kärnfråga för Electrolux. Sundström menar vidare att de med fokus på innovation, en global närvaro och en aktiv interaktion med konsumenterna spelar en viktig roll och fungerar som en bidragande faktor för en positiv utveckling gällande hållbarhetsarbete i världen. Freoner används enligt Electrolux (2009) i liten utsträckning under 2008 i produkter distribuerade i Brasilien. Strävan ligger dock i att helt göra sig fri från användandet här, liksom man gjort i andra utvecklingsmarknader som Kina och Indien. I Europa och Nordamerika har ämnena länge varit förbjudna.

16 _{BSR är ett globalt nätverk med mer än 250 medlemsföretag. Syftet med organisationen är att utveckla}

hållbarhetsstrategier och lösningar för dessa genom konsultverksamhet, forskning och samarbete mellan medlemmarna. (BSR 2009)

17

29

5. Analys

Electrolux ovan beskrivna hållbarhetsrapporter analyseras nedan med Global Compacts tio principer som övergripande struktur där specifika aspekter av företagets arbete med CSR placeras under de principer som de kan kopplas till. Analysen görs utifrån Carrols definition av etiskt och filantropiskt ansvar, genom att olika åtgärder hänförs till de två begreppen. Vidare analyseras också arbetet utifrån de aspekter och begrepp som beskrivs i den intressentmodell som presenterats.

5.1. Mänskliga rättigheter

Princip 1: Verksamheten ska stödja och respektera beskyddandet av internationellt befästa

mänskliga rättigheter

Kontrollen av leverantörskedjan har ökat från 2003 till 2008. I rapporten från 2003 beskrivs att Electrolux startat ett program för att kontrollera leverantörerna efter företagets egna Code of Conduct, det visas dock inte att några kontroller genomförts. Under 2008 visar rapporten att programmet fortfarande används, och nu har 116 av Electrolux 3 800 leverantörer granskats under 2007. Detta motsvarar dock endast 3 % vilket kan anses vara en liten andel av det totala antalet leverantörer. I rapporten från 2008 lyfts också ansvarstagandet gällande bekämpning av barnarbete fram, vilket inte är något som lagts stor vikt vid i rapporten från 2003. Genom att Electrolux visar i sin Code of Conduct att företaget i hela verksamheten, från tillverkning via distribution till försäljning värnar om de mänskliga rättigheterna, blir dessa tydligt eftersträvansvärda i organisationen. Att även de anställda uppmanas rapportera om brott mot de mänskliga rättigheterna vid eventuell upptäckt, samt att det finns särskilda tjänstemän utsedda att ta tillvara denna information bör bidra till en ökad transparens som gör att eventuella förbrytelser mot de mänskliga rättigheterna kan åtgärdas snabbt. Ansvaret gällande mänskliga rättigheter sträcker sig i detta fall ut både mot företagets egna anställda och mot leverantörernas. Denna uppmaning fanns i Code of Conduct redan under 2003.

Princip 2: Verksamheten ska försäkra sig om att den inte bidrar till att brott mot de

mänskliga rättigheterna begås

30 standard längs med leverantörskedjan utgår Electrolux ifrån sin egen Code of Conduct, och under 2007 granskades 10 % av 116 leverantörer av tredje part för att öka trovärdigheten i utvärderingen. Dock är det oklart hur leverantörerna som blir föremål för utomstående kontroller väljs ut, om det möjligen sker ett urval så endast de mest pålitliga leverantörerna får denna utomstående granskning. Detta skulle kunna vara fallet då Electrolux naturligtvis vill undvika dålig publicitet, och det är svårare att kontrollera vad som läcker ut från utomstående revisorer, än från företagets egna. En anledning till varför kontroller har blivit viktigare för Electrolux kan vara globaliseringen. Då Electrolux mellan 2003 och 2008 har ökat sin produktion i lågkostnadsländer har företaget stött på problem i den meningen att arbetsförhållandena i lågkostnadsländerna sällan är likställda med industriländernas. Ofta är arbetsförhållanden mindre reglerade i utvecklingsländer än i industriländer. Som tidigare nämnt har medias roll som intressent blivit viktigare för företag då media har ett direkt intresse i att kontrollera företag, i syfte att finna säljande nyheter. Att kontrollen av företag ökat kan vara en anledning till varför Electrolux visar att företaget tar ett större ansvar över sin leverantörskedja 2008 än vad det gjorde 2003.

Att Electrolux tar ansvar även för sina leverantörer när det gäller de mänskliga rättigheterna tyder på att man tillämpar vad Freeman & Reed kallar ”The Wide Sense of Stakeholders”. Electrolux har en tydlig Code of Conduct integrerad i stora delar av organisationen och arbetar aktivt med att integrera den hos nya leverantörer i lågkostnadsländer.

