DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP DISKUSSION 2

1

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP

GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

DISKUSSION 2

Gordana Dodig-Crnkovic

Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola

DRÖMMEN OM PARADISET

Tomas Aquino: En värld med både änglar och stenar är mer fullkomlig

Fullkomlig

felfri, fulländad, ofelbar, syndfri, otadlig, perfekt, idealisk

fullständig, total, komplett, absolut, hel; verklig, genuin, riktig På vilket sätt och varför?

2

EVOLUTION

!  Evolution: genetisk, epigenetisk, beteendemässig, och symbolisk

Jablonka, E., Lamb, M.: Evolution in Four Dimensions:

Genetic, Epigenetic, Behavioral, and Symbolic Variation in the History of Life. MIT Press (2005)

MÅNGFALDSBEGREPPET

!  Sverker Sörlin: begreppet är för brett! Ska man/kan man bevara allt?

!  Thorlief Ingelög, ArtDatabanken i Uppsala:

Arterna är byggstenar.

!  Biologisk mångfald är en gigantisk katalog, en atlas över alla livsformer på jorden

!  Jan Bengtsson, professor i odlingslandskapets ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet:

mångfald I naturen förekommer på olika nivåer: genetisk, artnivå, ekosystemnivå, biotopnivå och landskapsnivå.

4

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald eller biodiversitet är definierad i

Konventionen om biologisk mångfald ("Riokonventionen") som: Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, (från landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa

organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.)

!  Genetisk diversitet är variationsrikedom bland individer eller populationer inom en art.

!  Artdiversitet är variationsrikedom av arter inom ett ekosystem eller område.

!  Ekosystemdiversitet är en mångfald av ekosystem inom ett område.

Biologisk mångfald

!  Biologisk mångfald kan åsyfta hela vår planet, ett land, ett landskap, ett kärr eller något annat specifikt område.

Vissa områden har naturligt en låg grad, andra en hög grad av biologisk mångfald. Till exempel har ofta varma och fuktiga områden en större biologisk mångfald än kalla och torra områden.

!  Ett rikt växt- och djurliv är ett av

de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket ansvarar för målet Ett rikt- växt och djurliv.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologisk_mångfald ⁶

PÅ VILKEN NIVÅ SKA MAN INRIKTA SIG

genetisk, art, ekosystem, biotop eller landskap?

Det verkar finnas en överlap, men “det är inte säkert” enligt Bengtsson.

VARFÖR BEVARA EGENTLIGEN?- frågar Christian Munthe, filosof vid Göteborgs universitet

“Om vi låter bli vaccineras ökar mångfalden bakterier”

(Det är inte säkert. Pga antibiotika ökade mångfalden också, speciellt resistenta bakterier.)

INSTRUMENTELLT VÄRDEFULLA NATURFÖRETEELSER

Ingen samsyn vilka de är. – Nils Udenberg, professor vid Kungliga Vetenskapsakademien

Smittkoppsvirus, löss, kakelackor, loppor, råttor vill man inte ha i mänskliga samhällen

Men “människan förlorar säkert en del av sin själ om alltför många av grodorna, fåglarna och blommorna försvinner.”

8

Hur många är de olika arterna?

5 miljoner, 30 miljoner, 50 eller rentav 100 miljoner arter?

Varför är så många arter ovanliga och så få vanliga?

“Vi tror att nio av tio arter ännu inte är upptäckta”

VILKA ARTER SKA BEVARAS?

!  Torbjörn Fagerström, professor i teoretisk ekologi vid Luns universitet:

“DET BEHÖVS FAKTISKT INTE FLER ÄN ETT PAR DUSSIN ARTER”

Kan det vara så enkelt?

10

ARGUMENT FÖR DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN

Argument för mångfalden:

1.  Det etiska argumentet

2.  Det estetiska

3.  Det ekonomiska

4.  Forsiktighetsprincipen

5.  Det statistiska argumentet (fördelning av risker)

6.  Evolutionära argumentet

ÄR VÄRLDEN OFÖRÄNDERLIG?

!  En gammal religiös föreställning är “att världen har

skapats hel och full en gång för alla. Och att det finns en mening och ett syfte med den givna ordningen. “

!  "Naturens hämnd" är ett uttryck för en i vidare mening religiös inställning, säger Per Lundberg, professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet.

!  MEN: Vi vet nuförtiden att evolutionen har lett till allt liv på jorden. Alltså är inte världen oföränderig.

!  Evolutionen pågår ständigt men den blir annorlunda om vissa organismer dör ut.

12

OKUNSKAP SOM ARGUMENT

!  “Ökad mångfald ger bärkraftigare system” enligt Christian Munthe.

!  “Ju mer variation bland individerna, desto större

beredskap att hantera stora förändringar i livsmiljön - alltifrån meteoritnedslag till epidemier och människans miljöförstöring.”

!  Försiktighetsprincipen åberopas ofta, för den är lätt att kommunicera och begriplig för de flesta. Nackdelen med den sortens försäkringstänkande är att det egentligen inte ger någon vägledning till vad som ska bevaras. Ska det vara mer gräsmark eller mer skog eller vad? Ska allt

skyddas?

MÄNNISKAN - EN DEL AV NATUREN

!  För vems skull ska mångfalden bevaras? Naturens eller människans?

!  Urban Emanuelsson, föreståndare för Centrum för biologisk mångfald i Uppsala, betonar människans närvaro i naturen som en del av naturen själv.

!  Enligt den tredje strömningen bör naturen som sådan, dvs inte bara djur utan även växter och mineraler, tilldelas rättigheter. Då blir det inte längre fråga om att beskydda människan, uppfattad som världens centrum, mot sig själv, utan om att försvara hela kosmos mot

människan. Synen att så fort människan är inblandad blir naturen förstörd är rätt utbredd.

14

NATURLIGT ELLER KONSTGJORT?

!  Den utdöendekatastrof man talar om i dag gäller främst tropiska regnskogar och korallrev.

!  Vad ska man använda för måttstock för att besluta om vad som ska rödlistas i Sverige?

!  Fredrik Sjöberg: man måste prioritera, att arter måste få ha olika bevarandevärde.

!  Om en viss art håller på att dö ut och människan aktivt hindrar det - räknas det som att vi ökar den biologiska mångfalden? Har vi åstadkommit något konstgjort?

(Christian Munthe)

NATURENS BIBLIOTEK

!  V vet att många vackra blommor på ängen gör oss

gladare, så mångfalden kanske kan bevaras för sin

egen skull, ungefär som skönhet. Det som är vackert är därmed också nyttigt.

!  Edward O Wilson, fader till sociobiologin, söker i

evolutionen efter rötter till varför vi uppskattar en artrikare miljö mer. Vi har helt enkelt blivit selekterade till att söka oss till den rikare miljön därför att vi där finner de resurser som vi behöver för att överleva. Biofili kallar han detta.

!  “Vi har ett slags biologisk längtan efter ett levande landskap.“ Nils Uddenberg

16

NATURENS BIBLIOTEK

!  Den biologiska analfabetismen ser Fredrik Sjöberg som ett problem som står i vägen för att vinna politisk

acceptans för kostsamma naturvårdsinsatser i syfte att bevara eller producera biologisk mångfald.

!  Allt färre människor förstår det språk som naturen talar till oss, anser han. Och känner man inte igen mandelblom, gullviva, kattfot och blå viol, så blir glädjen inte så

överväldigande när man ser dem.

!  Det är klart att viljan inte är så stor att bevara något som man inte ens vet att det finns, säger Fredrik Sjöberg. Men livets bibliotek finns i naturen, och att ta hand om det är en lika stor gärning som att rädda ett bibliotek med unika

böcker.

ANSVARET MOT KOMMANDE GENERATIONER

!  Per Lundberg tycker också att vi har ett moraliskt ansvar att behandla vår omvärld med omsorg och eftertanke på samma sätt som vi är rädda om våra kulturskatter. I båda fallen handlar det om människans livsrum, och i båda

fallen handlar det om att väga kostnader för och förtjänster av bevarandet.

!  - Att förlora en vacker fågelart i Amazonas regnskog är ungefär som att elda upp Mona Lisa eller riva Sixtinska kapellet. Vi förlorar en viktig del av oss själva. Men

civilisationen går inte under.

18