BUDGET 2016 med plan

(1)

BUDGET 2016

med plan 2017-2021

(2)

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Ansvar för hela Malmö ... 3

Styrning och ledning ... 5

Finansiellt mål ... 7

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv ... 8

Riktlinjer för ekonomistyrning ... 9

Mål och inriktning för verksamheten ... 12

1. En ung global och modern stad ... 12

2. En stad för arbete och näringsliv ... 13

3. En stad för barn och unga ... 15

4. En öppen stad ... 17

5. En stad för alla ... 18

6. En trygg och tillgänglig stad ... 20

7. En kreativ stad ... 21

8. En ekologiskt hållbar stad ... 23

9. En stad med bra arbetsvillkor ... 25

Ekonomisk redogörelse ... 27

Planeringsförutsättningar ... 27

Budget 2016 med plan 2017-2021 ... 30

Ekonomisk analys ... 33

Avstämning mot finansiellt mål ... 35

Finansiella rapporter ... 37

(3)

3

ANSVAR FÖR HELA MALMÖ

Malmö är en ung, global och modern stad med ett nyfiket förhållningssätt gentemot sin omvärld. Stadens omvandling från industristad till det Malmö vi känner i dag har skapat goda förutsättningar för fortsatt framgång. Vi behöver nu gå in i ett nytt skede och bredda

berättelsen om Malmö. Det handlar om att bygga vidare på stadens framgångar, men ha ett särskilt fokus på att se till att alla Malmöbor får ta del av denna utveckling. Det är så vi skapar ett hållbart och attraktivt Malmö framöver.

Med avstamp i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ska staden arbeta med sociala investeringar och bygga kunskapsallianser. Vi ska vara en aktiv part i klimat- och

miljöarbetet.

Allt fler företag väljer att starta eller flytta sin verksamhet till staden. Malmös roll som regional motor för tillväxt och utveckling ska stärkas ytterligare genom ökat regionalt samarbete.

Malmö växer i snabb takt. Utbyggnadsbehoven är omfattande, inte minst gällande skolor och förskolor, men även bostäder. Malmö ska vara en tät, grön och nära stad med höga

ambitioner när det kommer till miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.

Vi behöver fortsätta satsa på Malmös skolor och förskolor för att säkerställa att barn och unga får en bra start i livet. Genom att kombinera stadens satsningar med statligt riktat stöd på området stärker vi kvaliteten i stadens skolor och förskolor ytterligare.

Välfärdsverksamheten ska värnas och utvecklas. Statligt riktat stöd till vård och

omsorgsverksamheten förstärks genom kommunala insatser. Malmöbornas talanger och kompetenser ska tas till vara. Ett statligt ansvarstagande för arbetsmarknadspolitiken möts av ett aktivt lokalt arbete för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande.

Vi står inför en period av ekonomiska utmaningar som innebär att vi behöver fortsätta omfördela, omprioritera och se till att stadens resurser används optimalt. Därför krävs ett långsiktigt och ansvarsfullt grepp om stadens ekonomi. Stadens egna investeringar behöver fokusera på den ökande befolkningens behov och för att utveckla hela staden behöver vi hitta nya samarbeten och hitta innovativa finansieringslösningar.

Vi ser att den nationella nivån nu visar ökat intresse och lyhördhet inför Malmös utmaningar och behov. Ett fortsatt gott samarbete med staten är en grundförutsättning för ökat

mervärde i Malmös fortsatta utveckling.

(4)

4

Tillsammans lägger vi en budget som gör att vi på ett ansvarsfullt sätt kan möta de behov som finns i staden, och planera för morgondagens utmaningar. Vi tar ansvar för hela Malmö.

Malmöbornas behov är i främsta rummet. Vi vill säkra stadens utveckling långsiktigt så att Malmö fortsätter vara en attraktiv stad som vågar testa och gå före.

Katrin Stjernfeldt-Jammeh Karolina Skog

Socialdemokraterna Miljöpartiet

(5)

5

STYRNING OCH LEDNING

Malmö stads budget är det övergripande och överordnade styrdokumentet för stadens nämnder och bolagsstyrelser. Inom de ekonomiska ramar som ges, lagstiftningen och nämndernas reglementen, anger här kommunfullmäktige kommunfullmäktigemål och uppdrag 2016. Dessa ska sedan omsättas i praktisk handling av nämnder och bolagsstyrelser.

Övriga kommunala styrdokument som planer, program, policys och liknande är underordnade målen i budgeten.

Kommunfullmäktigemålen strävar mot att skapa en gemensam riktning och förändring i hela den kommunala verksamheten. Utgångspunkten i ett effektivt arbete kring målen är ett gemensamt gränsöverskridande arbete som kännetecknas av öppenhet, samarbete,

samverkan, dialog, kommunikation och tillit. Detta ska prägla nämnder och bolagsstyrelsers arbete med styrning och ledning med utgångspunkt i kommunfullmäktigemålen.

Strävan är att kommunfullmäktiges mål ska gälla för innevarande mandatperiod. Samtidigt ska dessa mål uppnås så fort som möjligt. Inför varje nytt budgetår omprövar därför kommunfullmäktige kommunfullmäktigemålen.

Nämndernas och styrelsernas uppdrag

Varje nämnd och bolagsstyrelse ansvarar för att bidra till att uppnå kommunfullmäktiges mål. Därför formulerar nämnder och bolagsstyrelser, utifrån kommunfullmäktigemålen, egna mål (nämndsmål) och till dessa kopplade indikatorer. All individbaserad statistik ska vara könsuppdelad. Dessa mål styr sedan verksamheten i förvaltningar och bolag. I det dokument (nämndsbudget/affärsplan) som nämnder och styrelser tar fram och beslutar om ska tydligt framgå hur målen ska uppnås samt hur dessa ska följas upp. Särskild vikt ska läggas vid att beskriva hur samverkan ska bedrivas för att uppnå målen.

Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att följa upp och analysera vad som åstadkommits i förhållande till den målsättning som är beslutad av nämnden eller bolagsstyrelsen, med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål. Resultatet på nämndsnivå ska kopplas till respektive kommunfullmäktigemål och redovisas till kommunstyrelsen.

Nämnder och bolagsstyrelsers uppföljningar ska väsentligen ske med utgångspunkt i viktiga händelser, resultat och utvecklingsområden. Tyngdpunkten i redovisningen ska ligga på analyser, slutsatser och kommentarer som förklarar det egna resultatet i perspektivet vad detta betyder för Malmö stad i sin helhet.

(6)

6

Uppdragen

Inom de olika målområdena finns ett antal uppdrag. Dessa ska, om inte annat anges, genomföras så fort som möjligt under budgetåret och redovisas till kommunfullmäktige senast i samband med årsredovisningen.

Kommunstyrelsen ansvarar för att leda, följa och utveckla arbetet med budget/redovisning.

(7)

7

FINANSIELLT MÅL

Som allmän utgångspunkt gäller att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation skall behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Överskottet (resultatet) måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den skall behöva uttaxeras en högre skatt.

Kommunens skuldsättning måste också beaktas om utvecklingen ska vara ekonomiskt hållbar. En hög skuldsättning innebär att ett långsiktigt ekonomiskt åtagande överlämnas till nästföljande generation vilket begränsar dess möjligheter att forma den verksamhet som den generationen anser lämpligast.

