Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten.
Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamis-
lautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopi-
muksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole
sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli
ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputu-
lokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus,
tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehto-
sopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa
käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista
vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL FARMACEUTISK FÖR
PERSONAL
1.11.2017–31.10.2020
KOLLEKTIVAVTAL FARMACEUTISK FÖR
PERSONAL
1.11.2017–31.10.2020
INNEHÅLL
1. TILLÄMPNING AV AVTALET ... 5
1 § Tillämpningsområde ... 12
2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE ... 12
2 § Arbetsledning ... 12
3 § Arbetsavtal och prövotid ... 12
4 § Anställningsförhållandets upphörande och permittering ... 13
Uppsägningstid ... 13
Arbetsavtal för viss tid ... 13
Upphävning av anställningsförhållande ... 14
Åtgärder för avslutande ... 14
Permittering ... 14
3. ARBETSTID ... 15
5 § Arbetstid ... 15
Ordinarie arbetstid ... 15
Arbetstidsarrangemang ... 16
Arbetstidsschema ... 17
Nattjour ... 17
Beredskap ... 17
6 § Mat- och kafferaster ... 17
Matpaus ... 17
Kafferast ... 17
7 § Ledig tid... 18
Dygnsvila ... 18
Ledighet per vecka ... 18
Ledig dag ... 18
Söckenhelgsförkortning ... 19
Heltidsanställda ... 20
Deltidsanställda ... 20
8 § Mer- och övertidsarbete ... 21
Beräkning av mertids- och övertidsersättning ... 21
Timlön ... 22
Mertids- och övertidsersättning som fritid ... 23
Arbetstidsbank ... 23
10 § Löner ... 24
Lönebelopp ... 24
Lön till farmacielev ... 24
Lönegrupper ... 24
Tjänsteår ... 24
Uppgiftsbundet tillägg ... 25
Personligt tillägg ... 25
Skötsel av apotek/filialapotek ... 26
11 ... § Arbetstidstillägg ... 27
Kvällstillägg ... 27
Lördags- och helgaftonstillägg ... 27
Tillägg för nattarbete ... 27
Förhöjt tillägg ... 27
Betalning av tilläggen ... 27
Byte av tilläggen mot ledig tid ... 27
12 § Lön till deltidsanställd ... 28
13 § Lön för del av månad ... 28
5. FRÅNVARO ... 30
14 § Insjuknande ... 30
Förutsättningarna för betalning av lön ... 30
Anmälningsplikt ... 30
Läkarintyg ... 30
Ersättande arbete som motsvarar arbetsförmågan ... 30
Lönebetalning ... 31
Återfall av samma sjukdom ... 33
15 § Tillfällig frånvaro ... 33
Akut sjukdom i familjen ... 33
Vigsel och bemärkelsedag ... 34
Dödsfall och begravning ... 34
Farmaciförbundets förtroendeuppdrag ... 35
Samhälleliga uppdrag ... 35
Reservövningar ... 35
Förutsättningarna för frånvaro och semesterförmånerna ... 35
16 § Läkarundersökningar ... 36
Förutsättningarna för betalning av lön ... 36
17 § Barns födelse ... 37
Familjeledigheter ... 37
Anmälningstider ... 37
Lönebetalning ... 37
Förmåner ... 37
6. SEMESTER ... 38
18 § Semester ... 38
Semesterns längd ... 38
Hur semester ges ... 39
Semester och fridagar ... 40
Semesterlön och tillägg ... 41
Betalning av semesterlön ... 42
Semesterersättning ... 43
19 § Semesterpenning ... 43
Förutsättningar för betalning ... 43
Belopp... 44
Betalning av semesterpremien ... 44
Vård-, studie- och alterneringsledighet samt övrig ledighet utan lön ... 45
Pensionering ... 45
Värnplikt och frivillig militärtjänstgöring ... 45
När anställningsförhållandet upphör under pågående semester49 7. AVTAL PÅ DE ENSKILDA ARBETSPLATSERNA ... 46
20 § Avtal på de enskilda arbetsplatserna ... 46
8. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER ... 47
21 § Särskilda bestämmelser ... 47
Förtroendeman ... 47
Förbindelseperson ... 47
Utbildning ... 48
Välbefinnande i arbetet och upprätthållande av arbetsförmågan 49 Arbetsrock ... 49
Grupplivförsäkring ... 49
9. FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED ... 50
22 § Meningsskiljaktigheter ... 50
Lokala förhandlingar ... 50
Förbundsförhandlingar ... 50
Arbetsdomstol ... 50
Konfliktåtgärder ... 50
10. ... GIL TIGHETSTID OCH FRAMLÄGGNING ... 51
23 § Avtalet skall finnas till påseende ... 51
24 § Avtalets giltighet ... 51
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL ... 52
PROTOKOLL ÖVER ARBETSTIDSBANK ... 59
FÖRTROENDEMANNAAVTAL ... 61
UTBILDNINGSAVTAL ... 67
GEMENSAMT STÄLLNINGSTAGANDE TILL UPPRÄTTHÅLLANDET OCH UTVECKLANDET AV YRKESKUNSKAPEN ... 70
LÖNEGRUPPERING ... 72
LÖNERNA TILL FARMACEUTER OCH PROVISORER 1.1.2018 ... 73
LÖNERNA TILL FARMACEUTER OCH PROVISORER 1.1.2019 ... 74
ANVISNINGAR FÖR IFYLLNAD AV ARBETSAVTALSBLANKETTEN 75 FAMILJELEDIGHETER ... 77
PROTOKOLL ÖVER FÖRLÄNGNINGEN AV DEN ÅRLIGA ARBETSTIDEN ... 78
ARBETSAVTALSBLANKETT ... 84
Obs!
