• No results found

Lön i Norden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Lön i Norden"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lön i Norden

16 14

12 10

08 06

04 02

00 8

6

4

2

0

-2

8

6

4

2

0

-2 Sverige Finland

Norge Danmark

Årlig procentuell förändring

Källor: Europeiska kommissionen och Macrobond.

(2)

Lön i utvalda länder

16 14

12 10

08 06

04 02

00 8

6

4

2

0

8

6

4

2

0 Sverige Storbritannien

Euroområdet Tyskland USA

Årlig procentuell förändring

Källor: Europeiska kommissionen och Macrobond.

(3)

Produktivitet i utvalda länder

US UK

EA SE

DE NO

FI DK

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0 Genomsnitt 2001-2007

Genomsnitt 2011-2017

Årlig procentuell förändring

Källor: OECD och Macrobond.

(4)

Enhetsarbetskostnader i utvalda länder

US UK

EA SE

DE NO

FI DK

4

3

2

1

0

-1

4

3

2

1

0

-1 Genomsnitt 2001-2007

Genomsnitt 2011-2017

Årlig procentuell förändring

Källor: OECD och Macrobond.

(5)

Inflationsförväntningar på ett års sikt i utvalda länder

US UK

EA SE

DE NO

FI DK

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0 Genomsnitt 2001-2007

Genomsnitt 2011-2017

Procent

Källor: IFO och Macrobond.

(6)

Reallön i utvalda länder

US UK

EA SE

DE NO

FI DK

4

3

2

1

0

-1

4

3

2

1

0

-1 Genomsnitt 2001-2007

Genomsnitt 2011-2017

Årlig procentuell förändring

Källor: Europeiska kommissionen, Eurostat och BLS.

(7)

Arbetslöshet i Norden

16 14

12 10

08 06

04 02

00 10

8

6

4

2

10

8

6

4

2 Sverige Finland

Norge Danmark

Procent av arbetskraften, 15–74 år

Källa: Eurostat.

(8)

Arbetslöshet i utvalda länder

16 14

12 10

08 06

04 02

00 12

10

8

6

4

2

12

10

8

6

4

2 Sverige Storbritannien

Euroområdet Tyskland USA

Procent av arbetskraften, 15–74 år

Källa: Eurostat.

(9)

Timgap i utvalda länder

16 14

12 10

08 06

04 02

00 4

2

0

-2

-4

-6

4

2

0

-2

-4

-6 Sverige Storbritannien

Euroområdet Tyskland USA

Procent av potentiellt arbetade timmar

Källor: Europeiska kommissionen, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

(10)

Timgap i Norden

16 14

12 10

08 06

04 02

00 6

4

2

0

-2

-4

-6

6

4

2

0

-2

-4

-6 Sverige Finland

Norge Danmark

Procent av potentiellt arbetade timmar

Källor: Europeiska kommissionen, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

(11)

BNP-gap och timgap i USA

16 14

12 10

08 06

04 02

00 4

2

0

-2

-4

-6

4

2

0

-2

-4

-6 BNP-gap

Timgap

Procent av potentiell BNP respektive potentiellt arbetade timmar

Källor: Europeiska kommissionen, Macrobond och OECD.

(12)

BNP-gap och timgap i euroområdet

16 14

12 10

08 06

04 02

00 4

2

0

-2

-4

-6

4

2

0

-2

-4

-6 BNP-gap

Timgap

Procent av potentiell BNP respektive potentiellt arbetade timmar

Källor: Europeiska kommissionen, Macrobond och OECD.

(13)

BNP-gap och timgap i Sverige

16 14

12 10

08 06

04 02

00 6

4

2

0

-2

-4

-6

6

4

2

0

-2

-4

-6 BNP-gap

Timgap

Procent av potentiell BNP respektive potentiellt arbetade timmar

Källor: Europeiska kommissionen, Macrobond och OECD.

(14)

Facklig anslutningsgrad i Norden

16 14

12 10

08 06

04 02

00 85 80 75 70 65 60 55 50

85 80 75 70 65 60 55

50 Sverige Finland

Norge Danmark

Procent av sysselsättningen

Källor: OECD och Macrobond.

(15)

Facklig anslutningsgrad i utvalda länder

16 14

12 10

08 06

04 02

00 100

80

60

40

20

0

100

80

60

40

20

0 Sverige Storbritannien

Tyskland USA

Procent av sysselsättningen

Källor: OECD och Macrobond.

(16)

Visstidsanställningar i europeiska länder

UK EA

SE DE

NO FI

DK 20

15

10

5

0

20

15

10

5

0 Genomsnitt 2001-2007

Genomsnitt 2011-2017

Procent av anställningar, 15-74 år

Källa: Eurostat.

(17)

Egenföretagande i utvalda länder

US UK

EA SE

DE NO

FI DK

20

15

10

5

0

20

15

10

5

0 Genomsnitt 2001-2007

Genomsnitt 2011-2017

Procent av sysselsättningen, 15–74 år

Källa: Eurostat.

References

Related documents

Om traktamentet eller reseersättningen beräknas vara för hög i förhållande till gäldenärens faktiska kostnad bör det överskjutande beloppet anses utgöra gäldenärens lön,

Samtidigt är lön en av flera olika faktorer som kan bidra till ökad motivation hos medarbetare och det finns andra faktorer än lön som kan ha större betydelse för motivationen..

Personalansvarig inom vården anser att de anställda borde ha fått vara med och utarbeta kriterierna, eftersom hon tror att personalens vilja att arbeta utefter kriterierna och för att

Prosopagnosi är en grav oförmåga att känna igen ansikten efter hjärnska- dor. Trots att prosopagnosi är mycket ovanligt har det väckt många forskares intresse. En anledning

Att utbildningsnivå inte har någon betydelse för motivationen till att vara funktionär under GöteborgsVarvet gör det enklare för arrangemangsledningen att hitta människor som vill

kat ett tillbjudet nöje, för att ej lemna henne ensam vid sysslorna. Hon var den bästa och mest älskade af de åtta barnen. Det fans en dotter, äldre än Anna, hon, som hade

Klicka sedan på ikonen längst till vänster för att exportera direkt till Excel, eller ikonen till höger om denna för att ta upp en exportmeny... OÄppnar du sedan rapporten

Med detta i åtanke, samt att alla företag har någon form av belöningssystem, kommer vi i denna uppsats utföra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare för att