Om en alltför stor del av budgeten är intecknad av fasta kostnader minskar möjligheterna att på kort sikt vidta korrigerande åtgärder vid plötsliga förändringar i förutsättningarna. På längre sikt kan rörelseutrymmet begränsas av att en allt större del av budgeten utgörs av avskrivingar på gjorda investeringar samt räntekostnader på upptagna lån. Det blir därför viktigt att följa utvecklingen vad avser budgeterade reserver och andelen intäkter som är intecknade för att täcka kostnader för den långsiktiga kapitalanvändningen.

Kommunfullmäktigemål:

Malmö stad ska ha en hållbar ekonomisk utveckling Indikatorer:

-Årets resultat ska senast år 2019 uppgå till 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

-Räntebärande nettolån ska år 2019 uppgå till högst 30 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

-Relationen mellan finansnetto samt avskrivningar och skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning skall följas.

(8)

8

RIKTLINJER FÖR RESULTATUTJÄMNINGSRESERV

Kommuner och landsting har möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är således att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna.

Reservering till RUR

Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter

balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Detta avser lagens minimikrav för reservering.

Härutöver gäller för Malmö stad:

Reservering skall endast ske av resultat som överstiger kommunens finansiella mål.

Disponering av RUR

”Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.” Någon närmare precisering än så görs inte i lagen.

Härutöver gäller för Malmö stad:

Uttag från resultatutjämningsreserven kan endast ske för att täcka underskott (d v s årets resultat efter balanskravsjustering är negativt) som uppstår genom en lägre

skatteunderlagsökning till följd av en lågkonjunktur. Bedömningen av konjunkturens effekt på skatteunderlaget kan göras genom att jämföra budgetårets ökning av skatteunderlaget i riket med den genomsnittliga ökningen under de tio föregående åren.

(9)

9

RIKTLINJER FÖR EKONOMISTYRNING

Riktlinjerna reglerar kommunfullmäktiges ekonomiska styrning av nämnderna och syftar till att tillsammans med de finansiella målen och målen för verksamheten uppnå en hållbar ekonomi. Riktlinjerna för ekonomistyrning har över åren visat sig vara ett bra hjälpmedel för en god ekonomisk utveckling.

Riktlinjerna omfattar inte de kommunala bolagen, vilka istället styrs genom ägardirektiv.

I riktlinjerna regleras nämndernas skyldighet att upprätta budget och följa upp mål,

verksamhet och ekonomi. Nämndernas budgetkontroll och förmåga att vidta korrigerande åtgärder är av central betydelse för att uppnå den av kommunfullmäktige planerade

utvecklingen.

Utgångspunkten är att nämnderna, inom ramen för sitt uppdrag, ska bedriva en väl fungerande och effektiv verksamhet. Nämndernas grunduppdrag framgår av deras

reglementen. För att driva verksamheten erhåller nämnderna i budgeten ett kommunbidrag för hela sin verksamhet alternativt flera kommunbidrag som avser avgränsade delar av verksamheten. Nämnderna har sedan ansvaret för att inom givna kommunbidrag uppfylla de mål och den lagstiftning som gäller för verksamheten.

För att hålla kommunstyrelse och kommunfullmäktige informerade om utvecklingen i nämnderna och för staden som helhet, är det viktigt med återkommande kommungemensam uppföljning under året. Uppföljningen utgör också underlag för eventuella beslut om

korrigerande åtgärder samt underlag för den fortsatta ekonomiska planeringen.

Investeringar binder upp kommunens kapital vilket påverkar kommunens rörelsefrihet under en lång tid. Före genomförandet av större investeringsobjekt måste därför nämnderna få godkännande från kommunstyrelse eller kommunfullmäktige. Detta gäller även finansiell leasing eller lokalförhyrning, vilket i vissa fall kan vara ett alternativ till att göra egna investeringar.

Budget

• Den av kommunfullmäktige fastställda budgeten är bindande både vad avser ekonomiska ramar och mål för verksamheten. Verksamheten skall bedrivas inom befintliga ekonomiska ramar även om detta medför att de i budgeten angivna målen inte helt kan uppnås. Nämnderna får således inte överskrida vare sig kommunbidrag eller investeringsram.

• I den av kommunfullmäktige fastställda budgeten erhåller nämnden ekonomiska ramar genom ett eller flera kommunbidrag och en investeringsram för sin verksamhet.

Ändringar av tilldelade ekonomiska ramar beslutas av kommunfullmäktige.

• Nämnd skall utifrån kommunfullmäktiges budget upprätta en budget för nämndens verksamheter. Budgeten ska innehålla nämndsmål, plan för verksamheten och redovisning av hur tilldelade ekonomiska ramar ska användas. Nämndens budget upprättas i enlighet med anvisningar från kommunstyrelsen.

(10)

10

• Nämnd har rätt att inom sitt grunduppdrag ompröva verksamhet och besluta om ändrad inriktning eller omfattning av verksamhet som nämnd bedömer lämplig eller nödvändig. Om förändringen berör andra nämnder skall samråd med dessa ske före beslut.

Ändringar som innebär avsteg från vad kommunfullmäktige uttryckt i årets budget skall beslutas av kommunfullmäktige.

Befrielse från ansvar för ekonomiskt resultat

• Nämnden kan vara befriad från resultatansvar för delar av sin verksamhet. Detta innebär att nämnden för dessa verksamheter inte är ansvarig för det ekonomiska resultat som uppkommer under året. Nämnden har dock ett ansvar att även inom dessa områden bedriva en väl fungerande och effektiv verksamhet och vidta nödvändiga åtgärder. För budgetåret gäller befrielse från resultatansvar för följande verksamheter:

- Ekonomiskt bistånd - Hemlöshet

- Personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken - Statsbidrag till flyktingmottagande

- Realisationsvinster fastigheter och vinster exploateringsverksamhet - Bostadsanpassningsbidrag

Uppföljning under året och resultatöverföring mellan år

• Nämnd skall rapportera till kommunstyrelsen om måluppfyllelse och utveckling av verksamhet och ekonomi under året i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar. Nämnd skall också för egen del regelbundet följa utvecklingen för nämndens verksamheter och vidta korrigerande åtgärder efter behov.

• Nämnd har, utöver vad som anges i anvisningar från kommunstyrelsen, alltid ett ansvar att på eget initiativ informera kommunstyrelsen om förändrade förutsättningar eller händelser som kan vara av betydelse för den kommunövergripande uppföljningen och styrningen av verksamheten.

• Nämnd skall sammanställa och avsluta årets räkenskaper i ett bokslut och upprätta en årsanalys. Det åligger kommunstyrelsen att sammanställa och avsluta räkenskaperna i ett kommuntotalt bokslut och upprätta kommunens årsredovisning.

• I samband med kommunfullmäktiges behandling av kommunens årsredovisning skall kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige vilka justeringar av kommunbidrag och

investeringsramar som bör göras för nämnderna med anledning av kommunens ekonomiska resultat.

Investering, finansiell leasing och lokalförhyrning

• Före påbörjande av ett investeringsobjekt skall nämnd inhämta objektsgodkännande från kommunstyrelsen om totala utgiften för objektet överstiger 15 Mkr. Om totala utgiften för objektet överstiger 50 Mkr skall kommunfullmäktige lämna objektsgodkännande.