De punkter som ändrats har markerats med grön sidorad i kollektivavtalet.
De punkter som markerats med grå sidorad i kollektivavtalet är
överenskomna förtydliganden som inte ändrar innehållet i kollektivavtalet.
APOTEKENS FINLANDS
ARBETSGIVARFÖRBUND FARMACIFÖRBUND
KOLLEKTIVAVTAL FÖR FARMACEUTISK PERSONAL
1. TILLÄMPNING AV AVTALET
1 § TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1. Avtalet tillämpas i apoteken på
- - farmaceuternas - - provisorernas
- farmacielevernas anställningsförhållanden.
2. Avtalet binder avtalsparternas medlemmar.
2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
2 § ARBETSLEDNING
1. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet.
2. Arbetsgivaren anställer och avskedar anställda.
3. Rätten att organisera sig är okränkbar.
3 § ARBETSAVTAL OCH PRÖVOTID
1. När anställningsförhållandet inleds skall ett skriftligt arbetsavtal göras upp enligt modellen i bilagan (sid.
84).
2. Man kan avtala om prövotid i arbetsavtalet.
3. Prövotiden är högst 6 månader.
Vid en visstidsanställning får prövotiden utgöra högst hälften av hela arbetsavtalets längd, dock inte mer än sex månader.
4. Under prövotiden kan avtalet ömsesidigt hävas utan
4 § ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDETS UPPHÖRANDE OCH PERMITTERING
Uppsägningstid
1. För arbetsgivaren är uppsägningstiden, såvida man inte har avtalat om en längre uppsägningstid
NÄR ANSTÄLLNINGSFÖR- HÅLLANDET HAR FORTGÅTT
UPPSÄGNINGSTID
högst 5 år
över 5–högst 10 år över 10 år
2 månader 3 månader 4 månader
2. För arbetstagaren är uppsägningstiden 1 månad ifall man inte har avtalat annorlunda.
3. Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter uppsägningen.
UPPSÄGNINGSTID 3 MÅN
30.11. <——————— 3 mån ————––———> 28.2.
den sista dagen i anställningsförhållandet anställningsförhållandet
4.3. <——————— 2 mån ————–
–———> 4.5.
När uppsägningstiden räknas i månader upphör anställningen samma dag i ordningen som uppsägningen skett. Ifall
motsvarande dag i ordningen inte förekommer den månaden då tidsfristen löper ut upphör anställningen månadens sista dag.
Å
avtalade arbetsperioden slutar, såvida något annat inte avtalats.
5. Arbetsgivaren skall i god tid informera arbetstagaren om tidpunkten för avslutande av anställningen, förutsatt att bara arbetsgivaren känner till den.
6. När arbetstagaren avslutar ett visstidsarbetsavtal innan den avtalade tiden löpt ut utan hävningsgrund, betalar arbetstagaren arbetsgivaren två veckors lön i engångsersättning eller ifall den försummade perioden är kortare motsvarande lön.
Kvittning av ersättningen bestäms enligt 17 § 2 kapitlet i arbetsavtalslagen.
7. När ett avtal för viss tid avslutas innan den avtalade tiden löpt ut, utan hävningsgrund, ersätter arbetsgivaren arbetstagaren enligt 12 kapitlet § 2 i arbetsavtalslagen för vållad skada.
Upphävning av anställningsförhållande
8. Upphävning av anställningsförhållande bestäms enligt arbetsavtalslagen.
När anställningsförhållande upphävs betalas slutlikviden senast inom två veckor sedan anställningen upphörde.
Åtgärder för avslutande
9. Arbetsgivarens uppsägning, arbetstagarens uppsägning och upphävande av anställningsförhållandet görs skriftligt eller på annat påvisbart sätt.
10. Orsaken till uppsägningen och tidpunkten för
anställningsförhållandets upphörande skall när detta krävs meddelas arbetstagaren skriftligt.
Permittering
11. En arbetstagare i anställning som gäller tills vidare eller för viss tid kan permitteras enligt arbetsavtalslagen.
Lokalt kan man komma överens om att flytta tidpunkten för en redan meddelad permittering utan ny permitteringsvarsel.
Avtal om senareläggning av permitteringen ingås skriftligen före tidpunkten flyttas.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan en gång komma överens
om permittering när arbetet är slutfört.
Ett avtal om avbrytandet bör ingås skriftligen innan arbetet inleds, och samtidigt meddelas hur länge det tillfälliga arbetet beräknas räcka.
