Ett nytt land, ett nytt liv. A new country, a new life

51  Download (0)

Full text

(1)

Ett nytt land, ett nytt liv

En studie om hur flyktingar från Mellanöstern upplever ett nytt liv i Sverige

A new country, a new life

A study of how refugees from the Middle East’s experience a new life in Sweden

Mariya Lehto

Internationell migration och etniska relationer Kandidatnivå

15 hp VT 2022

Handledare Margareta Popoola

(2)

Sammanfattning

Denna uppsats är ett försök att få information om flyktingars upplevelser av livet i Sverige 7 år efter flytten hit från Mellanöstern. Utifrån deras berättelser om livet och

levnadsförhållanden i Sverige dras senare en slutsats om och hur informanterna har kommit in i samhället utifrån ett integreringsperspektiv. Flytten till ett nytt land och uppstarten av ett nytt liv är en komplex process som individer hanterar på olika sätt. Därför är det intressant att undersöka hur individer upplever sina liv några år efter flytten och om de känner sig som en del av det nya samhället. Undersökningen är uppdelad i olika teman:

boendesituation, språkkunskaper, sociala relationer, sysselsättning, samhälleligt och politiskt engagemang och individernas egen syn och upplevelser inklusive synen på möjligheter och hinder med det nya livet. Insamlingen av informationen sker i studien med hjälp av

intervjuer som är en kvalitativ metod, där fokuset ligger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter. I analysen används Alberto Diaz’s definition av integration och dess

beståndsdelar. I resultatet framkommer att informanter har i olika grad kommit in i samhället, har olika erfarenheter av hinder och möjligheter samt är i stort nöjda med sina nya liv. Det är en kvalitativ studie och slutsatserna i den är inte representativa för hela den utvalda gruppen.

Nyckelord: flyktingar, integration, Mellanöstern

(3)

Abstract

This essay is an attempt to get information about refugees' experiences of life in Sweden 7 years after moving here from the Middle East. Based on their stories about life and living conditions in Sweden, a conclusion is later drawn if the informants have entered society from an integration perspective. The move to a new country and the start of a new life is a complex process that individuals handle in different ways. Therefore, it is interesting to examine how individuals experience their lives a few years after moving here and whether they feel as a part of the new society. The survey is divided into different themes: housing situation, language skills, social relations, employment, social and political commitment and the individuals' own views and experiences, including the view of opportunities and

obstacles with the new life. The information in the study is collected with the help of interviews, which is a qualitative method, where the focus is on the informants' own experiences. The analysis uses Alberto Diaz's definition of integration and its components.

The results show that informants have entered society to varying degrees, have different experiences of obstacles and opportunities and are generally satisfied with their new lives. It is a qualitative study, and the conclusions are not representative of the entire selected group.

Keywords: refugees, integration, Middle East

(4)

Förord

Det finns många personer jag vill tacka som har hjälpt mig att komma så här långt i livet. Jag vill tacka min morfar som har lagt en grund för mig att bli den jag är nu, hoppas att du ser mig nu och jag inte har gjort dig besviken. Min mormor som alltid har sett något extra i mig och som ville att jag skulle jobba med människor vilket jag kommer göra nu tack vare Mångfaldsstudier. Min mamma, Sofia, som har stått ut och peppat mig under dessa tre år (hela livet egentligen), speciellt under dessa veckor då jag skrev min uppsats. Min pappa, Raimo, som alltid har orkat lyssna på mina idéer, gnäll och ibland tårar. Mina kollegor och min chef, Anna Bohman, som har haft stor förståelse, varit omtänksam och peppande. Ett stort tack till Tina Borglin som hjälpte mig att hitta min glöd när det var nära på slockna. Jag vill också tacka min handledare, Margareta Popoola, som pushade mig framåt och självklart vill jag även tacka våra fantastiska föreläsare på programmet.

Tack till er alla, utan er hade denna uppsats inte existerat!

(5)

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ... 2

ABSTRACT ... 3

FÖRORD ... 4

1.INLEDNING ... 7

1.1.SYFTE ... 8

1.2FRÅGESTÄLLNINGAR... 9

1.3STUDIENS ANKNYTNING TILL IMER-FORSKNINGEN... 9

1.4AVGRÄNSNINGAR ... 9

1.5.DISPOSITION ... 10

2. TIDIGARE FORSKNING ... 10

2.1.FORSKNINGSLÄGE ... 10

2.1.1 Skolan som en väg in i samhället ... 11

2.1.2 Det riktiga livet ... 12

2.1.3. Uteslutningsmekanismer ... 13

3. TEORI ... 14

3.1.INTEGRATION OCH DESS BEGREPPSDEFINITION ... 14

3.2.INTEGRATIONENS BESTÅNDSDELAR ... 15

4. METOD OCH MATERIAL ... 17

4.1URVAL ... 17

4.2”INSIDER OCH OUTSIDER”-MODELLEN:ETT SÄTT ATT FÅ FÖRTROENDE ... 18

4.3.ETISKA REFLEKTIONER ... 19

4.4.RELIABILITET OCH VALIDITET ... 20

4.5.TRANSKRIBERING ... 21

5. RESULTAT OCH ANALYS ... 22

5.1PRESENTATION AV INFORMANTER ... 22

5.2.MÖJLIGHETER OCH HINDER I SVERIGE... 23

5.3INFORMANTERNAS UPPLEVELSER OCH INTEGRATION I SVERIGE ... 28

5.3.1. Sysselsättning och arbetsmarknad ... 28

5.3.2. Boendesituation ... 30

5.3.3. Sociala relationer ... 31

5.3.4 Delaktighet i samhället ... 34

5.3.5. Informanternas egna upplevelser av integrationen ... 36

5.3.6. Språkets betydelse ... 40

(6)

6. STUDIENS SLUTSATSER OCH SAMMANFATTNING ... 42

7. AVSLUTNING ... 45

7.1.FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 46

LITTERATURFÖRTECKNING ... 47

BILAGA... 50

INTERVJUFRÅGOR ... 50

(7)

1.Inledning

Det sägs att Sverige är ett mångkulturellt land, ett land där människor finner trygghet och fred. Ett land där individer påbörjar nya liv. Jag själv är en av de personer som har startat upp ett nytt liv i Sverige. När jag flyttade hit behövde jag skaffa mig en ny vänkrets, lära mig ett nytt språk och bli en del av samhället. Att integrera sig och börja känna sig som en del av ett nytt samhälle är en tids- och energikrävande process. För vissa sker denna

acklimatisering snabbt, för andra tar den längre tid och för vissa sker den aldrig. Tusentals individer genomgår samma process varje dag. Flytten till ett nytt land är en utmaning och är en berg och dalbana av känslor och upplevelser som varje individ uppfattar och hanterar på olika sätt.

År 2015 var året då Sverige mottog tusentals individer som flydde hit i hopp om att finna fred, trygghet och en bättre tillvaro. Forskarna Marina Ghersetti och Tomas Odén (2018) förklarar att flyktingströmmarna under 2010-talet med människorna som sökte skydd och hjälp orsakades främst av oroligheter, konflikter och krig ”[…] varav de viktigaste var

konflikterna i Syrien, Irak och Afghanistan, samt oroligheter och svåra levnadsförhållanden i flera länder i Afrika” (Ghersetti och Odén, 2018:11).

I samband med det förklarar forskarna att det finns överenskommelser mellan olika länder över ”[…]mottagandet av personer som enligt kapitel fyra i den svenska utlänningslagen, byggd på FN:s flyktingdeklaration, befinner sig utanför det land de är medborgare i, och har välgrundade skäl att känna fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, eller på grund av kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss

samhällsgrupp” (Ghersetti och Odén, 2018:7). Dessa personer men även andra som på grund av olika anledningar behöver skydd är berättigade att söka asyl i andra länder. Dessa

omständigheter och överenskommelser var anledningen till att tusentals individer sökte sig till Sverige.

Vilka är det då som sökte sig hit under 2015? ”Enligt Migrationsverkets statistik för 2015 kom flest asylsökande från Syrien (51 338), Afghanistan (41 564) och Irak (20 857)”

(Ghersetti och Odén, 2018:11). I samma tabell på Migrationsverkets sida (2016) anges att

(8)

majoriteten av flyktingar var män. I statistiken framkommer även antalet ensamkommande barn från de ovanstående länderna: Syrien (3 777), Afghanistan (23 480) och Irak (1 097).

