Livsmål utifrån ett autobiografiskt minnesperspektiv hos yngre män och kvinnor

(1)

Beteckning:

Institutionen för Pedagogik, Diktatik & Psykologi

Livsmål utifrån ett autobiografiskt

minnesperspektiv hos yngre män och kvinnor

Gia Uhlin

September 2009

Uppsats, C-nivå, 20hp

Psykologi

(2)

Sammanfattning

Syftet var att undersöka livsmål hos yngre män och kvinnor (20-30 år) utifrån ett autobiografiskt minnesperspektiv. Mätinstrumentet bestod av en enkät med tio frågor baserade på tidigare forskning. Resultatet visade på få skillnader mellan män och kvinnor gällande mål utifrån ett autobiografiskt perspektiv. Skillnaderna var att kvinnor generade fler mål än män i målkategorierna ekonomi och nära relationer inom tidsperspektivet 1 år framåt i tiden samt i målkategorierna nära relationer och hälsa inom tidsramen 5-10 år framåt i tiden. Inom tidsramen 1 år bakåt genererade kvinnor fler mål än män, i målkategorin socialt liv. Kvinnorna angav återigen fler mål än männen, men i målkategorin hälsa, inom tidsramen 5-10 år bakåt i tiden. Ingen signifikant skillnad fanns mellan könen gällande grad av målinriktning. Respondenternas åsikter (oberoende av kön) angående hur stor kontroll de har över sina mål (1 år framåt respektive 5-10 år framåt) samt hur sannolikt de tror att det är att dessa mål kommer att inträffa, visade på signifikanta skillnader mellan de olika tidsperspektiven samt måltyperna (minst vs. mest sannolikt att de inträffar).

(3)

Abstract

Title: Life goals of young men and women from an autobiographical memory approach

The aim was to investigate the life goals of young men and women (20-30 years) from an autobiographical memory approach. The measuring instrument consisted of a survey of ten questions based on previous research. The results indicated few differences between men’s and women’s goals from an autobiographical perspective. However, women compared to men generated more economy and close relationships related goal in a 1 year forward time perspective, and close relationships and health related goals in a time frame of 5-10 years ahead. In the time frame of 1 year back in time, women generated more social life goals than did men, and in the time frame of 5-10 years back in time women generated more health goals than did men. No significant difference between the sexes was found concerning level of goal-orientation. The views of the respondents (gender-independent) concerning level of goal control (1 year ahead, 5-10 years ahead), and their views of the probability of goal-fulfillment indicated significant differences between the time perspectives and types of goals.

(4)

Förord

Jag vill med detta tillfälle tacka samtliga respondenter som ville medverka i min undersökning och verkligen ha tagit sig tid till att fylla i min enkät. Jag vill också ge min uppskattning och tack till min handledare professor Igor Knez för god kommunikation samt all vägledning jag har fått under arbetets gång. Sist, men inte minst vill jag ge ett stort tack till min underbara man Martin Uhlin för hans enorma stöd under denna långa, men mycket givande resa. TACK!

(5)

Innehållsförteckning

1. I(TRODUKTIO( ... 1

1.1 AUTOBIOGRAFISKT MINNE ... 1

1.2 EN TEORETISK MODELL FÖR DET AUTOBIOGRAFISKA MINNET... 3

1.3 AUTOBIOGRAFISKT MINNE SOM EN TIDSRESA ... 5

1.4 FENOMENOLOGI OCH DET AUTOBIOGRAFISKA MINNET ... 7

1.5 HOPP OCH MÅL ... 9

1.6 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9

2. METOD ... 10

2.1 DESIGN OCH URVALSPROCESS ... 10

2.2 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 10

2.3 DATAINSAMLINGSMETOD ... 11

2.4 DATAANALYS ... 12

3 RESULTAT ... 14

3.1 VIKTIGASTE MÅLEN FÖR FRAMTIDEN... 14

3.2 KONTROLL SAMT SANNOLIKHET ATT MÅLEN UPPFYLLS... 16

3.3 MÅLUPPFYLLELSE OCH MENTAL TIDSRESA ... 17

3.4 PATHWAY OCH AGENCY... 17

3.5 VIKTIGASTE MÅLEN BAKÅT I TIDEN ... 18

3.6 LYCKADE MÅL RESPEKTIVE MISSLYCKADE MÅL ... 20

3.7 LIVSMÅLSMINNEN ... 21

3.8 TIDSRESA OCH UPPLEVELSE ... 21

3.9 DE TIO AUTOBIOGRAFISKA MINNESDIMENSIONERNA ... 22

4 DISKUSSIO( ... 22

4.1 MÅL, KONTROLL OCH SANNOLIKHET ... 23

4.2 UPPLEVELSE AV MÅL SAMT ATT ÅKA FRAMÅT I TIDEN... 24

4.3 HOPP-SKALA ... 24

4.4 MÅL I FÖRFLUTEN TID ... 25

4.5 LIVSMÅLSMINNE OCH DESS MENTALA TIDSRESA ... 25

4.6 AUTOBIOGRAFISKT MÅLMINNE UTIFRÅN DE TIO MINNESDIMENSIONERNA ... 26

4.7 SLUTSATS OCH EGNA REFLEKTIONER ... 27

4.8 METODDISKUSSION ... 27

(6)

1

1. Introduktion

Hela livet står vi inför olika typer val. Var och en av oss har sina prioriteringar och det är upp till var och en att bestämma över sina mål i livet. För många är exempelvis jobb och utbildning det som står högst upp på prioritetslistan, medan för andra är exempelvis familj och barn det allra viktigaste. Jag har mina egna mål och prioriteringar i livet och just nu befinner jag mig i ett skede där jag är ett steg ifrån arbetslivet, men hur är det för alla andra i samma ålderskategori som jag och finns det några skillnader mellan kvinnor och män?

För att försöka bena ut några av mina frågetecken kring livets val och prioriteringar för personer i min ålder (20-30 år) kommer jag att utgå från det autobiografiska minnesperspektivet. Minnet i sig är en viktig komponent för att kunna förstå vilka vi är och varför vi gör som vi gör (Cohen, 1996). Minnen utgör en viktig del i vårt vardagliga liv (Pillemer, 2003) och enligt Cohen (1996) kan vi med vårt autobiografiska minne guida oss genom exempelvis hur vi ska bete oss, lösa våra problem samt utveckla attityder och många psykologer (ex. Wilson & Ross, 2003) som är verksamma inom den kognitiva psykologin menar att: ”Vi är det vi minns” (Cohen, 1996, s 148). Det finns olika typer av minnen, som exempelvis det prospektiva minnet, som hjälper oss att ”planera för” våra framtida handlingar. En annan typ av minne är det autobiografiska retrospektiva minnet som hanterar våra personliga erfarenheter och episoder från vårt förflutna. Genom att studera det autobiografiska minnet kan vi närmare förstå de val och prioriteringar människan gör i livet.

1.1 Autobiografiskt minne

(7)

2

abstraktionsnivåer som kan förklara olikheter i Självet i olika sammanhang. Människor kan även sätta mål som, om de uppfylls, kan få deras verkliga Själv att bli mer i linje med deras önskade och möjliga Själv. Självet består av integrationen av autobiografiska upplevelser i en koherent livshistoria. Livshistorien definieras som ett antal utvalda autobiografiska upplevelser som, tillsammans med tolkningar av dessa händelser, förklarar hur en person kommer att bli den han/hon är och projicerar en känsla av syfte och mening in i framtiden. Inom deras livshistorier beskriver människor hur de har förändrats samt hur de förblivit desamma igenom centrala händelser i livet. Neisser (1988) påpekar att den kognitiva strukturen hos autobiografisk erinring bland annat ger Självet dess sociala position samt skapar kontinuitet mellan dåtid, nutid och framtid. Livshistorien skapar enhetlighet genom tiden och genom erfarenheter, och möjliggör därigenom en känsla av individuell kontinuitet över tiden (Pasupathi & Mansour, 2006). Den sortens kontinuitet har länge setts som en central faktor, både från ett filosofiskt perspektiv och från den moderna kognitiva forskarens perspektiv. Den skiljer sig dock tydligt från den sorts enhetlighet som betonas från traditionella utgångspunkter, däremot går det att dra paralleller mellan denna temporala kontinuitet och relationerna mellan Självet.

