• No results found

Extra anpassningar och särskilt stöd

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Extra anpassningar och särskilt stöd"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Redovisning av vidtagna åtgärder efter tillsyn på Stora Holm gymnasiesärskola, Dnr 43–2015:4732

Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun under hösten

2015 och våren 2016. Stora Holm GS besöktes av Skolinspektionen mellan den 7 och den 11 december 2015. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) Göteborgs kommun att senast den 19 maj 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister.

Nedan följer Göteborgs kommuns redovisning av åtgärder som vidtagits och planeras för.

Strukturen följer Skolinspektionens redovisningsformulär.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Skolinspektionen konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga.

1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist.

Ange följande:

a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts.

b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet.

c. när arbetet inleddes och avslutades.

a. I mottagningsarbetet kring antagningen av våra elever finns utredningar kring elevens medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska situation. I samband med inledningen av läsåret så får alla pedagoger en genomgång kring elever som kunde tänkas behöva extra anpassningar. Denna genomgång ges av områdets

mottagningsteam med psykolog, specialpedagog, kurator och skolsköterska. Det ger rektor och pedagoger en bild kring varje elev och dess förutsättningar. Sedan de nya kursplanerna 2013 genomförts har vi elever som vi uppmärksammat inte kan läsa. Då läsning är en grund för att ta till sig kunskaper, har vi infört att alla våra elever ska bedömas/scannas i sin förmåga till läsförståelse. Resultatet visade att det är ett antal elever som inte läser med flyt. Vi har köpt in läromedel och skönlitteratur som tränar läsningens grunder. Vi har lagt in mer tid för eleverna i svenska och andra kurser har fått anpassas till att genomföras muntligt, då de inte kan läsa själva. Dock bedömer vi att eleverna kommer att nå målen i svenska, med betyget E. Vi har också gjort

grundtester i matematik och anpassar nu undervisningen. Vi bedömer nu att alla elever kommer kunna nå betyget E. Vidare har vi säkerställt att utreda behov av särskilt stöd, när en elev riskerar att inte nå målen, och det visat sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar är tillräckligt. Detta har möjliggjorts genom att vi har mer tid av en

(2)

specialpedagog i elevhälsoteamet att tillgå. Vi har två lärare som studerar till

speciallärare och en av dem beräknas bli examinerad i juni 2016. Detta gör att vi har bra möjligheter att göra extra anpassningar, utreda behov av samt ge särskilt stöd i fortsättningen, även för elever vars behov av extra anpassningar eller särskilt stöd inte uppmärksammats i mottagningsarbetet vid antagning. I vårt elevhälsoteam har vi de kompetenser som krävs att göra utredningar av psykolog, specialpedagog,

skolsköterska, skolläkare och kurator. Elevhälsoteamet arbetar i nära samarbete med arbetslagen och de kan få handledning i sitt pedagogiska arbete. I vårt arbete med att utveckla elevhälsan ser vi att under det innevarande läsåret utvecklat verksamheten på ett positivt sätt.

b. I inledningen av höstterminen 2015 överfördes information från mottagningen av specialpedagog och psykolog. Lärare som undervisar i gymnasiesärskolegemensamma ämnen ansvarat för att utreda, anpassa och ge undervisning i svenska och i andra kurser. Lärare får anpassa så mycket som möjligt med enkel text eller muntligt. Lärare i yrkeskurser har nu mer undervisning muntligt, praktiskt eller via digitala läromedel.

Då en elev uppmärksammas i svårigheter att nå målen för en kurs eller andra

svårigheter, så anmäler läraren till elevhälsoteamet och rektor beslutar om utredning av behov av särskilt stöd eller anpassningar och åtgärdsprogram.

c. Genomgång av varje elevs förmågor, förutsättningar, läskunnighet och

matematikkunskaper gjordes under höstterminen 2015. Genomgång av klasserna och elever i varje arbetslag i mars 2016 gjorde vi en bedömning av vilka elever som eventuellt inte kommer att nå målen i kurserna för programmen. Vi har där funnit att bedömningen är att alla kommer ha möjlighet att nå kursernas mål och få ett betyg. Nu i juni gör vi en utvärdering kring det pedagogiska arbetet under läsåret och som ska analyseras för att utveckla skolans specialpedagogiska insatser.

2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande:

a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering,

b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande).

