Konkurrens om vår soppåse

UPPSALA UNIVERSITET

Konkurrens om vår soppåse

De kommunala bolagens ställning

inom hushållsavfallsbranschen

2

SAMMANFATTNING

3

INNEHÅLLSFÖRETECKNING

2.1.5. Rivalitet mellan etablerade konkurrenter ...10

3. METOD ...13

3.1. UPPDRAGSGIVARE...13

3.2. ANGREPPSSÄTT...13

3.3. OPERATIONALISERING AV TEORIN...14

3.4. INFORMATIONSINSAMLING FÖR DE TRE EMPIRIBLOCKEN...14

3.4.1. En bild av branschen ...14

3.4.2. Kvantitativa studier av verklighetens data...15

3.4.3. Yttre påverkare...16

3.5. METODPROBLEM OCH KÄLLKRITIK...17

4. HUSHÅLLSAVFALLSBRANSCHEN...19

4.1. EN BILD AV BRANSCHEN...19

4.1.1. Ansvarsfördelning och styrmedel...19

4.1.1.1. Kommunallagen(KL) ...20

4.1.1.2. Lagen om offentlig upphandling( LOU)...20

4.1.1.3. Miljöbalken ...20

4.1.2 Behandlingssätt och avfallsmängder...21

4.1.3. Köpare och prissättning ...23

4.1.4. Infrastruktur ...24

4.2. KVANTITATIVA STUDIER AV VERKLIGHETENS DATA...26

4.2.1. De tio största kommunala och privata avfallsbolagen...26

4.2.2. De kommunala avfallsbolagen...28

4.2.3. Hanteringskombination och prissättning ...29

4.3. DE SOM PÅVERKAR BRANSCHEN UTIFRÅN...31

4.3.1. Presentation av yttre påverkare...31

4.3.2 Yttre påverkares röster om konkurrensen ...32

4.3.2.1. Miljödepartementet...32

4.3.2.2. Återvinningsindustrierna(ÅI)...32

4.3.2.3. Avfall Sverige ...33

4.3.2.4. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ...33

4.3.2.5. Konkurrensverket...34 4.3.2.6. Finansdepartementet ...34 5. ANALYS...35 5.1. HUSHÅLLSAVFALLSBRANSCHEN...35 5.1.1. Nyetableringshot ...35 5.1.2. Köpares förhandlingsstyrka ...36 5.1.3. Substitutionshot...37 5.1.4. Leverantörers förhandlingsstyrka...37

5.1.5. Rivalitet mellan etablerade konkurrenter ...38

5.2. YTTRE PÅVERKARES RÖSTER OM KONKURRENSEN...40

4

6.1. VAD KAN HÄNDA I FRAMTIDEN? ...43

6.2. FRAMTIDA STUDIER...44

KÄLLFÖRTECKNING...45

FIGURER OCH TABELLER

Figur 2. Viktfördelning mellan behandlingsmetod för hushållsavfall...21

Figur 3. Utveckling av mängder hushållsavfall i relation till konsumtion ...22

Figur 4. Behandlade hushållsavfallsmängder ...23

Figur 5. De tio största kommunala och de tio största privata bolagen ...26

Figur 6. Förändring av genomsnittlig omsättning för de största bolagen...27

Figur 7. Förändring av genomsnittlig vinstmarginal för de största bolagen...27

Figur 8. Alla kommunala bolag...28

Figur 9. Kommunernas val av hanteringskombinationer ...29

Tabell 1. Sammanfattning av Porters femkraftsmodell ...12

Tabell 2. Sammanfattning av använda källor...17

Tabell 3. Hanteringskombinationens inverkan på den genomsnittliga avgiften...30

BILAGOR

Bilaga 1 – Grundfrågor till intervjupersoner Bilaga 2 – Utveckling av skatter och förbud Bilaga 3 – Avfallsbranschens SNI-koder

Bilaga 4 – De tio största kommunala och de tio största privata bolagen (förstorad figur) Bilaga 5 – Lista över de tio största kommunala och de tio största privata bolagen Bilaga 6 – Lista över kommunala bolag

Bilaga 7 – Alla kommunala bolag (förstorad figur)

Bilaga 8 – Lista över respektive kommuns hanteringsorganisation Bilaga 9 – Bevis prisskillnader

5

1. I

NLEDNING

”För bara fem år sedan var sopor någonting som ingen ville röras vid eller ta hand om…Men nu är det plötsligt guld värt… Det är en otroligt intressant råvara.” (Danielsson 2007)

I det Italienska Neapel har, under några veckor, gatorna fått agera soptipp. Detta sedan de egentliga soptipparna har blivit överfulla efter prispressning. En tillfällig lösning har tagits i bruk då en del av sopmängden har skickats till Tyskland för förbränning. (Aftonbladet 2008) I Sverige har avfallshantering som samhällsnytta länge tagits för givet. Få bryr sig om avfallsavgifter och vad som händer med soporna efter att vi slängt dem (Bylund & Lille 2007). På senare tid har avfallsmarknaden stått under stora förändringar. Att ta hänsyn till miljön har blivit viktigt i dagens samhälle, samtidigt som konsumtionsmängderna och avfallsmängderna har ökat (Bisaillon 2007). Allt detta måste tas i beaktande i synen på hur avfallsmarknaden bör fungera.

Det finns problem inom avfallshanteringen, till exempel har ett flertal kommuner brutit mot lagen om offentlig upphandling (LOU). På senare tid har vissa processteg inom och råvaror från avfallsbehandling blivit mer lukrativa, vilket flera aktörer inom branschen påpekar. (Miljödepartementet 2007:sem) Samtidigt kan vissa verksamheter inom branschen fortfarande uppfattas som en börda. Vad som är en börda varierar med prissättning på råvaror och skatter på avfallshantering. ”Ingen vill gräva där det finns lite, utan där det finns mycket, men vid tillräckligt högt pris vill någon gräva även där”(Linde 2007). På kort tid har ett osexigt område fått uppmärksamhet från nya håll. En tidigare sovande bransch börjar nu väckas till liv.

1.1. Problematisering

6

möjligheter även inom hushållsavfallsbranschen. (Miljödepartementet 2007:sem) Även från politiskt håll finns röster om att fortsatta förändringar behövs för hushållsavfallsbranschen och vissa menar till och med att dagens kommunala ansvarsmonopol för hushållsavfall bör avregleras (SOU 2007 s. )(Miljödepartementet 2007:sem). De privata bolagen ser en växande lönsamhet medan de kommunala bolagen anser sig sitta på en unik kompetens som hushållsavfallsbranschen behöver.

1.2. Syfte

Vårt syfte är att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag.

1.3. Avgränsning

7

2. TEORI

”En effektiv konkurrens kan i princip anses råda på en marknad där antalet säljare inte är för begränsat, de utbjudna produkterna inte är för differentierade, företagen inte handlar i samförstånd med varandra och inga väsentliga hinder finns för etablering av företag.” (Naturvårdsverket 2007 s. 37)

2.1. Porters femkraftsmodell

”Porterskolan” var den skola inom konkurrensområdet som kom att dominera hela 80-talet och början av 90-talet. Skolbildningen har fått sitt namn av dess upphovsman, Michael Porter. Grundidén var att förse beslutsfattaren med ett verktyg för att kunna genomföra bransch- och konkurrensanalyser. Dessa analyser görs i syfte att kunna fatta strategiska beslut om vad som leder till konkurrensfördelar. Enligt ”Porterskolan” påverkar branschstrukturen i hög grad hur konkurrenssituationen ser ut och därmed vilka strategier som kan användas för att nå relativa fördelar gentemot konkurrenterna. (Utbildningsradion et al 1994 s. 303f)

Femkraftsmodellen placerar ett företag i sin omgivning och beskriver konkurrenssituationen inom en bransch. Modellen kan också användas för att studera lönsamhet för hela branscher. Den tar upp fem krafter som driver konkurrensen. Målet för varje aktör är att hitta sin fördelaktiga position och att skydda sig mot de andra krafterna. (Porter 1980 s. 25ff)