Denna grupp definierar Migrationsverket som ensamkommande icke-myndiga individer som har kommit till Sverige utan en anhörig /förmyndare.

Nu har det gått 7 år sedan deras ankomst till Sverige. Var befinner de sig i

integreringsprocessen? Hur upplever de sina nya liv? Det vill jag undersöka i denna studie.

Med andra ord vill jag undersöka hur gruppen flyktingar från de största grupperna som kom till Sverige under 2015, mer specifikt hur yngre män från Mellanöstern upplever livet i Sverige samt hur och om de har kommit in i det svenska samhället.

Som jag nämnde tidigare, flytten till ett annat land betyder en ny uppstart. Enligt mina egna erfarenheter med denna uppstart kommer en hel del nya utmaningar som att lära sig ett nytt språk, försörja sig, införskaffa en ny vänkrets och kontakter samt andra nödvändiga aspekter som påverkar individens liv. Samtidigt får man även nya möjligheter. I min undersökning vill jag analysera och få information om de ovanstående faktorerna utifrån flyktingars egna berättelser och erfarenheter som senare ska analyseras med hjälp av ett integrationsperspektiv. Detta görs i syfte att se i vilken grad samt på vilket sätt informanter har kommit in i det nya samhället. Jag kommer även ange bakgrundsinformation om informanterna i syfte att ge läsaren en grund till en bättre förståelse av informanterna och deras liv. Denna studie kommer att genomföras med hjälp av intervjuer av den ovannämnda gruppen där jag kommer att ställa frågor om informanternas liv och vardag. En djupare beskrivning av metoden kommer i kapitel 4. Metod och material.

1.1.Syfte

Syftet med studien är att med utgångspunkt i flyktingarnas nuvarande situation och liv i Sverige undersöka om och hur de har kommit in i det svenska samhället 7 år efter flytten hit med avgränsning till yngre män från Mellanöstern som anlände till Sverige år 2015.

(9)

1.2 Frågeställningar

Med utgångspunkt i upplevelser berättade av unga män från Mellanöstern som anlände till Sverige 2015 ställs följande frågor:

o Hur upplever valda representanter från den ovan nämnda gruppen sina liv i Sverige?

o Vilka hinder och möjligheter uppkom med deras nya liv?

o Kan informanterna anses som integrerade?

1.3 Studiens anknytning till IMER-forskningen

IMER-fältet är ett komplext, mångsidigt och gränsöverskridande område vilket framgår i publikationen Vem älskar IMER-forskning? (2009) Området omfattar flera olika samhälleliga och vetenskapliga fält och förändras hela tiden. Några av IMER:s ursprungliga och centrala forskningsfält uppger Erik Olsson och Annika Rabo i inledningen av skriften ”[…] etnicitet, etniska relationer, kulturskillnader, effekter av migration med mera […]” (Olsson & Rabo, 2009:4). Min studie är sammankopplad med migration och etnicitet eftersom informanterna i studien har migrerat till Sverige från ett annat land med en annan kultur. I undersökningen kommer jag utgå ifrån deras egna erfarenheter och intryck av livet i ett annat land och olika aspekter som ingår i integreringen i ett nytt samhälle.

Charles Westin anser att ” Till sin natur är imerforskningen inriktad på aktuella händelser, konkreta fenomen och inte sällan svåra samhälleliga problem som exempelvis diskriminering och uteslutningsmekanismer som drabbar migranter och minoriteter.” (Westin, 2009:16).

Enligt mig är integreringen i ett nytt samhälle och uppstarten av ett nytt liv på en

främmande plats en komplex och aktuell process med tanke på folkförflyttningar som sker världen runt och inte minst till Sverige varje dag. Med dessa förflyttningar uppkommer även olika utmaningar och svårigheter exempelvis förståelsen av en ny kultur och normer i ett nytt samhälle. I undersökningen kommer jag att undersöka vilka utmaningar samt möjligheter informanterna har mött i det nya landet.

1.4 Avgränsningar

I undersökningen kommer jag att avgränsa mig till migranter som sökte asyl i Sverige år 2015. Mer specifikt män mellan 18-30 som kom från Syrien och Afghanistan. Studien

(10)

kommer att avgränsas till följande faktorer om deras bakgrund: ålder, ursprungsland, om de är ensamkommande eller inte samt deras nuvarande levnadsförhållanden med avgränsning till försörjning (arbete, studier eller annat), vänkrets, bostadsförhållanden, deltagande i föreningar och organisationer samt även deras egna upplevelser av integrationen.

1.5.Disposition

I det första inledande kapitlet anges information om det undersökta ämnet, bakgrund och statistik, frågeställningar och syfte, studiens koppling till IMER-fältet samt avgränsningar inom olika områden. Nästa kapitel redogör för tidigare forskning inom det undersökta fältet som är indelad i underrubriker med teman: skola, liv och levnadsförhållanden i Sverige samt hinder för inkluderingen i samhället. I kapitel tre framställs den teoretiska grunden, olika perspektiv på ordet integration, vilken definition som används i denna studie samt vilka områden denna definition omfattar. I kapitel fyra beskrivs vilken metod som används i studien, urval av informanter, en modell som hjälper att skaffa förtroende mellan informanten och intervjuaren, etiska överväganden, studiens tillförlitlighet samt

transkribering av materialet. I kapitel fem presenteras informanter, anges resultaten av intervjun och analys av den insamlade data med hjälp av Diaz’s integrationsprocesser.

Kapitel sex summeras studien och informationen i uppsatsen medan det sista kapitlet består av egna reflektioner samt förslag till kommande forskning.

2. Tidigare forskning

2.1. Forskningsläge

Det finns en mängd olika forskning om inkluderingen av invandrare i det svenska samhället.

En betydande del av forskningen är kopplad till migranternas studier exempelvis SFI, introduktionsutbildningar eller studier på grundskolenivå och upplevelser av dem. Enligt författarna i nästa avsnitt är skolan en av de första men även en av de viktigaste delarna integrationsprocessen. Vidare i kapitlet belysas förväntningar och det faktiska livet i Sverige men även olika slags hinder på väg mot det nya livet och integrationen.

(11)

2.1.1 Skolan som en väg in i samhället

I en avhandling av Hassan Sharif (2017) undersöker författaren bland annat betydelsen av introduktionsprogrammen för migranter och deras integrering i det svenska samhället.

Informanterna i studien är unga personer som studerar på gymnasiets introduktionsprogram i Södertälje enligt vilka skoltiden anses vara en viktig del för deras chanser för

vidareutbildning, möjligheter och framtid. Utbildningen och inhämtandet av språkkunskaper i samband med studier kunde enligt informanterna bidra till en bra grund för inkluderingen i det nya samhället och ge en högre social position. Därför var denna utbildning ett viktigt steg i den riktningen. I avhandlingen framgick även ett flertal gånger hur elevernas otillräckliga språkkapital satte hinder för dem i kommunikationen med andra grupper exempelvis genom att skapa en segregering mellan de och svenska elever samt för nå framgång i skolan.

I studien Raka spår, sidospår, stopp (2018) av Mirjam Hagström undersöker författaren i likhet med Sharif nykomna elevers syn på utbildningen och Sverige utifrån ett

integreringsperspektiv. Författaren skriver att enligt informanterna i undersökningen anses skolan vara en väg in i det svenska samhället, liknande slutsatser förekommer även i Sharifs studie. ”Jag visar att skolan kan beskrivas som en orienteringsapparat i det nya samhället, något som skulle kunna beskrivas vara i linje med skolans introduktionsuppdrag, att ta emot och stötta barn och unga under deras första tid i Sverige” (Hagström, 2018: 185)- skriver författaren. Hagström precis som Sharif kommer fram till att bristen på språkkunskaper skapar dikotomin ”invandrare” och ”svenskar”. Även respondenternas bristande förståelse av ”[…] sociala normer och koder […]” (Hagström, 2018: 188) bidrar till ytterligare

särskiljande mellan grupperna. Samtidigt strävar respondenterna efter att lära sig dessa normer och regler, i syfte att passa in och inte känna sig stigmatiserade. Författaren

uppmärksammar även att ungas anpassningsförmåga till den nya kulturen och landet har en koppling till familjeförhållandena. Unga med anhöriga har svårare att acklimatisera sig än ensamkommande.

