Hur hjälper du din kund sluta röka?
Barbro Holm Ivarsson
Leg psykolog, oberoende konsult Ordförande i Psykologer mot Tobak
Expert på tobaksavvänjning och motiverande samtal MI Barbro.holm-ivarsson@telia.com
www.barbroivarsson.se
Hur många röker idag?
• 11 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen 2009
=900 000 personer
• Ytterligare lika många röker då och då
• 5 % rökte i senare delen av graviditeten 2007
Varför ska man hjälpa folk att sluta röka?
• Varannan dör av sin rökning
• 18 om dagen dör i Sverige (6 600 per år)
• Rökare förkortar livet med 10 år
• Rökare har 8 sjukdagar mer per år
• Arbetsgivarens kostnad är minst 45 000 kr /rökare och år
• Rökningen beräknas kosta samhället minst 30 miljarder kr per år
• Att röka 11-13 cig/dag kostar 10 000-11 500/år för rökaren själv
• Det är de fattigaste som röker mest
• Upp till 85% vill sluta
• Var tredje vill ha hjälp att sluta
• Det finns rökavvänjning att få men många känner inte till det
Hälsorisker med rökning
• Hjärt-kärlsjukdomar
Hjärtinfarkt, stroke, åderförkalkning
• Lungsjukdomar
Lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom – KOL
• Cancer
Lungor, munhålan, luftstrupen, matstrupen, urinblåsan, njurarna, magsäcken, bukspottskörteln och livmoderhalsen
• Psykisk påverkan
Stress, depression, ångest, alkohol- och drogberoende
• Andra risker
Tandlossning, dålig kondition, blodcirkulation, typ 2-diabetes, operationskomplikationer, ryggbesvär, syn- och
hörselnedsättningar, benskörhet,impotens, minskad fertilitet, risker för barnet vid graviditet
Hur många snusar?
• 19 % män och 4 % kvinnor snusade dagligen 2009
=800 000 personer
• Ytterligare några hundratusen snusar då och då
• 0,3 % snusade i senare delen av graviditeten 2007
Vad vet vi om snus?
• Snus innehåller 2 500 kemiska ämnen
• Nästan hälften av de vuxna snusarna vill sluta
• Var tredje vill ha hjälp att sluta
• Snus är inget evidensbaserat ”rökavvänjningsmedel”
• Metoder för rökavvänjning kan tillämpas på snus Hälsorisker
• Höjer puls och blodtryck
• Ökad risk för cancer
(bukspottkörteln, ev också matstrupe, magcancer)
• Ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och stroke
• Ökad risk för diabetes typ II
• Ökad risk för metabola syndromet
• Mer idrottsskador
• Munskador; slemhinneförändringar, frilagda tandhalsar
• Risk för missfall, havandeskapsförgiftning, för tidig
förlossning och låg födelsevikt. 2004-10
Vikigaste hindrande föreställningar
• Rökning är guldkanten på livet
– det blir ett tomt och trist liv i saknad om jag slutar
• Andra kan feströka, det vill jag också göra
• Jag kommer att bli fet, det är både fult och farligt
• Att sluta röka är plågsamt, man klättrar på väggarna
Vad händer i kroppen -nikotinabstinens
Cirka 80% av de som slutar röka upplever abstinensbesvär.
Vanliga symtom:
• sug efter nikotin
• nedstämdhet
• irritabilitet, frustration, ilska
• koncentrationssvårigheter
• ängslan, rastlöshet
• sömnsvårigheter
• viktökning
Vikt och motvikt
Den genomsnittliga viktökningen är ca 3–5 kg, ca 10% kan öka mer.
• Vad hjälper?
- äta regelbundet
- tänka på vad man äter - öka motionen
Rekommenderad metod för att sluta röka och snusa
1. Sätt ett stoppdatum en bit fram i tiden (gärna inom 1–4 veckor) när du slutar helt
2. Som förberedelse försök gärna ändra vanor -men inte försöka trappa ner till 0
3. Vid tobaksstoppet:
– Använd gärna läkemedel
– Ät ordentligt och regelbundet – Drick mer vatten än vanligt – Motion är bra
Läkemedel för att sluta röka och snusa
På marknaden idag finns:
1. Nikotinläkemedel (receptfria) 2. Champix (receptbelagd)
3. Zyban (receptbelagd)
- Lindrar abstinens och röksug - Används max 6-12 månader - Ta rekommenderad dos!
- Gravida?
- Snusare kan ta nikotinläkemedel - Läkemedelskostnad 29 kr/dag
(lika mycket som rökningen kostar för genomsnittsrökaren)
-Rökreduktion för de som inte vill sluta
De vanligaste fällorna
Förstår inte att man ska fimpa helt om man vill sluta utan försöker trappa ner långsamt och fastnar på 2-3 cigaretter
Tar för lite nikotinläkemedel
och tror att det är läkemedlet som gör dem yra och konstiga
Effekten fördubblas med kort rådgivning
Rökavvänjningsmetod (procent rökfria ett år efter rökstoppet)
•På egen hand 2-3%
•Kort rådgivning 5%
•Kort rådgivning
+ nikotinläkemedel 10%
•Sluta-röka-linjen
+ nikotinläkemedel 25%
•Behandling hos rökavvänjare
+ nikotinläkemedel 30-40%
•Inläggning 50%
En professionell hjälplinje för rökare, snusare
och professionella som behöver handledning
Motiverande samtal (MI)
• Lyssna på kunden ”Hur tänker du om rökningen?”
• Stimulera ”prat” om rökningen
• Erbjud information
• Visa optimism
• Betona att kunden bestämmer själv
Du som berättar
• Tänk på en förändring i ditt liv som du har funderat på att göra men du är inte säker.
• Berätta om det i 1 minut.
Traditionell rådgivning
• Tala om att det är viktigt att göra en förändring och varför det är viktigt
• Säg hur du tycker han/hon konkret ska göra
Rådgivaren i MI
• Hur kommer det sig att du funderar på att göra den här förändringen?
• Hur skulle du kunna göra för att lyckas?
Öppna frågor
”Hur tänker du kring att sluta röka?”
Berätta tillbaka med
reflektioner (speglingar)
”Så rökningen är ett bekymmer och du har försökt sluta,
men du får så jobbigt med abstinens”
Bekräftelse
”Du har bra idéer”
Reflektivt lyssnande
Ställ öppna frågor om viljan, behovet, skälen, förmågan att förändra
– ”Hur tänker du kring att sluta röka?”
– ”Hur kommer det sig att du funderar på att sluta?”
– ”Hur påverkar rökningen dig?...din hälsa?
– ”Vad är nackdelarna med rökningen tycker du?”
– ”Hur tänker du göra för att sluta?”
– ”Har du försökt sluta tidigare? Hur var det”
– ”Ser du några svårigheter med att sluta?”
Låt kunden prata om saken
1. Utforska: ”Vad känner du till om vad man kan göra för att lindra besvär vid rökstopp?”
2. Erbjud information: ”Får jag berätta….?”
3. Utforska: ”Vad tänker du om det här?”
Erbjud information
- Spegla tillbaka
”Så du vill inte prata om det just nu, du bara tittar lite i hyllorna. Helt OK, säg till om du undrar något.”
- Visa att du respekterar patientens autonomi
”Det är ju bara du som vet vad du tänker göra”
”Slutar röka gör man ju den dag man själv bestämmer”
- ”Men ibland kan det vara saker man undrar…”
Rulla med motstånd
Försök framkalla ett åtagande.
- ”Hur kommer du att göra tror du?”
- ”När tänker du sätta igång?”
- ”Behöver du ha någon typ av hjälp?”
Avslutningen på samtalet
Gången i ett MI-samtal
1. Utforska kundens syn på rökningen 2. Framkalla prat om att sluta
- Öppna frågor
- Erbjud information vid behov - Rulla med motstånd vid behov 3. Försök locka fram ett åtagande –
dvs att kunden bestämmer sig för något
När passar det att prata
med kunden om att sluta röka??
Vad blir det för skillnad när man börjar med använda MI
jämfört med traditionell rådgivning?
• Man får bättre kontakt
• Det blir ett lättsammare samtal
• De arga är mindre arga
• De tysta talar mer
• Det händer mer = mer motivation
• ”Jag känner mig mer professionell”
Tack för mig!
Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog
Barbro.holm-ivarsson@telia.com www.barbroivarsson.se