Figur 1. Porters femkraftsmodell

8

De fem krafterna - nyetableringshot, köpares förhandlingsstyrka, substitutionshot, leverantörers förhandlingsstyrka och konkurrens bland existerande företag - sätter priser, kostnader och avgör investeringsbehov för en bransch. Krafterna bestämmer tillsammans intensiteten i konkurrensen och vilken/vilka krafter som är störst avgör hur konkurrensstrategier bör utformas. Leverantörer, Köpare, Substitut och Nyetablerare kan ha olika stor betydelse för en branschs konkurrens beroende på branschens speciella omständigheter. (Porter 1980 s. 25ff)

Statsmaktens politik har en inverkan både direkt och indirekt på alla de fem krafterna. Staten verkar på multipla nivåer genom skilda politiska linjer, vilket påverkar branschstrukturen på olika sätt. (Rivkin & Magretta 2008 s. 86) Vidare kan staten fungera både som köpare och leverantör och sätter också upp gränser och regleringar som gäller för köpare och leverantörer. Porter menar att en strukturanalys alltid bör beakta statens roll i branschen både idag och i framtiden. (Porter 1980 )

2.1.1. Nyetableringshot

9

omställningskostnaderna är höga vid byte av leverantör blir det ett hinder för nyetablerare. Om en nyetablerare är i stort behov av distributionskanaler utgör det ett hinder för etableringar. Med hindret kostnadsolägenheter oberoende av stordrift menar Porter faktorer som att statliga subventioner i vissa branscher kan ge etablerade företag permanenta fördelar. Vidare kan etablerade företag också ha en fördel, jämfört med nyetablerare, genom att ha befunnit sig i gynnsamma lägen geografiskt innan priser trissats upp. Statlig politik är ytterliggare ett nyetableringshinder. Staten kan begränsa eller hindra nyetablering i branschen genom att exempelvis införa tillståndsgivning. Vidare kan effekter av miljöreglering kräva större investeringar i en utvecklad teknik, de redan etablerade har gradvis anpassat exempelvis tekniken till miljökraven medan nyetablerare har starkt krav på sig från början. Vissa nya aktörer kan ändå besitta en kompetens eller ekonomi som gör nyetableringshinder relativt lättövervinnliga. (Porter 1980 s. 28-37)

2.1.2. Köpares förhandlingsstyrka

10

2.1.3. Substitutionshot

Konkurrerande branscher som kan tillfredställa samma behov men på ett annat sätt är ett hot mot företag inom den egna branschen. Genom att lyfta in substitutionshot skapas en bredare bild av konkurrensen. Det finns två faktorer som kan göra ett substitut starkare: antingen om substitutet har ett bättre pris eller nytta än den etablerade branschens produkt/tjänst; eller om substitut produceras i en framgångsrik bransch. (Porter 1980 s. 43)

Många stora branscher har någon gång framställts som tillväxtbranscher, där överlägsenheten har berott på att det inte funnits några lika bra substitut. Den befintliga produkten var då bäst och företaget inom branschen ansåg att ingen produkt någonsin skulle vara bättre. Levitt menar att ett sådant synsätt skapar problem dels ser företag oftast på sin bransch ur ett för snävt perspektiv och sedan tar de heller inte med förändrade förutsättningar i beräkning. (Levitt 1960)

2.1.4. Leverantörers förhandlingsstyrka

En leverantör förhandlar för att höja priserna och sänka kvaliteten. En lyckad leverantör pressar ut lönsamhet ur marknaden. Det finns flera faktorer som gör leverantörer förhandlingsstarka. De är ofta en spegelbild av förhandlingsstarka köpare. Om branschen domineras av några få företag och är mer koncentrerad än den bransch den säljer till ökar leverantörers makt. Finns en mångfald köpare och få leverantörer har leverantörerna ett stort inflytande på vilka priser de kan ta ut. Har de heller inga substitutprodukter att konkurrera med blir de ännu starkare. När branschen inte är någon viktig kund till leverantörsgruppen har de möjlighet att vara hårda vid förhandlingar. Är förhållandet det motsatta månar leverantörerna istället om branschen och sätter rimligare priser samt kan hjälpa till med politiska frågor. Om leverantörernas produkt/tjänst är en viktig komponent i köparens verksamhet blir det ett positivt utgångsläge för leverantörerna. Differentiering eller omställningskostnader gentemot köparen gör slut på deras möjligheter att spela ut den ena leverantören mot den andra och är alltså en fördel för leverantörerna. Vid trovärdigt hot om integration framåt stärks slutligen förhandlingsstyrkan för leverantörer.

(Porter 1980 s. 46ff)

2.1.5. Rivalitet mellan etablerade konkurrenter

11

12 Nyetableringshot (begränsas av) Köpares förhandlingsstyrka (är hög om) Substitutionshot Leverantörers förhandlingsstyrka (är hög om)  Kapitalbehov  Omställningskostnader  Tillgång till distributionskanaler  Kostnadsolägenheter oberoende av stordrift  Statlig politik  Produktdifferentiering och stordriftsfördelar  Stora volymer köps  Integration bakåt  Stor del av köparens

kostnad  Gör små vinster  Odifferentierad produkt/tjänst  Inte avgörande för egen produk/tjänst  Få omställnings-kostnader  Full information  Bättre pris/nytta  Framgångsrik substitutbransch  Branschen domineras av få företag  Inga substitut  Branschen ingen viktig kund  Viktig för köparens verksamhet  Differentiering el omställningskostnad er  Integration framåt Rivalitet mellan etablerade konkurrenter (ökas av)

 Många el jämbördiga konkurrenter  Långsam tillväxthastighet

 Höga fasta kostnader

 Ingen differentiering el omställningskostnader  Språngvis kapacitetökning

 Olikartade konkurrenter  Högt strategiskt värde  Höga nedläggningshinder

13

3. METOD

”Som jag sa tidigare så är avfallsmarknaden komplex och frågor om ansvar och utförande behöver ses i en helhet. Eventuella förändringar måste föregås utav en omfattande helhetsbedömning. En så kallad frimärkslösning eller russinplockning ska undvikas!” (Weine, 2007)

3.1. Uppdragsgivare

Öhrlings - PriceWaterhouseCoopers (PWC) har gett oss uppdraget att fördjupa oss i branschen då de anser att denna står under en intressant förändring. Varken arbetsform eller uppgift var utformad vid uppdragsutdelning utan har arbetats fram gemensamt. Vid regelbundna möten med David Ringmar och Johan Jacobsson på PWC har idéer bollats och grovplanering satts upp. Det har dock alltid varit upp till oss att avgöra hur informationen ska samlas in.

3.2. Angreppssätt

Vi mötte avfallsbranschen med barns ögon och nyfikenhet. En morot i arbetet har varit att mätta denna ursprungliga okunskap. Uppsatsen har skrivits utifrån ett fågelperspektiv. Syftet öppnade upp för att använda en induktiv metod framför en deduktiv metod; målet är inte att bevisa någonting utan att undersöka en komplex bransch. Uppsatsarbetet har varit empiridrivet med syfte att öka förståelsen för branschen i allmänhet och de kommunala bolagens roll i synnerhet. I praktiken har empiridrivet inneburit att en stor mängd information har samlats in, frågor och nyfikenhet har väckts som i sin tur har avgjort vad nästa steg ska vara. Vi har genom arbetets gång haft ett kritiskt förhållningssätt till materialet och en stor mängd information har av den anledningen kasserats. För att strukturera upp analysen har Porters femkraftsmodell använts då den är generell och ger en strukturerad bild av en bransch i sin helhet jämför med många andra modeller. Det var också behovet av struktur som ledde fram till valet att bara använda en teori.

14

branschen och kvantitativ studie har analyserats strukturerat av femkraftsmodellen medan de yttre påverkarnas syn på konkurrensen har analyserats för sig. Dessa två analyser har knutits samman i slutsatsen. Anledningen till uppdelningen var dels för att inte färgas av de yttre påverkarnas subjektiva åsikter samt att kunna se likheter och skillnader mellan hur de och vi, genom femkraftsmodellen, skulle tolka branschen.

3.3. Operationalisering av teorin

Det som sätter gränser för den bransch som undersöks är köparna som producerar hushållsavfall samt de som utför tjänsten att i någon form samla in och/eller behandla hushållsavfall. För att operationalisera teorin definieras de aktörer som studeras. I analysen ses leverantörer som de kommunala och privata avfallsbolag som levererar tjänsten att i någon form samla in och/eller behandla avfall. Ibland ses kommunala respektive privata avfallsbolag som två block som ställs mot varandra. I andra fall samlas båda bolagsformerna under begreppet leverantörsgrupp. En medvetenhet finns om att en leverantör i avfallsbranschen, i vissa fall, kan agera köpare i en annan situation. Dock har på grund av komplexiteten i en sådan studie valts att bortse från denna typ av köpare. Köpare ses ytterst som hushållen och verksamheter som producerar hushållsavfall. Enligt Porter kan statsmakten ses som både leverantör och köpare, samtidigt drar de gränser som gäller för köpare och leverantörer. I uppsatsen tolkar vi det som att det också kan gälla kommunernas roll. Kommunerna agerar köpare genom att utföra upphandlingar åt hushållen. De agerar i samtliga fall även som leverantör genom att ta ut avfallsavgifter. I de fall det även finns kommunala bolag är de indirekt leverantörer genom att kommunen äger det kommunala bolaget.

3.4. Informationsinsamling för de tre empiriblocken

3.4.1. En bild av branschen

15

3.4.2. Kvantitativa studier av verklighetens data

Vi har gjort fyra egna kvantitativa studier av verklighetens data. Utgångspunkten var att skapa en bild över avfallsbranschens bolag och verksamhetsområden. För att göra detta använde vi oss av Statistiska Centralbyrån(SCB)s lista över existerande Svensk Näringsgränsindelnings(SNI)-koder. De 740 bolag som på detta sätt kunde urskiljas som avfallsföretag letades upp i Affärs Data och deras omsättning betraktades. Med den ytliga bilden önskades antalsmässigt stora segment urskiljas samt omsättningsvariationer mellan segment ses. I denna studie definieras små bolag som de med en omsättning under en miljon kronor. När vi hade strukturerat upp avfallsbranschens verksamheter insåg vi att det var stora skillnader mellan omsättningsstorlek för bolagen; några stora dominanter utkristalliserades. Dominanterna var både kommunala och privata bolag. För att få en fingervisning om hur de kommunala avfallsbolagens finansiella ställning står sig i förhållande till de privata och hur den relationen har förändrats över tid jämfördes stora kommunala och privata bolag, vilket blev vår andra studie. Denna djupare studie av de tio största privata avfallsbolagen och de tio största kommunala avfallsbolagen möjliggjordes genom att sammanställa information i en lista. Denna lista härstammar från en tidigare gjord lista över de femtio största bolagen som Naturvårdsverket publicerade (Naturvårdsverket 2004 s. 120f). Informationen kompletterades och verifierades med en lista över svenska städers avfallshämtningsbolag (bilaga 8) tillsammans med ihopsamlade SNI-koder samt Avfall Sveriges lista över kommunala bolag (Westin 2007:2:1). Det finns många bolag som har avfallshantering som en bisyssla. För att inte jämföra päron och äpplen och göra studien mer intressant studerades endast de utpräglade avfallsbolagen. Utpräglade avfallsbolag definieras som de med huvudverksamhet inom avfallshantering, efter studerande av bolagsorden och SNI-koder i Affärs Data. Det som jämfördes i studien var den genomsnittliga vinstmarginalen och omsättningen för de kommunala respektive privata bolagen. Sedan jämfördes även utvecklingen över en fyraårsperiod för bolagen. I de fall vinstmarginalen varit negativ har den uteslutits från grafer och genomsnittsvärden.

16

bolag med negativa vinstmarginaler samt de med den högsta och lägsta omsättningen uteslutits. Detta har gjorts för att komma närmare det normala bolaget.

Då det är kommunen som väljer vilka avfallsbolag som ska anlitas för olika hanteringssteg var den avslutande egna studien att se organisationens påverkan på avfallsavgifter. En studie av hanteringsintegration och prissättning baserades på en rapport från Avfall Sverige med en lista över respektive kommuns hanteringsorganisation (bilaga 8). Att studera hur olika kommuner väljer att sköta avfallshanteringen, i egen regi respektive anlita entreprenör, och ställa det emot kommuners olika prissättning gjordes för att se om det gick att hitta billigare eller dyrare alternativ. Andra saker som undersöktes var hur viktbaserad avgift, storlek på kommun och samarbete mellan kommuner påverkade avgiften.

3.4.3. Yttre påverkare

17

Källa Insamlingsmetod Omfattning Har använts till…

Affärs Data Sökt efter företag och verksamhetsområden

Ca 1500 bolag har genomgåtts, ibland över tid

De tre första kvantitativa studierna

Seminarier Deltagande i ett, underlag från två 2 (deltagande en halv dag) En bild av branschen, verifiering, Yttre påverkares röster om konkurrens

Intervjuer Telefon 4st (30 min/st) Yttre påverkares röster om konkurrens Kortare intervjuer Mail Ca 10 Att komplettera vid

faktaluckor och förtydliga branschen Rapporter Nedladdning, tips från

kontakter

Ca 10 En bild av branschen, listor

Hemsidor Ca 7 Presentation av yttre

påverkare Listor Producerat tre egna samt

kompletterat en

4 Kvantitativa studier av verklighetens data Tabell 2. Sammanfattning av använda källor

3.5. Metodproblem och källkritik

En svårighet med att undersöka avfallsbranschen är att det länge tycks ha varit ett svagt intresse för branschen och därmed finns få rapporter och de som finns är från ett begränsat antal källor. Även statistik, särskilt en bit tillbaka i historien, saknas inom många områden. Mycket tid måste då användas för att verifiera de fakta vi har och därför jämförs rapporter och statistik med varandra. Avfallsbranschens otydliga definitioner och varierande gränsdragningar har ytterligare försvårat arbetet, samtidigt som det i sig ger en fingervisning om ett problem inom branschen.

Samtidigt som mycket tid har lagts på att minimera fel i de egna kvantitativa studierna kan aldrig en tolkning anses vara perfekt. Både tolkningen av vad som kan anses vara ett utpräglat avfallsbolag samt gränsdragningen mellan E- och O-bolag är grundade i våra åsikter. Något som också är viktigt att ha i åtanke är att de kommunala bolagen har krav på sig att inte vara vinstdrivande men ändå i många fall är det. Detta försvårar en tolkning av vinstmarginaler.

18

19

4. HUSHÅLLSAVFALLSBRANSCHEN

”I många branscher är teknikutvecklingen en av de viktigaste drivkrafterna för marknaden. Avfallsbranschen drivs i huvudsak av lagregleringar t ex. i form av strängare krav för att begränsa utsläpp till miljön, återvinningsmål och krav på minskad deponering, som i förlängningen kan leda fram till utveckling av ny teknik.” (Naturvårdsverket 2004 s. 32)

4.1. En bild av branschen

I avsnittet som följer pressenteras både en historisk och en nulägesbild över hur hushållsavfallsbranschen är organiserad och fungerar generellt. Det innehåller hur hushållsavfallsbranschen är reglerad, vilka behandlingsalternativ som finns och hur hanteringen av hushållsavfall är uppbyggd. Detta skapar en bild av en bransch och dess många dimensioner, någonting att ha i bakhuvudet vid läsandet av kvantitativa studier och yttre påverkares åsikter.

4.1.1. Ansvarsfördelning och styrmedel

20

(Miljödepartementet 2007:sem) Under 2000-talet har skatten på deponi nära fördubblats. Under samma period förbjöds deponering av utsorterat brännbart avfall (2002) och organiskt avfall (2005). En skatt på förbränning av avfall infördes också 2006. (Bisaillon 2007) (bilaga 2) Idag finns framförallt tre lagar som sätter branschens gränser: Kommunallagen(KL), Lagen om offentlig upphandling(LOU) och Miljöbalken.

4.1.1.1. Kommunallagen(KL)

KL sätter ramar för hur kommunen får agera. En kommun har rätt att idka näringsverksamhet så länge detta inte är av vinstsyfte och så länge de tillhandahåller allmännyttiga anläggningar eller tjänster för kommunens medlemmar (självkostnadsprincipen). Lokaliseringsprincipen hindrar kommunala bolag ifrån att bedriva verksamheter utanför kommungränsen. Interkommunala bolag har i sin tur inte rätt att bedriva verksamheter utanför ägarkommunernas gränser. (Kommunallagen 2007) Någonting som försvagar lokaliseringsprincipen är att kommunala bolag ändå ges möjlighet att sälja kapacitetsöverskott (Wedelin & Widing 2005). Stadgar finns som gör kommunen skyldig att upphandla utifrån LOU - Lagen om offentlig upphandling. (Kommunallagen 2007)

4.1.1.2. Lagen om offentlig upphandling( LOU)

Lagen fastställer bland annat att all offentlig upphandling ”ska… utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns och genomföras affärsmässigt”. Affärsmässigt syftar bland annat till att ”anbudsgivare, anbudssökande och anbud ska behandlas utan ovidkommande hänsyn.” Kommunen har alltså inte rätten att ge uppdrag till kommunala bolag utan att det förgås av en upphandling. Det är viktigt att skilja på kommun och kommunala bolag, relationer emellan dem kan och får endast grundas på avtal. Detta gäller även för interkommunala bolag. (Yngner 2005 s. 5f)

4.1.1.3. Miljöbalken

21

§ ”Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att gör sig av med.” (Miljöbalken 15:1)

§ ”Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet.” (Miljöbalken 15:2 )

§ ”Med hantering av avfall avses en verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall.” (Miljöbalken 15:3)

4.1.2 Behandlingssätt och avfallsmängder

En av styrmedlenas stora uppgifter är att reglera hur utvecklingen av behandling önskas vara. EU:s medlemsstater har enats om vad som är eftersträvbart i avfallsbehandling. EU:s avfallshierarki sätter prioriteringar för olika behandlingssätt. (Stockholms renhållningsförvaltning 2006 s. 13) Högst upp i avfallshierarkin prioriteras att minimera uppkomsten av avfall, ur miljösynpunkt är det betydligt viktigare än behandlingsmetod (Sundberg 2007). Av det avfall som uppkommer ska behandlingen prioriteras i denna ordning: 1. Återanvända 2. Återvinna 3. Energiutvinna 4. Deponera (Stockholms renhållningsförvaltning 2006 s. 13 )

22

Idag behandlas 4 500 220 ton hushållsavfall (inklusive farligt avfall). Av hushållsavfallet materialåtervinns 1 657 520 ton, 469 880 ton behandlas biologiskt, 2 107 860 ton förbränns och 226 000 ton deponeras. (Avfall Sverige 2007)

Begreppet återvinna innefattar både materialåtervinning och biologisk behandling. Stora fraktioner som återvinns är metall, papper och plast. Genom rötning eller kompostering behandlas avfall biologiskt. Den biprodukt, biogas, som fås genom rötning kan användas som bränsle eller i naturgasnätet. Idag återvinns 47,2 % av hushållsavfallet, vilket är nära 2010 års mål på 50%. Ett annat sätt att utvinna energi eller energivärme av avfall är genom förbränning som ligger näst längst ner i hierarkin. Idag förbränns 46,8% av hushållsavfallet, vilket motsvarar ungefär hälften av den totala mängd avfall som förbränns. Vad som idag får deponeras är begränsat och störst del står farligt avfall, askor från förbränningsanläggningar, och annat fast avfall för. Nya EU-regler träder i kraft 31 december 2008 angående deponier inför det förväntas många av dagens deponier stänga. (Avfall Sverige 2007)

Figur 3. Bisaillon 2007

23

Figur 4. Sammanställd med data från Avfall Sverige

Förutom att avfallsmängden har ökat de senaste årtiondena har fördelningen mellan behandlingssätten förändrats. Att det finns många behandlingsmetoder där mängden avfall ökar är inte konstigt. Intressant att notera är att andelen hushållsavfall som går till materialåtervinning och biologisk behandling har ökat lavinartat (nära 1000%). Ett tydligt mönster är att samtidigt som mängden hushållsavfall till förbränning får en uppåtsving minskar mängden till deponering med ungefär samma hastighet. Året efter 2005 (utanför figur ovan) minskade plötsligt den förbrända mängden med 74 000 ton. (Avfall Sverige 2007)

4.1.3. Köpare och prissättning

Ovan har konstaterats att mängden hushållsavfall har ökat. De som räknas som innehavare av hushållsavfall är hushåll och företag. Utanför detta infördes 1994 också ett producentansvar för materialbolag. Fler och fler material har med tiden kommit att innefattas av producentansvar och målet är att producentansvaret i framtiden ska utökas till att gälla ännu fler material. (Calgren 2007) Producentansvar innebär att materialbolagen själva får ta ansvar/betala för kostnaden för de produkter de släpper ut på marknaden efter konsumentens användande (FTI 2007). I takt med producentansvarets växande roll har materialåtervinningssektorn ökat.

24

(Naturvårdsverket 2004 s. 28 ff) Kommunerna har ansvar för hushållsavfall som inte innefattas av producentansvar (Westin 2007:1). Det är också kommunen som avgör vem som är avgiftsskyldig för avfallshanteringen. Renhållningstaxan för avfallshanteringen ska innehålla avgifter både för hushåll och de företag som lämnar hushållsavfall. (Westin 2007:3) Det är också kommunen som avgör gränsdragningen om vad som ska anses jämförligt med hushållsavfall och inte. Hur gränsdragningen görs avgör företagets avfallskostnader då allt som klassas som hushållsliknande avfall innebär en högre avgift. Denna högre avgift kommer bland annat av att företaget då måste betala för återvinningscentraler. (Naturvårdsverket 2004 s. 69)

För att de ansvariga ska betala för det hushållsavfall som skapas tas olika typer av avgifter ut. Vanligast sättet är en uppdelning i en grundavgift och en rörlig avgift. Grundavgiften täcker det administrativa medan den rörliga avgiften täcker hämtning och bortskaffande av avfall. Vid flerbostadshus är det oftast fastighetsinnehavaren som är betalningsskyldig och varje hushåll betalar sin del inbakad i hyran. (Westin 2007:3) För företag som producerar hushållsavfall betalas kostnaden direkt av avfallsinnehavaren. (Återvinningsindustrierna 2007 s. 5) För boende i ett flerbostadshus står nyttigheter för drygt en tredjedel av boendekostnaden. Definitionen nyttigheter täcker in avfall, vatten och avlopp; el och värme. Avfallsavgifter står i sin tur för 7% av nyttighetskostnaderna. Det bör dock poängteras att medan de andra nyttigheternas avgift det senaste året minskat eller följt inflationen har avfallsavgiften höjts mest(12,8%). Avfallsavgifterna tillsammans med avgifterna för vatten och avlopp är också de som varierar mest mellan kommuner. (Avgiftsgruppen 2007) En undersökning av SKL visar att majoriteten av hushållen är nöjda med insamlingen. De som visar missnöje klagar främst på fulla och illaluktande sopkärl. (Bylund & Lille 2007 s. 30f)

4.1.4. Infrastruktur

25

26

4.2. Kvantitativa studier av verklighetens data

Ovan har konstaterats att de kommunala och privata bolagen dominerar olika hanteringssteg. Studierna i detta avsnitt sätter de kommunala bolagen i relation till de privata bolagen, verksamheters relationer till varandra och olika hanteringskombinationers effekt på prissättning. Genom detta undersöks både direkta leverantörer av avfallshantering och kommuner som indirekta leverantörer till slutkunden. Här studeras till stor del de kommunala bolagens finansiella ställning.

Enligt SNI-koderna finns 740 avfallsbolag. Flest bolag, kommunala och privata tillsammans, återfinns inom verksamheterna insamling, sortering och omlastning. Verksamheterna partihandel med metallavfall och metallskrot samt renhållning, sanering och efterbehandling av jord och vatten representerar också en stor del av bolagen. Det finns jämförelsevis få bolag som har verksamheter inom deponering och kompostering. Flest antal små bolag (omsättning under 1mkr) återfinns i verksamheter som återvinner och handlar med metallskrot samt slutförvaring av miljöfarligt avfall. (bilaga 3)

4.2.1. De tio största kommunala och privata avfallsbolagen

Figur 5. Sammanställd med data från Affärs Data (bilaga 4)

27

3,79% medan de privata har en genomsnittlig omsättning på 1 245 000 (tkr) och vinstmarginal på 7,89%. Alltså är de privata bolagen både större och mer lönsamma.

Figur 6. Sammanställd med data från Affärs Data och SCB

Figur 7. Sammanställd med data från Affärs Data

28

vinster. På listan över de tio största privata bolagen kan tre stora koncerner urskiljas, vilket ger en fingervisning om att de privata koncernerna inom branschen är riktigt stora (bilaga 5).

4.2.2. De kommunala avfallsbolagen

I studien innan sågs skillnader mellan privata och kommunala bolag, nästa steg blir att se hur kommunala bolag med olika verksamheter står sig i relation till varandra. Enligt branschorganisationen Avfall Sverige finns 63 kommunala avfallsbolag. De representerar tillsammans omkring 120 av landets 290 kommuner. (Westin 2007:2) Majoriteten av avfallsbolagen ägs av en enda kommun, men samarbeten mellan två eller flera kommuner blir allt vanligare(Sundberg 2007). De kommunala bolagen är geografiskt spridda över landet. I våra största städer återfinner vi också de största bolagen. (Westin 2007:2)

Figur 8. Sammanställd med data från Affärs Data (bilaga 6)

29

ägs av bara en kommun och de som ägs av flera ses att de bolag som ägs av flera kommuner visar på en genomsnittligt högre omsättning men en lägre vinstmarginal.

4.2.3. Hanteringskombination och prissättning

Då kommunala och privata bolag specialiserar sig inom olika sorters hantering blir nästa steg att se kommuners hanteringskombinations effekt på prissättningen. På vilket sätt kommunerna idkar hantering, om den läggs ut på entreprenad eller bedrivs inom egen regi, avgörs av varje kommun. Det bör tilläggas att en entreprenör både kan vara privata och kommunala bolag. (Avfall Sverige 2007:05)

Figur 9. Sammanställd med data från Avfall Sverige

Vid en egen närmare studie av hur kommuner väljer att sköta hanteringen av avfall framkommer att ju fler hanteringssätt som bedrivs i egen regi desto färre kommuner finns procentuellt representerade. Den vanligaste kombinationen efter att ha all hantering på entreprenad är att endast ha deponering eller insamling i egen regi.

30

Tabell 3. Sammanställd med data från Avfall Sverige (bilaga 8)

Den kombination som ger lägst avgift är de kommuner som har både deponering och förbränning i egen regi. Vid en utökad studie av hanteringskombinationens påverkan på avfallsavgiften i Sveriges kommuner ses att det i de flesta fall innebär en lägre avgift att ha deponering i egen regi, medan biologisk behandling i egen regi i många fall tenderar att höja avgiften (bilaga 9).

31

4.3. De som påverkar branschen utifrån

Efter att ha sett branschen inifrån konstateras att både roller, avfallsmängder och regleringar har genomgått förändringar. Kommunala och privata bolag dominerar olika delar av branschen, vissa delar mer lönsamma än andra. Utifrån detta blir det intressant att se hur yttre påverkare ser på branschen och dess potentiella förändringar.

4.3.1. Presentation av yttre påverkare

De två största branschorganisationerna inom avfallsbranschen är Avfall Sverige och Återvinningsindustrierna (ÅI). Ur en förenklad syn representerar de två sidor av branschen, de kommunala och privata bolagen med liknande intressen; samt privata bolag. Privata bolag med liknande intressen är de bolag som anser sig vara beroende av den kommunalt uppbyggda infrastrukturen. (Miljödepartementet 2007:sem) Avfall Sverige är en branschorganisation för avfallshantering. Avfall Sverige representerar sina medlemmar och indirekt alla kommunmedlemmar mot beslutsfattare. Exempelvis lämnar de aktivt remissvar inför beslut. (Avfall Sverige 2007:int) De samarbetar med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i många frågor (Wiqvist 2007). De bevakar hela avfallsmarknaden både nationellt och globalt och medverkar inom utvecklingsprojekt på marknaden. Avfall Sverige har samlat övergripande och detaljerad statistik som ett flertal aktörer använder sig av. (Avfall Sverige 2007:int) Återvinningsindustrierna är en branschorganisation för återvinningsföretag och är en del av Svenskt Näringsliv. Organisationen jobbar för att stimulera och stötta medlemsföretagen. De tar initiativ till möten mellan politiker, företag och andra aktörer där de försöker vara med och påverka lagar och skatter efter medlemmarnas intressen. (Återvinningsindustrierna 2007:int)

32

Konkurrensverket har till uppgift att verka för en effektiv konkurrens i privata och offentliga verksamheter samt att se till att konkurrenslagen följs. Sedan den 1 september 2007 har de också tillsynsansvar för att lagen om offentlig upphandling följs. (Konkurrensverket 2007)

4.3.2 Yttre påverkares röster om konkurrensen

4.3.2.1. Miljödepartementet

”Vi behöver säkerställa en sund konkurrens där det finns en flora av aktörer i olika delar av avfallsmarknaden och där företag kan konkurrera på lika villkor, hur kan vi åstadkomma det?” så avslutar Andreas Carlgren sitt inledningstal på Miljödepartementets seminarium om framtidens avfallsmarknad. (Carlgren 2007) Att avfallshanteringen ska vara miljömässigt försvarbart är något som går i linje med Miljödepartementets uppgift. Det finns ett regelverk för hur avfall får transporteras, att det följs och att avfallet omhändertas på ett vettigt sätt är det viktigaste när Miljödepartementet ser ur en global synvinkel. (Gråberg 2007) Miljöministern Andreas Carlgren vill göra en rad förändringar på avfallsmarknaden. Han tar upp att de styrande ska se över skatten på förbränning av avfall, utöka producentansvaret till att innefatta fler produkter och undersöka möjligheten att gå från förpackningar till materialflöden. Det önskas en global marknad för återvunnet material samt en alltmer omfattande satsning på ny teknik så att avfall kan tas tillvara som en resurs. Kommunen har i framtiden en viktig roll i att bemöta medborgarnas behov av tillgänglighet. Mer samarbete önskas mellan aktörer. Nya mål sätts upp i miljöpropositionen 2009 (Carlgren 2007)

4.3.2.2. Återvinningsindustrierna(ÅI)

33

Producentorganisationerna ska fungera som en back up i tid av låga råvarupriser genom att köpa in produkterna. ÅI vill införa ett återvinningscertifikat som skulle bidra till att återvunnet material används där det är lämpligast. (Helker Lundstöm 2007)

4.3.2.3. Avfall Sverige

Avfall Sverige menar att kommunerna å ena sidan och producenterna å andra sidan av staten har tilldelats exklusivt ansvar för viss typ av avfall. Därför kan inte marknaden jämföras med vilken marknad som helst. De anser att avfallsmarknaden fungerar bra med kommunen som ansvarig, med tanke på att vi i Sverige återvinner mer och deponerar mindre idag. Anledningen till att det fungerar väl i hög grad beror på att kommunen bygger infrastruktur och styrmedel och tar sitt ansvar. Kommunerna är också bra på att samordna mellan hushåll och företag exempelvis samarbeta med pappersindustri. Avfall Sverige vill att marknaden i framtiden inte bara ska utgå från miljön utan även samhällsekonomi och brukarnas acceptans är viktiga faktorer. En tydlig avfallsmarknad som förenklar för medborgarna är ett viktigt styrmedel. De ser även kommunen som huvudman för en del av producentansvaret och de vill uppmuntra till ökad kommunsamverkan. Avfall Sverige anser att avskaffade av lokaliseringsprincipen, en del i KL, skulle stärka konkurrensen. De vill även att särredovisningen ska skärpas: ”Det får inte finnas misstanke om att medborgarnas renhållningsavgifter subventionerar företagens avfall.” (Weine 2007)

4.3.2.4. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

34

något som har stigit under de senaste åren. Samt att det finns skillnader mellan miljö och energipolitik som inte får blandas ihop. Inom energipolitik är avfall en billig råvara. Wenster tror att styrmedlen kommer att riktas mot att återvinna. (Wenster 2007)

4.3.2.5. Konkurrensverket

Avfallsmarknaden är inte en homogen marknad, vissa områden är nationella och till och med Europeiska medan andra är mer lokala. Lagar och tillstånd begränsar och det krävs ofta stor kunskap för att starta nya avfallsbolag. Då det finns få aktörer blir det självklart en begränsad marknad. Vissa marknader har klara oligpoltendenser medan andra inte visar några överhuvudtaget. Just nu inleds ett projekt efter förfrågan från EU-kommisionen som förhoppningsvis är klart under första halvåret 2008. Denna ska granska brukandet av LOU i de svenska kommunerna. Ur nationalekonomisk syn är ett europeiskt samarbete bättre för konkurrens, då större desto bättre allmänt förbättrar konkurrensen. Sverige kan då ta idéer från andra länder på ett enklare sätt. Det går inte att tänka bara utifrån konkurrens utan det ska även vara miljömässigt försvarbart om vi väljer att skicka sopor till andra sidan av Europa. Konkurrensverket tror att LOU kommer att få ett större genomslag inte bara för insamling utan också omhändertagande av avfall. Detta i sin tur kommer att frambringa fler entreprenörer. Hur utvecklingen kommer att se ut på avfallsmarknaden beror på hur den kommunala kompetensens roll värderas. När det gäller vad kommunala respektive privata aktörer får göra står det och väger mellan EU:s syn med mer privat fokus och den ”svenska modellen” med kommunalt samarbete. Mohseni tror på en större europeisk marknad och mer entreprenörskap i framtiden. (Mohseni 2007)

4.3.2.6. Finansdepartementet

35

5. ANALYS

I detta avsnitt analyseras en bild av branschen och kvantitativa studier av verklighetens data strukturerat av femkraftsmodellen följt av de yttre påverkarnas syn på konkurrens inom branschen.

5.1. Hushållsavfallsbranschen

Enligt Porters femkraftsmodell har statsmakternas politik, i den grad den påverkar, en inverkan på alla fem krafter. När det gäller avfallsbranschen kan staten sägas ha en avgörande roll för hur konkurrensen har möjlighet att utvecklas. Den största makten som staten har är att avgöra ansvarsfördelning samt vilka behandlingssätt som ska regleras. Med den insikten i bakhuvudet återkopplas vid analys av varje kraft hur statens inverkan ser ut.

5.1.1. Nyetableringshot

Statlig politik påverkar nyetablerare direkt som ett nyetableringshinder. Inom avfallsbranschen har antalet miljöregler trappats upp, vilket har medfört en fördel för de etablerade företagen då de kunnat anpassa sin teknik stegvis. För nyetablerare som vill in i branschen krävs en stor initialkostnad i investering av utvecklad teknik och metoder som kan nå upp till de miljökrav staten sätter upp.

36

gentemot nyetablerare. Även de kommunala bolag som ägs av flera kommuner skapar ett nyetableringshinder. Det behövs givetvis ett stort grundkapital för nyetablerar att kunna starta i stordrift och konkurrera mot redan etablerade med stordrift. Det andra alternativet att specialisera sig innebär ett högt risktagande då staten fort kan förändra lönsamheten för just den verksamheten.

5.1.2. Köpares förhandlingsstyrka

Genom kommunens monopol på att avgöra vem som ska samla in och behandla respektive kommuns hushållsavfall har varje hushåll (och företag som producerar hushållsavfall) liten direkt påverkan som köpare. Den begränsade direkta påverkan som hushållen har är genom demokratiska val. Kommunen fungerar som en förlängd arm åt hushållen genom att agera köpare vid upphandling av tjänster. Kommunen har också makt genom att dra gränsen för vad som ska räknas som hushållsavfall och där ser vi en variation vilket påverkar företagens ekonomi och möjlighet att själva bestämma leverantör.

37

hanteras och inte på vilket sätt det hanteras. De åsikter som finns rör inte behandlingsmetoder utan hygien och användarvänlighet. Å andra sidan är tjänsten inte standardiserad utifrån att avfallet kan behandlas på olika sätt och att detta värderas och beskattas olika av den yttre påverkaren staten. Olika hanteringssätt kräver olika hög grad av infrastruktur vilket avgör hur pass standardiserad tjänsten kan anses vara. Då avfallet måste insamlas är denna tjänst standardiserad. LOU är skriven för att tvinga kommunerna att upphandla avfallshanteringstjänster och på så sätt komma närmare full information om marknadens valmöjligheter och det stärker köparnas förhandlingsstyrka. För att LOU ska bidraga till full information krävs det att kommuner följer den. Ett flertal lagbrott visar tydliga brister i hur det i verkligheten fungerar. Hushållens information begränsas i sin tur av att de är längre ifrån beslutet och att avfallsavgiften är inbakad i en större avgift som gör det svårt att följa påverkan på exempelvis hyran.

5.1.3. Substitutionshot

Med den breda definitionen av branschen som denna uppsats innefattar framgår idag inget tydligt substitutionshot från någon annan bransch. Alla hushåll måste få sitt avfall hanterat. I enlighet med Levitt är det dock viktigt att inse att förändringar av lagar och teknikutveckling kan skapa helt nya förutsättningar för branschen som vi idag inte kan förutspå.

5.1.4. Leverantörers förhandlingsstyrka

Statens uppdelning av avfallsmarknaden i ansvar och avfallskategorier (hushållsavfall och annat avfall än hushållsavfall) skapar olika förutsättningar för privata respektive kommunala bolag. En kommun har enligt KL rätt att bedriva verksamhet om detta görs enligt självkostnadsprincipen vidare har ett kommunalt bolag inte rätt att bedriva verksamhet utanför ägarkommunens(-ernas) gränser. Lokaliseringsprincipen kan därigenom uppfattas som hämmande men ger också de kommunala bolagen en fördel i en lokalkännedom. De privata bolagen måste anpassa sig till olika kommuners förutsättningar och tolkningar. Alltså har de två olika typerna av leverantörer skilda spelplaner och spelutrymmen satta av staten.

38

vilket främjar leverantörsgruppens förhandlingsstyrka. De leverantörer inom avfallsbranschen som inte är utpräglade avfallsbolag borde ha ett bättre förhandlingsläge än utpräglade avfallsbolag då branschen inte är en lika viktig kund till leverantörsgruppen. I den egna studien av kommunala bolag visar också de bolag som innefattar en energiverksamhet på bättre lönsamhet i fråga om vinstmarginal. Om hushållet kan ses som en verksamhet kan det anses nödvändigt för köparen att avfall avlägsnas. Ur den synvinkeln utför leverantörsgruppen en viktig tjänst för köparens verksamhet. Alltså kan en kommun som köpare inte välja att avstå från avfallshantering. Här kan det tyckas att leverantörerna har en enorm fördel jämfört med leverantörer i andra branscher. Exempelvis går det att välja att avstå från en ny mobiltelefon men det går inte att låta avfall växa på hög i källaren.

5.1.5. Rivalitet mellan etablerade konkurrenter

Rivaliteten inom avfallsbranschen ökar inom de områden som många eller jämbördiga konkurrenter har möjlighet att befinna sig i. Avfallsmarknaden är en splittrad bransch där kommuner har ansvarsmonopol på hushållsavfall, vilket gör att de kommunala och privata bolagen aldrig kan vara helt jämbördiga. Lokal dominans förekommer främst på mindre orter och i glesbygd. Där utvecklas således inte lika hög rivalitet. Den lägre rivalitetsgraden kan ha en effekt på avfallsavgifterna något som går att skönja i den egna undersökningen. De tio minsta kommunerna har i genomsnitt 400kr/år högre avgift än genomsnittet för de tio största. Vid en första anblick kan insamling, där många leverantörer verkar, ses som ett segment som borde ha hög rivalitet. Men detta faktum måste ställas emot att insamling kräver en lokalkännedom. Alltså kan både privata och kommunala bolag skaffa sig lokal dominans. Det som innefattas under lokalkännedom skulle kunna vara att tolka olika kommuners gränsdragningar och förståelse för geografiska skillnader. Ett område där konkurrensen borde vara hög är materialåtervinning. Inom segmentet finns många privata aktörer med liknande förutsättningar.

39

Inom deponering borde således rivaliteten vara hög. Den lägre kostnaden kommuner har när de har deponering i egen regi skulle kunna vara en följd av detta. Här bör dock poängteras att andra faktorer kan spela än ännu större roll. Kanske är det deponiernas möjlighet att sortera ut värdefulla råvaror som finansierar låga avgifter. Områden med hög tillväxthastigheten som biogasanläggningar ger istället en hög avgift. Detta kan knytas till Porter och att tillväxthastigheten påverkar priset. Om tjänsten eller produkten är odifferentierad ökar konkurrensen genom att valet av leverantör bara påverkar priset för köparen. Vad kommunen som köpare väljer att värdera vid upphandling är det som avgör om tjänsten är differentierad. Fokuserar de på låga priser blir tjänsten standardiserad. Om kommunen istället väljer att fokusera på miljön enligt avfallshierarkin blir tjänsten mer differentierad. Detta regleras och styrs alltid av skattenivåer. De går att se på avfallsmarknadens leverantörer, kommunala respektive privata bolag, som två olika typer av konkurrenter. Biologisk behandling och förbränning innehas i princip bara av kommunala bolag medan materialåtervinning och den största delen av insamlingen sker av privata bolag. Detta är delvis en följd av olika ursprung och förutsättningar, exempelvis har kommunala bolag restriktioner i vad och hur de får bedriva sin verksamhet. Även om kommuner och kommunala bolag måste särskiljas finns ett beroende dem emellan i och med att kommunerna äger de kommunala bolagen. Då det också är kommunerna som sätter upp gränsdragningar kan samma privata bolag vara tvunget att anpassa sig till olika spelregler i olika kommuner, något som det kommunala bolaget borde ha inbakad i företaget. Detta visar att det är svårt att enas om generella spelregler. Konkurrensen är enligt Porter då hög.

40

att inrikta sig på andra behandlingssätt. På senare tid har också förbränningsskatten höjts och därmed har staten försökt påverkat till att gå ännu högre i EU:s avfallshierarki. Mycket av infrastrukturen som används inom avfallsbranschen är direkt kopplad till avfallshantering och således den utövade verksamheten. Att för ett avfallsbolag lägga ner sin verksamhet blir då ett stort beslut att ta. Vidare måste en slutövertäckning göras vid nedläggning av en deponi. Inom förbränning och biogasanläggningar är krav på en långsiktighet hög och en nedläggning kräver då ingående planering. Att verksamheterna sedan är sammankopplad med energiproduktion komplicerar nedläggningen ytterliggare.

5.2. Yttre påverkares röster om konkurrensen

I vissa frågor skiljer sig påverkarnas åsikter kring konkurrensen och behoven för marknaden och i vissa frågor är de rörande överens. Samtliga påverkare anser att det är lagar som sätter spelutrymme och begränsar konkurrensen vilket gör marknaden speciell. ÅI menar att det är ett problem att konkurrensen är osund medan Avfall Sverige anser att marknaden fungerar relativt bra nu med kommunen som ansvarig. Ett problem vid reglering av marknaden är att det inte bara går att se utifrån konkurrens, även miljö och samhällsnytta måste tas med i beräkningen. Olika påverkare lägger olika vikt vid de olika faktorerna. Ännu en svårighet ligger i att energimarknaden är sammanbunden med avfallsmarknaden och detta skapar problem vid beskattning. Finansdepartementet ger kritik till sin egen skatt som fungerar energipolitiskt men misslyckas som styrmedel på avfallsmarknaden. Det finns flera röster om att avfallsmarknaden är heterogen och att oligopoltendenser utvecklas främst lokalt. Det är ett faktum att det finns tvivel på om kommunerna följer LOU. Det råder dock en oenighet om lösningen på problemet. Huruvida den ska vara kvar eller slopas. Ett sätt att förändra konkurrensmöjligheterna är att öppna upp marknaden mer globalt. Detta är något som Sverige inte helt själva kan bestämma över utan EU:s intressen kommer att påverka.

Härefter kommer de två blocken vävas samman i slutsatsen till att lyfta fram de starkaste faktorerna som påverkar konkurrensen inom branschen.

41

6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER

Vårt syfte i denna uppsats var att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. I detta avsnitt kopplas våra slutsatser till detta syfte.

Tidigt i arbetet förstod vi att den statliga politiken har en betydande roll för hur konkurrensförhållanden ser ut. Under arbetets gång framträdde det ännu mera tydligt att det är den största faktorn för att sätta konkurrensförhållanden inom branschen. Den statliga politiken är alltid närvarande genom att bestämma om vem som får göra vad samt hur det ska göras. Vi anser att den statliga politiken tycks fungera väl i det avseendet att utvecklingen går mot uppsatta mål (med undantag för minimering). Reglering med skatter ger effekten att behandlingen av det svenska hushållsavfallet klättrar högre upp i EU:s avfallshierarki samtidigt finns ett missnöje från många parter om hur branschen fungerar främst konkurrensmässigt. Den statliga politiken påverkar de kommunala bolagens ställning både positivt och negativt. De kommunala bolagen besitter en lokalkännedom men begränsas i sitt agerande. En faktor som är starkt sammankopplad med den statliga politiken är de otydliga definitioner och gränsdragningar som finns inom branschen. Otydliga definitioner och gränsdragningar försvårar samtidigt som de ger en möjlighet att utnyttja en fördelaktig position. Otydlighet är en stor anledning till att vissa kommuner är dömda för att ha brutit mot LOU. De flesta yttre aktörerna är överens om att definitioner och gränsdragningar måste förändras, dock inte om hur. De otydliga definitionerna och gränsdragningarna förstärker de kommunala bolagens ställning genom att kommunen ges en möjlighet att tolka till de kommunala bolagens fördel.

42

ointresse av att marknaden ska växa. Branschen får då i teorin en begränsad tillväxthastighet och konkurrens kan då främst ske om marknadsandelar. Delas istället branschen upp i olika behandlingssätt kan vissa naturligtvis växa på bekostnad av andra. I ett så litet land som Sverige mättas dock delbranscher relativt fort.

43

6.1. Vad kan hända i framtiden?

Idag har de kommunala bolagen fortfarande en dominerande ställning inom hushållsavfallsbranschen. I takt med att delar av branschen har blivit lönsam har dock denna dominerande ställning fått se sig utmanad. Det har framkommit att avfallshierarkin ligger till grund för många beslut som fattas inom branschen. Höjda och potentiella framtida höjningar av förbränningsskatten verkar negativt för de kommunala bolagens ställning. De privata bolagen som bedriver materialåtervinning torde istället stå inför en ljusare framtid. Visst kan även biologisk behandling tänkas ha en framtid, men den är idag så pass liten att inga slutsatser kring framtiden kan dras. Då staten har den avgörande makten ligger framtiden i mångt och mycket i politikernas händer. Idag är branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerad. Om kommunerna kommer att bli fråntagna sitt ansvarsmonopol även för hushållsavfall kommer konkurrensförhållandena grundas på helt nya förutsättningar. De kommunala bolagen kommer fortfarande att besitta en viss infrastruktur, men till rätt pris kan den naturligtvis säljas ut till privata bolag.

Branschen ska tillfredsställa många intressen; samhälle, miljö och en sund konkurrens. Så här i slutet av arbetet kan vi då ställa oss frågan; är en helt fri konkurrens vad hushållsavfallsbranschen behöver? En fri konkurrens kan öka utvecklingsmöjligheter och tänkas lösa problem som finns inom branschen. Branschen skulle förmodligen fortsätta att utvecklas i enlighet med de första stegen i avfallshierarkin, men vilken effekt skulle en fri konkurrens få för det högsta målet att minimera avfall? Den fria konkurrensen riskerar också att verka på bekostnad av andra intressen; vilket just nu är fallet i Neapel. Där har 200 maffiaenheter/företag länge skött avfallshanteringen med en stark betoning på konkurrens. När konkurrensen fungerade för väl blev priset för lågt för att någon skulle vilja befatta sig med avfallet. (Lappalainen 2008) Neapelborna vadar runt i sopor och får stå ut med att leva i det högst cancerdrabbade området i Italien (Palovaara 2008). Samhället och miljön har alltså fått betala priset för denna konkurrensfokus. (Lappalainen 2008) Med det inte menat att situationen skulle kunna upprepas i Sverige. Det visar bara i sitt extrema fall på problematiken intressena emellan.

44

6.2. Framtida studier

45

KÄLLFÖRTECKNING

Skriven

Aftonbladet, 2008: De drunknar i sopberget. 2008-01-06

Avfall Sverige, 2007: Svensk Avfallshantering. Malmö: Avfall Sverige

Avfall Sverige, 2007:05: Insamling och behandling av hushållsavfall. Malmö: Avfall Sverige Avgiftsgruppen, 2007: Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.

Stockholm: Avgiftsgruppen

Bisaillon, Mattias, 2007: Seminarieunderlag: Framtidens avfallshantering. 2007-09-18 Stockholm

Bylund, Elisabeth & Lille, Jan, 2007: Kritik på teknik 2007: Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning. Stockholm: SKL

Kommunallagen, 2007

Lethin, Henrik, 2004: Sopor blir till guld: Ska kommunen konkurrera. Stockholm: Återvinningsindustrierna

Levitt, Theodore, 1960: Marketing Myopia. Cambridge: Harvard Business Review Miljöbalken, 2007: Kapitel 15

Naturvårdsverket, 2004: Marknaden för avfallshantering. Stockholm: Naturvårdsverket Porter, Micheal E., 1980: Konkurrens Strategi. Utg. av Karl-Erik Gustafsson 2 uppl. Göteborg: ISL-förlag

Rivkin, Jan & Magretta, Joan, 2008: Awareness of the five forces can help a company understand the structure of its industry and stake out a position that is more profitable and less vulnerable to attack. Cambridge: Harvard Business Review

SOU, 2007: Kommunal kompetens i utveckling: Betänkande av Kommunala kompetensutredningen. Stockholm: Edita Sverige AB

Stockholms renhållningsförvaltning, 2006: Renhållningsordning för Stockholms kommun. Stockholm: Blomquist Annonsbyrå

Utbildningsradion, Studentlitteratur och företagsekonomiska institutionerna vid universiteten i Linköping, Umeå och Uppsala, 1994: Företag och Marknad: Samarbete och Konkurrens. Lund: Studentlitteratur

46

Ynger, Jonas, 2005: LOU inom avfallssektorn - är det något fel med konkurrens?: Upphandling av behandlingstjänster för hushållsavfall. Stockholm/Malmö: Återvinningsindustrierna/Studentkraft

Återvinningsindustrierna, 2007: Återvinning 2020 - Spelregler och rollfördelning för framtidens främsta råvara, Stockholm: Återvinningsindustrierna

Elektronisk

Avfall Sverige, 2007:int: hemsida, www.avfallsverige.se, (2007-11-03)

Finansdepartementet, 2007: hemsida, www.regeringen.se/finans, (2007-11-03) FTI, 2007: hemsida, www.fti.se, (2007-10-15)

Konkurrensverket, 2007:int: hemsida, www.kkv.se, (2007-11-03)

Miljödepartementet, 2007:int: hemsida, www.regeringen.se/mijo, (2007-11-03) Naturvårdsverket, 2007: hemsida, www.naturvardsverket.se, (2007-11-03)

SCB, 2007: hemsida, www.scb.se/templates/tableOrChart____33831.asp, (2007-11-28) Westin, Jenny (Ansvarig för upphandling, avfallstaxor och ekonomiska styrmedel Avfall Sverige) 2007:1: mail (2007-10-01)

Westin, Jenny (Ansvarig för upphandling, avfallstaxor och ekonomiska styrmedel Avfall Sverige) 2007:2: mail (2007-11-06)

Westin, Jenny (Ansvarig för upphandling, avfallstaxor och ekonomiska styrmedel Avfall Sverige) 2007:2:1: mail (2007-11-06)

Westin, Jenny (Ansvarig för upphandling, avfallstaxor och ekonomiska styrmedel Avfall Sverige) 2007:3: mail (2007-11-20)

Westin, Jenny (Ansvarig för upphandling, avfallstaxor och ekonomiska styrmedel Avfall Sverige) 2007:4: mail (2007-11-28)

Westin, Jenny (Ansvarig för upphandling, avfallstaxor och ekonomiska styrmedel Avfall Sverige) 2007:5: mail (2007-12-07)

Återvinningsindustrierna, 2007:int: hemsida, www.recycling.se, (2007-11-03)

Muntlig

47

Carlgren, Andreas (Miljöminister), 2007: muntl., deltagande på seminarium om framtidens avfallsmarknad (2007-10-15)

Danielsson, Erik (Grundare Scandinavian Biogas), 2007: muntl., nyhetsinslag (2007-08-12) Eurenius, Tomas (Förbränningsskattansvarig Finansdepartementet), 2007: muntl., intervju (2007-11-08)

Gråberg, Johan (Miljödepartementet), 2007: muntl., intervju (2007-11-07)

Helker Lundstöm, Annika (VD Återvinningsindustrierna), 2007: muntl., deltagande på seminarium om framtidens avfallsmarknad (2007-10-15)

Lappalainen, Tomas (Författare), 2008: muntl., nyhetsinslag (2008-01-09)

Linde, Anders (Miljöchef Rexam), 2007: muntl., deltagande på seminarium om framtidens avfallsmarknad (2007-10-15)

Miljödepartementet (Samlad uppfattning), 2007:sem: muntl., deltagande på seminarium om framtidens avfallsmarknad (2007-10-15)

Mohseni, Amir (Konkurrensverket), 2007: muntl., intervju (2007-10-31) Palovaara, Helene (Bosatt i Neapel), 2008: muntl., nyhetsinslag (2008-01-09)

Sundberg, Johan (Forskare Profu), 2007: muntl., deltagande på seminarium om framtidens avfallsmarknad (2007-10-15)

48

BILAGA 1

Dessa grundfrågor ställdes till våra intervjupersoner. De svarade utifrån den egna verksamhetens ståndpunkt.

• Hur ser du på konkurrensen inom branschen? • Ser du några oligopoltendenser?

49

BILAGA 2

Figur: Utveckling av lagar om ansvar skapad med data från Bisaillon 2007 & Avgiftsgruppen 2007

50

BILAGA 3

SNI - koder för verksamheter inom avfallsbranschen

SNI – kod Verksamhetsområde Antal bolag plockade (ca

antal under kod)

37100 Återvinning av skrot och

avfall av metall

74 (150)

37200 Återvinning av skrot och

ickemetall

80(100)

51572 Partihandel med metallavfall

och metallskrot

122 (250)

51573 Partihandel med avfall och

skrot av ickemetall 71 (90)

90021 Insamling, sortering och

omlastning

157 (170)

90022 Kompostering och rötning av

icke miljöfarligt avfall

9 (10)

90023 Deponering av icke

miljöfarligt avfall

20 (30)

90024 Insamling, mottagning,

omlastning och mellanlagring av miljöfarligt avfall

25 (30)

90025 Behandling och slutförvaring

av miljöfarligt avfall

17 (20)

90026 Övrig avfallshantering 46 (50)

90030 Renhållning, sanering och

efterbehandling av jord och vatten

120 (240)

Andel bolag med omsättning under 1 mkr

51

52

BILAGA 5

De tio största kommunala och de tio största privata bolagen sammanställt efter data från Naturvårdverket, Avfall Sverige och Affärs Data

Kommunala bolag

OMS

2006 OMS 2005 OMS 2004 OMS 2003 Vinstm 2006 Vinstm 2005 Vinstm 2004 Vinstm 2003

SÖRAB 0,183 0,182 0,162 0,145 1,9 13,05 10,88 5,74

SYSAV 0,714 0,661 0,595 0,572 10,7 8,91 10,14 18,3

Telge återvinning 0,133 0,129 0,139 0,118 -4,21 5,42 9,85 7,83

NSR 0,266 0,242 0,219 0,221 0,45 4,27 9,69 1,84

Umeå vatten och avfall 0,194 0,193 0,191 0,188 0,81 2,49 9,47 11,81 Falkenbergs VoR 0,122 0,118 0,111 0,103 -3,17 7,57 6,93 6,71 Renova 1,047 0,998 0,929 1,019 7,07 5,61 6,89 6,22 SRV 0,375 0,308 0,277 0,272 5,37 5,06 4,94 5,44 Kristianstads renhållning 0,0968 0,114 0,106 0,101 -5,34 3,28 -3,22 -8,63 VAFAB miljö 0,317 0,293 0,00035 0,00067 0,28 -12,26 -82,57 -13,98 Genomsnitt 0,345 0,324 0,273 0,274 3,79 6,18 8,6 7,99 Inflationstakt 0,280 0,276 0,275 0,274

Privata bolag OMS 2006 OMS 2005 OMS 2004 2003 OMS Vinstm 2006 Vinstm 2005 Vinstm 2004 Vinstm 2003