Båda studierna är relevanta för min undersökning eftersom författarna beskriver

migranternas möte med det nya samhället genom skolan samt vilken betydelse språket och skolan i allmänhet har för deras inkludering. Dessutom uppmärksammar författarna olika svårigheter som unga migranter har mött i det nya samhället exempelvis språkbristen och

(12)

nya normer samt beteendemönster. Dessa hinder kan eventuellt förekomma bland informanter in denna studie.

2.1.2 Det riktiga livet

I rapporten Ensamkommande barns och ungas väg in i det svenska samhället (2018) skriven av Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö hävdar författarna att det finns ett fåtal studier som undersöker migranternas livssituation och hur det faktiskt går för de i det nya landet. Därför vill de bidra till detta fält och specificera sig på olika typer av sysselsättning hos den

undersökta gruppen. De flesta forskningsstudier, enligt deras uppfattning, kretsar kring migranternas påverkan på samhället och Sverige i stort samt problemen som uppstår på grund av migrationen. Författarna försöker hitta ett samband mellan individernas personliga egenskaper som exempelvis utbildningsnivå, födelseland och hur dessa påverkar deras jobbmöjligheter. I studien framgår att utbildning är den vanligaste sysselsättningstypen hos den undersökta gruppen tills de fyller 21 år. Det anges även att många unga saknar en komplett gymnasiekompetens och studier på högre nivåer, vilket har en inverkan på deras framtid och yrkesval. I rapporten framgår även att det finns skillnader i

sysselsättningsgraden bland utlandsfödda och inrikes födda, där de sistnämnda är

sysselsatta i högre grad. Samtidigt finns det en skillnad bland utlandsfödda också, männen är oftare i arbete än kvinnor, speciellt männen från Afghanistan- skriver författarna. Det

framgår även att familjeförhållandena påverkar sysselsättningsgraden, liknande resonemang har även tagits upp i Mirjam Hagströms studie dock i förhållande till etableringen i

samhället. Vidare skriver författarna att ensamkommande i stort är oftare sysselsatta än unga som har återförenats med familjen eller individer som har flytt med sina anhöriga (Celikaksoy & Wadensjö,2018:vi). Till sist förklarar författarna att ” Merparten av de ensamkommande som har arbete arbetar inom service, omsorg och försäljningsyrken eller inom yrken utan krav på särskild utbildning.” (Celikaksoy & Wadensjö,2018:vi).

En annan forskare som undersöker flyktingars liv och möjligheter i Sverige efter flykten är Emma Lundgren Jörum. I sin undersökning Valet och vägen (2015) beskriver hon hur flyktingar från Syrien upplever sin första tid i Sverige, hur det går för dem men även förväntningarna de hade innan flykten hit. Författaren skriver att informanterna i studien hoppades på att starta ett nytt kapitel i sina liv och förväntade sig att bli en del av samhället

(13)

snabbt. Dock var det inte lika lätt som de trodde- framgår i rapporten. ” Väntetiden på permanent uppehållstillstånd, väntan för att få sin ansökan om familjeåterförening beviljad, svårigheten att hitta bostad och den långa och krångliga vägen in i samhället är saker som inte fanns med i informanternas bild av det framtida livet i Sverige.” (Lundgren Jörum, 2015:52). Informanterna i studien berättar om svårigheten att hitta ett arbete om man har en utländskbakgrund, att de känner sig bortprioriterade samt att deras kunskaper och meriter från hemlandet inte värdesätts - skriver författaren. De ovanstående hinder som respondenterna beskriver i studien leder oss in på sista avsnittet i detta kapitel

”Uteslutningsmekanismer”.

2.1.3. Uteslutningsmekanismer

I rapporten Den segregerade integrationen- Om social sammanhållning (2006) i kapitlet:

Den segregerade integrationen av Masoud Kamali beskriver forskaren olika uteslutningsmekanismer och hinder som invandrare kan mötta i vardagen och på

arbetsmarknaden. Författaren i likhet med andra studier i detta kapitel kommer fram till att det finns en uppdelning i grupper ”invandrare” och ”svenskar” och på grund av denna uppdelning skapar invandrarna relationer och gemenskaper med individer i samma

stigmatiserade position. Detta hindrar gruppens integrering och kan ses som en av faktorer som bidrar till upprätthållandet av den rådande bostadssegregationen. Vidare skriver författaren att invandrare har ofta en osäker position på arbetsmarknaden. Detta visar sig både när det kommer till deras låga sysselsättning men även de lågkvalificerade

yrkesområden de jobbar inom där diskriminering är en av orsakerna till denna utveckling.

Vidare skriver Kamali att det finns ”En föreställning om att tillgång till ett arbete, vilket som helst, är lika med integration har länge präglat integrationspolitiken i Sverige” (Kamali, 2006:362) Detta tankesätt har i många fall har lett till att högutbildade migranter hamnade inom lågkvalificerade yrkesbranscher, vilket bidrar till att personer tilldelas en lägre status.

Enligt författaren är status, ” […] makt och inflytande i samhället är en nyckelfråga för integration.” (Kamali, 2006:363)

Nu till hinder inom det sociala livet och interaktionen mellan individer. Eva Skowronski i avhandlingen Skola med fördröjning (2013) undersöker detta område, mer specifikt unga migranters sociala position i den svenska skolan. Ett återkommande tema inom tidigare

(14)

studier som jag har presenterat i detta kapitel är språkets betydelse för inkluderingen, detta uppmärksammar även Skowronski. Enligt henne kan språkbristen bidra till att individerna på sätt och vis självmant utesluter och distanserar sig från andra grupper och sammanhang.

Och andra sidan kan andra grupper och personer ta avstånd från individer vars språkliga kunskaper är bristfälliga. Vidare förklarar författaren att invandrarnas distansering kan ytterligare försvåra integrationsprocessen eftersom individernas distansering ofta visar sig i form av tystnad. Denna tystnad förhindrar personer från att ställa frågor när något är oklart och hindrar deras inlärning. Vidare skriver Skowrosnki om mobbningen som informanterna i studien har egna erfarenheter av, där de kränkande kommentarerna var länkade till rasism.

Hon förklarar att ”Eleverna lever i en samhällsmiljö som delvis legitimerar rasism, vilket kan ta sig uttryck i en vardagsrasism där personer utifrån sin utländska bakgrund kan behandlas med misstänksamhet och nedlåtenhet till exempel i skolan eller bli exkluderade från social gemenskap med majoritetsbefolkningen ” (Skowronski, 2013:164). På grund av de negativa åsikter om invandrare som finns i samhället blir det svårare för de att etablera sig och bli en del av gemenskapen- skriver författaren.

3. Teori

3.1. Integration och dess begreppsdefinition

Det finns flera olika synsätt på integration och dess innebörd. Anthony Giddens (2007) beskriver tre huvudtyper av integrationsmodeller som tillämpas i flerkulturella samhällen.

Där den ena, assimilering, inriktar sig på migranters fullständiga sammansmältning med det nya landets kultur, uppförande, regler och synsätt på olika fenomen. I takt med det lämnar migranter sin ursprungliga kultur och levnadsätt - förklarar författaren. Nästa typ är

smältdegel, som är en modell som bidrar till skapandet av en ny kultur. Där både

migranternas och majoritetssamhällets levnadssätt och kulturer sammanvävs och skapar en gemensam-förklarar författaren. Till sist kulturell pluralism, en modell som ger möjlighet till olika kulturers åtskilda existens samtidigt som de blir sedda som likställda -skriver Giddens.

I denna studie används en annan teoretikers definition av integrations begreppet, nämligen Jose Alberto Diaz´s. ”Integration är en process genom vilken invandraren blir en fungerande del i viktiga samhällssfärer där en fördelning äger rum av eftertraktade resurser (arbete,

(15)

inkomster, sociala resurser, rättigheter, information). ” (Diaz, 2004:30). Forskaren anser att denna process framförallt är en social företeelse som i praktiken innebär migranternas åtkomst till det nya samhällets förmåner och resurser. Denna åtkomst och process till ett likställt tillstånd mellan invandrargruppen och majoritetsbefolkningen sker gradvis och ger med tiden fler möjligheter inom olika fält. Diaz poängterar även att integration är ” en ömsesidig process som berör både de invandrade och det mottagande samhället.” (Diaz, 2004:31). Med andra ord skall båda parterna vara delaktiga i utvecklingen med målet att uppnå en lyckad integration.