3. ARBETSTID
5 § ARBETSTID Ordinarie arbetstid
1. Till kollektivavtalet har bifogats ett protokoll över hur arbetstiden förlängs i avtalsbranschen enligt arbetsmarknadsorganisationernas konkurrenskraftsavtal från 2016. Protokollet är ett separat
bilageprotokoll. Det är inte en del av kollektivavtalet.
2. Den ordinarie arbetstiden är högst 115 timmar under 3 veckor. Om man tillämpar en annan period är den genomsnittliga arbetstiden högst 38 timmar 20 minuter i veckan.
3. När den ordinarie arbetstiden är högst 120 timmar under tre veckor eller 40 timmar i veckan intjänar en heltidsanställd arbetstagare extra fridagar per kalenderår enligt följande:
Månader, då
arbetstagaren arbetat i snitt 40 h / vecka
Antal lediga dagar
2–3 månader 2 lediga dagar
4–6 månader 4 lediga dagar
7–8 månader 6 lediga dagar
9–10 månader 8 lediga dagar
11–12 månader 10 lediga dagar
I ovan nämnda månader inräknas de kalendermånader då arbetstagaren har arbetat minst 14 dagar.
Dagar likställda med arbetsdagar är:
- dagar i samband med tillfällig frånvaro som enligt § 15 i kollektivavtalet intjänar semester (s. 33) och
- dagar enligt 7 § i semesterlagen med undantag för 2 mom. 1 punkten i nämnda paragraf; moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet,
- - före utgången av följande kalenderår enligt avtal i enlighet med § 20.
Om fridagen eller kombinerade fridagar ges vid någon annan tidpunkt än den som arbetstagaren har föreslagit eller som man avtalat om, ska arbetstagaren informeras om detta minst 2 veckor i förväg.
Semester intjänas under fridagarna.
Då anställningen upphör
- - ersätts outtagna fridagar med motsvarande daglön (divisorn 21,5)
- - lön avdras från slutlikviden som löneförskott då för många fridagar har hållits
Fridagarna kan enligt avtal i enlighet med § 20 ges som motsvarande penningersättning.
5. Enligt § 20 kan man med arbetstagaren komma överens om ett annat system, som förkortar den årliga arbetstiden. Avtalet gäller för ett år åt gången, om man inte avtalar annorlunda.
6. Arbetsveckan börjar på måndag om inte vägande skäl förutsätter något annat.
7. Dygnet börjar klockan 00.
Arbetstidsarrangemang
8. Ordinarie arbetstid kan arrangeras som genomsnittlig veckoarbetstid i 2–8 veckors perioder.
9. Periodens längd kan undantagsvis variera inom 2 till 8 veckor.
10. I fråga om permanent periodbyte eller införande av längre period avtalas enligt § 20 med arbetstagaren.
11. Ordinarie arbetstid är högst 9 timmar i dygnet och 48 timmar i veckan.
12. Man kan, om arbetstagaren vill, avtala om den ordinarie
arbetstiden enligt § 20 så att den är högst 10 timmar i dygnet. Då är antalet arbetsdagar högst 4 per vecka.
Om arbetstagaren önskar deltar förtroendemannen i avtalandet som arbetstagarens stöd.
veckan kan den ordinarie arbetstiden arrangeras till högst 56 timmar i veckan.
14. Delning av samma arbetsdag i två arbetsskift med över två timmar emellan förutsätter
- - tillfälliga vägande skäl eller - - arbetstagarens medgivande.
15. Kortare arbetsskift än fyra (4) timmar ska inte tillämpas, såvida inte grundad orsak eller arbetstagarens behov förutsätter det. Detta ändrar inte punkt 14.
Arbetsskiftsförteckning
16. Arbetsgivaren skall göra upp en arbetsskiftsförteckning av vilken framgår när arbetstagarens
- - ordinarie arbetstid börjar och slutar samt - - de dagliga vilotiderna.
Arbetsskiftsförteckningen meddelas skriftligt senast två veckor innan perioden börjar. Därefter får den ändras enbart med arbetstagarens samtycke eller av vägande skäl i samband med
arbetsarrangemangen.
Nattjour
17. Med nattjour på apotek avses arbete utfört mellan 24.00 och 8.00.
18. Under det dygn då nattjouren slutar kan arbetstagaren hållas i arbete - - tillfälligt av vägande skäl eller
- - med arbetstagarens medgivande.
19. Under nattjour utförs enbart arbetsuppgifter enligt vedertagen praxis.
Beredskap
20. Beredskapen fastställs enligt 5 § i arbetstidslagen.
6 § MAT- och KAFFERASTER Matrast
1. Avvikande från 28 § i arbetstidslagen har man avtalat följande:
- - om dygnsarbetstiden är längre än 7 timmar arrangeras
följande:
Arbetsdagens längd Kafferast över 7 timmar
6 timmar – 7 timmar 4 timmar – under 6 timmar
10 minuter 15 minuter 10 minuter Man kan lokalt avtala annorlunda om kafferasten.
7 § LEDIG TID Dygnsvila
1. Arbetstagaren skall under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar.
2. Man kan avtala annorlunda om dygnsvilan med arbetstagaren i enlighet med § 20. Dygnsvilan skall dock vara minst 7 timmar.