Rektor samlade alla pedagoger i arbetslaget och belyste varje elev och diskuterade varje elevs möjlighet att nå målen i de kurser som eleven har i sin studieplan. Detta gjordes i mars 2016. Alla våra elever svarade på en elevenkät i februari/mars 2016. Vi kommer att analysera eleverna svar kring hur de upplever att få stöd i sin

undervisning. Vidare kommer skolans personal att utvärdera sättet att möta nya elever under deras första år. Detta görs senare under vårterminen 2016. Rektor ansvarar för att få in resultat och att analysera dessa. Resultaten kommer att användas i vårt elevhälsoteam, för att förbättra och utveckla vidare våra metoder att möta elever i behov av särskilt stöd, till kommande läsår.

(3)

3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande).

Genom att redan vid antagningen ta del av elevens behov, förutsättningar och

förmågor, har vi fångat upp eleverna under detta läsår, på ett bättre sätt. Genom att vi har fått mer tid för skolpsykolog och specialpedagog har kunnat ge arbetslagen handledning och stöd. Vi har genom att scanna elevernas grundläggande kunskaper i svenska insett att undervisningen ska bli mer muntlig eller med hjälp av bilder förklarande än med texter. I yrkeskurser är det mer praktiska moment än teoretiska som gör att eleverna klarar målen. Vi känner att vi har en bra modell att utvärdera, följa upp och förbättra till kommande läsår.

4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande:

a. vad åtgärderna hittills har resulterat i det fortsatta arbetet b. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt.

c. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat.

a. Vårt arbete har resulterat i att utredning vid behov kommer att göras i ett mycket tidigt skede och helst så snart eleven är mottagen för kommande

gymnasiesärskoleutbildning. Vi behöver tidigt komma i kontakt med förälder och elev för att möta eventuella behov. Elev som haft särskilda insatser under tidigare skolgång kan då utvärderas och skolan får ta ställning till om behovet kvarstår. Utredning ska också ske när lärare upplever att en elev inte klarar kursens mål. Läraren anmäler detta till rektor.

Vi har nu en plan för hur lärare, speciallärare och specialpedagog samt EHT ska samarbeta i arbetet med utredning.

b. Vi anser att vi till höstterminen 2016 har beredskap att göra tidiga utredningar, som kan ge eleven anpassningar och stöd frö att nå målen.

c. En utvärdering kommer att ske inför och efter höstterminen 2016, när åtgärderna är fullt implementerade.

Förutsättningar för lärande och trygghet

Skolinspektionen konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

(4)

1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist.

Ange följande:

a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts.

b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet.

c. när arbetet inleddes och avslutades.

a. Ett omfattande arbete med att förändra och förbättra elevhälsan (EHT) har inletts inom Område GS. En specialpedagog och psykolog har gjort ett

grundarbete för ett förändringsarbete, för att se över organisationen och ge nya förutsättningar för elevhälsan. En utredning med intervjuer av alla elevhälsans funktioner och rektorer har gjorts och sammanställts. Vi har haft gemensamma utvecklingsdagar och diskuterat centrala delar i elevhälsans uppgifter. Det har resulterat i en planering att EHT ska träffas var tredje vecka på Stora Holm GS och att alla professioner finns med, förutom skolläkare som kallas vid särskilda

tillfällen. EHT ska arbetat tydligare med lärarlagen kring det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och kring de frågor som i läroplanen är

ämnesövergripande. Arbetet har lett fram till en tydligare organisationsstruktur där vi bl.a. genom framarbetade processkartor (se bilaga 3a) ska veta vad vi ska arbeta med under varje läsår samt under vilka årskurser eleverna ska få ta del av olika hälsofrämjande insatser i form av t.ex. sex- och samlevnadsundervisning, narkotika, tobak, alkohol, kost och hälsa mm.

Det kommer också att vara gemensamma möten och fortbildningar med de andra enheter som har nationella program inom Område GS. I enlighet med Skollagens skrivning kommer skolsköterska, kurator, psykolog, skolläkare och

specialpedagog att finnas representerade i elevhälsoteamet på Stora Holm GS.

Redan nu har vi fått tillgång till fler timmar psykolog samt specialpedagog.

Områdeschefen har också utsett en av våra specialpedagoger till att fungera som samordnare för hela elevhälsan inom området.Stora Holm GS kommer att ha ett samarbete med Ungdomsmottagningen Hisingen kring en arbetsmetod som riktar sig till människor med intellektuella funktionsvariationer. Det är ett strukturerat, pedagogiskt material som tar upp frågor kring känslor, relationer, gränssättning och våld. I definitionen våld omfattas våld av fysisk, psykisk och sexuell karaktär.

Planen för elevhälsoarbetet kommer att se hur se här:

Område GS

EHT-teammöten för kurator, skolsköterska, psykolog och specialpedagog. Möten ca var sjätte vecka. Här diskuteras förslag till planer, gemensamma

fortbildningsbehov, information om nya centrala dokument och forskning.