3.2. Integrationens beståndsdelar

Som det framgick i inledningen av detta kapitel ser José Diaz integration som en komplex process vilken omfattar ett flertal samhällsfält. Denna process delar författaren in i fem delar eller så kallade delprocesser (Diaz, 2004:58):

• Arbetsmarknadsintegration även kallad för ekonomisk integration av författaren.

Denna delprocess pekar på migrantens tillgång till majoritetssamhällets yrkesliv och företagsamhet. ”Genom avlönat arbete och företagande skaffat sig invandrade personer tillgång till ekonomiska resurser (inkomster, materiella tillgångar) och socioekonomiska resurser (yrkesstatus) ” (Diaz, 2004:63). Vidare genom tillgång till dessa resurser får individen möjlighet till skapandet av nya sociala närverk samt bättre självkänsla.

• Boendeintegration innebär individens åtkomst till bostadsmarknaden och dess chans att få ett hem i ett etniskt heterogent bostadsområde. Enligt författaren

”Boendeintegration omfattar dels tillgång till boende med etniskt blandad

sammansättning vilket ger bredare möjligheter till mellanetniska sociala kontakter, dels valmöjligheten att välja boendeform efter egna prioriteringar och

förutsättningar. ” (Diaz, 2004:70). Författaren uppmärksammar även kopplingen mellan etniskt segregerade områden och sysselsättningsgraden bland individer, där det framgår att personer i invandrartäta områden har svårare att komma in i samhället och har en lägre sysselsättningsgrad (Diaz, 2004:70).

(16)

• Social integration inriktar sig på kontakt och gemenskap mellan migranter och i detta fall etniskt svenska, vilket kan ses som utlandsföddas införskaffandet av ett socialt kapital - skriver forskaren. ” Mer konkret gestaltas social integration i

kontakter mellan invandrade och infödda inom ramen för grannskap, arbetsplatser, vänkrets och inom familjesfären. ” (Diaz, 2004:74). Författaren uppmärksammar även kärleksrelationer mellan de ovannämnda grupperna som en del av

integrationsprocessen, vilket kan resultera i migrantens större möjligheter till ytterligare utveckling av sociala nätverk som senare leder till en lättare åtkomst åt andra viktiga integrationsfaktorer.

• ” Medborgerlig integration omfattar de invandrades delaktighet i

mottagarsamhället genom medborgarroller, inflytande och aktiva roller i det politiska livet. Denna definition omfattar förvärvande av svenskt medborgarskap, valdeltagande, representation av invandrade grupper i politiska institutioner samt deltagande i det civila samhällets organisationer och föreningar” (Diaz,2004:79).

Författaren skriver att möjligheter att vara med och kunna påverka olika

samhälleliga sfärer är ytterligare en viktig faktor för individens acklimatisering i det nya samhället. Även olika kollektiva verksamheter som exempelvis förbund kan fungera som en apparat för att få olika röster att bli hörda och göra skillnad.

• Subjektiv integration grundas i migranternas egna upplevelser av deras position i det nya samhället och ”[…] omfattar de invandrades föreställningar om sin egen

integration, om känslor av identitet och samhörighet med det nya samhället och föreställningar om hinder för integration. ” (Diaz, 2004:85). Individens egen vilja att etablera sig i det nya samhället är en fundamental faktor till dess integrering skriver författaren. Dess egna upplevelser av exempelvis levnadsförhållanden som är en del av integrationsprocessen men framför allt känslan av tillfredställelse visar hur den faktiska integrationen går till. ” En fungerande integration, som tar sig uttryck i en viss grad av subjektiv tillfredsställelse med livet i det nya landet, förutsätter att individen klarar att hantera de barriärer av olika slag som reser hinder mot deras integrationsinriktade handlingar” (Diaz, 2004:86).

(17)

I en annan källa som är skriven av samma författare, Jose Alberto Diaz (1997) framgick även att det finns en sjätte delprocess så kallad -kommunikativ integration. Denna del omfattar migranters språkliga kunskaper i det språk som används i landet de bor i- förklarar

författaren. Språkkunskaper ger individen chansen att medverka och bli en del av samhället.

4. Metod och material

I studien har jag att använt mig av intervjuer som är en metod inom den kvalitativa forskningen. Johan Alvehus (2013,2019) beskriver denna tillvägagångssätt ” […]

som en nästan oundgänglig metod när det gäller att försöka ta reda på hur människor tänker, känner och handlar i olika situationer” (Alvehus, 2013,2019:84). Detta angreppssätt är relevant i min studie eftersom syftet i studien är bland annat att undersöka

informanternas egna livssituationer och upplevelser av livet i Sverige. Informanternas egna perspektiv på sina liv och livsförhållanden är baserade på deras känslor och för att komma åt deras känslor måste man använda sig av ett djupgående arbetssätt, vilket intervjuer är.

I syfte att komma åt det undersökta ämnet närmare och fördjupa mig i det har jag att använt mig av halvstrukturerade intervjuer. Vilket enligt Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2014) betyder ” En planerad och flexibel intervju med syfte att erhålla beskrivningar av

intervjupersonens livsvärld med avseende på tolkning av meningen i de beskrivna

fenomenen.” (Kvale & Brinkmann, 2014:400). Samtidigt som intervjuaren förbereder en rad relevanta frågor om det undersökta ämnet får hen även möjlighet att under intervjuns gång påverka intervjun genom att bestämma ordningen på frågorna och även komma på

följdfrågor under tiden. Denna flexibla intervjumetod ger även en större chans att följa upp intressanta spår och svar- skriver författarna. Detta tillvägagångssätt är relevant i denna studie eftersom undersökningen baseras på informanternas svar och syn på deras liv i Sverige där jag genom denna typ av intervjuer kan komma närmare och djupdyka i deltagarnas livsvärldar.

4.1 Urval

Som jag tidigare nämnde i studien har jag angränsat mig till en utvald grupp: män under 30 som flydde från Afghanistan och Syrien år 2015 till Sverige. I urvalet av informanter var två aspekter extra viktiga för mig: att personer var bekväma med att prata om deras liv och upplevelser men också språknivån. När det var dags för mig att hitta informanter till studien

(18)

var några potentiella informanter rädda att vara med, trots att jag informerade om deras anonymitet och olika åtgärdar i syfte att skydda dem. Därför var jag särskilt noga med urvalet av personer och ville försäkra mig att individerna verkligen var med på att delta i studien. Vidare till språksvårigheter, eftersom jag själv är invandrare har jag själv upplevt utmaningen med att lära sig ett nytt språk. Med tanken på att den utvalda gruppen i studien har bott i Sverige i 7 år var jag noga med att se till att informanterna skulle förstå mig och mina frågor. Därför sökte jag i urvalet efter personer som hade goda språkliga kunskaper och vid intervjuer använde mig att lättförståeliga frågor.

Tillbaka till det faktiska urvalet. På grund av individernas rädsla av deltagandet i studien var det viktigt för mig att hitta informanter som kände sig trygga med mig och få deras

förtroende. Därför använde jag mig av snöbollsurvalet. Alvehus skriver att ” I ett

snöbollsurval använder man sig av dem som man redan varit i kontakt med, till exempel intervjurespondenter, för att hitta ytterligare personer att intervjua” (Alvehus,2013, 2019:72). Till slut har jag hittat tre informanter som var villiga att delta i studien. Samtliga hittade jag via gemensamma kontakter.

4.2 ”Insider” och ”outsider”-modellen: Ett sätt att få förtroende

Att få förtroende från intervjupersonerna har varit ett nyckelmoment för mig eftersom som det framgick i tidigare avsnittet undersöker jag ett känsligt område för informanterna. Ett sätt att öka tilliten och förtroendet hos informanterna är ett så kallat ”insider” och

”outsider” -modellen som Eva Skowronski (2013) beskriver i sin studie. Kortfattat kan man beskriva denna modell som ett sätt att hitta likheter och olikheter mellan informanten och intervjuaren. Med hjälp av likheter och gemensamma erfarenheter blir det lättare för en forskare att förstå informanten, samtidigt som respondentens tillit ökar och därmed kan intervjuaren få äkta och trovärdiga svar.

Först till faktorer som jag har gemensamt med deltagarna. Jag själv har invandrat till Sverige från ett annat land med en annan kultur där jag genom åren fick genomgå samma process som informanterna har genomgått eller fortfarande genomgår. Exempelvis att lära sig ett nytt språk, nya landets normer, att förlora vänner och kontakter från hemlandet och skaffa nya vänner, att börja ett nytt liv helt enkelt. En av anledningarna till att informanterna

(19)

flyttade till Sverige var oroligheterna och beväpnade konflikter i deras länder. Detta är inte anledningen till varför jag flyttade till Sverige men förtillfället Ukraina – mitt hemland är krigsdrabbat. På det sättet kan jag förstå informanterna och deras känslor, exempelvis att vara orolig för sina bekanta och familjemedlemmar som fortfarande befinner sig i landet.