5.2. Arbetsförhållanden

Princip 3: Verksamheten ska upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektivt

förhandlande

31 täcktes 66 % av de anställda av kollektivavtal. Det kan med svenska mått mätt anses vara en liten andel av de anställda, dock är Sverige ett av de länder med störst andel anslutna18 _och det ska ses i perspektivet att företaget är verksamt i många länder där kollektivavtal inte är en självklarhet.

Att tydligt visa att man stödjer kollektivt förhandlande, även i länder där det inte är föreskrivet enligt lag, kan sägas vara att ta ett etiskt ansvar. Detta är fallet då intressenter, sannolikt i form av kunder i de länder som har rätten till kollektivanslutning inskriven i lag, har detta som en grundläggande värdering. Electrolux agerande i frågan visar också att företaget månar om att stärka sin legitimitet. Företaget upprätthåller vad Freeman kallar ”The Principle of Corporete Legitimacy”, genom att låta intressentgruppen anställda få ett starkt inflytande över sin egen situation. De anställda förbättrar naturligtvis sin förhandlingsposition om de är förenade. Det kollektiva förhandlandet är också ett påtagligt exempel på det maktspel som Andriof et al. (2002) beskriver, då de olika parterna förhandlar med varandra, samtidigt som det finns ett ömsesidigt beroende.

Princip 4: Verksamheten ska sträva efter att eliminera av alla former av tvingat arbete

Electrolux har en tydlig policy mot tvingad arbetskraft, både inom den egna organisationen och gällande sina leverantörer, då man i sin Code of Conduct föreskriver att tvingat arbete inte i någon form tolereras. Mycket viktigt är också säkerställningen av att detta efterlevs, något man gör genom besöken på fabrikerna, då dokumentation om anställda kontrolleras, och man intervjuar slumpmässigt utvalda anställda. Detta kan snarast ses som att företaget tar ett juridiskt ansvar, då tvingat arbete naturligtvis är förbjudet, även om det är mer ”accepterat” i vissa länder än i andra.

Princip 5: Verksamheten ska sträva efter att bekämpa barnarbete

I rapporten från 2003 nämns inget ansvarstagande om barnarbete. Dock framkommer det tydligt i rapporten från 2008 att företaget inte accepterar barnarbete inom den egna organisationen, vilket förvisso kan anses självklart. Vad Electrolux gör som är positivt är att företaget även tydliggör att detta inte är tillåtet i någon del av leverantörskedjan. Liksom

18

32 alltid är uppföljningen viktig, vilket görs genom kontrollbesöken hos leverantörerna. Ytterligare positiva aspekter i Electrolux arbete mot barnarbete är att man är strikt i sitt agerande mot de arbetsplatser där barnarbete upptäcks, då företaget är berett att bryta kontrakt med en leverantör som anställt barn. En kanske ännu viktigare poäng är att företaget inte direkt bryter kontraktet, vilket möjligen hade lett till att leverantören skulle ha fortsatt att utnyttja barnarbetare. Istället lämnar Electrolux en så kallad ”Corrective Action Plan”, där nödvändiga åtgärder för leverantören att vidta beskrivs. I och med detta bidrar Electrolux till en positiv utveckling i det samhälle företaget verkar, istället för att endast rentvå sig själv. En ytterligare viktig synpunkt är att inte bara åtgärderna på arbetsplatsen där barnarbetare upptäckts följs upp, utan att även barnens öden följs upp. Detta har stor betydelse då det kan kontrolleras att barnens avskedande inte lett till än värre öden. Vid studerande av resultatet från 2007, då 21 barn upptäcktes, kan resultaten sägas vara positiva. 15 av dessa barn hade kunnat återvända till sina föräldrar och nio av dem hade fått behålla sin lön. Här visar företaget än en gång att man integrerat ansvarstagandet i organisationen och att ansvarstagandet inte bara är något som uttrycks i ord. I rapporten från 2003 är inga konkreta exempel på barnarbete beskrivna, vilket kan bero på faktorer som att granskningen var mindre eller att företaget valde att inte publicera vad som framkommit i granskningarna.