• I de fall uthyrande nämnd äskar objektsgodkännande för lokalinvestering skall dess framställning innefatta preliminär hyresberäkning och nämndsbeslut från förhyrande nämnd om att den ökade hyreskostnaden inryms i den förhyrande nämndens kommunbi-drag.

(11)

11

• Nämnd skall inhämta kommunstyrelsens tillstånd att finansiera köp av lös egendom med finansiell leasing om inköpsvärdet i leasingavtalet överstiger 15 Mkr. För leasingav-tal med lägre inköpsvärde ska samråd ske med stadskontorets ekonomiavdelning.

• Vid extern förhyrning av lokal skall förhyrande nämnd inhämta kommunstyrelsens tillstånd om hyreskostnaden under kontraktstiden överstiger 15 Mkr. Med extern förhyrning menas all förhyrning som inte sker från annan nämnd i kommunen.

(12)

12

MÅL OCH INRIKTNING FÖR VERKSAMHETEN

1. En ung global och modern stad

Stadens viktigaste tillgång är Malmöborna. Alla ska kunna ta del av och bidra till den positiva utvecklingen. Genom att minska ojämlikheten och se till att alla kan ta aktiv del i bygget av Malmö stärker vi både stadens attraktionskraft och tar tillvara på alla individers fulla potential. Vår utgångspunkt är att de skillnader vi ser i hälsa mellan olika grupper ska minskas genom att påverka de bakomliggande orsakerna.

Kommunfullmäktigemål:

Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen.

Inriktningar 2016:

Malmö är en öppen och nyfiken stad i ständig kontakt med sin omvärld. Under år 2015 inleds ett visionsarbete för stadens långsiktiga utveckling som fullföljs år 2016. Arbetet ska ge riktningen för Malmös utveckling med ökat fokus på ett, ur alla aspekter, hållbart Malmö där alla Malmöbor tar del av utvecklingen.

Malmö stad är en lärande organisation och genom kunskapsallianser med forskning, civilsamhälle, näringsliv och andra myndigheter ska staden arbeta vidare i

Malmökommissionens anda för att skapa social hållbarhet och minska skillnader i hälsa.

Staden investeringar kan bidra till att uppfylla stadens miljömål. Vi vill koppla detta till arbetet med att hitta fler finansieringslösningar mot en marknad som efterfrågar fler hållbara placeringsalternativ. Här kan möjligheten att ge ut så kallade gröna obligationer vara ett nytt verktyg.

Uppdrag 2016:

• Kommunstyrelsen påbörjar ett visionsarbete för stadens utveckling under år 2015 för att fullföljas under år 2016.

• Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för att utveckla staden i Malmökommissionens anda.

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med miljönämnden, servicenämnden och tekniska nämnden utreda möjligheten att införa gröna obligationer.

(13)

13

2. En stad för arbete och näringsliv

Malmö ska fortsätta vara en motor i hela regionens näringslivsutveckling. Vi ska därför arbeta aktivt för och värna om både det näringsliv som finns och för att nya företag och branscher etableras i Malmö. Med förbättrad infrastruktur skapas ytterligare möjligheter att lyfta Skåne och Öresundsregionen som arbetsmarknadsregion. Malmö stad ska, genom samverkan med andra, ge den som står långt från arbetsmarknaden bästa möjliga stöd att bli självförsörjande. Vi ska verka för schysta villkor, tydliga miljökrav och sysselsättning för arbetslösa. Samarbete med näringslivet och tydliga upphandlingar är viktiga verktyg.

Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning.

Malmö har en självklar roll som motor i hela regionens näringslivsutveckling. Den vidareutvecklas när Sverigeförhandlingarna går in i en ny fas under året. Den långsiktiga målsättningen är att nå en uppgörelse med staten om ett ”Malmöpaket” som innebär utveckling och förbättring av kollektivtrafik på lokal, regional och nationell nivå och skapar ytterligare möjligheter till ökat bostadsbyggande och utveckling av Malmö, Skåne och Öresundsregionen.

Det bilaterala arbetet med Köpenhamn prioriteras. Samarbetet inom MalmöLundregionen fördjupas under året.

Malmös befolkningssammansättning utgör en global konkurrensfördel. Under året ska resultatet av utredningen kring ett lokalt exportråd tas tillvara och implementeras i det fortsatta näringslivsarbetet.

I samarbete med berörda aktörer ska en ny näringslivsstrategi tas fram för ökad tillväxt, fler växande företag och jobb för Malmöbor. Både befintligt näringsliv och nya företag och branscher ska stimuleras och deras behov beaktas när vi bygger och utvecklar staden.

Strategin ska stödja utvecklingen mot en i alla avseenden hållbar stad.

Europeiska Regionalfondens insatsområde fem, hållbar stadsutveckling, tillfaller Malmö geografiskt under programperioden 2014-2020. Det ger utrymme att kombinera

programmets övergripande inriktning för ökad konkurrenskraft och entreprenörskap, med stadens arbete för ökad sysselsättning, bostadsbyggande och hållbar infrastruktur. Fokus för arbetet kommer att ligga på utveckling i befintliga och framtida stationsnära lägen.

(14)

14

Malmö förbereder sig på en ny aktivare nationell arbetsmarknadspolitik vilket möjliggör en inbromsning av de egna åtagandena vad gäller åtgärdsanställningar redan under år 2015. En pilot som syftar till att omvandla bidrag till arbete genomförs under året, liksom arbetet med traineejobb och utbildningskontrakt. Handlingsplanen för insatser mot

ungdomsarbetslösheten som tas fram tillsammans med Arbetsförmedlingen under 2015 verkställs under 2016.

De goda erfarenheterna från Framtidens hus på Lindängen tas till vara. Under året förväntas fler arbeta efter denna framgångsrika metod. Det ska vara lätt för den som behöver stöd till egen försörjning/arbete att få det. Möjligheterna att samla aktörerna på området, särskilt statliga myndigheter, i en så kallad "one stop shop" utreds. Allt detta förväntas på sikt kunna bryta trenden av ökade kostnaderna för försörjningsstöd.

Malmö fortsätter att ligga i framkant när gäller att göra upphandlingar som ställer krav på bra arbetsvillkor, tydliga miljökrav och sysselsättning för arbetslösa.

Uppdrag 2016

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att kartlägga och förstärka samarbeten mellan kommuner i MalmöLundregionen.

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta en ny näringslivsstrategi i samarbete med berörda aktörer.

• Kommunstyrelsen och berörda nämnder ges i uppdrag att utreda möjligheten att samlokalisera relevanta aktörer för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande.

• Kommunstyrelsen och berörda nämnder ges i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt där delar av kostnaderna för försörjningsstödet omvandlas till ersättningar för anställningar, delfinansierade med statligt anställningsstöd, för att öka chanserna till självförsörjning för barnfamiljer.

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder, ta fram en plan för traineejobb och utbildningskontrakt för att förbättra unga Malmöbors matchning mot arbetsmarknaden.

(15)

15

3. En stad för barn och unga

Alla Malmös barn har rätt till framtidstro och en bra start i livet. Kommunens verksamheter som riktar sig till barn har därför ett tydligt kompensatoriskt uppdrag. Barnets bästa ska alltid sättas i första rummet och barn ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i de beslut som berör dem. Personalen i Malmö stads pedagogiska verksamheter ska ges möjlighet att utveckla bästa möjliga metoder för att se varje enskilt barn. Lärarnas utrymme för

undervisning måste öka och eleverna ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst. Barns kreativitet ska utvecklas genom god tillgång till kultur, fritid och föreningsliv. Barns

möjligheter att röra sig och ta plats i det offentliga rummet ska vara utgångspunkt när staden planeras. Alla föräldrar ska känna sig trygga med att låta sina barn växa upp i Malmö.

Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential.

Förskole- och skolutvecklingen fortsätter med sikte på att höja skolresultaten, utjämna de sociala skillnaderna och medverka till ett långsiktigt hållbart Malmö. Det långsiktiga målet är att alla elever får en bra utbildning och möjlighet att utvecklas och klara utbildningsmålen.

Riktade statsbidrag för mer personal i förskolan och lågstadiet, den särskilda satsningen på skolor med större utmaningar samt elevhälsa kompletteras med en kommunal förstärkning.

Nämnderna får ansvar för att prioritera hur dessa resurser får bäst effekt. Dessutom görs en översyn av de administrativa uppgifter som åläggs skolans anställda.

Vårt mål är att så fort ekonomin tillåter införa 30-timmars förskola även för barn till föräldralediga.

Det ökande antalet barn ställer krav på fler nya förskolor och skolor i Malmö och vi har ambitionen att bygga dessa utan kemikalier som är skadliga för både människor och miljön.

Vi tar inspiration av goda exempel där detta gjorts på ett kostnadseffektivt sätt. Med statlig medfinansiering kan satsningar göras på förbättrad ventilation och arbetsmiljö i befintliga skolbyggnader.

En särskild pott avsätts kommuncentralt för att möta de ökade hyreskostnaderna för skolutbyggnaden. Detta med syfte att bygga på ett kostnadsmedvetet men också nyttooptimerande och resurseffektivt sätt för staden som helhet.

(16)

16

Skolornas gymnastiksalar ska kunna öppnas och tillgängliggöras ytterligare för föreningsliv utanför skoltid. Därför ska förutsättningarna för en förbättrad användning av kommunala lokaler, inklusive gymnastiksalar, lämpliga för uthyrning ske. En sådan utredning ska även titta på en eventuell ändring av huvudmannaskapet av själva lokalerna.

Arbetet med att förenkla för barn att röra sig i hela staden och inte minst trygga barns skolvägar behöver prioriteras.

Uppdrag 2016:

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda systemet för uthyrning av skollokaler, inklusive gymnastiksalarna. En ändring av huvudmanskapet prövas.

• Skolnämnderna får i uppdrag att se över de administrativa uppgifter som åläggs lärare och rektorer.

(17)

17

4. En öppen stad

Malmö stad ska vara ett föredöme på jämställdhetsområdet och en öppen och välkomnande stad där alla människor kan känna sig trygga oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning och könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning eller religion. Vi ska vara en bra arbetsgivare och ge god och jämställd service till alla Malmöbor. Vi ska också utveckla vårt strategiska arbete mot rasism, fördomar och diskriminering.

Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång.

Öppenhet och nyfikenhet gentemot omvärlden är Malmös signum och en

grundförutsättning för stadens fortsatta utveckling och attraktivitet. De senaste årens värderingsstyrda arbete för ett öppet samhälle mot rasism, HBTQ-fobi och mobbing ska fortsätta.

Rasism, diskriminering och hatbrott hör inte hemma i det öppna Malmö. Därför vill vi undersöka hur Dialogforum kan stärkas och vidareutvecklas i Malmös fortsatta arbete mot rasism och diskriminering. Genom att stärka och tydliggöra dess roll har Dialogforum potentialen att bidra till både ökad kunskap och kraft i stadens fortsatta arbete för att främja ett öppet Malmö.

Uppdrag 2016:

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur Dialogforum kan utvecklas och få en förstärkt roll i arbetet med att främja ett öppet Malmö, fritt från rasism och diskriminering.

(18)

18

5. En stad för alla

Malmöborna ska kunna känna social och ekonomisk trygghet i vardagen. Socialtjänstens insatser ska bygga på långsiktighet, samverkan och helhetssyn, vara förebyggande och ha barnen i fokus. För den som är hemlös och behöver sociala insatser ska utgångspunkten vara att i första hand lösa den enskildes behov av bostad. Malmös äldre ska kunna påverka och ha inflytande över sin vardag och samhället. Mötet med omsorgspersonalen ska präglas av kontinuitet och kvalitet. Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor för att främja hälsa och delaktighet.

Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället

Under året ligger fokus på att skapa förutsättningar för att stärka likvärdigheten och styra kostnadsutvecklingen i äldreomsorgen. Den fördjupade analysen av ekonomi och kvalitet inom vård och omsorg, samt analysen av stadsområdenas resursfördelningsmodell som görs enligt tidigare uppdrag, börjar få genomslag under år 2016 för att få fullt genomslag år 2017.

Stadsområdena bör kunna samarbeta mer än i dag mellan förvaltningarna. Därför ges de i uppdrag att se över samarbetet på förvaltningsnivå med syfte att identifiera uppgifter som kan göras effektivare och bättre tillsammans.

I regeringens förslag till statlig budget finns medel avsatt för bemanning inom vården och omsorgen. Detta ger ökade resurser till stadsområdena att använda i sina verksamheter under året. Stadens nya system med digitala lås inom hemtjänsten är i första hand en

arbetsmiljöförbättring men bedöms också ge bättre tidsutnyttjande. Under året förbereds och planeras för att all vård- och omsorgspersonal inom hemtjänsten ska erbjudas arbetskläder. Kostnader väntas dock belasta stadsområdenas ekonomi först år 2017 då beslutet planeras vara i drift.

Ansvaret för hemlösheten är i dag spritt på flera olika förvaltningar vilket försvårar arbetet med att minska densamma. Under året utreds möjligheten att samla ansvaret för

hemlösheten.

MKB är en av Sveriges största fastighetsägare och därmed den viktigaste hyresrättsaktören i Malmö och södra Sverige. Hur MKB agerar har betydelse för bostadsmarknaden i stort.

Därför vill vi ge MKB i uppdrag att vidta ytterligare bostadssociala åtgärder, gärna i

(19)

19

samarbete med andra aktörer. Arbetet ska bedrivas på ett sådant sätt att det stärker bostadsmarknaden och är förenligt med affärsmässiga principer.

Handlingsplanen kring utsatta EU-medborgare är ett viktigt verktyg och ligger till grund för att Malmö stad ska kunna möta skiftande behov på ett medmänskligt och förutsägbart sätt tillsammans med den ideella sektorn.

Uppdrag 2016:

• Stadsområdesnämnderna ges i uppdrag att se över samarbetet på förvaltningsnivå med syfte att identifiera uppgifter som kan göras effektivare och bättre tillsammans. Översynen av avgifter fortsätter.

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheten att samla ansvaret för hemlösheten.

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ändra ägardirektiven för MKB med inriktning mot ett ökat bostadssocialt ansvar. Arbetet ska bedrivas på ett sådant sätt att det stärker

bostadsmarknaden och är förenligt med affärsmässiga principer.

(20)

20

6. En trygg och tillgänglig stad

Upplevd trygghet, utsatthet för brott och faktisk säkerhet i det offentliga rummet handlar ytterst om den enskildes tillit, förtroende, sociala förankring och delaktighet. Vi vill därför samverka brett kring de utmaningar som finns. Ungdomar i riskzon, organiserad brottslighet, kvinnofrid och våld i nära relationer, hatbrott, drogförebyggande insatser och säkerhet i trafiken och i den offentliga miljön är prioriterade områden. Malmö stads verksamheter och metoder ska anpassas så att alla kan använda sig av och delta i samhällets utbud. Malmöbor och de som besöker Malmö ska kunna känna sig trygga i den offentliga miljön.

I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum.

De senaste åren har antalet anmälda brott i Malmö sjunkit stadigt. Barnfamiljer i Malmö känner sig allt tryggare, såväl i staden som helhet som i sina närområden. Under 2016 färdigställs och presenteras Malmös fördjupade områdesbaserade trygghetsundersökning i samarbete med Malmö högskola och polisen. Resultaten ska prägla stadens fokus i det fortsatta trygghetsarbetet.

Missbruk av alkohol och narkotika korrelerar ofta med våldsbrott och drabbar såväl

närstående som okända. Barn och unga är särskilt utsatta. Med utgångspunkt i att skapa goda uppväxtvillkor vill vi intensifiera det förebyggande arbetet samt fokus på arbetet mot tobak, alkohol och narkotika för att göra Malmö tryggare.

Malmö ska vara en trygg och säker stad där kvinnors integritet är oantastlig. Vi ser ett stort behov av insatser av både förebyggande karaktär och åtgärder för att förhindra en

upprepning av våldet. De ideella kvinno- och tjejjourerna i Malmö är viktiga

samarbetsparters och utgör ett gott komplement till stadens egna insatser. Det ökade statliga stödet till kvinno- och tjejjourer kommer att förstärka arbetet ytterligare. Arbetet mot våld i nära relationer intensifieras under året genom implementeringen av den nya planen för Kvinnofrid - mot våld i nära relationer. Vi vill dessutom se över att behovet av kvinnojoursplatser kan mötas även under sommaren.

Uppdrag 2016:

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en strategi för Malmö stads förebyggande arbete mot tobak, alkohol och narkotika, för att trygga barn och ungas uppväxtvillkor.

• Sociala resursnämnden ges i uppdrag se över att behovet av kvinnojoursplatser kan mötas även under sommaren.

(21)

21

7. En kreativ stad

Malmö ska vara en attraktiv och framgångsrik fritids- och kulturstad. Ett varierat utbud både i kommunens regi och i föreningslivet ska erbjudas, där Malmöbor med olika bakgrund kan mötas. Med aktiviteter i hela staden ser vi fritiden och kulturen som en viktig

hållbarhetsfaktor. Vi vill att barn och unga ska ha rätt att ta del av ett rikt fritids- och kulturliv samt möjlighet att skapa själva. Detta gör Malmö attraktivt för boende, besökare och företag.

I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur.

Inriktningar 2016:

Under 2016 ska handlingsplanen för kultur implementeras, med utgångspunkt i den av kommunfullmäktige antagna kulturstrategin.

Malmö Live ska fortsätta utvecklas som en viktig arena för stadens kulturverksamheter och kommunen som helhet ska bidra till att den blir en blomstrande mötesplats för såväl Malmöbor som besökare.

Malmö som filmstad fortsätter att locka såväl besökare som kulturaktörer och investerare inom film. Tillsammans med Film i Skåne satsar vi på den nordiska kort- och

dokumentärfilmfestivalen Nordisk Panorama.

Föreningslivet är en viktig part och arena för främjande av demokratiska principer och gränsöverskridande möten. Under 2016 intensifieras arbetet med att arrangera spontanidrott och föreningsaktivitet i områden med lågt föreningsdeltagande, riktat till barn och unga.

Det idéburna civilsamhället har en viktig roll att spela för Malmös fortsatta utveckling. Här kan nya och innovativa lösningar på samhällsutmaningar utvecklas och ett öppet och inkluderande Malmö främjas. Därför vill vi arbeta vidare med att ta fram en lokal överenskommelse med de idéburna organisationerna för ett partnerskap kring Malmös långsiktiga utveckling. Under året ska vi utveckla samverkan mellan Malmö stad och den idéburna sektorn i enlighet med Malmökommissionens rekommendationer. Det gör vi genom att utreda möjligheten att ingå ett Idéburet Offentligt Partnerskap med social inriktning.

(22)

22

Barn och ungas mötesplatser prioriteras. Utöver de resurser som tillfördes 2015 inom ramen för områdesprogrammen tillförs ytterligare resurser som fördelas till stadsområdena.

Uppdrag 2016:

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en lokal överenskommelse med det idéburna civilsamhället för Malmös fortsatta utveckling.

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheten att ingå ett Idéburet Offentligt Partnerskap med social inriktning.

(23)

23

8. En ekologiskt hållbar stad

Malmö ska präglas av närhet och vara en tät och grön stad. Vi prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik och har höga ambitioner för stadens miljöarbete. Den egna organisationen ska vara ett föredöme. Vi ska öka tillgängligheten, med särskilt fokus på barnen. Samordning av stadsplanering med infrastruktursatsningar ska nå ekonomiska, ekologiska och sociala mervärden och genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen stärker vi arbetsmarknaden och motverkar segregationen. I samverkan med aktörer i byggbranschen ska vi bygga mer resurs- och kostnadseffektivt samt hitta lösningar för renovering av befintligt bostadsbestånd. MKB har här ett ledaransvar, liksom ett ansvar för att öka tempot i bostadsbyggandet.

Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad.

Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val.

Regeringens aviserade investeringsstöd för ökat bostadsbyggande ska mötas med en lokal offensiv. Stadsbyggnadskontorets tjänst Bolotsen, som underlättar för byggherrarnas kontakt med kommunala myndigheter och att hålla byggtempot uppe, har visat sig framgångsrik och tillförs medel.

Ett långsiktigt mål för bostadsbyggande ska komplettera det tidigare uppdraget till MKB från innevarande år, att färdigställa minst 500 lägenheter och påbörja projektering av minst 1000 lägenheter. Under året kommer också en ny markanvisningspolicy att implementeras som bland annat syftar till att möjliggöra en hög produktionstakt för en mångfald av bostäder samt bidra till näringslivets utveckling.

För att uppnå de mål som fastställts i översiktsplanen behövs stora investeringar göras i Malmö. Utbyggnadsstrategin och handlingsplanen för miljö och klimat pekar ut riktningen, men för att garantera ett långsiktigt ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvarstagande behöver den politiska styrningen av investeringsprocessen säkras och den ekonomiska styrningen för exploateringsverksamheten förtydligas.

Resurser omfördelas från gatukontoret till miljöförvaltningen för att kunna växlas upp genom extern finansiering för att möta regeringens nya klimatinvesteringsprogram, för att möjliggöra energieffektiviseringar av förskolor och skolor, stärka arbetet med hållbart resande och satsningar på textil- och matavfall.

(24)

24

Regeringen vill göra det lönsamt att återvinna och förenkla för hushållen att källsortera genom att samla ansvaret för insamling av hushållsavfall hos kommunerna. Malmö stads olika verksamheter ska förberedas inför detta skifte.

Uppdrag 2016:

• MKB ges i uppdrag att färdigställa minst 500 nya lägenheter under 2016, och påbörja projektering av minst 1000 nya lägenheter.

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar och MKB ta fram ett långsiktigt mål för MKB:s bostadsbyggande.

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur investeringsprocessen långsiktigt kan säkras, samt utveckla en sammanhållen ekonomisk styrmodell för exploateringsverksamheten.

• Miljönämnden ges i uppdrag att i samråd med berörda aktörer söka extern finansiering för att möta regeringens nya klimatinvesteringsprogram och möjliggöra energieffektiviseringar av förskolor och skolor, stärka arbetet med hållbart resande och satsningar på textil- och matavfall.

(25)

25

9. En stad med bra arbetsvillkor

Malmö stad ska vara en jämställd och diskrimineringsfri arbetsgivare där tillsvidareanställning och heltid ska vara norm. Med hög kompetens, bra arbetsvillkor för medarbetarna och ett gott ledarskap, som tas tillvara i en lärande organisation, skapar vi kvalitet i Malmö stads verksamheter. Vi ska ha en nära samverkan med de fackliga organisationerna. Det växande Malmö kräver långsiktiga strategier för kompetensförsörjning och arbetsmiljö.

Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna.

Inriktningar 2016:

Malmös arbete går åt rätt håll när det gäller att minska andelen timmar som utförs av timavlönade medarbetare. Under året fortsätter vi ha fokus på att ge fler timavlönade medarbetare tryggare anställningsformer och öka andelen heltidstjänster. Heltidstjänster ska vara norm. Vi vill få bort de ofrivilligt delade turerna inom Malmö stad.

Det har blivit vanligare att stress i arbetslivet betraktas som ett individuellt problem, trots att det i stället bör ses som ett arbetsmiljöproblem. Därför måste vi följa den ökande

sjukfrånvaron och analysera vad som är de bakomliggande orsakerna och hur den kan förebyggas, inte minst i de yrken vi ser den största ökningen som till exempel barnskötare och undersköterskor. Ökat inflytande över planeringen av sitt arbete beaktas.

För att säkerställa att Malmö stad har medarbetare med hög kompetens fortsätter arbetet med att utveckla och implementera ett gemensamt arbetssätt kring kompetensförsörjning för att möjliggöra en långsiktig strategi. Strategin för att uppnå önskad lönestruktur behöver utvecklas så att den stödjer såväl verksamheternas kompetensförsörjning som de

personalpolitiska målsättningarna med jämställdhet i fokus.

Personalomsättningen för biståndshandläggare och socialsekreterare är hög. Unga

nyutbildade socialsekreterare tvingas ta stort ansvar och myndighetssektionerna har svårt att erbjuda kvalitativ introduktion. Detta ökar arbetsbelastningen på de erfarna handläggarna och risken för sämre bedömningar. Enligt planering ska det första introduktionsprogrammet starta redan hösten 2015 för biståndshandläggare som handlägger ärenden enligt SoL

och/eller LSS. Vi ser ett behov att kvalitetssäkra introduktionen av nyanställda inom alla myndighetssektioner och introduktionsprogrammet bör därför spridas till fler områden.

(26)

26

I regeringens förslag till statlig budget aviseras förslag om ett arbete med en ny styrning och ledning av offentlig verksamhet där välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande. Malmö stad ska ta en aktiv del i detta nationella arbete.

Uppdrag 2016:

• Nämnderna ska fortsätta öka andelen heltidstjänster.

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda behovet av kommuncentral funktion för att förbygga stress och hög sjukfrånvaro.

• Stadsområdena ges i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en plan för hur introduktionsprogrammet kan spridas till fler myndighetssektioner.

(27)

27

EKONOMISK REDOGÖRELSE

Planeringsförutsättningar

Konjunkturen

Sveriges Kommuner och Landsting har i april 2015 gjort följande bedömning av konjunkturutvecklingen.

Tillväxten i omvärlden fick bättre fart i fjol. Även den svenska ekonomin

växlade upp i tempo. I kalenderkorrigerade termer växte Sveriges BNP med 2,3 procent helåret 2014 och mot slutet av året snuddade tillväxttalen vid det

dubbla. Återhämtningen i omvärlden beräknas fortgå och vår bedömning är att den svenska ekonomin växer i snabb takt också i år och nästa år. Tillväxten i BNP beräknas dessa båda år till drygt 3 procent. Sysselsättningen utvecklas därmed fortsatt positivt och arbetslösheten kan pressas tillbaka. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden innebär att skatteunderlaget, i reala termer, fortsätter växa i snabb takt. De offentliga finanserna visar däremot, trots den positiva utvecklingen, på fortsatta underskott. Nästa år beräknas underskottet i de offentliga finanserna uppgå till 20 miljarder kronor vilket motsvarar –0,5 procent av BNP.

Svensk ekonomi på gång

Under fjolåret ökade den inhemska efterfrågan i den svenska ekonomin påtagligt.

Framförallt investeringarna i byggnader och anläggningar ökade mycket snabbt.

Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är alltjämt relativt låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera höjas ytterligare. För att framtidstron ska stärkas krävs dock att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Det innebär att den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporttillväxten behöver få bättre fart.

Den bedömning som i denna rapport görs om den internationella ekonomin ligger väl i linje med ett sådant scenario. En stabilare omvärld och en bättre exporttillväxt gör att den

inhemska efterfrågan kan fortsätta växa snabbt. Därigenom har den svenska ekonomin stora möjligheter att nå konjunkturell balans nästa år. Möjliga bakslag kan emellertid inte uteslutas och då framförallt

inte vad gäller utvecklingen i Europa. En förutsättning för vår prognos är att återhämtningen i euroområdet i år når fastare mark.

(28)

28 Arbetsmarknad

De senaste årens relativt starka utveckling av sysselsättning och arbetade timmar har lett till att arbetsmarknadsgapet, skillnaden mellan uppmätta antal arbetade timmar och den skattade nivån för arbetade timmar i konjunkturell balans, succesivt har minskat och uppskattades till drygt en procent 2014. Den allt starkare bnp-tillväxten innebär att det finns förutsättningar för en fortsatt sysselsättningsökning. Den bilden bekräftas också i Konjunkturbarometerns frågor om företagens förväntningar om sysselsättningsutvecklingen.

Denna prognos är den första sedan finanskrisen där vi förutser att konjunkturell balans kommer att uppnås på arbetsmarknaden under prognosperioden. Under andra halvåret 2016 sjunker arbetslösheten ned till 6,6 procent och den andel av befolkningen i åldern 15–74 år som ingår i arbetskraften uppgår till 71,6 procent. Det är nivåer som innebär att inflationen därefter når upp

till runt 2 procent.

Tilltagande pris- och löneökningar

I takt med att arbetsmarknadsgapet minskar blir det allt svårare för arbetsgivarna att rekrytera personal. Det kommer sannolikt betyda att löneökningarna blir större än under senare år. Det märke/norm som industrins parter satt de senaste åren har legat på cirka 2,2 procent i avtalsmässiga ökningar. Inklusive strukturförändringar och löneglidning har det inneburit totala timlöneökningar på knappt 3 procent enligt konjunkturlönestatistiken. Vår prognos är 3,0 procent i år och 3,2 procent nästa år, för att därefter närma sig 3,5 procent som vi bedömer förenlig med normalkonjunkturens prisökningar och produktivitet.

Konsumentpriserna har under de senaste åren utvecklats ytterst svagt vilket har gjort att även förväntningarna om den framtida prisutvecklingen väsentligt skruvats ned. Riksbanken befarar att de låga inflationsförväntningarna ska bli bestående, vilket i sin tur allvarligt skulle försvåra möjligheterna att få upp inflationen till målsatta 2 procent. Det är bakgrunden till den mycket expansiva penningpolitik som nu förs.

Fortsatt stark real skatteunderlagstillväxt

Vi befinner oss nu i det femte året i rad med relativt stark real skatteunderlagstillväxt och nästa år ser den ut att tillta ytterligare. Den positiva utveckling vi sett förklaras främst av en, i förhållande till bnp-tillväxten, stor ökning av arbetade timmar. En annan faktor som var särskilt gynnsam i

början av perioden är att de sammantagna pris- och lönehöjningar som påverkar sektorns kostnader är mindre än höjningen av den genomsnittliga lönenivån på arbetsmarknaden (som har stor betydelse för skatteunderlaget).

(29)

29

Befolkningen

Malmös invånarantal uppgick den 1 januari 2015 till 318 107. Enligt den senaste prognosen kommer invånarantalet den 1 januari 2016 att uppgå till 323 406, d v s befolkningen

beräknas öka med cirka 5 300 personer under 2015.

Budgeten för år 2016 har baserats på en befolkningsökning under 2016 på cirka 5 200 personer. Befolkningssiffrorna för år 2016 är beräknade som ett genomsnitt av befolkningen vid årets början och dess slut.

Budgeten för 2015 beräknades utifrån en befolkningsprognos från våren 2014 varför budgeten för 2016 nu tar hänsyn till dels en aktuellare prognos för 2015 dels en i april 2015 upprättad prognos för år 2016.

Budgetförstärkning för pris- och löneökningar

Den totala budgetförstärkningen för pris- och löneökningar har för år 2016 beräknats till 2,5 %. Vilket är strax under det vägda genomsnittet av SKL:s bedömning av

timlöneökningen och KPIX förändringen under 2016. Nämndernas intäkter har vid beräkningen av bedömts öka i takt med den sammanvägda procentsatsen avseende budgetförstärkning för löner och övriga kostnader.

Skatteintäkter och generella bidrag

De budgeterade intäkterna från skatter och generella bidrag för år 2016 har baserats på Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos från april 2015. Även regeringens vårproposition för 2015 har beaktats. Enligt prognosen förväntas skatteunderlaget utvecklas enligt följande:

2016 2015 Förändring

0-år 5 358 5 291 67

1-5 år 23 062 22 684 378

6-15 år 33 186 31 554 1 632

16-19 år 11 868 12 156 -288

20-64 år 202 540 200 276 2 264

65-79 år 35 764 34 846 918

80-84 år 6 566 6 646 -80

85-89 år 4 657 4 740 -83

90-w år 3030 3046 -16

Totalt 326 031 321 239 4 792

INVÅNARE BUDGET 2016 RESP 2015 genom snittlig prognos 1/1-31/12

(30)

30

Intäkterna de följande åren i planen 2017-2021 har beräknats utifrån den genomsnittliga ökningstakten för skatteunderlaget de tio föregående åren. Uppräkningen blir då 3,8-4,1 %.

Statsbidragsramen har antagits öka med 2 % årligen.

Skatteintäkterna är beräknade utifrån en oförändrad utdebitering med 21,24 %. En förändring av utdebiteringen med 1 procentenhet förändrar skatteintäkterna med ca 570 Mkr.

Om skatteunderlagsförändringen 2016 förändras med 1 procentenhet påverkas intäkterna med 156 Mkr. Om skatteunderlagsökningen understiger den genomsnittliga ökningstakten de tio föregående åren kan resultatutjämningsreserven tas i anspråk för att uppnå

budgetbalans. Den nu prognostiserade skatteunderlagsökningen 2016 ligger 1,2 procentenheter över genomsnittet för de tio föregående åren. Det betyder att

resultatutjämningsreserven kan ianspråktas först om skatteintäkterna blir 190 Mkr lägre än de nu budgeterade.

Intäkterna från de generella statsbidragen och utjämningen beräknas efter invånarantalet den 1 november 2015. Invånarantalet har prognostiserats till 322 523. En prognosavvikelse på 500 personer förändrar intäkterna med cirka 49 Mkr.

Finansnetto

Vid ingången av år 2016 beräknas kommunen ha en räntebärande nettoskuld på 3,0 miljarder kronor om pensionsskulden inkluderas. Under 2016 beräknas nettoskulden öka med 1,3 miljarder kronor till följd av en fortsatt hög investeringsnivå i kombination med en låg självfinansieringsgrad.

Utvecklingen av nettoskulden leder till ett försämrat finansnetto. Ett prognostiserat positivt finansnetto 2015 på 32 Mkr sjunker till 8 Mkr under 2016. Den negativa utvecklingen fortsätter under planperioden till följd av en allt större nettoskuld.

Budget 2016 med plan 2017-2021 BAS-alternativet

Budgeten för 2016 har upprättats med utgångspunkt från budgeten 2015. Denna var i balans med ett budgeterat resultat på 0 Mkr.

Förutom att förstärka budgeten med 45 Mkr för att uppnå ett resultat under 2016 i enlighet med kommunfullmäktiges mål har budgeten tillförts medel för att täcka pris- och

löneökningar. Kompensation för demografiska förändringar har beräknats. Effekter av

SKATTEUNDERLAGSPROGNOS Procentuell förändring

2016 2015 2014 Totalt 2014-16

SKL, prognos april 2015 5,4 5,0 3,2 14,2

(31)

31

beslutade investeringar har beaktats och slutligen har underfinansierade poster enligt utfallsprognos mars 2015 justerats.

BAS-alternativet, som uttrycker kommunens resultat om 2015 års verksamhet fortsätter utan ytterligare beslut inför 2016, slutar på ett underskott om 186 Mkr.

Beslutade förändringar 2016

I förhållande till BAS-alternativet har verksamhetens nettokostnader sänkts med 78 Mkr.

Finansnettot har förbättrats med 10 Mkr till följd av en ny koncernbildning. Kompensation har lagts ut för avtalsförändringar och inflation. Denna kompensation blev 98 Mkr lägre än SKL:s mer omfattande index för prisförändring i kommunal verksamhet (PKV).

Sammantaget uppgår det budgeterade resultatet 2016 till 45 Mkr.

BAS-ALTERNATIV

Mkr

2015-års resultat 0

Pris och lön, enl SKL:s PKV -504

Demografi -262

Skatter och generella bidrag 785

Resultat 19

KF finansiella mål -45

Sevicenämndens kapitalkostnad -21 Tekniska nämnden investeringar -53 Jämfört med plan 2015-2020 -100

Servicenämndens räntenetto -35

Hamnanläggningar 7

Personlig assistans -4

Statsbidrag flyktingar 5

Hemlöshet -28

Pensionskostnader -59

Arbetsgivaravgift ungdomar -39

Högre internräntor 22

Övriga justeringar 45

BETING -186

(32)

32

Obalanser de kommande åren

Planen för åren 2017-2021 har beräknats utifrån målet om en hållbar ekonomisk utveckling.

Successivt ökas det budgeterade resultatet från 0 Mkr år 2015 till 195 Mkr år 2019.

Kommunens nettolån uppgår år 2019 till 28 % av skatter och generella bidrag.

För att kompensera verksamheterna för pris och löneökningar samt de demografiska förändringarna och för att kompensera för beslutade och planerade investeringar måste budgeten förstärkas med drygt 100 Mkr 2017. Obalansen växer sedan varje år och beräknas till ca 380 Mkr år 2020, jämfört med år 2016.

Den ovan beskrivna obalansen är beräknad utifrån målet att successivt uppnå ett resultat på 1 % av skatter och generella bidrag år 2019.

Investeringsverksamhet

Målet om en hållbar ekonomisk utveckling sätter indirekt en gräns för

investeringsverksamhetens omfattning. Vid ett antagande om resultatnivåer, ökning av nettolånen samt nivån på försäljningar har investeringsnivån satts till 2,7 miljarder kronor per år 2016-2020.

För perioden har nämnderna tilldelats investeringsramar som utöver ”normalinvesteringar” i inventarier och utrustning rymmer beslutade investeringar samt tekniska nämndens

exploateringsinvesteringar, reinvesteringar samt investeringar i kaj/bro/gata.

(33)

33

I planen har därutöver under Finansiering avsatts medel som skall kunna överföras till respektive nämnd i kommande budgetbeslut.

Ekonomisk analys Resultatutveckling

Verksamhetens nettokostnader beräknas under år 2016 till 17 051 Mkr vilket är en ökning med 5,3 % jämfört med prognosen för år 2015.

Den ökade nettokostnaden kan i stort förklaras med den uppräkning av nämndernas kommunbidrag som gjorts för att kompensera för pris- och löneökningar samt befolkningsförändringar. Dessa poster motsvarar en ökning med 4,1 %.

Skatteintäkter och generella bidrag budgeteras till 17 088 Mkr, en ökning med 5,2 % jämfört med 2015.

Att intäkterna växer något långsammare än nettokostnaderna gör att resultatet bäräknas sjunka mellan 2015 och 2016.

Under de senaste åren har kommunens resultat successivt försämrats. Under åren 2010-2014 uppgick resultatet till i genomsnitt 1,8 % av skatter och generella bidrag. Budgeten för år 2016 kommer att innebära att motsvarande resultatnivå för perioden 2012-2016 sjunker till 0,4 %.

Under den resterande perioden 2017-2021 kommer resultatet att förbättras och uppgå till i genomsnitt 0,9 % av skatter och generella bidrag.

Investeringsverksamhet

Investeringsplanen för år 2016 uppgår till 2,7 miljarder kronor. De följande fyra åren har det tillgängliga utrymmet sats till 2,7 miljarder per år. Därefter måste nivån sänkas om

skuldsättningen ska hållas på en hållbar nivå alternativt måste resultatet eller försäljningarna öka.

(34)

34

Under perioden planeras inga försäljningar av anläggningstillgångar. Försäljningar av exploateringsmark har beräknats till i genomsnitt 200 Mkr per år.

En fortsatt hög investeringsnivå men med förbättrade resultatnivåer leder till att andelen lånefinansierade investeringar minskar.

Under åren 2010-2014 kunde 55 % av investeringarna finansieras med skattemedel eller försäljningar. Denna andel kommer under perioden 2012-2016 att ha sjunkit till 40 %. Under resten av perioden 2017-2021 beräknas 47 % kunna finansieras med skattemedel och

försäljningar. Det blir framförallt genom förbättrade resultatnivåer och ökade avskrivningar som den skattefinansierade andelen ökar.

Soliditet

En hög investeringsverksamhet och därmed upplåning kommer att leda till en försämring av soliditeten. Från en prognostiserad nivå på 42 % vid utgången av år 2015 beräknas

soliditeten falla till 31 % år 2021.

(35)

35

Om hela pensionsskulden inräknas blir inte soliditetsutvecklingen lika dramatisk då de pensioner som intjänats före 1998 amorteras snabbare än de räknas upp med räntan under perioden.

Räntebärande nettoskuld

Nyupplåningen kommer att vara betydande under perioden. Den räntebärande nettoskulden kommer enligt planen att utvecklas på följande vis:

I genomsnitt beräknas nettoskulden öka med drygt en miljard per år.

Avstämning mot finansiellt mål

Det finansiella målet i budgeten är att Malmö stad ska ha en hållbar ekonomisk utveckling.

För att mäta måluppfyllelsen används tre indikatorer:

(36)

36

-Årets resultat ska senast år 2019 uppgå till 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

-Räntebärande nettolån ska år 2019 uppgå till högst 30 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

-Relationen mellan finansnetto samt avskrivningar och skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning skall följas.

Under perioden beräknas andelen kostnader för kapitalanvändning att öka med knappt 2 procentenheter medan andelen verksamhetskostnader minskar med 3 procentenheter, från 94 % år 2015 till 91 % år 2021.

(37)

37

Finansiella rapporter

Resultaträkning

RESULTATRÄKNING (belopp i Mkr)

Utfall 2014

Prognos*

2015

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

Plan 2019

Plan 2020

Plan 2021

Verksamhetens intäkter 3 703 3 700 3 662 3 612 3 612 3 612 3 587 3 587

Verksamhetens kostnader -18 345 -19 038 -19 808 -20 382 -20 941 -21 527 -22 201 -22 929

Avskrivningar -790 -859 -905 -966 -1 025 -1 085 -1 143 -1 202

Verksamhetens nettokostnader -15 432 -16 197 -17 051 -17 736 -18 354 -19 000 -19 757 -20 544 **

Skatteintäkter 10 733 11 569 12 189 12 692 13 191 13 692 14 212 14 752

Gen. Statsbidrag och utjämning 4 463 4 669 4 899 5 194 5 434 5 692 5 965 6 252

Finansiella intäkter 200 164 315 390 474 565 603 640

Finansiella kostnader -113 -132 -307 -450 -605 -754 -823 -890

Resultat före extraord. poster -149 73 45 90 140 195 200 210

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0 0 0

Årets resultat -149 73 45 90 140 195 200 210

*Prognos enligt Utfallsprognos mars 2015

**Verksamhetens nettokostnader

(Belopp i Mkr)

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER (belopp i Mkr) Utfall

2014

Prognos*

2015

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

Plan 2019

Plan 2020

Plan 2021

2015 års BAS -16 461 -16 492 -16 487 -16 491 -16 514 -16 512

Priser och löner -406 -863 -1 318 -1 774 -2 240 -2 700

Demografi -262 -520 -777 -1 029 -1 275 -1 550

Beslutade förändringar 2016 78 78 78 78 78 78

Resultatkrav SN investeringar -13 -37 -46 -61 -67

Driftkonsekvenser TN investeringar -53 -75 -98 -130 -156

Nettokostnadsminskning 2017 127 127 127 127 127

Nettokostnadsminskning 2018 135 135 135 135

Nettokostnadsminskning 2019 98 98 98

Nettokostnadsminskning 2020 25 25

Nettokostnadsökning 2021 -22

Verksamhetens nettokostnader -17 051 -17 736 -18 354 -19 000 -19 757 -20 544