Ledighet per vecka
3. Ledigheten per vecka är 35 timmar enligt 31 § i arbetstidslagen.
4. Man kan enligt § 20 avtala med arbetstagaren om att ledigheten per vecka flyttas antingen till den föregående eller därpå följande veckan. Antalet på varandra följande arbetsdagar får då vara högst 10.
Fridag
5. Arbetstagaren har utöver ledigheten per vecka i arbete en fridag per vecka i arbete under arbetstidsperioden.
Fridagen kan ges
- - under samma vecka
- - genom att i arbetstidsperioden kombinera två eller flera fridagar till en eller flera sammanhängande ledigheter eller - genom att flytta den lediga dagen till en annan arbetstidsperiod genom lokalt avtal. Antalet på varandra följande arbetsdagar får vara högst 10 arbetsdagar.
Exempel 2.
Arbetstiden är 120 timmar
LV = ledighet per vecka
Exempel 3.
Arbetstiden är i genomsnitt 40
A = arbetsdag PD = Pekkanendag (sid.
15) F = fridag LV = ledighet per vecka
Sjukledighet Under veckan är torsdag söckenhelg.
Fridagar som infaller under sjukledighet flyttas inte till en
Sjukledighet
Man skall eftersträva att placera fridagen i samband med ledigheten per vecka.
Vecka 1
Må Ti On To Fr Lö Sö
A A A A A LV A
Vecka 2
Må Ti On To Fr Lö Sö
F A A A A A LV
Vecka 3
Må Ti On To Fr Lö Sö
A A A PD V V LV
6. Frånvaro ger inte upphov till ändringar i fråga om avtalade,
meddelade eller i arbetsskiftsförteckningen före frånvaron upptagna fridagar.
Arbetsskifts
- Må Ti On To Fr Lö Sö
förteckning: A A A – PD V LV
Arbetsskifts
- Må Ti On To Fr Lö Sö
förteckning: A A A V A A LV
A = arbetsdag F = fridag
LV = ledighet per vecka PD = Pekkanendag (sid. 15)
7. Man kan avtala med arbetstagaren om en 6-dagars vecka. Undertecknarorganisationerna skall
godkänna avtalet.
Genom avtal mellan organisationerna kan man även annars avvika från 5-dagars veckan av lokala giltiga skäl.
Söckenhelgsförkortning
8. Dagar som förkortar arbetstiden är - - långfredagen
- - annandag påsk
- - Kristi himmelsfärdsdag - - midsommarafton.
Dagar som förkortar arbetstiden när de infaller måndag – fredag är:
- - nyårsdagen - - trettondagen - - första maj
- - självständighetsdagen - julafton eller annandag jul - juldagen.
Arbetstidsförkortningen ges under den period då den förkortande dagen infaller. Söckenhelgsförkortningarna gäller inte
- - visstidsanställningar som varar högst en månad - arbetstagare som arbetar enbart 1.6–31.8.
Heltidsanställda
9. Arbetstidsförkortningen är 7 timmar 30 minuter per förkortningsdag.
Arbetstidsförkortningen är 8 timmar per förkortningsdag när den genomsnittliga veckoarbetstiden är 40 timmar.
Förkortningen verkställs så att man ger en
sammanhängande ledighet. Om detta inte är möjligt, minskas antalet timmar under perioden på annat sätt.
Man kan avtala om att arbetstidsförkortningen för heltidsanställd, om arbetstagaren önskar, ges som en
Deltidsanställda 1
10. Arbetstiden för deltidsanställd förkortas med det antal timmar som fås genom att man dividerar den i arbetsavtalet avtalade genomsnittliga arbetstiden med 5.
Då periodarbetstiden varierar räknas den genomsnittliga veckoarbetstiden ut på basis av de 12 föregående kalenderveckorna.
En deltidsanställds söckenhelgsförkortning förutsätter en arbetstid på i genomsnitt minst 12 timmars veckoarbete och arbete under söckenhelgsveckan i fråga.
Man kan avtala om att arbetstidsförkortningen för deltidsanställd ges som en penningersättning.
8 § MERTIDS- och ÖVERTIDSARBETE
Beräkning av mertids- och övertidsersättning
1. Vid beräkning av mertids- och övertidsersättningar jämförs arbetsskiftsförteckningen med antalet utförda arbetstimmar en enskild dag och vecka under arbetstidsperioden samt med det totala antalet timmar under perioden.
2. Mertidsarbete uppstår när antalet timmar enligt arbetsskiftsförteckningen överskrids, men är under övertidsgränserna. För mertidsarbete betalas timlön utan förhöjning.
3. Dygnsövertid uppstår när man arbetar över 9-timmars dagar eller över 10-timmars (avtal på den enskilda arbetsplatsen) dagar.
För utfört arbete över 9 timmar / 10 timmar i dygnet betalas för de första två timmarna med 50 % förhöjd lön och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd lön.
4. Veckoövertid uppstår när antalet veckotimmar överskrider 48 timmar eller
56 timmar (avtal enligt § 7 § punkt 4) sedan veckans eventuella dygnsöverskridstimmar subtraherats. Veckoövertidstimmarna ersätts med lön förhöjd med 50 %.