33

Princip 6: Verksamheten ska sträva efter att eliminera diskriminering med avseende på

anställning och anställda

I rapporten från 2003 talas det om ”Electrolux People Process” och vad som ska föreligga en ömsesidigt givande anställning på företaget. Detta nämns inte i rapporten från 2008, utan istället är det ”The People Vision” som beskrivs. Fokus ligger nu snarare på jämställdhet och att skapa en balans gällande de anställdas ålder, kön och etnicitet på olika nivåer i organisationen. Denna förändring av fokus kan bero på en ökad medvetenhet kring diskrimineringsfrågor, något som sannolikt media bidragit till, liksom stater som börjat se över möjligheter till kvotering. Det kan tänkas att företag generellt blivit mer rädda för att det från myndigheter ska komma direktiv gällande kvotering, vilket skulle kunna minska deras eget handlingsutrymme, och att de därför gör sitt bästa för att framställa sitt jämställdhetsarbete på ett så positivt sätt som möjligt. Att arbeta med jämställdhet kan ses som ett etiskt ansvarstagande, då uteslutning eller särbehandling av vissa grupper, beroende på andra faktorer än kompetens och erfarenhet och liknande, närmast kan ses som omoraliskt.

5.3. Miljö

Princip 7: Verksamheten ska ha en förebyggande attityd mot miljömässiga utmaningar

34 Enligt Electrolux ”Green Range” har försäljningen av de mest miljövänliga produkterna ökat från 13 % 2003 till 17 % 2008 och andelen av bruttoresultatet under samma period har gått från 18,4 % till 22 %. Detta indikerar ingen stor försäljningsökning av de miljövänliga produkterna även om det är positivt att verktyget används kontinuerligt. Användningen av klorbaserade vätskor i produktionen har minskat från 44 ton till 9,5 ton mellan år 2003-2008. Användningen av olja i produktionen har under samma period minskat från 2 131 ton till 985,7 ton. Flyktiga organiska föreningar har under perioden istället ökat från 239 ton till 337,8 ton. Positivt kan sägas vara att användningen av klorbaserade vätskor och olja minskat så kraftigt. Anledningen till att användandet av flyktiga organiska föreningar ökat beskrivs inte i rapporten och är svårt att veta utan en närmare granskning av det specifika området.

Princip 8: Verksamheten ska ta initiativ för ett större miljömässigt ansvar

35

Princip 9: Verksamheten ska uppmuntra utveckling och spridning av miljömässiga

teknologier

Electrolux menar i sin hållbarhetsrapport att företaget arbetar med ett grundläggande koncept kring produkterna som integrerade i ett system. Företaget menar att det tar ett ansvar längs med hela produkternas livscykler, från tillverkning till avveckling. De följer därmed Global Compacts riktlinjer gällande LCA, både under 2003 och 2008. Ett exempel som belyser vikten av miljömedvetenhet under produktens hela livscykel, och inte bara under tillverkningen, är kylskåp och frysar. Dessa släpper ut 88,4 % av växthusgaserna under användandet; 10,5 % genom hanterandet av råmaterial och produktion samt 0,7 % genom transport och 0,3 % genom skrotningen av produkterna (Electrolux 2008). Electrolux är också engagerat i en kampanj gentemot stater för att få dessa att skattesubventionera miljövänliga produkter. Att detta görs kan både ha miljömässiga skäl, för att den yttre omgivningen ställer sådana krav på globala företag idag, men även ekonomiska, då det gynnar företagets försäljning. Det visar dock på en medvetenhet kring att ta till sig de krav som företagets intressenter ställer och utifrån det styra sin verksamhet. Att Electrolux vidare säljer restprodukter till utvecklingsländer kan även det ses ur två synvinklar. För det första kan det ses som ett sätt för Electrolux att erbjuda produkter på en marknad där de efterfrågas. Utvecklingsländer har ofta inte samma standard på vitvaror som industriländer och då de inte har samma ekonomiska möjligheter att köpa in de allra nyaste produkterna tar de säkerligen tacksamt emot restprodukter till ett reducerat pris. För det andra kan Electrolux genom att erbjuda restprodukter också bidra till att dessa utvecklingsländer blir nya potentiella marknader för företaget och därmed en kommande inkomstkälla. Detta kan bli fallet när behovet av reservdelar, alternativt nya vitvaror, växer fram. Genom att sälja restprodukterna till utvecklingsländer istället för att återanvända eller rentav kassera dem, kan företaget alltså få ett ekonomiskt positivt utfall samtidigt som det enligt ”The Stakeholder Fiduciary Principle” gynnat överlevandet av en framtida potentiellt viktig intressentgrupp.

36 stor utsträckning oroas över det. Detta skulle kunna innebära att Electrolux inte utsätts för någon press att arbeta med det, vilket förutom en mindre rapportering i ämnet, i ett längre perspektiv också kan leda till en försämring av produktsäkerheten. Detta skulle dock på nytt leda till en ökad medvetenhet och kraven från konsumenterna skulle återigen bli aktuella.

