1 Män och manligheter i ett
historiskt perspektiv
Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se
Mannen som könskategori i historien
(Källa: Kimmel)
• Har män en historia?
• ”Woman alone seems to have ”gender” since the category itself is defined as that aspect of social relations based on difference between the sexes in which the standard has always been man” (Thomas Lacquer)
• Att skriva om män som män innebär:
1. att undersöka hur olika definitioner av olika maskuliniteter har förändrats över tid och…
2. att utforska hur upplevelser av maskulinitet har format mäns aktiviteter och handlingar.
Maskulinitet eller Maskuliniteter
(Källa: Kimmel)
• ”In an important sense there is only one complete unblushing male in America: a young, married, white, urban, northern, heterosexual, Protestant, father, of college education, fully employed, of good complexion, weight, and height, and a recent record in sports… Any male who fails to qualify in any one of these ways is likely to view himself – during moments at least – as unworthy, incomplete, and inferior.” (Erving Goffman)
• Historieskrivningen av manligheten måste därför innehålla två delar:
1. historien om den föränderliga ”idealversionen” av maskulinitet och…
2. de parallella och konkurrerande formerna av maskulinitet som
samexisterar med den.
Homosocialitet och homofobi
(Källa: Kimmel)
• Maskulinitet som
1. en strävan efter makt, dominans och kontroll eller…
2. en rädsla för att bli dominerad och kontrollerad av andra (män).
• Homosocialitet – en bekräftelseritual i en grupp med liknande erfarenheter.
• Homofobi – en rädsla för andra män oavsett sexuell läggning?
Manlighet i det tidigmoderna England
(Källa: Amussen)
• Mannens förmåga att uppträda som man hade i hög grad reella politiska konsekvenser.
• Oberoende var högt värderat men upplevelsen av detta oberoende var starkt påverkad av
klasstillhörigheten.
• För de som inte upplevde känslan av oberoende,
blev andra inslag viktigare: hederlighet, hårt
arbete eller till och med förmågan att slåss.
3 Spänningar och konflikter
(Källa: Amussen)
• Manlighet och männens makt var flytande begrepp.
• Hotet mot patriarkatet
• Som överhuvud för hushållet borde mannen vara försiktig men frikostig, ärlig, stark men kärleksfull, klok i sitt sätt att leda det egna hushållet men hörsam mot
myndighetspersoner.
• Att vara man innebar att kunna hantera flera olika oskrivna regler:
• allmänna moralregler
• regler som gällde klasstillhörigheten
• föreställningar om manlighet som betonade ansvarskänsla, oberoende, förmåga att självständigt kunna försörja sig och att vara en god granne.
Sexualitet, våld och oberoende i det tidigmoderna England
• Även om manligheten omfattade normer för sexuellt beteende var dessa inte centrala för vad det innebar att vara man.
• Mäns förhållande till våld en viktig men omtvistad aspekt på manligheten.
• De vanligaste frågorna när det gällde att definiera manligheten handlade om oberoende och liknande egenskaper som hängde samman med att vara en pålitlig husbonde.
(Källa: Amussen)
Manlig gråt, känslor och självkontroll
(Källa: Claes Ekenstam)
• Antiken
- Akilles ”smälte i tårar”. Platon menar dock att vi måste ”akta oss att falla tillbaka i den barnsliga kärlek, som behärskar den stora hopen”.
• Medeltiden
- Kyrkofadern Augustinus släpper fram de tårar han ”hållit tillbaka, så att de flödade så mycket de ville”. Han bekänner att det är ”ljuvt” att gråta inför sin Herre.
• Renässansen
- Luther talade om sorg som en fruntimmersaktig känsla eller en barnslig svaghet. Samtidigt kunde han själv och andra tyska män gråta hejdlöst.
• 1600 – talet
- Lars Philip (major i svenska armén och son till Catharina Wallenstedt och den nyadlade diplomaten Edvard Philipsson Ehrensteen) berättar i ett brev till modern att han på grund av oro för hennes hälsa flera nätter i rad haft ” en sådan hjärtängslan, hel sömnlös, och att jag [skam till skrivandes] har måst tjuta som ett barn”.
• 1700 – talet
- Johan Gabriel Oxenstierna skriver: ”Min själ är som ett asplöf. Det finns ingen fläckt så svag, hvaraf det ej sättes i rörelse.”
• 1800 – talet
- Erik Gustaf Geijer: ”… åt ingen förtrodd, och i ensamma stunder gränsade till förtvivlan”.
• 1900 – talet
- Carl Bildt: Jag ägnar mig inte åt att gråta offentligt. Men ibland kan jag ha svårt att hålla tårarna tillbaka. Det är dock mera när man sitter med enskilda människor och hör vad de berättar.
Fyra förändringar under det
”långa” 1500-talet (Källa: RW Connell)
• Nya uppfattningar om sexualitet och personlighet i de europeiska metropolerna - Religionens makt minskar.
- Äktenskaplig heterosexualitet ersatte klostrens förnekande som sexualitetens mest ärade form.
- Utveckling mot individualism och föreställningen om ett autonomt jag.
- Nödvändiga kulturella förutsättningar för själva idén om maskulinitet, en person vars genuspräglade karaktär är orsaken till hans (eller hennes, om det gäller en maskulin kvinnas) handlingar.
• Skapandet av atlantkuststaternas transmarina imperier - Conquistadorerna
• Tillväxten av de städer som var centrum för den kommersiella kapitalismen - Stadskulturen började genomsyras av en kalkylerande rationalitet.
- Sexuella subkulturer börjar framträda (”Molly Houses”).
- Utveckling mot en mer entydig uppdelning av kropparna.
• Inledandet av storskaliga europeiska inbördeskrig - Krigen ifrågasatte genusordningens legitimitet.
- Under de absoluta monarkiernas era fick staterna möjlighet till storskaligare institutionalisering av mäns makt än vad som tidigare varit möjligt.
- Den moderna genusordningen med ett tydligt isärhållande av maskulinitet och femininitet skapas och stabiliseras.
Förändringar i arbetsmarknaden och maskulinitet (Källa: RW Connell)
• Under 1800-talet etablerades grundläggande skolutbildning för massorna och under 1900-talet har gymnasie- och
universitetsutbildning blivit allmän.
• Forskningsinstitut skapas.
• Expertis och tekniskt kunnande blir viktigt vilket skapar problem för idealmaskuliniteten.
• Ledning och förvaltning avskiljs från den faktiska yrkesutövningen, och relationen mellan dessa två har blivit ett kroniskt problem i företag och statlig förvaltning.
• Hur ska man använda sig av experter – ”on tap or on top”?
Mellan förmodern homosexualitet och den moderne homosexuelle
• Mötet mellan ”Såna” och ”Riktiga karlar” i Göteborg runt andra världskriget
• Förmoderna homosexuella relationer
- Homoerotiskt umgänge var en handling och hotande potential - Inga särskilda miljöer
- Förtigandets strategi - Protestmaskulinitet
• Den moderne homosexuelle
- Identiteten (självförståelsen) kopplad till sexualiteten - Ett särskilt slags person
- Attraktionen till andra män ett mål i sig och inte ett substitut för kvinnor - Attraktionen har en känslomässig sida
- Homosexualitet är något feminint
(Källa: Arne Nilsson i Ekenstam, C. m.fl. 2002)
5
”Riktiga karlar” i det manliga homosexuella utelivet
• ”Riktiga karlar” svårplacerade till och med på det sena 19oo talets hetero-homosexuella axel
• Vad förde ”riktiga karlar” till det manliga homosexuella utelivet?
- Materiella förhållanden
- Tillåtande kultur i åtminstone en del av arbetarklassen - Kvinnors sexuella svårtillgänglighet
- Dubbelmoral, som sade att kvinnor skulle hålla på sig medan män antogs vara sexuellt aktiva
- Ingen eller dålig tillgång till preventivmedel
- Män frikopplade från familjers och lokala samhällens övervakning - Attraktion
(Källa: Arne Nilsson i Ekenstam, C. m.fl. 2002)
Upprepning och förändring – pappor och deras pappor
•
Frånvaro och saknad vanliga inslag i söners berättelser om deras pappor.
•
Konstruktionen av fadern som den Andre – något diffust, okänt och främmande – kan tänkas fungera som en täckbild; ett undvikande av konfrontation med den problematik som trots en aktiv och delvis framgångsrik strävan efter jämlikhet behäftar dagens manlighet.
•