Dessa gemensamma upplevelser påverkar både min och respondenternas förståelse av varandra och förhoppnings ökar tilliten.

Vidare till olikheter. Det finns även några faktorer som skiljer mig från deltagarna. Jag är en kvinna som inte kommer från Mellanöstern och har ingen erfarenhet av att vara flykting.

Samtidigt har jag en längre erfarenhet av livet i Sverige jämfört med informanterna i studien.

Även min roll som forskare skiljer mig från deltagare i studien.

Skowronski (2013) förklarar att det finns några brister med detta tillvägagångssätt.

Exempelvis att missa ställa viktiga frågor eller ta vissa sammanhang och moment för givet på grund av att egna befinnandet i samma situation och gemensamma erfarenheter. Därför är ett viktigt med min ”forskar-roll”, att oavsett sammanhang vara neutral, inte ha förutfattade meningar och ta avstånd från egna känslor.

4.3.Etiska reflektioner

Som forskare har man en skyldighet gentemot samhället och individer vars uppgifter man använder i studien beskrivs i en rapport av Vetenskapsrådet (2002). En av de viktigaste delarna i forskningsarbetet är att på olika sätt skydda deltagarna och dess uppgifter, vilket är extra viktigt i denna studie. Informationen som jag tar del av vid intervjuer är inte offentlig, den är personlig och känslig till vissa delar. Därför måste jag försäkra deltagare i denna undersökning om att deras uppgifter kommer att användas på ett korrekt sätt och att de inte kommer råka ut för negativa konsekvenser.

I rapporten uppges fyra grundregler som måste följas vid en forskningsstudie nämligen ”[…]

informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet”

(Vetenskapsrådet, 2002:6). Där den första gör forskaren skyldig att meddela deltagaren om målet med studien, deltagarens roll i den, vilken information som kommer att samlas in, att deltagaren får avsluta medverkandet när den vill och vilka andra personer som eventuellt

(20)

kan ta del av insamlade uppgifter. Den andra regeln innebär att forskaren ska få ett

godkännande från en potentiell deltagare av att medverka i studien, denna regel är särskilt viktig om de eventuella deltagarna är minderåriga eller vid insamlingen av känsliga data (exempelvis om brottsoffer)- uppges i rapporten. Det tredje kravet ska försäkra om

informantens och dess uppgifters anonymitet. Det omfattar forskarens skyldighet att samla in och bevara informationen på ett säkert sätt och säkerställa att utomstående inte kan ta del av informationen och identifiera en deltagare. Det fjärde och sista kravet som uppges i rapporten innebär att informationen i studien kommer att brukas i forskningsändamål och inte överlämnas till en tredje part.

Redan vid informantsökningen har jag berättat till potentiella deltagare vad studien går ut på, syftet med den, vilka uppgifter som samlas in och hur (via intervjuer), informantens anonymitet och åtgärder för att försäkra det, vilka det är som kommer att ta del av informationen. Vidare har jag frågat om personen vill ställa upp på en intervju. Vid intervjutillfällena upprepade jag informationen samt förklarade att personen har rätt att avsluta deltagandet när den vill och hoppa över frågor som hen inte vill svara på. Vidare i början på inspelningen frågade jag om personen vill delta i studien och om hen tillåter mig att spela in och samla in information, om hen svarade ”ja” på alla frågor började jag intervjun. Vid transkriberingen ändrade jag namn på personerna och på olika sätt dolde information som kunde leda till dem exempelvis företagsnamn, gatunamn m.m.

4.4. Reliabilitet och validitet

Reliabilitet och validitet används som kvalitetsmått i forskningen (Alvehus 2013,2019). Den först nämnda påvisar att den genomförda insamlingen av data är tillförlitlig. Författaren menar att om undersökningen är möjlig att bepröva vid olika tillfällen och få ett lika resultat är studien tillförlitlig. Dock finns det en viktig aspekt som påverkar tillförlitligheten av studien och materialet i den, som är tolkningsprocesser - skriver Alvehus. Författaren anser att det är ”[…] meningslöst att hävda att ”verkligheten” kan frikopplas från vare sig

teoretiska föreställningar eller från uttolkarens roll.”(Alvehus,2013,2019:127). Intervjuaren blir en del av resultatet i studien med tanke på att hen tolkar den insamlade informationen, därför är det osannolikt att resultaten i identiska studier gjorda av olika forskare kommer få identiska resultat- anser Alvehus. Därför, exempelvis vid intervjuer, är det svårt att uppnå

(21)

identiska resultat. Dessutom, denna studies syfte går inte ut på att dra en generell slutsats om flyktingars liv i Sverige, syftet är att djupdyka i några individers upplevelser och liv samt att se utifrån deras svar om och hur de har blivit en del av samhället. I studien behandlas information insamlad om tre personer, detta urval är inte representativ för hela gruppen (unga män från Afghanistan och Syrien som anlände till Sverige år 2015) och därmed går det inte att hävda någon hög reliabilitet.

Nästa kvalitetsinstrument, validitet, ”[…] avser huruvida vi undersöker det vi vill undersöka.”

(Alvehus, 2013,2019:126). För att verkligen undersöka informanternas nuvarande liv i Sverige 7 år efter flytten hit med koppling till deras integrering har jag använt mig av Diaz’s integrationens beståndsdelar vid utformandet av frågeformuläret. Jag skapade frågorna utifrån de olika integrationsdelarna vilket underlättade mitt arbete genom att ge mig grund till mina frågor samt att inte glömma någon viktig integrationsfaktor. Under intervjun använde jag mig av följdfrågor med intentionen att komma närmare det undersökta ämnet eller kärnan i en viss fråga.

4.5. Transkribering

Vid tiden då samtliga intervjuer var gjorda var det dags för transkribering. Enligt Alvehus

”Transkriptionen är ett första steg i analysen” (Alvehus, 2013,2019:89). Han förklarar att förvandlingen av inspelningen till skrift kan ses som en del av tolkningsprocessen. I denna studie har jag valt att bearbeta texten och ” […] städa upp lite i språket” (Alvehus,

2013,2019:89). Med det menar jag att jag tog bort utfyllnadsord som ”ehmmm, liksom, typ”

men även delvist förvandlade talspråket till skriftspråk. Dock försökte jag att göra ”måttliga”

förändringar i syfte att hålla kvar vid de ursprungliga formuleringarna för att behålla informanternas personliga uttryck och ordval. En annan anledning till den valda

transkriberingsmetoden är att delvis korrigera eventuella språkliga och grammatiska fel, vilket jag har gjort med avsikten att underlätta för läsaren. Vidare i transkriberingen förde jag in egna kommentarer exempelvis om jag ville förtydliga något eller berätta att jag inte förstod någon formulering. Jag har även försökt på olika sätt att dölja informanternas identiteter genom att anonymisera exempelvis platser, gatunamn och städer. Jag nämner inga riktiga namn heller, intervjuerna är numrerade och i början på varje replik från informanter står ”svar”. I början av varje intervju har jag skrivit in ett fiktivt namn som

(22)

används vid presentationen av informanter. Jag valde att använda mig av namn från Mellanöstern i syfte att behålla informanternas koppling till deras ursprungsländer och identitet. De valda namnen är: Jamal, Khaled och Ismail.

5. Resultat och analys

5.1 Presentation av informanter

I detta avsnitt väljer jag att presentera vissa delar av informanternas bakgrund med syften att visa att jag har följt mina avgränsningar, ge läsaren en blick i informanternas liv samt ange information som kan vara användbar i analysen av insamlade data.

Den första informanten är Jamal en 24-årig man som ursprungligen kommer från Afghanistan och har bott i Sverige sedan 2015. Han kom till Sverige när han var 17 år tillsammans med några kompisar men inga familjemedlemmar och därmed räknades som

”ett ensamkommande barn” (se definitionen i avsnitt 1. Inledning). I intervjun berättade Jamal att han inte saknar sitt land och att han knappast har kontakt med sina

familjemedlemmar på grund av religionen:

”(Svar) Jag saknar inte mitt hemland.