1.1.1 Återkallande av minne

När vi återkallar ett autobiografiskt minne kan det kännas som om vi återupplever det igen och känner samma känslor som vi tidigare har känt (Cohen, 1996). Det är individuellt hur vi minns olika händelser, vissa minnen är mer levande, detaljerade och precisa medan andra kan vara mer eller mindre konstruerade. Detta kan vara relaterat till vilken typ av händelser som ska återkallas. Om händelsen är livlig och innehåller många detaljer, kan det var lättare att återkalla minnet som en kopia av ursprungshändelsen. Minnesvärda händelser, oavsett ålder eller grad av betydelse, är oftast inneslutna i händelsekluster och händelserna organiseras av dessa kluster, såsom olika delar ur en berättelse är oftast orsaksrelaterade, tillfälligt nära till hands samt innehållsmässigt lika (Brown & Schopflocher, 1998). Dessa typer av minnen kan vara levande och riktiga, speciellt när minnena bedöms som mycket viktiga (Wright & Nunn, 2000).

(8)

3

middag. Förutom att minnas specifikt eller allmänt, kan våra autobiografiska minnen innehålla olika personperspektiv. Vi kan minnas från första-person-perspektiv (jag ”ser” i minnet med egna ögon vad som hände), eller ett utomstående tredje-person-perspektiv (jag ”ser” händelsen i minnet som på en film). Autobiografiska minnen är inte ”sanna/rätta” kopior av en händelse utan snarare (efter)konstruktioner av dessa.

Det autobiografiska minnet har också en intra- och interpersonell funktion (Cohen, 1996). Det förstnämndas funktion är att bevara självkoncepten (självföreställningen, ”self image”) och självhistorien eftersom ”vi är det vi minns”, som Cohen (1996, s 148) säger. När en individ inte kan återkalla viktiga personliga händelser, på grund av olika typer av trauman, kan hon/han förlora sin identitet. Den interpersonella funktionen handlar om att skapa relationer och kunna bevara dessa. Genom att dela personliga erfarenheter med andra skapas intimitet, förståelse och sympati. Förutom dessa två funktioner, kan det autobiografiska minnet hjälpa oss att lösa aktuella problem i våra vardagliga liv, genom att återkalla minnen från specifika händelser. När vi möter ett problem, kan vi återkalla minnen från våra autobiografiska minnen och återskapa specifika erfarenheter av liknade problem och kunna lösa problemet med samma process. Det autobiografiska minnet förser oss med en källa av ”recept” för varje aktuell handling eller situation där vi möter problem. Med det autobiografiska minnet kan vi veta hur vi ska uppföra oss och hur vi kan hantera olika sociala samt professionella situationer. Det kan även handla om hur vi praktiskt kan lösa problem såsom att byta däck på en bil eller boka biljetter till en föreställning, utifrån att vi minns hur det fungerade förra gången vi utförde en liknande handling. Genom att komma ihåg vad som har hänt i våra tidigare liv hjälper det oss också att förutse vad som sannolikt kommer att hända i vår framtid.

1.2 En teoretisk modell för det autobiografiska minnet

(9)

4

1.2.1 Koherens och korrespondens

Mänskligt minne är en viktig komponent av Självet (Conway, 2005). Det har länge varit känt att minnen kan ändras, förvrängas eller till och med fabriceras för att stödja aktuella sidor av Självet. Detta kallas koherens eller självkoherens. Detta görs för att göra minnet konsekvent med en individs aktuella mål, självbild och självövertygelse. Minnen och de centrala aspekter av Självet formar ett koherent system, där sunda individuella uppfattningar och kunskap om Självet bekräftas och stöds av minnen från specifika upplevelser. Conway (2005) ger exemplet, där supporters av ett fotbollslag återkallar händelser från en viktig fotbollsmatch som bekräftar deras tro på deras sportslighet och den höga tekniska förmågan hos spelarna, trots att deras lag uppenbart spelade en fysiskt osportslig match. Denna minnespartiskhet är kärnan av Självet och är tecken på koherens.

Det förefaller som att ett antal olika processer syftar till att självreglera och förstärka effekterna för självdissonanta minnen hos friska individer (Conway, 2005). Dissonanta minnen kan besvaras genom olika strategier, såsom uppvägning, rättfärdigande eller avslut. En individ som återkallar minnet av en glad upplevelse från en tidsperiod som han/hon anser vara olycklig, skulle kanske kategorisera det dissonanta glada minnet som ett undantag i en period av i övriga olyckliga upplevelser. Alternativt kanske individen bedömer att händelsen som han/hon kommer ihåg är en rättfärdigat lycklig stund i övrig olycklig period, eller så kan han/hon uppnå någon form av avslut för det dissonanta minnet genom att acceptera att detta minne var ovanligt för perioden, utan att kräva någon vidare bearbetning. Alla dessa reaktioner utgör kognitiva reaktioner på dissonanta minnen. Det finns dock flera sätt att reagera på dissonanta minnen, till exempel att älta minnena eller låta sig överösas av tankar kring minnena av svåra och dissonanta upplevelser. Hos en frisk individ kan detta visa sig i en ”oro”, medan det hos psykiskt sjuka kan ta en mer påträngande, repetitiv och svårartad form.

Det förefaller alltså som att autobiografiskt minne domineras av målet att uppnå koherensens (Conway, 2005). Ett stabilt och integrerat Själv med ett förflutet som visar på en konsistent och rik livshistoria utgör ett Själv som också har förmågan att arbeta effektivt, uppnå mål samt relatera till andra på ett produktivt sätt. Ett koherent Själv innehar stort självförtroende och en stark positiv känsla av välmående, vilka är tydliga indikatorer för fysisk hälsa. Fördelarna av koherens kan därför vara avsevärda.

(10)

5

eller till och med mycket detaljerade arkiv av ”stund-för-stund”-upplevelser konfronteras med svåra problem med lagring och erinring. Detta betyder att minnet ibland måste hantera motstridiga krav av processerna koherens och korrespondens. Ett krav är att representera verkligheten som den upplevs, men på kognitivt effektiva sätt. Ett annat krav är att bibehålla kunskap på ett sätt så att den stödjer ett koherent och effektivt Själv. Detta sägs kunna uppnås av något som kallas adaptiv koherens, vilket skulle innebära att det finns någon form av optimal nivå av bevarande för en given upplevelse som maximerar välmående och överlevnad. I autobiografiska minnen finns det en hel del som människor korrekt kan komma ihåg, till exempel att specifika händelser inträffade, utan att samtidigt kunna erinra sig särskilt många andra detaljer. Detta har inte att göra med att antyda vad som måste ha hänt eller skulle kunna ha hänt utan snarare har det att göra med hur upplevelser representeras konceptuellt. Conway (2005) påstår att människor kan komma ihåg så pass skilda upplevelser som arbetsperioder, en semester eller sjukdomsperioder, hus de har bott i, eller människor som de knappt har träffat, utan att kunna minnas några eller mer än bara några få specifika detaljer.

1.2.2 Det arbetande Självet

Termen arbetande Självet syftar på den aktiva målhierarkin inom SMS (Conway, 2005). Syftet med målhierarkin är att reducera oförenligheter mellan önskade målstatus och nuvarande status, samt därigenom reglera beteende. Genom målhierarki kommer ny kunskap in i långtidsminnet och genom det arbetande självet kan tidigare kunskap tillträdas och minnen konstrueras. Det arbetande Självet fungerar som en uppsättning styrprocesser som bestämmer inkodning, kunskapstillgänglighet i långtidsminnet samt konstruktion av minnen.

1.2.3 Den autobiografiska kunskapsbasen

Enligt SMS-modellen finns den autobiografiska kunskapsbasen i långtidsminnet och innehåller två distinkta typer av representation, vilka är autobiografiskt kunskap och episodiska minnen (Conway, 2005). Autobiografisk kunskap organiseras i partonomiskt hierarkiska kunskapsstrukturer, från abstrakt och konceptuell kunskap till konceptuell kunskap som är händelsespecifik och upplevelsenära.

1.3 Autobiografiskt minne som en tidsresa

(11)

6

händelse, när vi mentalt reser tillbaka i tiden och vi kan även återfå samma känslor som vi upplevde då.

Dessa detaljsensorer och kontextuell information är en essentiell aspekt av det episodiska minnet, eftersom det hjälper oss att minnas subjektivt från det förflutna och på så sätt låter det oss urskilja minnen från händelser som har varit personligt upplevda i det förflutna från andra typer av representationer såsom drömmar och påhittade händelser (D’Argembeau & Van der Liden, 2004). Författarna talar om ”autonoetisk” medvetenhet, vilket innebär den typ av medvetenhet som förmedlar en individs existens och identitet inom den subjektiva tidsutsträckningen från det förflutna till framtiden. Autonoetisk medvetenhet innebär inte bara subjektiv återupplevelse av en händelse, utan även förmågan att för-erfara en framtida händelse.