Exempel 5.
vecka I arbetsskiftsförteckningen har antecknats 37 timmar, 37 timmar har utförts
vecka I arbetsskiftsförteckningen har antecknats 37 timmar, 37 timmar har utförts
6. Vid beräkning av mertids- och övertidsersättning avrundas arbetstiden till närmaste kvartstimme.
Vecka 3 Arbetsski fts-
Må Ti On To Fr Lö Sö tot.
förteckning 8 8 8 9 8 - - 41 timmar = 115 timmar/3 veckor Arbetat 8 8 8 10 9 - 12 55 timmar = 129
timmar/3 veckor
Mertid 0 % 1 4 5
Dygns-
övertid 50 % 1 2 3
Dygns-
övertid 100 % 1 1
Vecko-
övertid 50 % 3 3
Period-
övertid 50 % 2 2
Söndags-
ersättning 12 12
Ersättningar:
Mertidsarbete
Skillnaden mellan 120 timmar och 115 timmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen är mertidsarbete som ersätts med oförhöjd timlön. Mertidsarbete har utförts 1 timme på fredag och 4 timmar på söndag.
Dygnsövertid
På torsdag och söndag har arbetstagaren arbetat över 9 timmar. Torsdagens dygnsövertidstimme ersätts med lön förhöjd med 50 %. Av de tre övertidstimmarna på söndagen ersätts de två första med lön förhöjd med 50 % och en timme med lön förhöjd med 100 %.
Veckoövertid
Under veckan har arbetstagaren arbetat 55 timmar. Dessa minskas med de redan ersatta 4 timmarna dygnsövertid samma vecka. Veckoövertiden är de 3 timmar som överskrider 48 timmar och de ersätts med lön förhöjd med 50 %. Veckoövertid har utförts på söndagen efter mertidsarbetet.
Periodövertid
Under perioden har arbetstagaren arbetat sammanlagt 129 timmar.
Från dessa subtraheras de redan ersatta 4 timmarna dygnsövertid och 3 timmar veckoövertid. Då återstår 122 timmar. De två timmar som överskrider 120 timmar är periodövertid och ersätts med lön förhöjd med 50 %. Periodövertiden har utförts på söndagen efter mertidsarbetet och veckoövertiden.
Söndagsarbete
För 12 timmar arbete på söndagen betalas utöver
övertidsersättningen i söndagsersättning enkel timlön eller ges genom avtal motsvarande lediga tid enligt § 9 punkt 3.
Timlön
7. Timlönen fås genom att månadslönen jämte eventuella individuella tillägg divideras med 160.
Mertids- och övertidsersättning som fritid
8. Mertids- och övertidsersättningen kan bytas ut mot ledig tid enligt 23 § i arbetstidslagen.
Arbetstidsbank
9. Protokollet över arbetstidsbanken ingår som bilaga till kollektivavtalet (sid 59).
9 § SÖNDAGSARBETE
1. Om söndagsarbete stadgas i 33 § i arbetstidslagen.
2. För arbete utfört på söndag eller kyrklig högtidsdag, självständighetsdagen och första maj betalas dubbel lön.
3. Man kan avtala om att söndagsersättningen ges som motsvarande ledig tid enligt § 23 i arbetstidslagen.
4. Protokollet över arbetstidsbanken ingår som bilaga till kollektivavtalet (sid 59).
Exempel 6.
Arbetstagaren har arbetat 5 timmar mertid och två timmar dygnsövertid. Han får 5 timmar ledigt för mertidsarbetet och lön för 2 timmar förhöjd med 50 % dvs. 3 timmar. Sammanlagt ges 8 timmar ledig tid.
Exempel 7.
Arbetstagaren har arbetat 6 timmar på söndagen enligt arbetsskiftsförteckningen. Grundlönen för söndagsarbete ingår i månadslönen.
Som ersättning för söndagsarbete betalas till
arbetstagaren utöver månadslönen enkel timlön för 6 timmar. Timlönen bestäms enligt § 8 punkt 7.
4. LÖN
10 § LÖNER Lönebelopp
1. På lönen inverkar:
- - arbetsuppgifterna - - utbildningen - - tjänsteåren - - tilläggen.
Lön till farmacielev
2. Minimilönen till farmacielev i obligatorisk praktik är 45 % av första årets lön till farmaceut enligt lönetabellens lönegrupp II.
Lönegrupper
3. Arbetstagarna placeras i en lönegrupp på basis av
huvuduppgiften. I uppgifterna kan ingå även annat än arbete enligt lönegrupp. Lönegrupperingen bifogas avtalet (s. 72).
4. För att lönegruppen skall ändras förutsätts att man på förhand känner till att uppgifterna kommer att fortsätta över två månader.
Lönen ändras enligt grupperingen räknat från den dag arbetstagaren börjar sköta uppgiften tills den upphör.
5. Arbetstagaren meddelas skriftligt - - om ändrade arbetsuppgifter - - om lönegrupp
- - om uppgift som är grund för uppgiftsbundet tillägg.
Tjänsteår
6. I lönetabellens tjänsteår inräknas
- - månaderna i arbete, utom farmacielevs obligatoriska praktik
- - frånvarotid som berättigar till lön
- - lagstadgad moderskaps-, faderskaps- och
föräldraledighet (vårdledighet och annan ledighet utan lön räknas inte in i tjänstgöringstiden).