(Jag) Inte alls?

(Svar) Nej, du vet ... jag har kontakt med mina föräldrar men inte mina syskon, jag har många syskon... en stor familj. Alla är religiösa förutom mig, de gillar inte mig på grund av det.

(Jag) Så du pratar inte med dem?

(Svar) Nä, det är bara mamma och pappa jag pratar med.”

Han berättade även att han har lätt att lära sig nya språk och angav som exempel att han lärde sig turkiska på några få år som han bodde i Turkiet.

Nästa informant är Khaled. En man som ursprungligen kommer från Syrien och som snart fyller 21 år. Precis som den första informanten är han icketroende och kom till Sverige år 2015, vid den tiden var han 14 år gammal. Till skillnad från Jamal kom Khaled hit tillsammans

(23)

med några släktingar: pappa, syskonen och styvmor. I intervjun beskriver Khaled hans komplicerade relation med sin familj:

” (Svar) Jag har haft problem med familjen. Jag var tvungen att bo själv sedan jag har varit 16. Jag hade ingen som kunde hjälpa mig med ”Vad jag ska göra” ” Vad som ska hända” ”Vad jag ska studera”…. inga föräldrar helt enkelt.”

Khaled förklarade att hans storebror är den enda familjemedlemmen som han har kontakt med i Sverige. Han berättade även att det finns bara en sak som fattas i hans liv – hans mammas närvaro eftersom hon fortfarande befinner sig i Syrien.

Vidare till sista informanten som i studien heter Ismail. I likhet med Khaled kommer Ismail från Syrien och anlände hit år 2015. Han kom hit ensam när han var 17 år och precis som Jamal räknades han som ett ensamkommande barn. Han berättade att flytten till Sverige har varit svår för honom, han var tvungen att lämna sin familj som han saknar mycket:

” (Jag) Känner du att det finns något som saknas i ditt liv här?

(Svar) Ja, absolut. Om min familj hade varit här hade jag varit mycket nöjdare.

(Jag) Är din familj fortfarande i Syrien?

(Svar) Ja och i andra länder.

[…]

(Jag) Vad var det svåraste för dig med flytten hit?

(Svar) Att lämna min familj, att bestämma att lämna. Att lämna allt och börja om från noll.”

5.2. Möjligheter och hinder i Sverige

Detta avsnitt behandlar en av frågeställningar i studien, nämligen ” Vilka hinder och

möjligheter uppkom med deras nya liv?”. Här beskriver informanterna sina egna upplevelser av hinder och möjligheter i Sverige, senare i avsnittet kommer deras svar analyseras och sammanfattas.

Jamal berättade att han är icketroende och att han inte känner sig begränsad i Sverige.

(24)

” […]

(Svar) Jag är inte troende så jag känner min frihet här, att jag kan leva mitt liv, göra det jag vill.”

Sedan beskrev han Sverige som ett fritt land, ett land där människor får göra som dem vill, älska vem man vill och tycka hur man vill.

(Svar) Här i Sverige kan två kvinnor vara tillsammans, jag respekterar det. Det är deras liv, man ska respektera om de vill vara tillsammans med kvinnor.

[…]

(Jag) På vilket sätt skiljer sig Sverige och livet här från ditt land? […]

(Svar) Till exempel här kan man tycka… det är fritt, man är inte rädd, man får tycka, man får göra en massa grejer, skriva och kommentera på sociala medier utan att vara rädd.”

Vidare förklarade han att yttrandefriheten saknas i hans land, att människorna är rädda att säga något ”opassande” eftersom konsekvensen för det blir döden. Jamal berättade även om bättre arbetsvillkor i Sverige som i sig leder till mer tid för vila och fritidsintressen.

”(Svar) […] Om man vill göra något i Sverige, man kan göra det till exempel i mitt hemland är det svårt att försörja sig själv, man måste jobba hela tiden, man kan inte plugga, man hinner inte till sin träning. Man jobbar 12 timmar där, här jobbar man 8 timmar sedan har du din träning, lagar mat, det händer grejer.

(Jag) Så man har mer fritid?

(Svar) Fritid ja och det är roligt. Tiden går fortare”

Khaled i likhet med Jamal tyckte att Sverige är ett fritt land som inte är präglad av religion.

”(Jag) På vilket sätt skiljer sig Sverige från ditt hemland? Det kan vara både positiva och negativa saker.

(Svar) Det är ett fritt land, helt enkelt.

(25)

(Jag) Sverige?

(Svar) Ja, det är inte uppbyggt på religion.

(Jag) Är det inte lika baserat på religion?

(Svar) Nej, Syriens lagbok är uppbyggd på religion. Saker man inte får göra i Syrien är saker som islam säger att man inte får göra.

(Jag) Vad känner du kring det? Är det bra eller dåligt?

(Svar) Det är såklart dåligt, om länder ska bli bättre måste de sluta tänka på religiösa sätt, tycker jag.”

Khaled tog även upp några hinder och orättvisor han har mött i Sverige, det första han nämnde var ”beteendet” man ska ha för att bli accepterad i Sverige:

”(Svar) Alltså det finns svenskar som accepterar alla men jag märkte att de flesta accepterar dem som vill lära sig deras traditioner (min kommentar: det verkar som att innebörden av traditioner är omfattande) och bli som dem.”

Vidare berättade han om förväntningarna han hade innan flytten till Sverige, förväntningar som inte uppfylldes helt.

(Svar) Jag kan säga så här att innan jag kom till Sverige så hörde vi att Sverige är ett säkert ställe och att det är gemenskap som gäller här. Fast när jag kom hit visade det sig att det inte är säkert.

(Jag) På vilket sätt?

(Svar) Det finns många kriminella, det finns stora familjer, gangstrar .., om man har problem med de, kan man inte lösa det på rättvist sätt... Sveriges lagar funkar inte på dem. Det visste inte jag när jag var i Syrien.

(Jag) Att det är mycket kriminalitet?

(Svar) Ja, och att när man söker jobb dem som får jobb är dem som har kontakter. Jag visste inte att det är så i Sverige.”

Vidare berättade han om en situation på jobbet som han tog personligt och där han kände att han inte behandlas rätt.

(26)

” (Svar) En gång... jag pratar svenska hela tiden på jobbet...det finns ”antal personer” som kan tala samma modersmål som mig… jag sa en mening till min kollega ”på mitt språk” så kom det ”en högre uppsatt kollega” och sa ”Svenska”.

Jag försökte förklara till honom vad jag sa men han sa:” Jag bryr mig inte, prata svenska”. Sedan kollade jag på lagar, jag googlade och det visade sig att man inte får säga så till medarbetare.”

Sist men inte minst Ismails upplevelser av hinder och möjligheter i det nya landet. Han berättade om en rad olika positiva aspekter med livet i Sverige.

”(Svar) Jag tycker om regler här.

(Jag) Vilka regler?

(Svar) Alla. Exempelvis att man jobbar, att man betalar skatt…

(Jag) Varför är det bra att betala skatt?

(Svar) För att det är rätt. För att barnen ska få gå i skolan, barnen ska få medicin, kunna gå till tandläkaren. Det finns någon som tar hand om allt om man betalar skatt men i mitt hemland är det nästan ingen som betalar skatt, det är dåligt. Det är mycket bättre här.

(Jag) Är det något annat förutom skatten?

(Svar) Att man står i kön. I mitt land finns det inga ”köer”, man får bara hoppa in och betala.

(Jag) Är det bra eller dåligt?

(Svar) Det är dåligt där, men det är jättebra här. Socialen är bra här, att dem hjälper folk som inte hittar jobb, hjälper folk som inte kan klara sig själva.”

Med andra ord poängterar Ismail skillnaderna i välfärdssystemen mellan länderna, där han anser att Sverige har ett tryggt och fungerande system som hjälper invånarna. Han berättade även om skillnaderna i familjerelationer som han tyckte var mindre bra:

”(Svar) Där (min kommentar: i Syrien) är familjen samlad, där träffar man familjen väldigt ofta... här är det lite mindre. Man träffar familjen väldigt sällan.

(27)

Jag träffade min moster och faster varje dag i mitt hemland och här har jag många kompisar som säger att de nästan aldrig träffar sin familj och träffar aldrig sina barn om de är skilda med sin partner.

(Jag) Är det bra eller är det dåligt?

(Svar) Jag vet inte, det kanske är bra här i landet. För att landet är så, det kanske funkar här. Men det är inte bra för mig som kommer från ett annat land.”