Samordnaren är sammankallande. EHT-ledningsgruppsmöten för samordnaren och de 2 rektorer som har arbetsgivaransvaret för elevhälsans övriga personal. Möten ca 1 gång i månaden för information, avstämning och nya uppdrag från

rektorsgrupperna. Samordnaren är sammankallande. Gemensam utvärdering årligen i juni. Här deltar alla rektorer samt områdeschef och all övrig

elevhälsopersonal. Gemensam uppstart årligen i augusti. Här deltar alla rektorer samt områdeschef och all övrig elevhälsopersonal.

(5)

Burgården GS, Lindholmen GS och Stora Holm GS

Elevhälsa och rektorer på nationella programmet träffas 1 gång/termin för gemensamma frågor kring arbetstider, fördelning av resurser, planer, utvecklingsarbete och fortbildning.

Stora Holm GS

Var tredje vecka kommer samtliga professioner inom elevhälsan vara tillgängliga på skolenheten utifrån en fastlagd tidsplan. Den fastlagda tiden får en tydlig struktur gällande innehåll utifrån ett främjande och förebyggande arbete med kontinuerlig uppföljning (se bilaga 3a).

Ärendehantering, utredningsarbete kring anpassningar och särskilt stöd (upprätta åtgärdsprogram), handledning, fortbildning, klassobservationer och andra

kartläggningar.

För att ge rätt förutsättningar i detta arbete schemaläggs all personal som tillgängliga under den fastlagda tiden för elevhälsan. Inom tiden schemaläggs också arbetslagsmöten. Dessa åtgärder upprättas för att ytterligare stärka och systematisera enhetens och områdets elevhälsoarbete och på så sätt komplettera det dagliga elevhälsoarbetet.

b. Specialpedagogen och psykologen har gjort utredningen och tillsammans med områdeschefen beslutat om en handlingsplan. Handlingsplanen har bearbetats med alla övriga inom elevhälsan inom Område GS på de utvecklingsdagar vi haft och som är inplanerade senare under vårterminen 2016. Rektor beslutar hur

handlingsplanen implementeras på Stora Holm GS och följs upp samt utvärderas under kommande läsår.

c. Arbetet inleddes under hösten 2015 och är fortfarande pågående, men kommer att vara klart till läsåret 2016-2017 (se bilaga 3a: Systematiskt elevhälsoarbete).

2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande:

a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering,

b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande).

a. Rektor har varit ansvarig för att utvärdera om åtgärderna gett avsett resultat.

b. Den nya arbetsstrukturen ska bidra till att elevhälsans arbete ska bli mer effektivt och tydligare inriktat mot ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Genom att tydliggöra strukturen för möten och de olika

arbetsuppgifter elevhälsan innefattar så kommer de olika professionernas kompetenser till sin fulla rätt.

Elevhälsomöten tillsammans med samordnaren möjliggör för att hitta gemensamma nämnare för våra olika enheter i så väl förbyggande och

hälsofrämjande arbeten som i kompetenshöjande insatser för personalen. Detta bidrar till ett effektivare arbete med dessa frågor ute på enheterna.

(6)

En gemensam utvärdering av elevhälsans arbete kommer att vara en bra grund för att ytterligare kunna utveckla elevhälsans arbete. Detta genom att kartlägga var våra styrkor och utvecklingsområden finns inom vår organisation.

En gemensam start i augusti 2016 kommer ge oss en helhetsbild av vad

uppdraget kommer att innebära, under det kommande året. Vid det mötet kan vi också komma överens om gemensamma fokusområden, om hur vi ska minimera våra utvecklingsområden och få hållbarhet kring våra styrkor.

Möten med elevhälsan med de andra enheterna för nationella program inom Område GS kommer generera i en större och gemensam syn och förståelse för hur vi fördelar elevhälsans resurser mellan våra enheter. Denna fördelning ska utgå från en ökad måluppfyllelse för våra elever.

Ny organisation på enhetsnivå ska bidra till ökad och samlad närvaro av alla professioner/kompetenser inom elevhälsan. I det förebyggande arbetet kan vi gemensamt snabbare upptäcka eventuella riskfaktorer och utreda dessa för att göra rätt anpassningar/åtgärder så att vi säkerställer att eleverna på Stora Holm GS når utbildningsmålen. Ur en hälsofrämjande aspekt kan vi mer systematiskt arbeta med trivsel, trygghet, kränkande behandling, förhållningssätt och kunskap hos personal, fysisk och psykosocial arbetsmiljö, identitet,

handikappmedvetenhet, sex och samlevnad, ANT, hälsa, kost, motion, vuxenliv, flytta hemifrån och arbete.