För deltidsanställd intjänas tjänsteår enligt följande:
Genomsnittlig
arbetstid per vecka Tid som räknas som tjänsteår vid deltidsanställning
10–19 timmar 20-29 timmar 30 timmar eller mer
hälften (1/2)
två tredjedelar (2/3) allt
Den nedre gränsen på 10 timmar tillämpas på intjäning av tjänsteår efter 1.11.2010.
7. Vid beräkningen av tjänsteår likställs arbete som farmaceut eller som provisor
- - på läkemedelsfabrik - - i läkemedelspartiaffär - - på sjukhusapotek - - på läkemedelscentral.
8. Annan nyttig arbetserfarenhet beaktas i rimlig mån när tjänsteåren räknas ut.
9. I provisorers tjänsteår inräknas apotekstjänstgöring som farmaceut.
10. När tjänsteårströskeln ändras, ändras lönen från början av följande lönebetalningsperiod.
Uppgiftsbundet tillägg
11. Ett uppgiftsbundet tillägg om minst 5 % betalas när arbetstagaren sköter deluppgifter som är mer krävande och ansvarsfulla än hans egen lönegrupp förutsätter, såsom t.ex.
skötsel av anställningsärenden.
Uppgiftsbundet tillägg betalas inte ifall ifrågavarande uppgifter har beaktats redan i lönegruppen.
Individuellt tillägg
12. Utbetalning av individuellt tillägg rekommenderas vid särskild förtjänst, arbetseffektivitet och yrkesskicklighet. Särskild förtjänst kan till exempel vara goda språkkunskaper som arbetstagaren använder i sitt arbete eller avlagd examen eller kompetens som innebär ett väsentligt mervärde med tanke på apotekets verksamhet.
Skötsel av apotek/filialbibliotek
13. När skötseln fortgår i över 2 månaders tid tillämpas den lönegruppering som bifogas avtalet.
14. Till provisor eller farmaceut som sköter ett apotek eller filialapotek utan avbrott längre tid än en vecka men högst två månader betalas skötseltillägg räknat från den tidpunkt då skötseln började.
- 10 %, ifall antalet recept föregående kalenderår är högst 50 000.
- 15 %, ifall antalet recept föregående kalenderår överstiger 50 000.
För farmaceuter räknas tillägget ut på tabellönen i lönegrupp II och för provisorer på tabellönen i lönegrupp I med beaktande av tjänsteår.
Exempel 8.
Vid uträkning av skötseltillägget ingår alla kalenderdagar i skötseltiden oberoende av apotekets öppettider. Vid utbetalning av skötseltillägg för en del av månad är divisorn antalet dagar i den månaden.
Skötseln pågår 1–16.7. Juli har 31 dagar. Skötseltillägg för juli:
16 d x beroende på recepturen 10 % / 15 % x tabellönen för 31 d i lönegrupp II/I med beaktande av tjänsteår
För juli betalas skötseltillägg och normal månadslön.
11 § ARBETSTIDSTILLÄGG Kvällstillägg
1. För arbete utfört mellan klockan 18.00 och 22.00 betalas fr.o.m. 1.1.2018 4,88 euro per timme fr.o.m. 1.1.2019 4,92 euro per timme.
Lördags- och helgaftonstillägg
2. För arbete utfört efter 15.00 på lördag och efter 12.00 på jul- och midsommarafton betalas:
fr.o.m. 1.1.2018 5,21 euro per timme.
fr.o.m. 1.1.2019 5,26 euro per timme.
Nattillägg
3. För arbete utfört mellan klockan 22.00 och 8.00 betalas fr.o.m. 1.1.2018 5,54 euro per timme fr.o.m. 1.1.2019 5,59 euro per timme.
Nattillägg betalas inte när arbetstagaren kommer till ett arbetsskift på morgonen.
Förhöjt tillägg
4. För arbete utfört på söndag, annan kyrklig högtidsdag, första maj eller självständighetsdagen betalas dubbelt arbetstidstillägg.
Betalning av tilläggen
5. Vid uträkning av tillägg avrundas arbetstiden per arbetsskift till närmaste kvartstimme.
Byte av tilläggen mot ledig tid
6. Man kan med arbetstagaren avtala om att arbetstidstilläggen kan bytas ut mot motsvarande ledig tid under ordinarie arbetstid eller att på detta sätt uppkommen ledig tid kan överföras till
arbetstidsbanken. Man kommer samtidigt överens om beräkningssättet.
Om avtal som gäller hela den farmaceutiska personalen förhandlas enligt
§ 20 med förtroendemannen ifall en sådan har valts.
12 § LÖN TILLDELTIDSANSTÄLLD
1. Månadslönen till deltidsanställd bestäms enligt förhållandet mellan den avtalade genomsnittliga veckoarbetstiden och 38 timmar och 20 minuter beräknat på tabellönen.
2. Till deltidsanställda kan betalas timlön om
- - arbetstiden varierar från en period till en annan eller - - man avtalar om frågan.
Timlönen fås så att man dividerar motsvarande tabellön för heltidsanställda med talet 160.