Ismail angav även två exempel på orättvis behandling som sker i vardagen i Sverige:

Exempel 1: ”I vissa områden är det inte accepterat med folk som har hijab, människorna tittar lite konstigt och pratar med varandra om en.”

Exempel 2: ”När man åker kollektivt och ser en person med en annan hudfärg, märker man att andra tittar konstigt på hen. Det gillar jag inte. […]”

Den ovanstående informationen tyder på att informanterna i studien har en del erfarenheter av både hinder och möjligheter i Sverige. Både Jamal och Khaled ser på Sverige som ett fritt land, ett land som inte är uppbyggd på religion vilket de trivs med eftersom båda är

icketroende (Se avsnitt 5.1 Presentation av informanter). Ismail beskrev Sveriges

välfärdssystem och regler som en möjlighet och fördel för honom samt hans familj. Vid sidan om det har informanterna berättat om olika hinder och negativa upplevelser. Khaled

berättade om förväntningar som inte uppfylldes full ut. Han upptäckte att Sverige inte var lika säkert som han hade hört samt att det var svårt att hitta jobb här. Liknande tankar förekommer i kapitlet 2. Tidigare forskning. I Emma Lundgren Jörums studie beskrivs invandrarnas upplevelser av icke uppfyllda förväntningar, där det i likhet med Khaled framkommer att individer med utländsk bakgrund har svårare att komma in på arbetsmarknaden. Informanterna har även angett exempel på orättvis behandling av utlandsfödda, Khaled har egen erfarenhet av det medan Ismail har observerat det i vardagen. Även Ewa Skowronski har uppmärksammat i sin studie förekommande orättvis behandling i form av vardagsrasism mot personer med en annan bakgrund.

Informanternas upplevelser av möjligheter och hinder i det nya samhället kan ses om ett uttryck för deras subjektiva integration (se avsnitt 3.2. Integrationens beståndsdelar) som

(28)

enligt Diaz omfattar exempelvis upplevelser av hinder och synen på egna

levnadsförhållanden. Mer djupgående kommer denna integrationsdel beskrivas längre ner i kapitlet. Möjligheter och hinder utgör en del av livet i det nya landet samtidigt som dessa fenomen påverkar hur bra en individ kommer att trivas med sitt nya liv.

5.3 Informanternas upplevelser och integration i Sverige

I denna del av studien beskrivs och analyseras informanters livsförhållanden med koppling till Alberto Diaz integrationsmodell. Avsnittet är uppdelad i olika sektioner som är baserade på integrationsmodellens beståndsdelar. Efter beskrivningar av informanternas erfarenheter och livsförhållanden följer en analys baserad på teorin och med anknytning till tidigare forskning.

5.3.1. Sysselsättning och arbetsmarknad

Jamal berättade att han arbetar på en skola som skolvärd samt som obehörig fritidspedagog.

Hans arbetsuppgifter är varierande och han angav exempel på några av dem:

”(Svar) Det innebär att man pratar med elever, går runt på skolan och kollar så att det är säkert, att inga elever från andra skolor är där, pratar med elever om de är ledsna eller om de behöver hjälp med någonting, klipper lås...man gör nästan allt på skolan.”

Han berättade även att arbetet har förändrat hans tankesätt. I början ville han ”bara” tjäna pengar och hade inga planer för livet, men efter ett tag fick han viljan att utvecklas. Vid sidan om arbetet på skolan har han även en kosttillskottsbutik för personer som tränar.

Nästa informant är Khaled som berättade om hans studier och arbete. Just nu går han sista terminen på ett praktiskt program som ska ge honom gymnasiebehörighet, till hösten planerar han komma in på en högre utbildning som kommer öka hans chans att få arbete inom hans utbildningsområde.

” (Jag) Är du nöjd med det du gör just nu? Med jobb och utbildning?

(29)

(Svar) Jag hade velat jobba med något annat än det jag gör nu. Antingen ett jobb som har att göra med det jag studerar eller något annat bättre betalt arbete. Det beror på om jag ska fortsätta plugga eller inte.”

Khaled är nöjd med sin utbildning och vill gärna arbeta inom sitt studieområde dock är han mindre nöjd med sitt arbete. Han berättade om sina upplevelser av arbete på en

restaurangkedja där han arbetar just nu och uppmärksammade att jobbet är lågavlönat och att det förekommer orättvis behandling bland personalen (se avsnitt 5.2. Möjligheter och hinder i Sverige).

Vidare till Ismail som jobbar som fiskförsäljare. Han är mycket nöjd med sitt jobb och berättade att passionen till hans nuvarande yrke kommer från barndomen:

” (Svar) Min pappa är fiskare, jag är uppväxt med fisk så jag gillar fisk. Det är nästan mitt drömjobb.”

Han berättade även om svårigheter att utvecklas på sin arbetsplats, där han poängterade att nästa steg i karriären inom hans bransch är att starta eget vilket är hans dröm.

Utifrån den valda teorin (se kapitel 3.2. Integrationens beståndsdelar) kan man hävda att informanterna uppfyller kriterier för arbetsmarknadsintegrationen. Med andra ord har deltagarna kommit in på majoritetssamhällets arbetsmarknad och är sysselsatta på olika sätt. Jamal arbetar på en skola utan lärarbehörighet och samtidigt är han en egenföretagare.

Khaled läser in sin gymnasiala kompetens, arbetar inom restaurangbranschen och kommer förmodligen att vidareutbilda sig på en högre nivå. Medan Ismail arbetar med försäljning och vill starta egen verksamhet inom samma bransch.

I informanternas svar noterar man vissa likheter med resultaten i tidigare studier som presenteras i avsnittet: 2.1.2 Det riktiga livet. Där skriver författarna Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö om att en stor del av ensamkommande barn ofta arbetar inom

lågkvalificerade yrken, exempelvis försäljningsbranschen eller yrken som inte kräver en högre utbildning. Jamals arbete som skolvärd kräver inte en särskild utbildning samtidigt

(30)

som Ismail har en lågkvalificerat yrke, båda informanterna är ensamkommande (se avsnitt 5.1. Presentation av informanter).

5.3.2. Boendesituation

Jamal bor centralt i en mindre stad i Skåne och är nöjd med området han bor i:

” (Jag) Hur skulle du beskriva området du bor i?

(Svar) Mina grannar är jättesnälla och trevliga och alla vi som bor där är jätteschyssta mot varandra. Jag tycker att det bästa är att jag bor nära allt:

gymmet, busstationen, centralen…allting. ”

Han berättade även att majoriteten av hans grannar är svenskar och att han bor ensam i sin hyrda lägenhet.

Vidare till Khaled som bor ensam i en förort till en stad i Skåne. Han berättade att

majoriteter av boende i området kommer från Mellanöstern och om oroligheter där han bor:

”(Svar) De flesta som bor där är från Mellanöstern, de känner jag väl för att jag har bott med dem i Syrien. Inte känner exakt… men jag känner till ”typen” av människor.

[…]

(Svar) Det är mycket kriminalitet, saker som händer på natten.

(Jag) Men vad känner du kring området? Hur upplever du där du bor?

(Svar) Jag kan gå runt där, jag bor där och jag vet att så länge man inte bli inblandad kommer inget att hända mig.”

Som det framgår i citatet förekommer viss kriminalitet i området där Khaled bor, senare i intervjun berättade han om att han gärna vill flytta till en mindre stad med en lugnare miljö.

Han angav även ett exempel på en stad i Skåne som han vill flytta till där han har många sociala kontakter och som enligt honom är lugnare. Khaled har en speciell relation till denna stad och berättade att:

(31)

” […] Det känns som att jag kommer därifrån.”

Nästa är Ismail som bor tillsammans med familjen i ett hus som de köpte för några månader sedan i ett litet samhälle.

” (Jag) Vet du vilka som bor i detta område?

(Svar) Vi (min kommentar: han med sambon och barnet) flyttade hit för ”några månader sedan” så jag vet inte… men jag har träffat en granne här och jag tror att han är svensk.

(Jag) Hur tycker du det är bo här?

(Svar) Jag tycker att det är bra och tryggt”

I ovanstående del av intervjun framgår att Ismail inte är bekant med grannarna än på grund av den korta boendetiden och att han trivs i området där han bor.