3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande).

De brister som Stora Holm GS redovisar för har medfört att ett omfattande förändringsarbete har påbörjats. Diskussioner, reflektion och framtagande av nya strukturer och arbetssätt är det resultat vi i dagsläget ser. Samtliga

inblandade i detta förändringsarbete, rektor, personal och elevhälsa, ser positivt på förändringarna och vi tror tillsammans att det ska öka tydligheten, kvaliteten och känslan av att vi gör detta systematiska arbete tillsammans så att vi

förbättrar vår verksamhet och ökar måluppfyllelsen för våra elever.

4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande:

a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet

c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt.

d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat.

a. Vi har på skolenheten efter Skolinspektionens granskning utfört en utredning som gett resultat. Vi har nu en plan när och hur vi kan få en utredning gjord. När den nya elevhälsoplanen blir helt implementerad, så tänker vi att det arbetet ger fullt resultat. Implementeringsarbetet kommer att göras under inledningen av kommande läsår, 2016/2017.

(7)

b. Under läsåret 2016/2017 kommer vi att implementera och utvärdera och förbättra sättet att arbeta och räknar med att få det att fungera fullt ut under kommande läsår.

c. Vi kommer att ha utvärderingar en gång per termin med elevhälsoteamet och med pedagogerna. Det kommer att ske skriftligt och i dialog för att analysera och utveckla arbetet vidare.

Styrning och utveckling av verksamheten

Skolinspektionen konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

• Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras.

• Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna.

• Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa.

Planeringen och åtgärderna dokumenteras.

1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist.

Ange följande:

a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts.

b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet.

c. när arbetet inleddes och avslutades.

a. 2015 inleddes ett gemensamt arbete inom Utbildningsförvaltningen (UBF) och inom Område GS för att sammanställa resultat på en aggregerad nivå. Vi har även haft möten i storstadsnätverk Göteborg-Stockholm-Malmö för att belysa frågan kring hur man kan redovisa reslutat på aggregerad nivå. I kommande redovisningar kommer Stora Holm GS att redovisa de resultat som gäller för skolenheten. Inför läsåret 2016/2017 görs en omfattande förändring av det systematiska

kvalitetsarbetet för hela UBF. Det kommer att bli en tydligare koppling mellan läroplan, verksamhetsplan samt uppföljning. Under läsårets gång kommer rektor att följa upp och analysera skolenhetens resultat utifrån mål och riktlinjer i

läroplanen, i samverkan med skolenhetens lärare och annan personal. Resultat och analys sammanställs i en uppföljningsrapport efter läsårets slut.

Uppföljningsrapporten ligger sedan till grund för den verksamhetsplan som tas fram av rektor och personal i augusti. Verksamhetsplanen fokuserar på kommande läsårs arbete och prioriterade utvecklingsåtgärder, baserat på föregående läsårs resultat samt framgångsfaktorer och utvecklingsområden (se bilaga 3b).

b. Rektor ansvarar för uppföljning av skolans resultat samt att uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. Strukturen för

(8)

detta arbete, i form av ett gemensamt årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet med mallar för dokumentation av planering och uppföljning, har tagits fram av Utbildningsförvaltningen och gäller alla skolenheter. Personalen involveras i uppföljningen genom att de tillsammans med rektor analyserar skolenhetens resultat och måluppfyllelse, samt utvärderar läsårets arbete med mål och

utvecklingsåtgärder från verksamhetsplanen. Personalen involveras också i arbetat att ta fram en ny verksamhetsplan vid läsårets början. Rektor beslutar om

nödvändiga utvecklingsåtgärder.

c. Nya arbetsmetoder och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet har utarbetats under läsåret 2015/2016 och kommer att implementeras för alla skolenheter inför läsåret 2016/2017.

2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande:

d. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering,

e. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande).

d. Arbetet med att ta fram skolenhetens resultat för läsåret 2015/2016 (inkl trygghet och studiero), göra analyser av resultatet samt besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder kommer att göras utifrån skolornas läsår. Rektor ansvarar för detta arbete och det avslutas för innevarande läsår i augusti 2016.

e. Eleverna har svarat på enkäter, vi har utvärderat likabehandlingsplaner med elever och personal. Vi har i personalgruppen diskuterat lämpliga åtgärder och eleverna i klassråd och elevråd.

3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande).

Resultaten kommer för läsåret 2015/2016 att sammanställas under juni-augusti 2016 och analyseras i augusti. I augusti kommer en ny verksamhetsplan att skrivas som tydligt är kopplad mot målen i läroplanen. I den kan vi sätta upp mål efter analys av innevarande läsår. Verksamhetsplanen kommer att ha en utformning som övriga skolenheter inom UBF.