13 § LÖN FÖR DEL AVMÅNAD
1. När man betalar lön för en del av månad till en arbetstagare fås daglönen genom att månadslönen divideras med talet 21,5.
2. Lön för del av månad räknas ut genom att:
- - multiplicera daglönen med det antal dagar som berättigar till lön, ifall dessa är färre än 13.
- - dra av lönen för frånvarodagarna från månadslönen, ifall antalet dagar som berättigar till lön är minst 13.
Söckenhelger som förkortar arbetstiden likställs med dagar som berättigar till lön eller frånvarodagar enligt huruvida de ingår i en del av månaden med eller utan lön.
Exempel 9.
I en deltidsanställds arbetsavtal är den överenskomna arbetstiden 96 timmar på 3 veckor, dvs. den genomsnittliga veckoarbetstiden är 32 timmar. Tabellönen för en heltidsanställd är 2 000 €.
Månadslönen för den deltidsanställda är sålunda:
32 x 2 000 € = 1 669,71 €.
38,33
3. Denna paragraf tillämpas på beräkning av lön för del av månad även om semesterlön enligt 10 § 4 mom. i semesterlagen betalas för en del av månaden.
Om arbetsdagarna som berättigar till lön i en sådan situation uppgår till minst 13 per månad räknas måndag till fredag som frånvarodagar och eventuella söckenhelger som förkortar arbetstiden som eventuellt infaller under semestern likställs kalkylmässigt med arbetsdagar som berättigar till lön och dras inte av från månadslönen.
4. Vid uträkningen av semesterlön och semesterersättning fås daglönen genom att man dividerar månadslönen med 25 i enlighet med semesterlagen.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 ...
Under tiden 1–12 infaller 8 dagar som berättigar till lön, varav en är söckenhelg som förkortar arbetstiden.
Månadslönen är 2 150 euro.
Daglönen: 2 150 € : 21,5 = 100 €.
Frånvaro I arbete
Exempel 10.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 ... 30 Under tiden 1–17 infaller 13 dagar som
berättigar till lön. Under tiden 18–30 är antalet frånvarodagar 9.
Månadslönen är 2 150 euro.
Daglönen: 2 150 € : 21,5 = 100 €.
Lön för frånvarodagar: 100 € x 9 = 900 €.
Frånvaro I arbete
Exempel 11
5. FRÅNVARO
14 § INSJUKNANDE
Förutsättningarna för betalning av lön 1. Lön betalas om
- - arbetstagaren p.g.a. sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta och
- - arbetstagaren inte har förorsakat arbetsoförmågan avsiktligt eller genom grovt förvållande.
Anmälningsplikt
2. Arbetstagaren skall utan dröjsmål meddela om sin frånvaro och om hur länge den beräknas fortgå. Lön för sjuktid börjar betalas från tidpunkten för meddelandet.
Läkarintyg
3. Arbetstagaren skall när det krävs omedelbart uppvisa läkarintyg eller annan av arbetsgivaren godkänd utredning över sin arbetsoförmåga. Med tanke på att
utredningen skall vara tillgänglig och tillförlitlig skall kravet framläggas i ett så tidigt skede av arbetsoförmågan som möjligt.
Läkarintyg ska skaffas hos företagshälsovården, när
läkartjänsterna ingår i avtalet om företagshälsovård och dessa tjänster kan nås utan oskäligt besvär med beaktande av mottagningstider och avstånd.
När arbetsgivaren anvisar en läkare står han också för kostnaderna för intyget.
Som frånvaroutredning under pågående epidemi kan anses ett intyg givet av företagshälsovårdaren eller hälsovårdaren på basis av utförd undersökning. Sjukledigheten är då högst tre dygn.
Ersättande arbete som motsvarar arbetsförmågan
4. Om arbetstagaren önskar kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om ersättande arbete som motsvarar arbetsförmågan när företagshälsovårdsläkaren bedömer att arbetstagaren inte är helt arbetsoförmögen och det ersättande arbetet inte stör
Det ersättande arbetet ska vara ändamålsenligt och bör motsvara arbetstagarens arbetsförmåga. Man strävar i mån av möjlighet efter att ordna det ersättande arbetet så att arbetstagarens normala arbetsuppgifter anpassar så att de motsvarar arbetsförmågan.
Arbetstagarens inkomster får inte sjunka på grund av ersättande arbete.
Arbetstagaren och arbetsgivaren har möjlighet att avbryta det ersättande arbetet.
Mer specifika spelregler för utnyttjande av ersättande arbete avtalas tillsammans med personalen. Förtroendemannen skall alltid underrättas om utnyttjandet av ersättande arbete.
Lönebetalning
5. Lön betalas i samband med varje fall av arbetsoförmåga på följande sätt:
Lön betalas för de arbetsdagar som infaller under perioden.
I lönen för sjuktiden ingår inte kvälls-, nattlördagstillägg, söndagsförhöjning eller mertids- och övertidsersättning.
6. När arbetsoförmågan fortgår längre än den ovan nämnda perioden med lön, betalas skillnaden mellan full lön och sjukdagpenning ännu för ytterligare 28 tilläggsdygn. För tilläggsperioden skall betalas endast en gång under 12 på varandra följande månader och den kan bestå av en eller flera delar.