Användningen av freoner har nästintill eliminerats. De produkter som distribueras i utvecklingsländerna har innehållit freoner även långt efter att det blivit förbjudet i Europa och Nordamerika. Med andra ord nöjde Electrolux sig i frågan med att uppfylla sitt juridiska ansvar, då man slutade med det endast i länder där ett förbud mot freoner fanns. Man ansåg det inte tillräckligt relevant att uppfylla ett etiskt ansvar och helt utesluta det i produktionen, trots att det ju medför risk att drabba många på lång sikt, med ett försvagat ozonskikt. Sett ur perspektivet med Freemans två dimensioner av intressentmodellen kan Electrolux även här sägas ha handlat efter ”The Stakeholder Fiduciary Principle”. Detta är fallet då man gagnat sin egen överlevnad genom att hålla produktionskostnader och pris nere, och därmed försäljningsvolymer uppe. Man har på så vis också gagnat överlevnaden av en viktig intressentgrupp – sina kunder. Många av dessa hade sannolikt inte köpt kylskåp från Electrolux om företaget använt en dyrare produktionsteknologi, och priserna därmed varit högre. Att företaget tillslut upphörde med användandet av freoner i kylskåpen i Indien tyder på att man gått ifrån att se till vad Freeman & Reed kallar ”The Narrow Sense of Stakeholders”, det vill säga endast de intressenter företaget är beroende av för sin överlevnad, till att se till ”The Wide Sense of Stakeholders”, nämligen i det här fallet även den indiska miljöorganisationen CUTS och andra protesterande grupper.

5.4. Antikorruption

Princip 10: Verksamheten ska arbeta mot korruption i alla dess former, inklusive utpressning

och mutning

37

6. Slutsatser

Electrolux verksamhet handlar om försäljning av varor, både mot privatkunder men också mot företag. Verksamheten är huvudsakligen montering av komponenter samt bearbetning av råmaterial, vilket innebär att företaget har många olika leverantörer kopplade till sig. Detta visar sig i hur Electrolux väljer att rapportera sitt arbete med CSR, då företaget tydligt beskriver sitt ansvarstagande även utanför själva kärnverksamheten, hos leverantörerna. Tanken kring hållbarhet längs med leverantörskedjan är något som lyfts fram mer i den senaste rapporten från 2008 vilket kan vara en följd av att företagets tillväxt i lågkostnadsländer och globaliseringen bidragit till att företagets ansvarsområden breddats. Electrolux måste fokusera mer på leverantörskedjan idag än vad företaget behövde 2003. Vidare är Electrolux hållbarhetsrapporter och företagets många policys och Code of Conducts ett tecken på att företaget arbetar proaktivt och inte bara reaktivt i sitt ansvarstagande.

38 under senare. Engagemangen förstärker också företagets legitimitet i ansvarsfrågor, vilket kan minska risken för kritik av företagets verksamhet, även inom andra områden.

Intressenternas påverkan på de prioriteringar som görs kan sägas vara tydlig hos Electrolux. Exempel som kan nämnas är att man 2002 fortfarande använde klimatfarliga freoner i kylskåpen i Indien, trots att man redan tio år tidigare slutat använda dem i Nordamerika och Europa. Då klimatfrågan inte var stor i Indien ansåg man sig inte gynnas av ett borttagande av freonerna vilket hade lett till högre tillverkningskostnader. När kritiken mot detta senare växte även i Indien, tog man dock detta till sig, och slutade sälja kylskåp med freoner i landet. Detta tyder på att man lyssnar på sina intressenter, och utifrån dessas åsikter och krav försöker maximera sin framgång.

Electrolux senaste rapport tyder på är att vikten av kontroll av ansvarstagandet från tredje part har ökat, samt att det finns ett större intresse att engagera sig i olika nätverk för hållbarhet i företags verksamheter. Organisationer som Globe Forum fungerar som ett stöd för företag i sitt arbete med CSR genom att de bidrar med riktlinjer. Att nätverken tillämpar riktlinjer uppsatta av internationellt stora och ansedda organisationer ger dem också en viss reliabilitet. Globe Forum utgår ju exempelvis ifrån FN Global Compacts tio principer för hållbarhet. Detta är något som kan utnyttjas av företag, som när de väljer att gå med i nätverket och arbeta efter dessa principer, får en ökad trovärdighet för sitt sociala ansvarstagande hos sina intressenter. Electrolux medlemskap ger företaget, förutom en ökad trovärdighet, också redskap att hantera de intressenter som finns i företagets omgivning och som ställer krav, på etiskt och filantropiskt riktigt sätt. Riktlinjerna fungerar även som mall för både Electrolux, men också för en tredje part, i utvärdering och kontroll av företagets ansvarstagande.