• No results found

Framtidens idrottsförening

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Framtidens idrottsförening"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Framtidens idrottsförening

Sverige och idrotten 2020

(2)

SF-presentation, april 2012

Uppdraget

Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens IF:s motion om Idrotts-AB på RIM 2011. Det beslutades att till stämman 2013 presentera ett antal scenarier som beskriver idrottsföreningens förutsättningar 2020, samt därtill hörande verktyg och lösningar. Verktyg för att möta framtidens krav, möjligheter och utmaningar.

Framtidsbilder

Demografi

Fler pensionärer och färre ungdomar

I Sverige får vi en växande andel äldre samtidigt som gruppen ungdomar minskar.

Detta får konsekvenser för hur de offentliga resurserna fördelas. Eftersom pensionärerna både blir fler och friskare borde denna grupp bli än mer intressant för rekrytering av både ledare och aktiva. Det blir samtidigt hårdare konkurrens om de ungas fritid.

Ojämn tillväxt och förtätning

De stora städerna (50 000+) växer samtidigt som små tätorter (5 000-10 000) avfolkas. I de större städerna möts befolkningsökningen genom förtätning då öppna ytor bebyggs. Från de mindre tätorterna flyttar framförallt yngre och lämnar kommuner med allt större problem att få ekonomin att gå ihop.

Förtätningen får konsekvenser för tillgängligheten till arenor för idrott. Det är troligt att nya arenor byggs i de större städernas ytterområden. Föreningarna i de små tätorterna får hårdare konkurrens om kommunens sinande ekonomi samtidigt som rekryteringen av yngre blir svårare. Med andra ord växer de redan stora föreningarna och de mindre får det allt tuffare. De unga som flyttar till större städer tappar de nätverk där de varit aktiva, exempelvis som ledare. I de växande föreningarna anställs förmodligen fler människor vilket gör ledningen av föreningen mer komplex.

Mångkultur

Idag har nästan 20 % av Sveriges befolkning utländsk bakgrund.

Detta gör med tiden att influenser och traditioner från andra kulturer blir ett allt tydligare inslag i samhället. Idrotten har här en stor potential när det gäller nya aktiva, ledare, verksamheter och föreningar.

Individualisering

Självförverkligande

Människors behov av självförverkligande växer i samma takt som medborgarens krav på föreningar, företag och myndigheter ökar. Självförverkligandet är drivkraften i skapandet av det personliga varumärket där personlig stil och smak betyder mycket. Dessa livsstilar tenderar till att bli allt smalare

(3)

och mer nischade. Sammantaget tar detta sitt uttryck i ett behov hos individen att minimera risken att vara i ”fel” förening, i ”fel” verksamhet, i ”fel” sammanhang.

De föreningar som kan gestalta och förstärka individens personliga varumärke vinner. Deltagande i verksamhet som stärker och gestaltar det personliga varumärket vinner. Logiken i detta gör att föreningens varumärke och konceptualiserade produkter får en allt större betydelse i framtiden.

Dessutom kan mötet mellan idrottens traditionella demokrati och individens behov av snabb förändring, omedelbar återkoppling och jag-fokusering bli en utmaning. En annan utmaning blir

”kulturkrocken” när behoven av självförverkligande möter idrottens ”kollektiva” uppbyggnad och den växande generation äldre som idag bär majoriteten av föreningens förtroendeuppdrag.

Bättre än bra

Behovet av självförverkligande inkluderar ambitionen att må ”bättre än bra”. I takt med denna utveckling ökar motionsutbudet och hälsoentreprenörer ger sig in på arenor där idrotten tidigare varit ensam.

Det får som konsekvens att den enskilda individens krav på föreningar ökar för hon ska välja föreningen som arena i sin strävan efter bättre hälsa. Även här har föreningens förmåga att gestalta individens livsstil en avgörande roll.

Bilden inte entydig

Bilden av ökad individualisering är inte entydig - det finns samtida mottrender som är reaktioner mot ytliga begär, egoism och självförverkligande. Två av dessa trender kan sammanfattas i en längtan efter det genuint äkta och naturliga samt det lilla livet med familjen. Kanske våras det för ett äkta idrottsengagemang i en genuin idrottsförening som inte försöker vara häftigare än den är?

Samtidigt finns det ett spirande intresse för nya gemenskaper och mikrokollektiv i vilka det är viktigt att få göra det ”på sitt sätt” utan ärvda strukturer och system. Idrottsrörelsen behöver förstå att nyttja denna trend, annars riskerar de etablerade idrottsföreningarna att stå med tomma styrelser och utan aktiva samtidigt som det skapas nya föreningar i samma kvarter.

Syns du inte - finns du inte

Tillgänglighet

Behovet av att kommunicera är starkt och hittar ständigt nya kanaler där de digitala medierna tar allt större marknadsandelar. De flesta är redan idag online vilket innebär snabb och omedelbar tillgång till information och kunskap. Det kan i framtiden ge en helt annan dimension då till exempel beslut ska fattas.

Hänger den växande skaran äldre med i utvecklingen? Kan umgänge via sociala medier leda till ”social isolering” där törsten efter fysiska möten ger den traditionella klubblokalen en ny renässans? Eller ersätts den fysiska klubblokalen med en digital dito?

Kommunikation

Kommunikationsmönstret bygger alltmer på dialog och interaktion vilket inte minst syns i att kommunikationen mellan konsumenter är viktigare än företagens kommunikation direkt med kunderna.