Vidare till analysen av ovanstående information. Enligt Diaz (se avsnitt 3.2. Integrationens beståndsdelar) bör en individ ha åtkomst till ett eget boende i ett etniskt heterogent bostadsområde för att uppfylla kravet om bostadsintegration. Alla tre informanter har ett eget boende och uppfyller därmed det första kravet men inte det andra kravet. Jamal bor i ett område som domineras av svenskar, Khaled i ett etniskt homogent område där individer från Mellanöstern utgör majoriteten. Däremot går det inte att dra en slutsats om Ismails boendesituation i och med att han inte känner sina grannar, vilket resulterar i att det är svårt att dra en slutsats om hans boendeintegration.

5.3.3. Sociala relationer

Under första tiden i Sverige när Jamal bodde på flyktingboendet hade han det tufft, vilket framkom under intervjuns gång. Hans räddning blev hans gode man och dennes familj som välkomnade honom med öppna armar och som han ännu idag har en bra relation med.

” (Svar) […] jag bodde hos dem och det kändes som att man blev sedd som deras barn och som det var min familj. De har gjort jättemycket för mig …när jag fyllde

(32)

20 gjorde de en stor fest för mig och på morgonen väckte dem mig när jag skulle gå till skolan… det finns en massa grejer ja.

(jag) Vad snällt! Hur hittade du dem? Hur kom du i kontakt med dem?

(Svar) Jag bodde på ett flyktingboende, där var 4-6 personer i ett rum. Jag trivdes inte bra där. Jag kunde inte sova…jag gick till skolan, tränade och dem (min kommentar: andra som bodde på flyktingboendet) rökte cigaretter. Det var tufft för mig och där var en (min kommentar: någon på boendet) som hjälpte mig att träffa dem (min kommentar: familjen)

(Jag) Ok, så dem tog dig från flyktingboendet?

(Svar) Ja, det är min god man, men jag kallar henne mamma”

Jamals vänkrets består av personer från olika länder dock är majoriteten svenskar. Senare under intervjun berättade han om svårigheten av att ha sociala relationer med personer som kommer från hans hemland.

” (Svar) De från mitt land förstår inte vissa grejer till exempel om jag berättar hur jag känner, respekterar dem inte det. Det är väldigt irriterande för mig, jag vill inte umgås med dem som kommer från mitt hemland…

(Jag) På vilket sätt menar du att de inte förstår dig?

(Svar)Religionen och annat. Jag funkar inte med killar från mitt hemland, funkar mycket bättre med dem från andra länder. Alla är olika, jag har några bästa vänner från mitt hemland. Jag umgås med dem men inte med många.”

Fortsättningsvis berättade Jamal om hans goda relation med kollegor, att de umgås på fritiden och går på ”After Work” tillsammans ibland. Han berättade även att han inte har en partner för tillfället, dock har haft några förhållanden tidigare där hans före detta partners var svenskar.

I likhet med Jamal umgås Khaled mest med svenskar och har få vänner som kommer från hans hemland.

(33)

” (Svar) Det är blandat, jag umgås med...helt ärligt så… brukar jag inte umgås med dem som kommer från mitt hemland.

(Jag) Varför?

(Svar) Jag vet inte, det är svårt att hitta någon som inte är så religiös…som har samma tankar som mig, jag själv är inte troende.

(Jag) Inte troende?

(Svar) Nej

(jag) Så du tycker att det är svårt med religionen?

(Svar) Ja och andra saker som traditionella tankar. Jag har en kompis från mitt hemland och umgås mycket med honom och jag har lite vänner från andra länder också t ex Bosnien. Men de flesta kommer från Sverige ”

Khaled berättade även att han hittade många vänner via en organisation som han har varit medlem i. Det var en vän till honom från skolan som gav honom tipset om denna

organisation och därefter byggde han på sitt sociala nätverk. Han umgås inte med hans grannar men träffar ibland kollegorna på fritiden. För tillfället pratar Khaled med en svensk tjej som han hoppas bli tillsammans med.

Ismail berättade om att han har bildat familj med en svensk tjej som han träffade i skolan under sina första år i Sverige. Nu har de fått ett barn och har nyligen flyttat till ett eget hus.

Vidare berättade Ismail att han umgås med vänner som kommer från hans hemland och att han har en bra relation med kollegor dock träffas dem inte på fritiden.

” (Svar) På jobbet har jag mina kollegor som är mina vänner (Jag) Är ni nära?

(Svar) Inte så mycket, nej.

(Jag) Brukar ni umgås på fritiden?

(Svar) Nej men jag har två vänner här som kommer från samma land som mig.

Det är dem jag brukar umgås med. Det är bara dem.”

Dessutom har han ingen kontakt med grannar eftersom han och familjen är nyinflyttade (se avsnitt: 5.3.2 Boendesituation).

(34)

Enligt Diaz (se avsnitt 3.2. Integrationens beståndsdelar) kriterier för social integration bör individen införskaffa sig sociala relationer inom olika sfärer med representanter från majoritetssamhället. Alla tre informanter har i olika grad skapat ett socialt umgänge med svenskar. Jamal har många svenskar kompisar, har goda relationer med kollegor och har haft partners med svenskt ursprung och uppfyller därmed kriteriet om sociala relationer. Dock undviker han sociala relationer med individer från sitt hemland av olika anledningar.

Liknande social situation har Khaled, han umgås för det mesta med svenskar och har få vänner från sitt hemland-Syrien och därmed uppfyller även han kriteriet. Ismails situation skiljer sig någorlunda från de andra informanternas. Han har en sambo som ursprungligen kommer från Sverige, men umgås endast med två personer där båda kommer från Syrien.

Han har goda relationer med kollegor men umgås inte med dem på fritiden och har inte hunnit lära känna personer i sitt bostadsområde på grund av flytten. Ismail uppfyller delvist kriteriet om sociala relationer.

5.3.4 Delaktighet i samhället

Jamal har ett stort sportintresse och på fritiden tävlar han i kroppsbyggning. Under de första åren efter flytten försökte han bli medlem i en sportförening inom sitt träningsområde men lyckades inte. Vidare berättade han om svårigheten att komma in där om man är nybörjare.

Detta ledde till att han startade en egen förening som hjälper nybörjare att träna och börja tävla.

” (Jag) Jaha, varför startade du en egen förening?

(Svar) För att jag tycker att det är roligt hjälpa andra som vill tävla så jag hjälper dem med att skaffa licenser till tävlingar osv . ” En stad i Skåne” har ingen liknande förening som min. […]”

Innan dess hade han en annan förening där han hjälpte barn och ungdomar med olika sportaktiviteter.

Vidare till Jamals samhälleliga intresse och engagemang. Han berättade om att han saknar ett politiskt intresse och att han behöver vänta ett år till tills han kan ansöka om svenskt medborgarskap.

(35)

Nästa informant är Khaled. Khaled i likhet med Jamal saknar ett politiskt intresse men till skillnad från Jamal är han svensk medborgare och angav ett exempel på varför han blev det:

” (Svar) För att Sverige gjorde för mig mycket mer på typ första tre åren än vad Syrien någonsin har gjort.”

Fortsättningsvis berättade Khaled att han kommer rösta i valet till hösten men har inte bestämt vilket parti han kommer att rösta på.

” (Svar) Jag har inget politiskt intresse men det finns vissa saker som jag tänker på. Jag vet inte riktigt vad jag ska rösta på...jag har inte läst så mycket än.

[…]

(Svar) Jag vet vilka idéer som jag kommer att hålla med.”

Vidare till hans engagemang i det civila samhället. Tidigare var Khaled med i en organisation inom ett konstnärligt område där han tillsammans med andra medlemmar gjorde aktiviteter och workshops för barn och ungdomar. Han berättade även om fördelar och möjligheter han fick när han blev medlem där:

” (Svar) […] jag träffade nya kompisar där och vänner. Det var en dörr för mig att komma in i det sociala livet för att innan denna organisation letade jag efter en väg att bli bättre och sedan fick jag denna möjlighet. Jag tog den direkt, det var min chans! Efter det blev jag både bättre med svenska och det sociala livet.”

Den tredje informanten, Ismail, berättade att han har ansökt om svenskt medborgarskap men inte har fått besked än. Sedan förklarade han vad medborskapet betyder för honom och varför det är viktigt att få det:

” (Svar) Ena anledningen är att jag vill rösta. Sedan känner man sig mer som en del av landet, när man har ”det” pappret känner man att man tillhör den platsen.

(Jag) Varför är det viktigt att tillhöra?

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :