Har du någon gång blivit orättvist behandlad i skolan eller på jobbet?
‐ Kanske du blivit satt att jobba med ett hårt fysiskt jobb eller svårt projekt som ingen vill göra och du tänker varför ska jag göra den här slavgöran?
Hur ska du då reagera? Du kanske bara tänker, ”nej jag vägrar.” Hur ska vi förhålla oss inför chefen när vi får arbetsuppgifter som vi helst
önskade att vi kunde slippa?
‐ Eller du kanske börjat tröttna på din lärare i skolan. Det är fint väder ute och du bara längtar efter att gå till sjön eller träffa
vänner utomhus. Varför ska jag behöva sitta här och lyssna på den här tråkiga föreläsningen?
Varför ska jag plugga på det här provet eller göra den här inlämningsuppgiften när jag kan ha kul.
‐ Hur ska vi förhålla oss till våra lärare när dom efter den tusende matteuppgiften eller hundrade läxan inte känns som något annat än en slavdrivare.
I vår predikotext så får vi av Paulus instruktioner till en oväntad grupp för oss i dag år 2021. Paulus ger här instruktioner till slavar.
‐ Du kanske tänker, ”men kom igen nu Paulus är du feg våga stå upp mot slaveriets hemskheter”.
Var inte en sån mes. Acceptera inte slaveriet utan våga ta ställning mot det.
‐ Hur ska vi då se på slaveri, arbete och skola? Vänligen gå med mig till 1 Tim 6:1–2 som vi även kan tillämpa på våra arbetsplatser och skolor.
1 Alla som bär slaveriets ok ska anse sina herrar värda all respekt, så att Guds namn och läran inte smädas.
2 De som har troende herrar ska inte se ner på dem för att de är bröder, utan tvärtom tjäna dem så mycket villigare eftersom de som tar emot deras goda tjänst är troende och älskade. Så ska du undervisa och förmana.
[Bön]
För att överhuvudtaget kunna förstå poängen och syftet med vår text så måste vi börja med att se på hur slaveriet under denna tid var.
‐ Var det som slaveriet i Nordamerika där man kidnappade män, kvinnor och barn från Afrika och sålde dom till rika jordägare som många gånger inte behandlade dom som människor utan värre än djur?
Eller var det som dagens slaveri där uppskattningsvis det finns mer än 45 miljoner slavar som ofta tvingas arbeta och mot sin vilja blir utnyttjade?
‐ Här vill jag att vi ska lägga märke till två saker. För det första slaveri i Bibeln.
Mänskligt slaveri var inte en del i Guds skapelse och kommer inte heller vara en del av när skapelsen blir återupprättad.
‐ Redan från början så betonar Bibeln att män och kvinnor skapades till Guds avbild (1 Mos 1:26‐27) med samma värde och därmed ska behandlas värdigt som Guds avbild.
Gud har inte anseende till person och det ska inte heller vi ha (jfr Kol 3:11; Gal 3:28).
‐ Men människan gjorde uppror mot Gud och därmed kom
syndafallet där skapelsen blev lagd under förgängelsen och synden kom in i världen.
Slaveri är en konsekvens av syndafallet och inget som Bibeln förespråkar.
‐ Låt oss för ett ögonblick jämföra slaveri med skilsmässa. Jesus säger i Matt 19 efter att ha hänvisat till skapelsen för instiftandet av äktenskapet: ”Vad Gud har fogat samman ska människan inte skilja åt.” (Matt 19:6)
Men sen så står det att Mose under visa omständigheter tillät detta eftersom deras hjärtan var så hårda, men från början så var det inte så (Matt 19:8)
‐ Och på liknande sätt skulle vi kunna säga är det med slaveri. Det var inte Guds tanke för människorna, men pga. konsekvenser från syndafallet och människors synd så förekommer det.
Och där med så reglerar Bibeln det i GT:s lag. Men bara för att det regleras så betyder det inte att Bibeln godkänner det.
‐ Först och främst så förbjuder både GT (2 Mos 21:16) och NT (1 Tim 1:10) kidnappning och att sälja en annan människa.
I 2 Mos 21:16 så står det hur en person som kidnappar, säljer eller har en kidnappad slav i sina ägor ska dömas till döden.
‐ Detta gör det otänkbart bibliskt för det nordamerikanska slaveriet och dagens trafficking. Varför hade man då slaveri överhuvudtaget i GT?
I GT så fanns ett antal lagar för att motverka fattigdom som t.ex. att man skulle låta fattiga plocka ax under skördetiden från andras åkrar (3 Mos 19) och att man skulle låna ut pengar till fattiga utan ränta (3 Mos 25) och hur skulder skulle strykas vart sjunde år (5 Mos 15).
‐ Men om mot förmodan man verkligen hamnade i en ekonomisk knipa så kunde man sälja sig själv som slav.
I 3 Mos 25:39‐43 så står det: 39 Om din broder råkar i fattigdom hos dig och säljer sig åt dig, ska du inte låta honom utföra slavarbete. 40 Som en daglönare och en inneboende ska han vara hos dig. Fram till jubelåret ska han tjäna hos dig. 41 Då ska han lämna dig, han själv och hans barn
tillsammans med honom, och han ska återvända till sin släkt och till sina fäders arvedel. 42 De är ju mina tjänare som jag har fört ut ur Egyptens land. De ska inte säljas som man säljer slavar. 43 Och du ska inte härska över dem med hårdhet. Du ska frukta din Gud.
‐ Här så blir det tydligt att även om en israelit pga. av trångmål som en sista utväg sålde sig som slav att han inte skulle utföra
slavarbete utan skulle vara som en daglönare.
I 2 Mos 21 så står det att en hebreisk slav skulle frisläppas efter att han tjänat i 6 år om han inte själv ville stanna och om jubelåret som ägde rum vart femtionde år inträffade innan de sex åren hade gått så skulle han släppas tidigare.
‐ När han släpptes fri skulle han få med sig tillräckligt med tillgångar för att kunna börja ett nytt liv.
Det fanns även tydliga regler så en slav skulle behandlades på ett värdigt och rätt sätt (ex 3 Mos 25).
‐ Detta gör att slaveriet som kunde förekomma i GT inte alls var som dagens slaveri eller slaveriet i Nordamerika.
Hur var då för det andra slaveriet under Romarriket? Hela Romarrikets ekonomi var beroende av slaveriet.
‐ Man har uppskattat att 1/3 av människorna i Romarriket var slavar, någonstans mellan 50–60 millioner människor.
Slavarna hade juridisk status med rätt samtidigt som herrarna hade juridiska förpliktelser.
‐ Det var inte bara i gruvor och inom jordbruket som slavar arbetade utan det var också vanligt att slavar arbetade som tjänare,
ekonomer, hantverkare, frisörer, lärare, läkare osv
För många slavar så var det vanligt att man kunde röra sig fritt i
samhället och i Aten så kunde man under en tidsperiod på gatorna inte se skillnad på slavar och fria män.
‐ Det fanns också slavar som själva ägde slavar och det var vanligt förekommande att man sålde sig själv som slav för att få romerskt medborgarskap.
Detta då många slavar också kom att sättas fria när dom fyllt 30 år.
‐ Samtidigt så får vi inte skönmåla slaveriet. Det förekom mycket våld, övergrepp och dålig behandling och speciellt mot slavar som var krigsfångar.
Så varför attackerar då inte Paulus slaveriet? Vi måste ha klart för oss att kristna på den här tiden var en ytterst liten minoritet i det romerska riket.
‐ Jesus och Paulus försökte inte störta ett samhällsystem utan kom med ett revolutionerande budskap om ett annat rike, hur
människor kunde få sina synder förlåtna och evigt liv med Gud.
Det viktigaste för dom liksom för oss i dag är att människor genom Jesus ska få det rätt ställt med Gud.
‐ Det var detta dom fokuserade på men samtidigt så säger Paulus i 1 Kor 7:21 Blev du kallad som slav, så bekymra dig inte över det.
Men kan du bli fri, bli hellre det
Kan du bli fri, bli hellre det. Men det viktigaste är inte om man blir fri utan evangeliets spridning så att människor får det rätt ställt med Gud.
‐ Och att människor fick det rätt ställt med Gud det kom att leda till att kristna som en före detta kaptenen på ett slavskepp John
Newton som skrev Amazing grace verkade för att förbjuda slaveriet.
Hans vän William Wilberforce kom så småningom att påverka så
slavhandeln förbjöds i det brittiska imperiet och efter hans död så kom slaveriet att förbjudas.
‐ Bibeln är inte emot att gå emot social orättvisa och det finns en plats för oss kristna likt William Wilberforce. Samtidigt så ser vi hur prioriteringen i Bibeln är människors eviga väl och det bör också vara vår prioritering.
Det är som Jesus säger i Mark 8:36 För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ?
‐ Vad har då Paulus att säga till dom slavar som fanns i församlingen i Efesos?
Vi har inget slaveri ibland oss på detta sätt i dag, men kan tillämpa dessa principer på arbetsliv och skola. Låt oss läsa vår text en gång till:
1 Alla som bär slaveriets ok ska anse sina herrar värda all respekt, så att Guds namn och läran inte smädas.
2 De som har troende herrar ska inte se ner på dem för att de är bröder, utan tvärtom tjäna dem så mycket villigare eftersom de som tar emot deras goda tjänst är troende och älskade. Så ska du undervisa och förmana.
‐ Hur ska vi då indirekt förhålla oss till arbetsgivare och skola. Här så vill jag att vi lägger märke till två saker.
För det första: Visa respekt …
‐ Här i kap 6:1‐2 så avslutar Paulus delen i brevet som han började i kap 5 om hur Timoteus och församlingen ska förhålla sig till
varandra och till olika grupper i församlingen.
Och genom denna text så har vi sett just vikten av att hedra och visa respekt. Man ska hedra dom som verkligen är änkor (5:3) och förra veckan så såg vi hur äldste som sköter sin ledaruppgift väl är värda dubbel heder (5:17).
‐ Och när det gäller slavarna så ska dom anse sina herrar värda all respekt. Detta kan vara svårt då det inte var lätt att vara slav och då man lätt kunde behandlas orättvist.
Det kan tyckas svårt och speciellt om man inte behandlas rätt. Om du blir beordrad att göra ett tråkigt jobb eller massa läxor i skolan då kan man känna det som om man vill göra uppror. Varför jag?
‐ Skillnaden mot slavarna här är att vi kan byta jobb och skola om vi inte trivs.
Men samtidigt så gäller principen oss att visa all respekt, även då vi inte håller med.
‐ Varför ska vi då visa all respekt, även mot en arbetsgivare som känns som en slavdrivare eller en lärare som verkar njuta av att göra livet svårt för dig med alla läxor och uppgifter?
Vi ska möta alla människor med respekt och speciellt våra chefer, arbetsledare, lärare och myndigheter.
‐ Vad innebär det då att inte visa respekt mot chefer och lärare? Jo, t.ex. när vi genom vår attityd och beteende är ett dåligt exempel.
Det kan vara genom att prata bakom ryggen på vår lärare eller chef eller göra dåliga skämt om dom.
‐ Ett annat sätt att inte visa respekt är att slarva med vårt jobb eller våra studier.
Om vi medvetet inte gör så gott vi kan både med det jobb vi tilldelas och våra studier då visar vi inte respekt mot vår arbetsgivare eller lärare och är respektlösa.
‐ Några år tidigare så skrev Paulus Efesierbrevet till församlingen i Efesos och där så sa han till de som var slavar ibland dem i Ef 6:6‐7:
6 Var inte ögontjänare [ordagrant: ögonslav] som försöker ställa sig in hos människor, utan var Kristi tjänare som gör Guds vilja helhjärtat. 7 Tjäna villigt och glatt, gör det för Herren och inte för människor.
‐ Att vara en ögontjänare, en ögonslav är att försöka ställa sig in och göra som någon säger när dom är där, men att man kan göra något annat när ingen ser på.
Ett känt exempel var när man gick i skolan och läraren försvann ut ur klassrummet för ett kort ärende då anarki och tredje världskriget bröt ut i klassrummet tills läraren öppnade dörren till korridoren och klassen plötsligt satt och arbetade som små änglar.
‐ Låt oss inte glömma att ytterst så är vi tjänare, slavar åt en annan Herre. Vi har en annan arbetsgivare, en annan lärare och det är ytterst honom vi tjänar.
Gud ser allt och håller oss ansvariga. Så när du utför dina skoluppgifter och när du gör ditt arbete så gör du inte bara det för din lärare och arbetsgivare utan då är det i högsta grad Gud du tjänar.
‐ Därför är det av yttersta vikt att du respekterar din lärare och arbetsgivare genom att utföra dina studier och ditt arbete så gott du kan, utan att slarva för ytterst så pekar det på hur mycket du respekterar Gud.
Varför ska vi visa vår arbetsgivare och skola respekt? Visa all respekt … så att Guds namn och läran inte smädas står det i texten.
‐ Det stora problemet i församlingen i Efesos var inflytandet från dom falska lärarna som gjorde att församlingens vittnesbörd riskerade att förstöras.
Istället för att vara som vi nämnde förra gången en fyr för evangeliets sanning så riskerade dom att bli ett lutande torn som gjorde att Guds namn och evangeliet smädades.
‐ Och här så är det viktigt för alla kristna att vårt sätt att leva är ett bra vittnesbörd för Gud och evangeliet.
Om våra liv motsäger det vi säger oss tro på och det evangelium vi berättar så är vi ett dåligt vittnesbörd.
‐ Även om du har en besvärlig arbetsgivare så med din attityd och med ditt sätt att agera i denna situation så är du en representant för Gud.
Om vi har en dålig attityd eller missköter oss då blir Guds namn och evangeliet smädat och då blir det som en mur mellan det vi säger och det vi gör.
‐ Då kan inte människor lyssna på oss eftersom våra handlingar står i motsats till det vi säger.
Det var detta slavarna riskerade att göra gentemot sina herrar och också vi om vi inte visar respekt och sköter oss.
‐ Då kan vi bli ett hinder för att vår lärare andra elever, vår chef eller arbetskamrater ska kunna lyssna på evangeliet.
Detta betyder inte att vi ska bli behandlade som en dörrmatta, men låt oss noga väga de ord vi tänker tala och de handlingar vi gör och till och med de tankar vi tänker.
‐ Ytterst så är det Herren vi tjänar och evangeliet som vi vill nå ut med.
Låt oss rannsaka oss själva om våra attityder, handlingar och ord på våra arbetsplatser och skolor är ett dåligt vittnesbörd för evangeliet.
‐ Om de är det låt oss då bekänna det och låt oss be om att vi alla skulle vara salt och ljus där Gud har satt oss i livet.
Den andra principen hur vi ska förhålla oss till vår chef eller lärare är att inte se ner på de som är troende …
‐ Om du har en troende arbetsledare eller lärare så se inte ner på dom även om de låter dig jobba hårt.
Det är sant att Paulus skriver nu är det inte längre fråga om slav eller fri, utan att vi är ett i Kristus (Gal 3:28; Kol 3:11).
‐ Men med den förståelsen så kan man lätt börja tänka att om vår kristna broder eller syster är vår lärare eller arbetsledare att de då skulle kräva mindre från oss eftersom vi är ett i Kristus och står varandra nära.
Men det är inte rätt och om vi inte får som vi vill då kan vi lätt se ner på dom.
‐ Men istället säger Paulus att vi inte ska se ner på dom som är troende … utan tjäna än mer för deras bästa.
Då vi står varandra närmare och som Paulus säger i slutet på v. 2 så borde vi tvärtom tjäna dem så mycket villigare eftersom de som tar emot vår goda tjänst är troende och älskade.
‐ Som kristna så är vi som en stor familj och borde också relatera till varandra som en familj genom att i kärlek önska varandra väl.
Det är inte bara hur vi agerar på våra arbetsplatser och skolor som påverkar vårt vittnesbörd för evangeliet, utan också hur vi inbördes relaterar till varandra.
‐ Med dessa två poänger så summeras hela innehållet i kap 5 hur alla grupper i församlingen ska agera och relatera till varandra som hur församlingen t.ex. ska förhålla sig till änkor och dom äldste.
Världen ser på hur vi agerar på våra arbetsplatser, skolor och hur vi inbördes både på sociala medier men också i verkligheten relaterar till varandra som kristna.
‐ När världen likt åskådare på ett sportevenemang ser på våra liv så borde dom bli attraherade till evangeliet och speciellt när dom ser kärleken mellan oss kristna och hur vi tar hand om varandra.
Om vi är slappa och saknar kärlek till varandra då blir vi dåliga vittnen.
‐ Om vi däremot, lever gudfruktigt och visar varandra kärlek och respekt då är det som om evangeliets frukt uppenbaras för alla att se.
Då blir vi som en fyr för sanningen som ger ljus till en döende värld.
‐ Det största exemplet som vi har när det gäller att vara ett vittne för denna värld är vår Herre Jesus som det står om i Fil 2:6‐8:
6 Han var till i Guds gestalt men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte,
7 utan utgav sig själv och tog en tjänares (ordagrant: slavs) gestalt och blev människan lik. När han till det yttre hade blivit som en människa, 8 ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.
‐ Jesus blev som en slav och utsattes för den grymmaste
behandlingen men var i allt ett gott vittne hela vägen in i döden för att rädda oss.
Låt oss nu med Paulus följa i Jesu fotspår genom att presentera våra liv som slavar i hans tjänst och för hans syften och äras skull.
‐ Må vi be att Jesu kärlek skulle fortsätta att verka i oss så att vi kan vara goda vittnen för honom på våra arbetsplatser, i våra skolor och var helst vi befinner oss.
Låt oss be för varandra att vi skulle visa respekt till våra arbetsgivare och lärare.
‐ Och även om vi skulle bli orättvist behandlade att när det sker att evangeliets förvandlande kraft skulle hjälpa oss. Och att trots den behandling vi får möta att vi skulle vända andra kinden till och få
vara en väldoft för evangeliet på våra arbetsplatser, skolor och i samhället.
Och må vi be att vi skulle få växa i att som församling verkligen få vara en andlig familj där kärlek, välvilja och omsorg skulle få prägla alla våra relationer.
Låt oss be.