Minnen som är aktuella innehåller mer sensoriska och kontextuella detaljer än minnen som är mer avlägsna (D’Argembeau & Van der Liden, 2004). Att komma ihåg påverkas också av individernas syften, mål och avsikter (hopp, rädsla, behov, åtrå osv.) och dessa tenderar ofta att få minnen från positiva erfarenheter att innehålla fler sensoriska och kontextuella detaljer än minnen av negativa erfarenheter. Detta kan bero på att de flesta människorna vill bibehålla en positiv själv-föreställning. Om föreställningen av framtiden begränsas av de förflutna upplevelserna eller av en individs avsikter, mål och motiv, kan representationen av möjliga framtida händelser påverkas. Enligt vissa studier (MacLeod & Byrne, 1996; Weinstein, 1980; MacLeod, Tata, Kentish & Jacobsen, 1997) kan den positiva och negativa valensen av informationen påverka tänkandet om framtiden. Människor som konsekvent förutser att de förhoppningsvis kommer att uppleva positiva händelser i framtiden (exempelvis ha ett bra jobb, köpa ett eget hus) kommer mindre sannolikt att uppleva negativa händelser (exempelvis vara frånskild, bli av med sitt jobb).

(12)

7

projicera sig själva in i framtida händelser som framträder närmare i tiden, eftersom de redan kan ha tydliga representationer av den sortens händelser som troligtvis kommer att hända dem (D’Argembeau & Van der Liden, 2004). Kontrasten till detta är att den distanta framtiden tycks kännas mer undanskymd och osäker, vilket gör att återgivningen blir svårare att representera i detalj. Konstruktionen av specifika autobiografiska minnen kräver ofta erinringsledtrådar som används för att söka efter autobiografisk kunskap. Dessa kan kontrolleras av individen i syfte att konstruera minnen som är relevanta för nuvarande mål.

1.4 Fenomenologi och det autobiografiska minnet

Inom en fenomenologisk ansats vill man beskriva de psykologiska fenomenen genom människors erfarenheter, upplevelser och tolkningar av dessa (Patton, 1990). Samtida minnesforskning har under de senaste åren visat ett förnyat intresse för upplevelsedata, framförallt inom området autobiografiskt minne (Sutin & Robins, 2007). Våra personliga, meningsfulla minnen är i någon mening definierade av det inträffades fenomenologi.

1.4.1 Fenomenologiska dimensioner

Sutin och Robins (2007) har i sitt arbete definierat tio fenomenologiska/upplevelse dimensioner i det autobiografiska minnet. Dessa är livfullhet, koherens, tillgänglighet, tidsperspektiv, sensoriska detaljer, emotionellt intensitet, visuell perspektiv, minnesdelning, distansering och valens.

1.4.1.1 Livfullhet (Vividness) syftar på den visuella klarheten och den visuella intensiteten av

återkallade minnen. Livfullhet beskrivs som den mest viktiga karaktären av autobiografiska minnet. Viktiga minnen tenderar att bibehålla livfullhet, även efter en lång tid såsom 50 år och det är en av de definierade karaktärerna av påträngande minnen inom post-traumatisk stress. Bedömningsskalor av livfullhet har använts för att skilja upplevda händelse från påhittade händelser. (Sutin & Robins, 2007)

1.4.1.2 Koherens (Coherence) syftar på när minnen involverar en logisk berättelse med ett

specifikt tillfälle och plats, inte ett fragment av originalupplevelser eller en sammanfogning av många liknande upplevelser. När vi återkallar autobiografiska minnen kommer dessa vanligtvis från en generell livstidsperiod till en mer återkommande period och slutligen till en mer specifik och detaljerad information. (Sutin & Robins, 2007)

1.4.1.3 Tillgänglighet (Accessibility) syftar på hur lätt det är att återkalla minnen (Sutin &

(13)

8

dysforiska, nedstämda individer, har en försvagad tillgänglighet till negativa och positiva minnen.

1.4.1.4 Tidsperspektiv (Time Perspective) syftar på tidsnoggrannheten i det återupplevda

minnet. Detta inkluderar dag, månad och år för själva upplevelsen och den subjektiva känslan av hur mycket tid som har passerat sedan händelsen uppstod. Minnen som har manipulerats till att kännas subjektivt långt borta har mindre påverkan på självuppfattningar och löper större sannolikhet att bli undantryckta om de inte är samstämmiga med det nuvarande Självet. (Sutin & Robins, 2007)

1.4.1.5 Sensoriska detaljer (Sensory detail) syftar på varje sinnesrelaterad information

förutom visuell. Sinnesdimensionen är starkare med minnen som är av verkliga händelser än med händelser som är påhittade. (Sutin & Robins, 2007)

1.4.1.6 Emotionell intensitet (Emotional intensity) syftar på intensiteten av de känslor som

upplevs både under tiden för kodningen och vid tiden för återkallandet av dessa Emotionell intensitet är oberoende av valens i den återhämtade känslan (Sutin & Robins, 2007). Tidigare studier (Thompson, Skowronski, Larsen & Betz, 1996) har bland annat visat att individer som kan rapportera känslor från en viss händelse, visar mindre intensitet av dessa vid återgivningen än vid kodningen. Trots detta har den emotionella intensiteten använts som mått för att differentiera verkliga och falska minnen (Sutin & Robins, 2007).

1.4.1.7 Visuellt perspektiv (Visual perspective) syftar på perspektivet från vilket individen ser

på minnet i hans/hennes huvud. I förstapersonsperspektivet ser vi det återupplevda minnet genom våra ögon, som om vi återupplevde det igen, medan i tredjepersonperspektivet observerar vi oss utifrån. Ett tredjepersonsperspektiv kan indikera antingen en distansiell funktion och/eller en emotionell reglering. (Sutin & Robins, 2007)

1.4.1.8 Minnesdelning (Sharing) syftar på i vilken utsträckning minnen delas med andra

människor. Även om relativt få tidigare skalor har innefattat delande av minnen med andra, har narrativa analyser av autobiografiska minnen indikerat vikten av denna dimension. Till exempel tenderar individer i sena ungdomsår att dela sina minnen med nära andra antingen för att förklara sig själva eller för att underhålla sina vänner. Sådan användning av minnen ökar närheten mellan människor och erbjuder en möjlighet för individen att finna mening i hans/hennes tidigare erfarenheter. (Sutin & Robins, 2007)

1.4.1.9 Distansering (Distancing) refererar till den grad som individ försöker distansera sig

(14)

9

kontrast mellan det förflutna ”jaget” och det nuvarande jaget, kan få individen att distansera sig själv från sitt ”gamla jag” i det gamla minnet. (Sutin & Robins, 2007)

1.4.1.10 Valens (Valens) syftar på i vilken utsträckning som erfarenheten som beskrivs i

minnet upplevs som positiv eller negativ. Den här dimensionen inkluderar händelsevalens, valensen för den emotionella upplevelsen vid tiden för händelsen samt valensen för den emotionella upplevelsen vid tiden för återgivningen. Återkallande av främst negativa minnen har sammankopplats med depression och målsträvanden som mer handlar om att undvika än att närma sig. (Sutin & Robins, 2007)

1.5 Hopp och mål

Snyder et al (2003) har introducerat en kognitiv motivationsmodell som kallas för hopp-teorin (hope theory). Enligt hopp-teorin speglar hoppet dels individens förmåga att begreppsliggöra sina mål samt att utveckla de specifika strategierna som krävs för att uppnå dessa (”pathways thinking”), och dels individens förmåga att skapa och bevara motivationen för att tillämpa målstrategierna (”agency thinking”). Både ”pathway” och ”agency” är nödvändiga komponenter samt beroende av varandra för att bevara en framgångsrik målsträvan. Som sådana är dessa komponenter additiva, reciproka och positivt relaterade, men de är inte synonyma.