.

4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande:

a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet

c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt.

d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat.

a) Arbetet med verksamhetsplan och uppföljning har förändrats mycket. Vi kommer nu att skriva en verksamhetsplan som omfattar läsår istället för

(9)

kalenderår. Vi kommer tydligare att arbeta efter mål och riktlinjer från

läroplanen. När vi har resultat kommer vi att analysera dessa och upprätta nya mål.

b) Genom tydligare koppling mellan resultat, analys och målbeskrivningar kommer skolans arbete utvecklas.

c) Vi kommer att arbeta med detta under kommande läsår och helt och fullt kunna utvärdera resultatet av åtgärderna efter vårterminen 2017.

d) Vi kommer att göra skriftliga utvärderingar, muntliga analyser och diskussioner, för att kunna skapa nya mål.

Jan Carlsson Rektor

Stora Holm GS

Bilagor

3a: Systematiskt elevhälsoarbete 3b: Årshjul systematiskt kvalitetsarbete

(10)

Hälsofrämjande

Plan för arbetet EHT – lärarlag Planering för respektive årskurs

fortbildning för personal?

Förebyggande

Info mottagningsteam

→ EHT, rektor Särskilt stöd?

Överlämning EHT→

lärarlag Extra anpassning?

Lärarlagsmöte + EHT Uppföljning extra anpassning och särskilt stöd

Mötesordning (lokalt)

Vårtermin x 2 Överlämning mottagningsteam

→ EHT

Augusti Överlämningsmöte

EHT → lärarlag

EHT – lärarlag, vav hela läsåret

Mötesordning (övergripande)

Uppstart Samtliga i elevhälsan

Årsplan

Samordningsmöte Elevhälsopersonal utom rektor, var

sjätte vecka

Avstämningsmöte EHT-samordnare och EHT-rektorer

(11)

planer med elever

Förebyggande

EHT –möte uppföljning lärarlag

och övriga EHT- frågor

EV utredning, beslut ÅP/avslag

Utvärdering, lokalt EHT- arbete

Mötesordning (lokalt)

EHT-möte, vav hela året

Implementering i lärarlaget

Utvärdering, lokalt EHT, maj- juni

Mötesordning (övergripande)

Samordningsmöte Elevhälsopersonal utom rektor, var

sjätte vecka

Avstämningsmöte EHT-samordnare och EHT-rektorer

Gemensam utvärdering , Juni

(12)

Utifrån Utbildningsrapport arbetas årets

verksamhetsplan fram.

Likabehandlingsplanen upprättas.

Verksamhetsplan till huvudman.

Avstämning av mål och analys utifrån verksamhetsplanen.

Avstämning av mål och analys utifrån verksamhetsplanen.

Utvärdering av mål i verksamhetsplanen och kartläggningar. Resultat och analysarbete.

Utbildningsrapport till huvudman.

Plan

Kartläggningar

Elevenkät, kartläggning

likabehandling, närvarostatistik, betygsstatistik, uppföljning bedömningsmatriser,

dokumentation elevråd, APL- dokumentation. medarbetarenkät.

References

Related documents

Utifrån genomförd granskning görs en sammantagen revisionell bedömning att kultur- och utbildningsnämnden till övervägande del har ett ändamålsenligt arbete rörande stöd

situationer som kan vara anledningar till extra anpassningar respektive särskilt stöd, (2) vilka åtgärder som uppfattas vara det ena (extra anpassning) eller det andra (särskilt

I intervjuerna framkom en tydligt framträdande medicinsk aspekt av skolsvårigheter samt dess eventuella orsaker i intervjupersoners beskrivningar och att elevers diagnos ofta låg

Rapp (2009) har, med utgångspunkt från skolans uppdrag att ge varje elev undervisning, hjälp och stöd så att han/hon kan utvecklas efter de egna förutsättningarna, intervjuat

Båda undersökningar visar att personalen i fritidshemmen upplever att de har för lite tillgång till resurser (kompetent personal, hjälpmedel mm.), dock är det högre krav på

Perspektivet har också lett fram till en inkluderande undervisning för elever i behov av stöd, detta genom att det inte är förenat med en speciell pedagogik eller skola utan

Inkludering är en viktig punkt i lärarnas arbete och alla pedagoger som intervjuades nämnde att det finns både för och nackdelar när det kommer till inkluderingsfrågan

Studiens bidrag till forskningsområdet är att nya röster hörts vad beträffar synen på verksammas förutsättningar att tillgodose alla barns olikheter inom förskolan. Mycket av