YTTRANDE ÖVER -REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR STOCKHOLMS-REGIONEN-RUFS 2010, SAMRÅDSFÖRSLAG -FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

(1)

Postadress Besöksadress

Telefon, växel Fax Mobiltelefon

016-710 10 00 016-710 24 53 073-950 63 02

E-post Webbplats

lenart.nilsson@eskilstuna.se

Kommunstyrelsen

YTTRANDE ÖVER -REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR STOCKHOLMS-REGIONEN-RUFS 2010, SAMRÅDSFÖRSLAG -FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Förslag till beslut

Kommunledningskontorets skrivelse i ärendet antas som Eskilstuna kommuns yttrande till Regionförbundet Sörmland.

Sammanfattning:

Eskilstuna kommun bedömer att förslaget till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, innehåller en rimlig och genomtänkt vision, övergripande mål och strategi för regionen Östra Mellansverige. Den föreslagna regionala rumsliga målbilden bör dock diskuteras ytterligare mellan de aktuella aktörerna i Mälardalen.

Vi har medverkat i en dialog med Regionförbundet Sörmland och delar synpunkter som förbundet framför i sitt remissvar om att

- regionbegreppet behöver förtydligas,

- inkonsekvensen i att vissa strategier enbart hanteras ur ett rumsligt perspektiv utifrån Stockholms län medan andra frågor hanterar hela den storregionala geografin,

- säkerställa platser för anläggningar i logistiskt goda lägen som i RUFS- rapporten begränsas av ett Stockholms läns-perspektiv

- fördjupade analyser bör göras av hur regionens bostadsbehov kan tillgodoses utanför Stockholms län; trots allt bedöms 40 procent av tillkommande bostäder komma att byggas utanför Stockholms län.

Därtill vill Eskilstuna kommun särskilt framhålla

- att inte okritiskt hävda behovet av att den högre utbildningen behöver byggas ut. Det är viktigt att först ställa sig frågan hur redan befintliga resurser kan utnyttjas effektivare än idag och vilka konsekvenser en expansion kan ha för kvalitén i utbildningen.

- att ökat samarbete Eskilstuna/Västerås med bl.a. tillskapandet av en gemensam arbetsmarknad kan förväntas vara positivt för såväl sysselsättning som

ekonomisk tillväxt i regionen. Vi anser därför att det vore värdefullt att fördjupa analysen av stadsammanslutningen Eskilstuna-Västerås så som det beskrivs i alternativet Storstad.

(2)

016-10 10 00 016-710 24 53 073-950 63 02

- att vattnet i Mälaren och Östersjön som ekologisk nisch och grund för hållbar utveckling framhålls när RUFS betonar hela Stockholm-Mälarregionens utvecklingspotential.

Ärendet:

Regionplane- och trafiknämnden i Stockholms läns landsting har den 21 maj 2008 beslutat att utan eget ställningstagande sända på remiss:

-Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen-RUFS 2010 Samrådsförslag -Förslag till miljökonsekvensbeskrivning

Eskilstuna kommun har medverkat i en dialog med Regionförbundet Sörmland om underlag för remissvaret. Vidare hänvisar vi till underlag från tidigare kontakter med Västerås stad med anledning av att man i RUFS 2010 lanserar Eskilstuna – Västerås som ett långsiktigt storstadsalternativ.

Yttrande

Remissens huvudfrågor

I missivet till remisshandlingen formuleras följande frågeställningar som bedöms angelägna att samrådsperioden ger svar på:

1. Synpunkter på samrådsförslagets förslag till vision, mål och strategier för regionens utveckling samt förslagen till planeringsmål och regionala åtaganden.

2. Synpunkter på samrådsförslagets avgränsningar i tid, rum och sak.

3. Konstruktiva synpunkter som bidrar med kunskap och perspektiv som kan utveckla samrådsförslaget.

4. Engagemang och mobilisering kring regionens framtidsfrågor.

1) Strategierna som presenteras i samrådsförslaget avser både planens korta och långa tidsperspektiv med tyngdpunkt på de kortare. Strategierna fokuserar på Stockholms län, medan deras implementering får konsekvenser i omgivande län.

Dessutom är grannlänen i hela regionen i flera fall viktiga för själva genom- förandet. Ur ett vidare regionalt perspektiv är det viktigt att samrådshandlingen innehåller långsiktiga mål- och planbilder för regionens rumsliga struktur. Dessa ligger alltså på 40 års sikt och finns i två alternativ kallade Städer och Storstäder.

Vi bedömer att förslaget innehåller en rimlig och genomtänkt vision, övergripande mål och strategi för regionen Östra Mellansverige. Den föreslagna regionala rumsliga målbilden bör dock diskuteras ytterligare mellan de aktuella aktörerna i Mälardalen.

(3)

016-10 10 00 016-710 24 53 073-950 63 02

2) Ett vidareutvecklat planeringsdokument behövs där alla angränsande län i storregionen behandlas i varje sakfråga. Den funktionalitet och de strukturella samband som finns tydligt beskrivna i samrådshandlingen påvisar ett sådant behov.

Samtidigt beskrivs i samrådshandlingen att strategier och åtgärder ska ses som en helhet och att de är ömsesidigt förstärkande. Med de transportsystem som förutsätts bli utvecklade bör en självklar utgångspunkt vara att stora delar av Östra

Mellansverige betraktas som resurs när behov av samhällsinvesteringar övervägs.

Förslaget bekräftar att det nu finns en bred acceptans för att Stockholmsregionens utveckling är beroende av att hela Östra Mellansveriges behov av vägar och järnvägar kan tillgodoses.

Detta vidare regionala perspektiv är dock inte lika tydligt beträffande andra samhällssektorer till exempel tillgång till högre utbildning och behov av bostäder, se kommentarer till strategi 1 nedan.

I den mån utvecklingsdokumentet ska ses som ”en helhet” behöver således vissa tematiska delar uppdateras med en djupare beskrivning av förutsättningarna i omkringliggande län.

3 och 4) Dialog och processer för ansvarsfördelning vad gäller åtaganden mellan berörda aktörer är nödvändiga. En viktig början för en sådan diskussion med aktörerna runt om i storregionen bör vara den rumsliga regionala målbilden som presenteras på sidan 164-165 i samrådshandlingen.

Det finns en inkonsekvens i RUFS när vissa strategier enbart hanteras ur ett rumsligt perspektiv utifrån Stockholms län medan andra frågor hanterar hela den storregionala geografin. Samrådshandlingen skulle vinna på att tydliggöras även i det kommande genomförandet och därmed skapa större kraft kring respektive fråga.

Det bör vidare förtydligas hur regiondelar utanför Stockholms län kan bidra till utvecklingen gentemot vision, mål och strategier, dvs. hur kan hela storregionen samverka och kring vad? En fortsatt dialog och process kring hur kringliggande utvecklingsplaner kan bidra till uppfyllelse av vision, mål och strategier i RUFS 2010 är således önskvärd.

Regionbegreppet behöver förtydligas

Eskilstuna kommun instämmer i den generella synpunkt som framförs av bl.a.

Regionförbundet Sörmland att användandet av begreppet regionen måste bli mer stringent. Det är ofta otydligt om man därmed menar Stockholms län, ett vidare område som inkluderar bl.a. Uppsala och Trosa/Gnesta eller den större geografin Östra Mellansverige (ÖMS). Innehåll i respektive begrepp bör så långt möjligt preciseras. ÖMS omfattar i sig ett diversifierat område med väldigt olika

förutsättningar och förhållanden. Det bör anges en större geografisk åtskillnad av de sammanhang där RUFS 2010 hanterar sitt omland.

(4)

016-10 10 00 016-710 24 53 073-950 63 02

Vi instämmer i Regionförbundet Sörmlands förslag att regionbegreppet kan förtydligas enligt följande.

1. Stockholms län: Där ingår storstadsmiljön med intilliggande orter vars befolkning i

huvudsak är beroende av storstaden för arbete och service.

2.Stockholm-Mälarregionen: Den regionen inrymmer förutom Stockholm de

kommuner och länsdelar vars utveckling till följd av arbetspendling är så betydande att de inom planeringshorisonten 2030 kan antas ingå i Nuteks s k funktionella arbetsmarknadsregioner. I denna region ingår förutom Stockholms län Uppsala, Sörmland och Västmanlands län.

3. Östra Mellansverige: Hela den region som i varierande grad behandlas i

dokumentet (dvs. AB-, C-, D- och T- samt delar av E- och X- län)

Synpunkter på strategier, mål och åtaganden i RUFS 2010 med relevans för Eskilstuna

Strategi 1: Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom …. utbildningen,

Åtagandet att kraftigt bygga ut den högre utbildningen bör grundas på en analys som omfattar fler lärosäten än vad som ingår i Stockholm-Uppsalaområdet.

Universiteten i Örebro och Linköping samt högskolorna i Eskilstuna/ Västerås och Gävle inrymmer också betydande resurser för högre utbildning i regionen som bör ingå i behovsbedömningen.

En central utgångspunkt för analyserna av Östra Mellansveriges kapacitet för högre utbildning bör vara att ställa sig frågan hur redan befintliga resurser kan utnyttjas effektivare än idag och vilka konsekvenser en expansion kan ha för kvalitén i utbildningen. Totalt sett i landet tyder mycket på att högskolorna har ett sviktande rekryteringsunderlag. I en sådan situation kan det vara svårt att vinna gehör för en kraftig expansion i regionen, även om det i sig kan vara välmotiverat i ett lokalt perspektiv.

Expansionen av den högre utbildningen under 1990- talet var i och för sig vällovlig men innebar samtidigt att betydande resurser användes för utbildningar inom områden som dåligt svarade mot arbetsmarknadens behov. I takt med en tilltagande arbetsmarknadsspecialisering riskerar detta matchningsproblem att tillta. Även möjligheterna att göra omprioriteringar mellan olika utbildningsområden bör analyseras.

I vissa fall är det redan idag uppenbart att kompetensbristen på arbetsmarknaden är resultatet av en för låg kapacitet i högskolesystemet, som t ex är fallet när det gäller läkarutbildningen. I andra fall är det snarare ett resultat av ett för lågt sökandetryck och bristande rekryteringsunderlag. I det senare fallet behöver med andra ord mer resurser och uppmärksamhet ägnas åt att öka rekryteringsunderlaget. Vi instämmer

(5)

016-10 10 00 016-710 24 53 073-950 63 02

därför i att det är nödvändigt med en sammanhållen syn på hela utbildningssystemet från grundskola till högre utbildning.

I RUFS-rapporten påpekas även att behovet av yrkesutbildningar på såväl

gymnasial som eftergymnasial är stort. Även inom detta område kan det finnas skäl att närmare analysera hur de sammanlagda resurserna i Östra Mellansverige kan användas effektivare för att möta efterfrågan.

…transporterna

Tillgängligheten mellan de olika delarna av storregionen är av nationell betydelse.

Utbyggnaden av transportsystemet i regionen har släpat efter den ökade efterfrågan och behovet. I dagsläget bedöms den samhällsekonomiska kostnaden av trängseln i Stockholm vara 6-7 miljarder kronor per år. Även om trängseln på vägarna inte är lika påtaglig utanför Stockholm är det viktigt att också bedöma den

samhällsekonomiska kostnaden för bristande tillgänglighet i storregionala relationer. Inte minst är service, tillförlitlighet och hastighet på den spårburna kollektivtrafiken angelägenheter för mer långväga pendlare. En utbyggd spårburen kollektivtrafik anses som kritiskt nödvändig för att klara den förväntade

befolknings- och efterfrågeökningen. En effektiv kollektivtrafik är också ett sätt att utveckla och hantera regionförstoringen på ett mer miljömässigt hållbart sätt.

Tillväxten – både i termer av befolkning och ekonomi – ökar behovet av långsiktigt hållbara godstransporter. Utrikeshandeln ökar vilket leder till ökade

transportvolymer. Den kapacitet i terminaler, spår och vägar som finns i Stockholms angränsande delar blir en allt viktigare resurs för hela regionen.

…och bostadssektorn.

En förutsättning för allt bostadsbyggande är att det finns en lokal marknad, och RUFS gör bedömningen att en sådan marknad finns i framför allt Stockholms län och i de större städerna inkl Eskilstuna samt även i mindre städer och kommuner nära Stockholms län. Det finns därmed ett samband mellan genomförandet av RUFS 2010 och bland annat.Eskilstunas fortsatta utveckling.

Fördjupade analyser bör därför göras av hur regionens bostadsbehov kan tillgodoses av investeringar utanför Stockholms län. Beskrivningen i samråds- förslaget är alltför summarisk på den här punkten, trots att slutsatsen av redovisningen av bostadsbehovet blir att 40 procent av tillkommande bostäder bedöms komma i delar av regionen som ligger utanför Stockholms län. Det rimliga i detta antagande kan illustreras av att under perioden 1990- 2007 byggdes cirka 100 000 bostäder i Stockholms län. Övriga län i Mälarregionen utanför Stockholm hade under samma period ett bostadsbyggande på cirka 50 000 bostäder varav cirka 10 000 i Sörmland och nästan 3 000 i Eskilstuna.

(6)

016-10 10 00 016-710 24 53 073-950 63 02

Strategi 2: Utveckla idéer och förnyelseförmåga

Planeringsmålen som knyts till denna strategi är exempel på att regionbegreppet enligt ovan behöver förtydligas:

- Stockholmsregionen är attraktiv för kvalificerad arbetskraft.

- Regionen har en stark position som internationellt centrum för forskning och huvudkontor.

- Regionen har internationellt framstående innovationsmiljöer.

- Stockholmsregionen är en av Europas mest välkända och högklassiga besöksdestinationer.

Även beträffande de åtaganden som ställts upp för att uppnå målen blir det också oklart vilken geografi som avses:

- - Utveckla regionens internationella profil.

- - Stärk regionens position i globala nätverk.

- - Utveckla Stockholmsregionen som besöksdestination.

Vi hänvisar i övrigt till de kommentarer som Regionförbundet Sörmland framför om kopplingen mellan denna strategi och ambitionerna i den av Regionförbundet antagna Sörmlandsstrategin. Det bör förtydligas hur samspelet bör utvecklas mellan Stockholmsregionen och övriga Östra Mellansverige.

Strategi 3: Säkra värden för framtida behov

Även om RUFS primärt tar sin utgångspunkt i Stockholms län och dess värden kommer genomförandet av utvecklingsplanen att få konsekvenser, bl.a. genom ökade transporter, för värden i angränsande regiondelar och möjligheterna att nå miljömålen. Miljöpåverkan stannar inte vid länsgränsen. Det är därför viktigt att redan nu utveckla ett samarbete i hela den större regionen för att säkra och utveckla våra gemensamma värden i t.ex. Mälaren och mångfalden i kultur- och

naturlandskapet samt att sträva efter en effektiv och hållbar transport- och energiförsörjning.

En viktig aspekt för länen i Mälarregionen är punkten i Cederschiölds-

överenskommelsen om att: ”Regionens parter åtog sig även att ta de initiativ som krävs för att få ett enhetligt taxesystem i Stockholm-Mälarregionen i syfte att stimulera arbets- och studeranderesor med kollektivtrafik över länsgräns.”

Ytterligare en punkt ur ett storregionalt perspektiv är åtagandet om att säkerställa platser för anläggningar i logistiskt goda lägen. Den kartbild som redovisas tar dock enbart upp situationen utifrån ett Stockholms läns-perspektiv. Den förändring inom logistik- och godsbranschen som nu sker innebär på ett högst påtagligt sätt att etableringar inne i Stockholmsregionen väljer att istället lokalisera sig i

Mälarregionen och därifrån varuförsörja Stockholm.

Integration, fördjupad kunskap och samverkan mellan länen krävs för att ta tillvara och förädla hela regionens värden.

(7)

016-10 10 00 016-710 24 53 073-950 63 02

Särskilt angeläget att värna vattenmiljöerna

Östersjön, Stockholms skärgård, Mälaren och Hjälmaren med tillrinningsområden utgör livsnerv och grund till Stockholm och övriga städers utveckling runt Mälaren.

Så har det varit under de senaste tusen åren och bedöms under överskådlig framtid fortsätta att vara så. Under senare år har Östersjön kommit mer och mer i fokus som ett extremt känsligt och övergött innanhav med bara ca 60 meters medeldjup och en omsättningstid på 30 år. Pågående klimatförändring innebär å andra sidan risk för stora inflöden och översvämningsrisker.

Inom norra Östersjöns avrinningsområde, som innefattar hela Mälardalen, sker läckage av näringsämnen och gifter med ursprung från jordbruksmark, skogsmark, avlopp i städer och landsbygd fritidsområden m.m. På samma sätt och i ännu större omfattning pågår ständiga läckage av miljöbelastande utsläpp från alla övriga regioner och avrinningsområden runt om Östersjön. Det vi tar för givet som t ex friskt råvatten för dricksvattenproduktion, rent inbjudande badvatten,

rekreationsmöjligheter mm måste vara självklart för Stockholm som ”Capital of Scandinavia” och Mälardalen med ambitioner att vara en världsledande

tillväxtregion. Kraftsamling runt vattnet som ekologisk nisch och grund för hållbar utveckling bör därför framhållas när RUFS betonar hela Stockholm-

Mälarregionens utvecklingspotential.

I Stockholm-Mälarregionen finns goda möjligheter att ta ledningen i en utveckling med tydlig miljöprofil i Östersjöområdet, till exempel genom att skapa forum för samverkan mellan de centrala aktörerna och andra goda krafter i kommuner, landsting, statliga institutioner, företag, vattenvårdsförbund, intresseorganisationer m fl. I kölvattnet på en sådan kraftsamling kan det växa fram goda möjligheter att skapa en hållbar tillväxt med nya jobb och ökad konkurrenskraft. Det finns goda möjligheter att utveckla ny biobaserad miljöteknik för rening och behandling av hav, sjöar och vattendrag.

Miljömässig, hållbar turism är ett annat aktuellt område med stor utvecklingspotential. Det handlar om att locka hit turister som ett led i regional utveckling men också om att förmå medborgarna inom landet och länderna runt Östersjön att stanna kvar i området istället för att resa till exempelvis andra världsdelar.

Det är nödvändigt att utveckla nya hållbara transportsystem, minska energi- användning och vidta effektiviseringsåtgärder inom alla samhällsområden. Detta kan rätt satsat leda till minskade utsläpp av både koldioxid och övriga föroreningar och därmed direkt och indirekt minska belastningen på Mälaren och Östersjön.

Under 2009 lanserar EU sin storsatsning på Östersjön – den så kallade

Östersjöstrategin som pilotprojekt för en bättre och mer hållbar vattenhantering inom EU-länderna. För Stockholm och Mälarregionen finns möjlighet att ta en ledande roll i en sådan utvecklingsprocess.

(8)

016-10 10 00 016-710 24 53 073-950 63 02

Strategi 4: Vidareutveckla en flerkärnig och tät region

I alternativet storstäder ingår en koncentrerad tillväxt i tre stadsammanslutningar och där Eskilstuna tillsammans med Västerås ingår som ett framtida storstads- område. Detta utvecklingsalternativ innebär bl.a. att stadskärnorna binds samman med utvecklad kollektivtrafik, att flöden av resenärer koncentreras i fåtal stråk och att direktförbindelser mellan storstadsområdena och flygplatser får ökad prioritet mm. Ett viktigt syfte är att stärka förutsättningarna för att attrahera befolkning och sysselsättning i regionen.

Tidigare studier¹ har visat att tillskapandet av en gemensam arbetsmarknad

Eskilstuna/Västerås kan förväntas få klart positiva effekter för såväl sysselsättning som ekonomisk tillväxt i regionen. Ett tydligt och positivt samband kan beläggas mellan den lokala arbetsmarknadens storlek och sysselsättningens utveckling. En viktig förklaring är att en större lokal arbetsmarknad har bättre förutsättningar för att klara matchningen mellan utbud av och efterfrågan på arbetskraft.

Om pendlingen mellan kommunerna skulle vara av den omfattningen att Eskilstuna och Västerås utgjorde en gemensam lokal arbetsmarknad så visar

modellberäkningar att sysselsättningen skulle öka med ytterligare i storleks- ordningen tusen personer. Effekten kan förväntas bli än mer betydande på längre sikt. Därtill kommer effekter av att en integrerad region ger näringslivet ökade förutsättningar för mer specialiserade och därmed produktivare verksamheter.

Långsiktigt genererar detta sannolikt ekonomisk aktivitet som är än mer betydande än den ökade sysselsättningen som sådan.

En förbättrad infrastruktur för kommunikationerna kan också förväntas ge

förutsättningar för ett bredare utbud av service, kultur, handel, mm. Detta kommer att stärka regionens attraktivitet för boende, verksamheter, högre utbildning mm, vilket leder till en ökad inflyttning. En integrerad Eskilstuna/ Västerås- region skulle kunna ge förutsättningar för att skapa ett tillräckligt attraktivt

storstadsalternativ samtidigt som närheten till Stockholm självklart ger Eskilstuna/Västerås- regionen unika och viktiga fördelar.

De regionala målbilder för storregionens geografi som redovisas på sidan 164-165 i samrådshandlingen är en vällovlig konkretisering. De bör vara värdefulla som en grund för fortsatta diskussioner med olika Mälardalsaktörer. Både i dessa bilder men framförallt i de aktuella målbilderna saknas utvecklingskorridorer i nord- sydlig riktning. Viktiga stråk för Eskilstuna är Räta Linjen (Rv 56) och det så kallade UVEN-stråket för järnvägen inom vilka den nämnda kopplingen till Västerås ingår.

Se t.ex. redovisning i INTEGRATIONSVINSTER TILL FÖLJD AV FÖRBÄTTRADE KOMMUNIKATIONER MELLAN ESKILSTUNA OCH VÄSTERÅS

PM 2002-10-09 Bo Wictorin på uppdrag av Eskilstuna och Västerås kommuner

(9)

016-10 10 00 016-710 24 53 073-950 63 02

Strategierna 5 och 6: Stärk sammanhållningen och Frigör livschanser Vi instämmer i att boendemiljöerna och den rumsliga planeringen är viktiga verktyg i strategin om en stärkt sammanhållning. Kommunen har det senaste decenniet haft en kraftig befolkningstillväxt och står inför utmaningen att fortsätta denna positiva utveckling genom att bl.a. erbjuda attraktiva, varierade och

tillgängliga bostadsmiljöer. I sammanhanget bör man också ytterligare beakta OECD-studien och vad som där sägs om värden av fördjupade analyser och strategier för att nå ökad integration. Det är också ett viktigt åtagande att följa upp integrationen och utanförskapet. Från vår del av regionen välkomnar vi åtagandet om regionalt utvecklingsarbete för att skapa bättre förståelse för den sociala utvecklingen i olika stadsdelar och befolkningsgrupper.

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Näringsliv

Eva Lilja Lennart Nilsson

Näringslivsdirektör Infrastrukturstrateg

(10)

016-10 10 00 016-710 24 53 073-950 63 02

(11)

016-10 10 00 016-710 24 53 073-950 63 02

(12)

016-10 10 00 016-710 24 53 073-950 63 02