Enligt hopp-skalan kan mål vara allt som en individ önskar sig att vilja erfara, skapa, vilja ha, bli och så vidare (Snyder et al, 2003). Ett mål kan därför bli ett livslångt strävande. Mål kan också variera när det gäller att ha vad som helst från mycket låg till mycket hög upplevd sannolikhet för uppfyllelse. Individer med höga målsättningar, till skillnad från individer med låga målsättningar, utvecklar troligen alternativa strategier (pathways) för att uppnå dessa mål, särskilt när målet är så pass viktigt för individen och vid eventuella hinder för att uppnå det. Individer med hög måluppsättning som initierar samt upprätthåller motivationen för att kunna uppnå sina mål (agency thinking), reflekteras i positiv självuppmuntran som gör att de antar eventuella utmaningar. Individer med lägre måluppsättning, tänker i andra banor, exempelvis att gå vidare istället. Individer med högre målsättning är alltså mer optimistiska.

1.6 Syfte och frågeställningar

(15)

10

1. Om det finns någon skillnad mellan män och kvinnor gällande deras

måluppsättningar (målkategorier) för framtiden (1 och 5-10 år framåt) samt om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor gällande upplevd kontroll av dessa mål.

2. Om det finns någon skillnad mellan könen gällande upplevd måluppfyllelse samt om det finns någon skillnad mellan män och kvinnor gällande att kunna göra en ”mental tidsresa”. 3. Om det föreligger någon skillnad mellan kvinnor och män gällande hur målinriktade de är; kategorierna ”agency” och ”pathway”.

4. Om det finns någon skillnad mellan könen gällandet antal tänkta mål för tiden, 1 och 5-10 år tillbaka i tiden.

5. Om vilka av dessa tidigare mål som männen respektive kvinnorna har lyckats respektive misslyckats med.

6. Om det föreligger någon skillnad mellan könen gällande om de kan göra en ”mental tidsresa” i deras självdefinierande (autobiografiskt minne) målminne.

7. Om det finns någon skillnad mellan könen gällande de tio fenomenologiska minnesdimensionerna för deras självdefinierande målminne.

2. Metod

I detta avsnitt presenteras studiens design, urvalsprocess, datainsamlingsmetod, dataanalys samt de fyra huvudkraven för de etiska övervägandena att presenteras.

2.1 Design och urvalsprocess

En tvärsnittsdesign med enkät som mätinstrument har använts, vilken inbegriper både kvantitativ och kvalitativ data. En enkät har delats ut till 3500 slumpmässigt utvalda studenter vid Linköpings Universitet via e-post. 105 svarade på enkäten, 11 stycken räknades bort som bortfall på grund av ofullständiga svar. Jag valde bort ytterligare 6 personer som var utanför ålderskategorin och det kvarstod 88 personer. Eftersom det blev en väldigt stor snedfördelning mellan könen valde jag slumpvis bort 24 kvinnor. Slutligen blev det totalt 26 män respektive 44 kvinnor som fick delta i undersökningen med 23 år som medelålder (SD = 2,700).

2.2 Forskningsetiska överväganden

(16)

11

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Nedan presenteras dessa etiska överväganden som berör min enkätstudie.

Vid utdelning av enkäten har jag på ett mycket noggrant sätt informerat respondenterna om forskningsuppgiftens syfte samt upplyst om att det är frivilligt att svara på enkätundersökningen och att de när som helst kan välja att avbryta sin medverkan utan några konsekvenser. (HSFR, 1999) Försökspersonerna är även informerade om att de kommer vara anonyma i studien, alltså inga personuppgifter behöver anges.

Alla försökspersoner i den här studien är över 18 år och på sätt är samtyckeskravet uppfyllt. (HSFR, 1999) Jag har även nog informerat försökspersonerna att denna enkätstudie och all dess data kommer behandlas och förvaras konfidentiellt, det vill säga att ingen utomstående kommer att kunna ta del av materialet som har samlats in. All datainsamling får endast användas för forskningsändamål och får inte utlånas för kommersiellt syfte eller andra icke-vetenskapliga ändamål. Datamaterialet får alltså endast användas i det syftet av andra forskare under förutsägelse att alla kommer ha samma förpliktelser och tystnadsplikt.

2.3 Datainsamlingsmetod

Mätinstrumentet har varit en enkät bestående av 10 frågor (se bilaga) hämtade/utvecklade från tidigare forskning (se nedan för varje fråga) vilket torde uppfylla kraven för god reliabilitet och validitet. Varje fråga är relaterad till ett specifikt syfte, mer precist gäller följande för respektive fråga:

Fråga 1 a-b: Respondenterna får beskriva sina viktigaste framtida mål för 1 år framåt respektive för 5-10 år framåt, inom olika områden, exempelvis inom privatliv, ekonomi och hälsa (D’Argembeau & Van der Liden, 2004).

Fråga 2: Följdfråga till fråga 1, där respondenten får skatta hur mycket kontroll de har över sina mål. Likertskala 1-7, där 1 är minst sannolikt och 7 är mest sannolik (D’Argembeau & Van der Liden, 2004).

Fråga 3: Även denna fråga är en följdfråga till fråga 1, där respondenten får skatta hur sannolikhet det är att målen kommer att uppfyllas. Likertskala 1-7, där 1 är minst sannolikt och 7 är mest sannolikt (D’Argembeau & Van der Liden, 2004).

(17)

12

Fråga 5: Frågan är baserad på Snyder et al (2003) hopp-skalan. En uppsättning av påståenden ska besvaras med en skala mellan 1 till 8 som mäter dimensionerna ”pathway thinking” och ”agency thinking”.

Fråga 6 a-b: Respondenterna får ange sina mål (målkategorier från Fråga 1) för 1 år respektive 5-10 år tillbaka i tiden. Denna fråga kommer att mäta respondenternas förhållande till det upplevda förflutna. (D’Argembeau & Van der Liden, 2004).

Fråga 7: Frågan är en följdfråga till fråga 6 a och b, där respondenterna får besvara om vilka av dessa mål som de har misslyckats respektive lyckats att uppfylla (D’Argembeau & Van der Liden, 2004).

Fråga 8: Respondenten får beskriva det mest betydelsefulla minnet (ett självdefinierande minne) i detalj som knyter an till något av respondentens livsmål från fråga 6. Respondenten får fritt välja att tänka på vilken erfarenhet eller händelse, positiv eller negativ, men det måste vara ett ”livsmålsminne” som ökar förståelsen för ”vem han/hon är” och hur respondenten har blivit ”den han/hon är” (Sutin, 2007).

Fråga 9: Denna fråga är en följdfråga till fråga 8, där respondenten får svara på huruvida respondenten kan återuppleva minnet eller händelsen samt om det känns att respondenten kan ”åkta tillbaka” till den tid det inträffade. 1 (stämmer inte alls) och 7 (stämmer helt och hållet) om påståenden nedan överensstämmer med livsmålsminnet från fråga 8 (D’Argembeau & Van der Liden, 2004).

Fråga 10: Frågan är baserad på Sutin och Robins (2008) tio autobiografiska minnesdimensioner. Respondenterna får svara på en uppsättning av olika påståenden och gradera dem med en skala mellan 1 till 5, där 1 är stämmer inte alls och 5 är stämmer helt och hållet.

2.4 Dataanalys

(18)

13

Fråga 2: Med hjälp av ett MANOVA-test undersöka om det föreligger någon skillnad mellan könen i upplevd kontroll i två tidsperspektiv (två beroende variabler).

Fråga 3: Med hjälp av ett MANOVA-test undersöka om det föreligger någon skillnad mellan könen i upplevd måluppfyllelse i två tidsperspektiv (två beroende variabler).

Fråga 4: Med hjälp av två MANOVA-test undersöka om det föreligger någon skillnad mellan könen i hur mycket de kan göra en ”mental tidsresa”, det vill säga hur mycket de mentalt kan föreställa sig de minst och mest sannolika målen (de angivna målen från fråga 1) samt hur mycket de kan "åka framåt i tiden" för dessa mål (se bilaga).

Fråga 5: Med hjälp av ett MANOVA-test räkna ut om det föreligger någon skillnad mellan könen i hur målinriktade de är vad det gäller hoppskalan "agency" och "pathway".

Fråga 6: Ett MANOVA-test har använts för att se om det finns någon skillnad mellan könen gällande antalet givna mål för respektive målkategori, inom tidsramarna 1 år bakåt i tiden samt 5-10 år framåt i tiden. Sedan presenteras en tabell för de mest frekventa målen som har angetts för respektive kön. Även här är de mest frekventa målen indelade i tre grupper (se fråga 1) som är kopplade till dessa mål.

Fråga 7: De lyckade samt misslyckade målen kommer att presenteras för respektive kön och exempel på dessa mål kommer att anges.

Fråga 8: Resultatet av denna fråga kommer att redovisa i en tabell över de mest frekventa livsmålsminnen för respektive kön. Dessa livsmålsminnen kommer att kategoriseras i tre grupper det ” individuella självet”, ” relationella självet” samt ” kollektiva självet” och exempel kommer att anges för varje typ av Själv.

Fråga 9: Med hjälp av ett MANOVA-test undersöka om det föreligger någon skillnad mellan könen i hur mycket de kan göra en ”mental tidsresa”, det vill säga hur mycket de kan mentalt föreställa sig de livsmålsminnen som de har angett samt om de kan "åka framåt i tiden" för dessa livsmålsminnen.

(19)

14

3 Resultat

Varje fråga kommer att redovisas separat. Kvantitativa analyser redovisas i form av genomförda MANOVA-tester och kvalitativa analyser i form av tabeller med beskrivande resultat. Samtliga tester har en signifikansnivå på 5 % använts.

3.1 Viktigaste målen för framtiden

Fråga 1 behandlar de viktigaste målen för 1 år framåt i tiden respektive 5-10 år framåt i tiden. För tidsramen 1 år framåt visade MANOVA-analysen en icke signifikant generell effekt, Wilks’ Lamda = .846, F(7,62) = 1.610, p = .149, mellan könen. Däremot visade de efterföljande univariata analyserna signifikanta skillnader mellan könen i målkategorierna ekonomi och nära relationer; för ekonomi F(1,68) = 6.159, p = .016 och för nära relationer

F(1,68) = 5.425, p = .023. Som Tabell 1 nedan redovisar är det kvinnorna som har genererat

signifikant flera mål än männen inom dessa två målkategorier.

Tabell 1: Medelvärden (M) och standardavvikelser (SD) för antal angivna mål i varje målkategori för respektive

kön 1 år framåt i tiden Privatliv Arbete/ Utbildning Ekonomi Socialt Liv Nära Relationer Hälsa/ Fys.Väl. Emotioner/ Känslor Man M = 1.23 M= 1.31 M= 1.12 M= .31 M= 1.12 M= 1.62 M= 1.27 (SD= .951) (SD= .549) (SD= .588) (SD= .739) (SD= .516) (SD= .941) (SD= .827) Kvinna M= 1.43 M= 1.50 M= 1.48 M= 1.55 M= 1.45 M= 1.77 M= 1.45 (SD= .661) (SD= .629) (SD= .590) (SD= .663) (SD= .627) (SD= .831) (SD= .820)

(20)

15

Tabell 2: De mest frekventa målen för respektive kön, 1 år framåt i tiden, indelade i tre olika Själv

Man Kvinna

Privatliv Intrapersonella självet Intrapersonella självet

Exempel: Att leva, stabilitet Utlandsstudier, självutveckling

Arbete/Utbildning Intrapersonella självet Intrapersonella självet

Exempel: Fortsatta studier, examen Extrajobb, fortsatta studier

Ekonomi Intrapersonella självet Intrapersonella självet

Exempel: Fortsatt studiemedel, buffert Bättre inkomst, spara

Socialt Liv Kollektiva självet Intrapersonella självet

Exempel: Hitta nya vänner, nätverka Vara mer social, ha roligt

Nära relationer Interpersonella självet Interpersonella självet

Exempel: Behålla kontakten m. befintliga relationer

Har mer tid till befintliga nära relationer

Hälsa/Välbefinnande Intrapersonella självet Intrapersonella självet

Exempel: Träna mera, fasta rutiner Träna regelbundet, vara frisk

Emotioner/Känslor Intrapersonella självet Intrapersonella självet

Exempel: Vara glad, vara lycklig Bättre självkänsla, vara lycklig

För tidsramen 5-10 år framåt visade MANOVA-analysen en signifikant generell effekt, Wilks’ Lambda = .796 F(7,62) = 2.265 p = .04, mellan könen och de efterföljande univariata analyserna visade signifikanta skillnader mellan könen i målkategorierna nära relationer och hälsa/välbefinnande; för nära relationer F(1,68) = 9.967, p = .002 och för nära relationer

F(1,68) = 4.689, p = .034. Som Tabell 3 nedan redovisar är det kvinnorna som har genererat

signifikant flera mål än männen inom dessa två målkategorier.

Tabell 3: Medelvärden (M) och standardavvikelser (SD) för antal angivna mål i varje målkategori för respektive

kön 1 år framåt i tiden Privatliv Arbete/ Utbildning Ekonomi Socialt Liv Nära Relationer Hälsa/ Fys.Väl. Emotioner/ Känslor Man M = 1.19 M= 1.38 M= 1.35 M= .42 M= 1.12 M= 1.42 M= 1.61 (SD= .749) (SD= .637) (SD= .562) (SD= .857) (SD= 5.88) (SD= .703) (SD= .941) Kvinna M= 1,61 M= 1,57 M= 1,55 M= 1.61 M= 1.75 M= 1.91 M= 1.80 (SD= .661) (SD= .625) (SD= .791) (SD= .754) (SD= .918) (SD= 1.007) (SD= 1.250)

(21)

16

frekventa målen inom varje målkategori inom dessa tre grupper. Tabellen gäller för båda könen inom tidsramen 5-10 år framåt i tiden.

Tabell 4: De mest frekventa målen för respektive kön, 5-10 år framåt i tiden, indelade i tre olika Själv

Man Kvinna

Exempel: Vara generös, resa Balans, utveckling

Exempel: Examen, fast anställning Examen, fast anställning

Exempel: Stabilt ökat sparande, stabil ekonomi

Ha sparkapital, kunna ha råd

Socialt Liv Kollektiva självet Kollektiva självet

Exempel: Umgås med samma vänner, aktivt socialt liv

Umgås med samma vänner, ha många vänner

Nära relationer Kollektiva självet Interpersonella självet

Exempel: Utveckla socialt nätverk, aktivt socialt liv

Lycklig i ett förhållande, gift

Exempel: Vara i form, vara frisk Vara frisk, må psykisk bra

Exempel: Bättre lyssnare, stabilitet Trygghet, mindre stress

3.2 Kontroll samt sannolikhet att målen uppfylls

Ingen signifikant skillnad visades för upplevd kontroll (fråga 2) över målen för något av tidsperspektiven, varken som generell effekt .991 F(2,67) = .296, p = .745) eller som efterföljande univariata analyser för respektive tidsperspektiv (p = .980 och p = .547). Både könen skattade dock en högre kontroll för målen 5-10 år än för 1 år framåt i tiden (män, M = 5.54, SD = 1.272 och kvinnor, M = 5.55, SD = .999 respektive män, M = 4.73, SD = 1.251 och kvinnor, M = 4.55, SD = 1.229). Ett t-test har använts för att undersöka om dessa skillnader är signifikanta. T-testet visade att testerna är signifikanta för 1 år framåt i tiden t(69) = 7.371, p = .000.

(22)

17

7.371, p = .000 (kontroll över målen) och t(69) = 4.596, p = .000 (sannolikhet att målen uppfylls).

3.3 Måluppfyllelse och mental tidsresa

På fråga 3 skulle respondenterna föreställa sig det mål som är minst respektive mest sannolikt att det inträffar varefter de sedan skulle skatta hur mycket de kan återuppleva dessa två minnen (fråga 4). Wilks Lambda .921 F(4,65) = 1.402, p = 243) och de efterföljande univariata testerna (p = .165 och p = .907 för minst sannolikt mål; p = .615 och p = .135 för mest sannolikt mål) visade ingen skillnad mellan könen. I Tabell 5 går det dock se att det finns en skillnad i medelvärde i hur målen upplevs mellan de minst och mest sannolika målen. Ett t-test har använts för att undersöka om dessa skillnader mellan måltyper är signifikanta. För hur sannolikt respondenternas (oberoende kön) mål kommer att inträffa eller inte visade resultatet vara signifikanta t(69) = -.5.828, p = .000 och det var även signifikanta gällande hur respondenterna (oberoende av kön) kunde återuppleva sina minnen t(69) = -3.342, p = .001

Tabell 5: Medelvärden (M) samt standardavvikelse (SD) för hur sannolikt respektive kön tror att mål uppfylls

samt hur väl det går att uppleva dessa Mål som minst sannolikt uppfylls (kan uppleva det) Mål som mest sannolikt uppfylls (kan uppleva det) Mål som minst sannolikt uppfylls (kan åka framåt i tiden till målet)

Mål som mest sannolikt uppfylls (kan åka framåt i tiden till målet)

Man M = 4.23 M = 5.54 M = 3.92 M = 4.31

(SD= 1.751) (SD= 2.058) (SD= 1.606) (SD= 2.223)

Kvinna M = 3.61 M = 5.34 M = 3.86 M = 5.07

(SD= 1.794) (SD= 2.030) (SD= 1.569) (SD = 1.910)

3.4 Pathway och agency

(23)

18

Tabell 6: Medelvärden (M) samt standardavvikelser (SD) för pathway, agency och totala hoppskalan

Pathway Agency Total hope-scale

Man M = 5.88 M = 5.88 M = 5.8750

(SD = 1.353) (SD = 1.247) (SD = 1.17898)

Kvinna M = 5.65 M = 5.66 M = 5.6591

(SD = .930) (SD = .0896) (SD = .93994)

3.5 Viktigaste målen bakåt i tiden

Fråga 6 behandlar de viktigaste målen för 1 år bakåt i tiden respektive 5-10 år bakåt i tiden. För tidsramen 1 år bakåt visade MANOVA-analysen en icke signifikant generell effekt, Wilks’ Lambda = 0.853 F(5,64) = 1.526, p = .175, mellan könen. Däremot visade de efterföljande univariata analyserna signifikanta skillnader mellan könen i målkategorin hälsa/välbefinnande; F(1,68) = 5.822, p = .019. Som i Tabell 7 redovisar är det kvinnorna som har genererat signifikant flera mål än männen inom denna målkategori.

Tabell 7: Medelvärden (M) samt standardavvikelser (SD) för totalt angivna mål för både könen med

tidsperspektiv 1 år bakåt i tiden Privatliv Arbete/ Utbildning Ekonomi Socialt Liv Nära Relationer Hälsa/ Fys.Väl. Emotioner/ Känslor Man M= 0.92 M= 1.12 M= 1.12 M= 1.08 M= 0.92 M= 1.08 M= 0.96 (SD= .482) (SD= .431) (SD= .588) (SD= .628) (SD= .569) (SD= .392) (SD= .662) Kvinna M=1.14 M= 1.16 M= 1.16 M= 1.32 M= 1.16 M= 1.39 M= 1.11 (SD= .632) (SD= .370) (SD= .526) (SD= .518) (SD= .479) (SD= .579) (SD= .579)

(24)

19

Tabell 8: De mest frekventa målen för respektive kön, 1 år bakåt i tiden, indelade i tre olika Själv

Man Kvinna

Exempel: Balans, satsa på sig själv Leva i nuet, trivas med sig själv

Exempel: Klara av kurser, examen Fortsatta studier, god studieresultat

Exempel: Ha koll på ekonomin, få studiemedel

Få fortsatt studielån, spara

Exempel: Skaffa fler vänner, ta sig tid till befintliga vänner

Lära känna nya människor

Nära relationer Interpersonella självet Interpersonella självet

Exempel: Förhållande, hålla hårt i befintliga relationer

Stärka de nära relationer som finns, förhållande

Exempel: Börja träna, bra fysisk hälsa Börja träna, hålla vikten

Exempel: Mindre stress, må bra Vara positiv, bättre självkänsla

För tidsramen 5-10 år bakåt visade MANOVA-analysen en icke signifikant generell effekt, Wilks’ Lambda, .840 F(7,62) = 1.692, p = .128, mellan könen. Däremot visade de efterföljande univariata analyserna signifikanta skillnader mellan könen i målkategorin socialt liv; F(1,68) = 8.175, p = .006. Som Tabell 9 nedan redovisar är det även här kvinnorna som har genererat signifikant flera mål än männen inom denna målkategori.

Tabell 9: Medelvärden (M) samt standardavvikelser (SD) för totalt angivna mål för både könen med

tidsperspektiv 5-10 år bakåt i tiden Privatliv Arbete/ Utbildning Ekonomi Socialt Liv Nära Relationer Hälsa/ Fys.Väl. Emotioner/ Känslor Man M= 0.92 M= 1.15 M= 0.96 M= 0.92 M= 0.92 M= 1.04 M= 0.96 (SD= .796) (SD= .675) (SD= .720) (SD=.628) (SD=.484) (SD= .774) (SD= .679) Kvinna M= 1.20 M= 1.25 M= 0.95 M= 1.34 M= 0.98 M= 1.18 M= 0.98 (SD= .851) (SD= .576) (SD= .645) (SD=.568) (SD= .590) (SD= .691) (SD= .664)

(25)

20

frekventa målen inom varje målkategori inom dessa tre grupper. Tabellen gäller för båda könen inom tidsramen 5-10 år bakåt i tiden.

Tabell 10: De mest frekventa målen för respektive kön, 5-10 år bakåt i tiden, indelade i tre olika Själv

Man Kvinna

Privatliv Intrapersonella självet Interpersonella självet

Exempel: Flytta hemifrån, resa Att passa in, förhållande

Exempel: Komma in på en utbildning, få välbetalt arbete

Komma in på en utbildning, bra studieresultat

Exempel: Tjäna pengar, sommarjobb Bättre ekonomiskt, sommarjobb

Exempel: Umgås mycket med vänner, socialt nätverk

Lära känna nya människor, ha roligt med vänner

Nära relationer Kollektiva självet Interpersonella självet

Exempel: Förhållande, umgås med vänner

Ha mer tid till relationer, förhållande

Exempel: Vara i form, vara aktiv Träna, viktnedgång

Exempel: Vara lycklig, vara stark Må bra, vara omtyckt

3.6 Lyckade mål respektive misslyckade mål

I fråga 7 fick respondenterna ange sina lyckade mål respektive misslyckade mål. Männen har angett att de har lyckats med mål inom målkategorierna arbete/utbildning, ekonomi, socialt liv samt nära relationer. Exempelvis har männen lyckats med att lyckas med sin utbildning med goda studieresultat, sköta sin ekonomi, behålla sina vänner samt bevara de befintliga nära relationerna. Kvinnorna har lyckats inom samma målkategorier som männen samt inom målkategorin emotioner/känslor. Exempelvis har kvinnorna lyckats bra i sina studier, klarat sin ekonomi, ha ett aktivt socialt liv, bevara de befintliga relationerna samt börjat träna.

Männen har angett att de dock har misslyckats med målen inom alla målkategorier, förutom privatliv och emotioner/känslor. Exempelvis har männen misslyckats med att hitta extrajobb, ha ett ökat kapital, hitta nya vänner, förhållande samt ha hålla sig i form.

(26)

21

3.7 Livsmålsminnen

I fråga 8 skulle respondenterna tänka på det mest betydelsefulla minnet som knyter an till någon av livsmål från Fråga 6. Ett minne som har ökat förståelsen för ”vem du är” och ”blivit den du är” (ett, med andra ord, självdefinierande minne). Alla livsmålsminnen var väldigt individuella och ingen var den andre lik. Dessa livsmålsminnen sorterades utifrån de sju målkategorierna (privatliv, arbete/utbildning, ekonomi, socialt liv, nära relationer, hälsa/välbefinnande samt emotioner/känslor) och i Tabell 11 nedan redovisas procentuellt antalet livsmål för varje målkategori för respektive kön.

Tabell 11: Procentuellt angivna mål för respektive kön, inom tidsperspektivet 5-10 år bakåt i tiden

Privatliv Arbete/ Utbildning Ekonomi Socialt Liv Nära Relationer Hälsa/ Fys.Väl. Emotioner/ Känslor Man 1/70 7/70 1/70 6/70 2/70 2/70 7/70 (1 %) (10 %) (1 %) (9 %) (3 %) (3 %) (10 %) Kvinna 6/70 6/70 0/70 7/70 12/70 2/70 11/70 (9 %) (9 %) (0 %) (10 %) (17 %) (3 % ) (15%)

De flesta livsmålsminnena för både könen är knutna till det intrapersonella självet eller till det interpersonella självet (Sedikides & Brewer, 2001). Det som är knuta till det intrapersonella självet är exempelvis utbildning, karriär och bättre ekonomi och det som är knutna till det interpersonella självet är exempelvis familj, förhållande (att vara förlovad, gift eller att hitta en partner). Majoriteten (52 av 70) av alla dessa livsmålsminnen är positiva.

3.8 Tidsresa och upplevelse

(27)

22

Tabell 12: Medelvärden (M) samt standaravvikelser (SD) för återupplevelse och mental tidsresa av

livsmålsminne, för respektive kön

Tänka på minnet och kunna återuppleva det

Tänka på minnet, kan åka tillbaka till den tid då det hände Man M = 5.31 (SD = 1.828) M = 4.88 (SD = 1.883) Kvinna M = 5.50 (SD = 1.982) M = 5.25 (SD = 2.047)

3.9 De tio autobiografiska minnesdimensionerna

Fråga 10 mätte det själdefinierande autobiografiska målrelaterade minnets (från fråga 8) tio dimensioner. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan könen, varken som en generell effekt, Wilks’ Lambda = .865 F(10.59) = .920, p = .522, eller på de efterföljande univariata analyserna av de tio dimensionerna (p = .093, p = .759, p = .135, p = .979, p = .806,

p = .329, p = .588, p = .162, p = .627, p = .093. I Tabell 13 nedan redovisas medelvärden samt

standardavvikelse för dessa dimensioner.

Tabell 13: Medelvärden (M) och standaravvikelse (SD) för de tio minnesdimensionerna för respektive kön

Livfullhet Koherens Tillgänglighet Tidsperspektiv Sensoriska detaljer Man M = 2.9872 M = 3. 1875 M = 2.9269 M = 2.9359 M = 2.7244 (SD = .39419) (SD = .47730) (SD = .37689) (SD = .47159) (SD = .38857) Kvinna M = 2.8977 M = 3.1534 M = 2.7614 M = 2.9318 M = 2.7500 (SD = .32592) (SD = .42868) (SD = .47701) (SD = .70648) (SD = .43654) Emotionell intensitet Visuellt perspektiv

Minnesdelning Distansering Valens

Man M = 3.2628 M = 2.8718 M = 3.1410 M = 2.9167 M = 3.3462

(SD= .53369) (SD = .49285) (SD = 1.75606) (SD = .32059) (SD= .65188)

Kvinna M = 3.1174 M = 2.8144 M = 2.7538 M = 2.8712 M = 2. 9129

(SD = .63243) (SD = .38246) (SD = .38628) (SD = .40485) (SD = .29747)

4 Diskussion

(28)

23

4.1 Mål, kontroll och sannolikhet

För tidsperspektivet 1 år framåt genererade kvinnorna signifikant fler mål än män gällande målkategorierna ekonomi och nära relationer och för tidsramen 5-10 år framåt i tiden var det även där kvinnorna som generade fler mål än män, men i målkategori hälsa. Det fanns heller ingen signifikant skillnad på upplevd kontroll över dessa mål mellan män och kvinnor, varken som generell effekt eller som efterföljande univariata analyser. Däremot skattade båda könen en högre kontroll för målen 5-10 år framåt i tiden än för 1 år framåt och det visade en signifikant skillnad mellan dessa tidsperspektiv. Enligt Pasupathi och Mansour (2006) kan individer sätta mål som, om de uppfylls, i sin tur kan få deras verkliga Själv att bli mer överensstämmande med deras önskade och möjliga Själv. Ett år kanske var för nära nutiden för att kunna känna kontroll över sina mål och det är kanske lättare att känna kontroll när det finns ett längre tidsperspektiv, eftersom det borde vara lättare att kontrollera sina mål utan stress. Pasupathi och Mansour (2006) säger också att ett antal utvalda autobiografiska upplevelser sätts ihop och blir en individs livshistoria och tillsammans med tolkningar av dessa händelser kan det förklara hur en person kommer att bli och därmed ge en känsla av syfte och mening in i framtiden. Samtliga respondenter är studenter och de flesta har som mål att avsluta sin utbildning, ta examen och sedan kunna få ett välbetalt jobb och om 5-10 år har de troligtvis tagit examen och fått ett jobb. Neisser (1988) säger att Självets sociala position skapar kontinuitet mellan dåtid, nutid och framtid. Det är möjligt att respondenterna i det här fallet känner att det är lättare att kontrollera den framtid som ligger lite längre bort än bara 1 år framåt i tiden.

(29)

24

4.2 Upplevelse av mål samt att åka framåt i tiden

Det fanns ingen generell effekt mellan könen och det fanns ingen signifikant skillnad i de univariata analyserna heller. För målen som det är minst sannolikt att de kommer att inträffa samt huruvida respondenterna kunde göra en mental tidsresa eller ej ”till” dessa mål, har både könen ett medelvärde under 4 och det är enligt min mening relativt lågt, eftersom 7 var maxvärdet samt att de andra medelvärdena låg närmare 5. Detta kan alltså betyda att män och kvinnor anser att det är svårare att göra en mental tidsresa för de mål som de tror är minst sannolika att de kommer att inträffa. Enligt D’Argembeau och Van der Liden (2004) kan individer för-erfara en framtida händelse, däremot kan föreställningen av framtida händelser begränsas av en individs förflutna upplevelser samt deras avsikter, mål och motiv. På så sätt kan deras möjliga framtida händelser påverkas. D’Argembeau och Van der Liden (2004) menar att ju större temporal distans från en framtida händelse, desto mer sannolikt är det att händelsen kan representera några få generella egenskaper som förmedlar den upplevda kärnan av händelser. I det här fallet har båda könen alltså svårare att göra en tidsresa för de mål som sär minst sannolika att de kommer att inträffa, vilket kan bero på mindre temporal distans.

4.3 Hopp-skala

(30)

25

4.4 Mål i förfluten tid

Det fanns ingen generell effekt mellan könen, gällande måluppsättningar bakåt i tiden. Däremot visade de efterföljande univariata analyserna signifikanta skillnader mellan könen i målkategorierna socialt liv, inom tidsperspektivet 1 år bakåt i tiden och målkategorierna hälsa inom tidsramen 5-10 år bakåt i tiden. I båda tidsperspektiven är det kvinnorna som har genererat fler mål än männen. Det är alltså återigen kvinnorna som har generat fler mål än män. Det är svårt att säga varför det är så, men det skulle kunna tyda på att kvinnor överlag har lättare att uttrycka sig och på så sätt ange fler mål. Män i det här fallet kanske är mer konkreta och mer koncisa, därmed har de angett färre mål i jämförelse med kvinnorna.

Angående lyckade mål, har både könen lyckats med snarlika mål, där båda könen har angett att de har lyckats med målkategorierna arbete/utbildning, ekonomi, socialt liv samt nära relationer. Däremot har kvinnorna angett att de även har lyckats med målkategorin emotioner/känslor. Vad det gäller de misslyckade målen, fanns det även där knappt någon skillnad mellan könen. Männen har angett att de har misslyckats med mål i samtliga målkategorier förutom privatliv och emotioner/känslor, medan vinnorna har angett att de har misslyckats med mål i samtliga målkategorier, förutom privatliv och arbete/utbildning. Även här kan anledningen till varför det knappt finns några skillnader mellan könen vara att det är en väldigt homogen grupp.

4.5 Livsmålsminne och dess mentala tidsresa

Ingen signifikant skillnad visades föreligga mellan könen varken vad det gäller den generella effekten eller de efterföljande univariata analyserna, gällande respondenternas återupplevelse av deras livsmålsminne samt om de kunde åka tillbaka i tiden då det hände. Enligt D’Argembeau och Van der Liden (2004) är det möjligt för oss att göra en mental tidsresa och färdas fram och tillbaka i våra liv. Vi kan alltså mentalt återuppleva en specifik händelse och resa tillbaka till den tiden då denna händelse inträffade och vi kan återfå samma känslor som vi upplevde då. Cohen (1996) menar detsamma, att när vi återkallar ett autobiografiskt minne kan det kännas som om vi återupplever det igen och känner samma känslor som vi tidigare har känt. Vi återkallar minnen på olika sätt, vissa minnen blir till exempel mer levande och vissa inte.

(31)

26

gör det lättare att erinra dessa. Dock är dessa autobiografiska minnen, enligt Cohen (1996) inte direkta kopior av en händelse, utan snarare efterkonstruktioner av dessa.

4.6 Autobiografiskt målminne utifrån de tio minnesdimensionerna

Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan könen, varken som en generell effekt, eller på de efterföljande univariata analyserna av de tio dimensionerna. Medelvärdena för både könen gällande de tio minnesdimensionerna var relativt lika för varje dimension, de flesta värdena låg runt 3 och maxvärdet är 5. Livfullheten skattas dock relativt högt. Medelvärdet för livfullhet låg strax under 3 (oberoende av kön). Detta kan bero på att respondenternas angivna livsmålsminnens visuella klarhet och visuella intensitet var relativt höga samt att dessa minnen innehöll en större grad av livfullhet utifrån deras berättelse av dessa. Medelvärdena för koherens låg över 3 och utifrån dessa medelvärden kan detta indikera en hög koherens hos både könen. Dock är tillgängligheten något lägre i jämförelse med livfullhet och koherens, samt att tidsperspektivet också är lägre än de två första dimensionerna. Både män och kvinnor anser alltså att det är relativt svårt att återuppleva exakt tidsupplevelsen för deras livsmålsminne. De sensoriska detaljerna hade det lägsta medelvärdet hos både könen, i jämförelse med alla dimensioner. I det här fallet betyder det att sinnesdimensionerna inte är lika starka. Emotionell intensitet däremot skattades som högst jämfört med de andra dimensionerna, vilket innebär en relativt hög intensitet av de känslor som upplevs under tiden för kodning och vid tiden för erinring av livsmålsminnet.

För visuellt perspektiv hade både könen ett medelvärde under 3 och det är svårt att bedöma från vilket perspektiv respondenterna ser sina mål.

Vad gäller minnesdimensionen minnesdelning har både män och kvinnor lätt att dela med sig av sitt livsmålsminne, eftersom medelvärdet även här låg runt 3. Detta gäller även för minnesdimension distansering, vilket innebär att det kan finnas en kontrast mellan det förflutna ”jaget” och det nuvarande ”jaget” som kan få individen i fråga att distansera sig själv från sitt gamla ”jag” i det gamla minnet.

(32)

27

4.7 Slutsats och egna reflektioner

Med facit i hand är resultatet faktiskt inte helt överraskande. Slutsatsen är att män och kvinnor i den yngre åldern i största utsträckning har samma måluppsättningar och skattar framtida mål lika, men det är ändå svårt att generalisera att alla yngre män och kvinnor i den yngre åldern har i stort sett samma målsträvan. Däremot skulle jag kunna tänka mig att studenter i den yngre ålderskategorin (20-30) år har liknande målsträvan, oavsett kön. Eftersom respondenterna är en väldigt homogen grupp kan det vara svårt att hitta skillnader och dessutom är åldersspannet något för snäv för att hitta några skillnader. De flesta personerna inom detta åldersspann befinner sig mer eller mindre på samma livsstadium och därför är det egentligen inte helt förvånande att det var så få skillnader mellan könen. Resultaten hade mycket möjligt sett annorlunda ut om jag hade valt ett åldersspann på till exempel 25-35 år. Inom det åldersspannet kan jag tänka mig att personerna befinner sig i olika livsstadier och därmed har olika livsmål samt erfarenheter.

Jag anser fortfarande att detta är ett väldigt intressant ämne som fascinerar mig oerhört och därmed vill jag lämna denna uppsats som en utgångspunkt för framtida forskningar inom människors målsättningar i livet utifrån ett autobiografiskt minnesperspektiv.

4.8 Metoddiskussion

För att få tag i respondenter i 20-30 årsåldern valde jag att kontakta olika lärare vid olika institutioner, på Linköpings universitet, med förfrågan om jag kunde få dela ut min enkät under deras föreläsning. Det brukar inte vara ett problem, men eftersom enkäten var väldigt omfattande, vilket gör att den är väldigt tidskrävande att svara på fick jag tyvärr inte utnyttja föreläsningarna för att få tag i respondenter.

Det var väldigt svårt att få tag i respondenter och jag valde till slut att skicka ut enkäten till enbart studenter och på så sätt skulle jag i alla fall få in många i den yngre ålderskategorin. Sedan gjorde jag valet att minska mitt åldersspann. Att skicka enkäten via mail var ett mycket smidigt sätt och respondenterna fick gott om tid att svara på enkäten i lugn och ro.

(33)

28

Referenser

Brown, N. R. & Schopflocher, D. (1998). Event clusters: An organization of personal events in autobiographical memory. Psychological Science, 9, 470-475. Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Cohen, G. (1996). Memory and the Real World. UK: Psychology Press. 2nd edt.

Conway, M. A. (2005). Memory and the self. Journal of Memory and Language, 53, 594- 628.

Conway, M. A. & Pleydell-Pearce, C. W. (2000). The construction of autobiographical memories in the self memory system. Psychological Review, 107, 261–288. D’Argembeau, A. & Van der Liden, M. (2004). Phenomenal characteristics associated

with projecting oneself back into the past and forward into the future: Influence of valence and temporal distance. Consciousness and Cognition,

13, 844-858.

HSFR. (1990). Etikregler för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Johnson, M. K., Foley, M. A., Suengas, A. G. & Raye, C. L. (1988). Phenomenal

characteristics of memories for perceived and imagined autobiographical events. Journal of Experimental Psychology: General, 117, 371–376. Joormann, J. & Siemer, M. (2004). Memory accessibility, mood regulation, and

dysphoria: Difficulties in repairing sad mood with happy memories? Journal

of Abnormal Psychology, 113, 179-188.

MacLeod, A. K. & Byrne, A. (1996). Anxiety, depression, and the anticipation of future positive and negative experiences. Journal of Abnormal Psychology, 105, 286–289.

MacLeod, A. K., Tata, P., Kentish, J. & Jacobsen, H. (1997). Retrospective and

prospective cognitions in anxiety and depression. Cognition and Emotion, 11, 467–479.

Neisser, U. (1988). Five kinds of self-knowledge. Philosophical Psychology, 1, 35-59 Pasupathi, M. & Mansour, E. (2006). Adult Age Differences in Autobiographical

Reasoning in Narratives. Developmental Psychology, 42, no. 5, 798–808. Patton, M. Q. (1990). Qualitative evaluation and research methods.

London: Sage Publication. 2nd edt.

(34)

29

of the specific episode. Memory, 11, 193-202.

Sedikides, C. & B Brewer, M. (2001). Individual self, relational self, collective self. New York: Psychology Press

Snyder, C. R., Shane Lopez, J., Hal Shorey, S., Kevin Rand, L. & David Feldman, B. (2003). Hope Theory, Measurements, and Applications to School Psychology

School Psychology Quarterly, 18 Co. 2, 122–139.

Suengas, A. G. & Johnson, M. K. (1988). Qualitative effects of rehearsal on memories for perceived and imagined complex events. Journal of Experimental

Psychology: General, 117, 377–389.

Sutin, A. R. (2008) Autobiographical memory as a dynamic process: Autobiographical memory mediates basic tendencies and characteristic adaptations. Journal of

Research in Personality, 42, 1060–1066

Sutin, A. R. & Robins, R. W (2007). Phenomenology of autobiographical memories: The memory experiences questionnaire. Memory, 15, 390-411.

Thompson, C. P., Skowronski, J. J., Larsen, S F. & Betz, A. (1996). Autobiographical

memory: Remembering what and remembering when. Hillsdale, NJ:

Lawrence Erlbaum Associates, Inc.

Weinstein, N. D. (1980). Unrealistic optimism about future life events. Journal of

Personality and Social Psychology, 39, 806–820.

Wilson, A. E. & Ross, M. (2003). The identity function of autobiographical memory: Time is on our side. Memory, 11, 137-149.

(35)

30

Bilaga

En studie om livets prioriteringar och val

Jag skriver en C-uppsats1 inom ämnet psykologi som handlar om livets prioriteringar och val. Den handlar om vad vi väljer för mål i livet, vad dessa betyder för oss samt om det föreligger

skillnader i livsmål och upplevelser av dessa mellan äldre och yngre personer. Dina svar är viktiga för mig! Därför uppskattar jag att Du deltar i denna enkätstudie och svarar på alla frågor. Du är anonym, varför dina svar kommer att behandlas konfidentiellt.

Tack för din medverkan! /Gia Luong

Kön: Man Kvinna Ålder:________

1. Kan du skriva ner dina viktigaste mål för framtiden. För 1 år respektive 5-10 år framåt i

tiden, inom följande områden:

a) mina mål för 1 år framåt i tiden:

____________________________________________________________________Privatliv ____________________________________________________________Arbete/Utbildning ____________________________________________________________________Ekonomi ___________________________________________________________________Socialt liv _______________________________________________________________Nära relationer _____________________________________________________Hälsa/fysiskt välbefinnande ____________________________________________________________Emotioner/känslor

b) mina mål för 5-10 år framåt i tiden:

____________________________________________________________________Privatliv ____________________________________________________________Arbete/Utbildning ____________________________________________________________________Ekonomi ___________________________________________________________________Socialt liv _______________________________________________________________Nära relationer _____________________________________________________Hälsa/fysiskt välbefinnande ____________________________________________________________Emotioner/känslor 1