Konsekvenserna av det nya kommunikationslandskapet är svåra att överskåda. Den stora utmaningen är att bryta igenom mediebruset - syns du inte, finns du inte. Kraven på väl underbyggda kommunikationsplaner ökar därmed.

(4)

Profilering

Datorn och smarta mobiltelefoner är en del av livet och för många ett naturligt sätt att umgås. Det är inte bara en arena för nya nätverk utan också en möjlighet att uttrycka värderingar och stärka bilden av sig själv.

Behovet att profilera det egna jaget via till exempel twitter gör det än viktigare för föreningen att finnas i nya mediekanaler, alldeles oavsett vilka de är. Det handlar återigen om att synas i bruset.

Kommersialisering

Aktör på en marknad

Gränserna mellan offentlig-, privat- och frivillig sektor suddas sakta ut och vi kan vänta oss att frivilligsektorn utvecklas till en egen konkurrensutsatt bransch. Utvecklingen talar också för att det sker en förflyttning från ideologibaserad till aktivitetsbaserad organisation - föreningen blir en av aktörerna på en marknad.

Det ger andra spelregler och ställer högre krav på föreningarna. Vi kan vänta en ökad professionalisering med den yttersta konsekvensen att föreningar kan komma att använda affärsmodeller från näringslivet. Detta sker förstås redan idag men kommer öka i framtiden.

Ökade krav på professionalism kan leda till svårigheter att rekrytera ideella ledare. Om dessa ledare istället ska arvoderas på något sätt ökar kostnaderna för föreningen vilket i sin tur innebär högre avgifter för deltagaren. Vem tar då ansvar för dem som inte har råd? Och vad händer med idrottens folkrörelsekaraktär?

Verktyg

Ideellt i framtiden?

LIVE

Behovet av att träffas, både virtuellt och fysiskt, är fortsatt stort. Föreningens sociala dimension kanaliseras i högre utsträckning genom andra arenor, till exempel kaféer, restauranger och pubar.

Att möta detta behov stavas LIVE - Living, Immersive, Vibrant, Entertaining. Att tillhandahålla mötesplatser som är levande, uppslukande, vibrerande och underhållande, gärna i samarbete med andra aktörer - en utmaning för idrottsföreningen.

Ökade krav, ökad komplexitet och lägre belöningar

Sammanfattningsvis kan vi se att kraven på föreningen ökar från i stort sett varje håll, samtidigt som föreningen blir alltmer komplex att leda och förvalta. Detta sker i en kontext där individen söker omedelbar avkastning för investerad tid och engagemang.

”Det är lättare att uppleva snabb belöning om man konsumerar ett föreningsengagemang, än om man bär upp det”.

Slutsatsen är att det blir färre som vill axla ansvaret för föreningens infrastruktur i framtiden.

Projektets huvudinriktning framöver är att med stöd i framtagna scenarier och rapporter ta fram verktyg som kan

(5)

1. underlätta och förenkla ledningen av framtidens idrottsförening

2. vitalisera verksamheten för att möta individens och samhällets förväntningar

Vår resa

Vi ska under tiden fram till sommaren rita kartan. Merparten av detta arbete ska vara klart under april.

Arbetet handlar om att förfina och komplettera framtidsbilderna, sammanställa och sammanfatta relevant forskning samt andra rapporter som är nödvändiga för ritandet av kartan. Föra att rita kartan behöver vi genom spaning hålla oss uppdaterade med trender i vår omvärld. Kartan blir utgångspunkten för verktygen.

På Riksidrottsforum ska några av verktygen testas och bearbetas. Arbetet med att ta fram framtidsbilder och verktyg ska ske i nära dialog genom olika möten, fokusgrupper, sociala medier.

Ambitionen är att nå många och skapa en bred delaktighet i dessa möten.

Projektresultatet presenteras på Riksidrottsmötet 2013.

Frågor:

• Vilka delar i framtidsbilderna är viktigast att hitta lösningar till?

• Vad saknar du i framtidsbilderna?

Alla tänkbara och otänkbara inspel mottages tacksamt!

Lena Engström lena.engstrom@ssf.se Andreas Hagström

andreas.hagstrom@osterg.rf.se

References

Related documents

- Jag tror att de vinnande anbudsgivarna kommer lyckas bra med att utforma området i och kring Gläntan till ett attraktivt och levande bostadsområde på ett sätt som värnar om

Forskning kring ADHD sponsras ofta av stora läkemedelsföretag, inom det sociologiska fältet anses detta kunna påverka den positiva inställningen till medicinering som

Dessa omfattas av variablerna 1-14, samt variabel 19. Poängen med de grundläggande uppgifterna är på många sätt att kunna jämföra materialet med relevant statistik och mot hur

Samtidigt är frånvaron av det rationellas principer en tänkbar effekt av att bibliotekets verksamhet inte anses relevant för att stärka KAUs produktion, detta resonemang finns

Vårt syfte med den här undersökningen är att ta reda på vad tidningar väljer att dela på sociala medier och om publiken främst väljer att engagera sig i åsiktsmaterial

Något som blev tydligt på avdelningen var behovet av en meny med smårätter, men även betydelsen att patienten själv kunde välja från menyn vilket enligt Livsmedelsverket (2015) är

Vänsterhanden spelar då en uppåtgående skala från d (samma som pedaltonen) och högerhanden en nedåtgående motrörelse med en parallellstämma. Högerhanden fortsätter

Jag följer en grupp förskolebarn i ett gemensamt utforskande av en byggarbetsplats och får möjlighet att uppleva vad platsen kan bli i mötet med barnen.. Överblivna brädor