Ifall en ny arbetsoförmåga har börjat innan perioden om 12 månader i följd har löpt ut och arbetsoförmågan ännu fortsätter utan avbrott sedan perioden löpt ut, betalas inte lön för
tilläggsperiodens sjuktid på grund av denna arbetsoförmåga.
28 kalenderdygn 35 kalenderdygn 42 kalenderdygn Den avlönade
i d lä d Anställningsförhållandets längd
vid den tidpunkt då arbetstagaren insjuknar kortare tid än 3 år minst 3 men under 5 år minst 5 år
Exempel 12 a.
En arbetstagares anställning har fortgått över 5 år. Han är sjukledig 1.3–17.6. På basis av anställningstiden får han lön för sjuktid för det antal arbetsdagar som ingår i en period om 42 + 28 kalenderdygn.
För samma arbetstagares sjukledighet 5.12–16.2 betalas lön för det antal arbetsdagar som ingår i en period om bara 42 kalenderdygn. Tilläggsperioden 28 kalenderdygn har redan förbrukats under de 12 föregående månaderna.
7. Lönen för sjuktid kan betalas så att man tillämpar någotdera av de följande alternativen:
a. a. För arbetsdagarna under den avlönade perioden av sjukledigheten betalas lönen direkt till arbetstagaren.
Arbetsgivaren får då sjukförsäkringsersättning för perioden.
b. Full lön betalas för de dagar som ingår i sjukförsäkringslagens karensdagar
(dagen för insjuknandet och 9 därpå följande vardagar). För den återstående perioden med lön efter karensen betalas skillnaden mellan lönen och sjukdagpenningen. Skillnaden betalas förutsatt att det gjorts en utredning av dagpenningens storlek.
Ifall arbetstagaren inte har lämnat de av FPA begärda utredningarna och sjukdagpenning därför inte betalas ut eller den betalas ut till ett mindre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens skyldighet att betala lön med det obetalda beloppet.
Från lönen för sjuktid avdras dagpenningarna eller en därmed jämförbar ersättning som betalas för samma arbetsoförmåga och samma period
- - lagenligt eller
- - på basis av en annan försäkring som arbetsgivaren bekostar helt Period med
lön Period
9.5 12. 31.
1.
9.5 1.
42 42 + 28
En arbetstagare som har varit anställd över 5 år blir sjukledig 1.3 och ledigheten slutar
9.5. Lön för sjuktid betalas för grundperioden om 42 kalenderdygn och för tilläggsperioden om 28 dygn. Arbetstagaren insjuknar på nytt i början av april följande år och han är sjukledig 1.4–31.5. Sjuklönen betalas
för grundperioden om 42 kalenderdygn dvs. 1.4–12.5. Lön betalas inte för tilläggsperioden eftersom den nya perioden av arbetsoförmåga har
Exempel 12 b
När lönen redan betalats kan arbetsgivaren lyfta ersättningarna eller återindriva dem av arbetstagaren, dock högst det betalda beloppet.
Till en arbetstagare som på grund av sin ålder inte kan få sjukdagpenning betalas dock lön för sjuktid enligt punkterna 5 och 6.
Sjukdomsåterfall (Recidiv)
7. När en arbetstagare på nytt insjuknar i samma sjukdom inom 30 dagar räknat från den dag då han återvänt till arbetet, betalas lön för sjuktid på följande sätt:
- - frånvaroperioderna adderas och för den sammanlagda perioden betalas lön som om det var fråga om en och samma sjukperiod
- - lön betalas dock minst för sjukförsäkringsperiodens karenstid. Karensen är, när rätten till dagpenning inletts redan under en tidigare period, i fall av recidiv, enbart dagen för insjuknandet. Lön betalas när dagen för insjuknandet är en arbetsdag.
15 § TILLFÄLLIG FRÅNVARO Akut sjukdom i familjen
1. Man eftersträvar att ge arbetstagaren möjlighet till en kort frånvaro utan lön vid akut sjukdomsfall i familjen.
2. När ett barn under 10 år insjuknar akut betalas lön till barnets vårdnadshavare enligt § 14 för arbetsdagar som infaller inom 1–3 kalenderdagar om
- - en kort frånvaro är nödvändig för arrangerandet av barnets vård eller för själva vården och
- - arbetstagaren utan dröjsmål har meddelat om sin frånvaro och hur länge den beräknas fortgå samt
- - läkarintyg över barnets sjukdom eller någon annan av arbetsgivaren godkänd utredning har företetts.
Till någon annan än ensamförsörjare betalas lön ifall den andra vårdnadshavaren på grund av förvärvsarbete eller arbetstiden inte har möjlighet att arrangera vården eller att själv vårda barnet.
Exempel 13.
A = arbetsdag F = fridag
LV = ledighet per vecka S = sjukt barn och arbetstagaren
Lön betalas för arbetsdagar (ti och to) som infaller under tre kalenderdagar (ti–to).
Lön betalas för de arbetsdagar (fre) som infaller under tre kalenderdagar (fre–sö).
Må A
Ti A
On F To
A Fr
A L
A ö
Sö LV
S S S S
To A Fr
A Lö
F Sö
LV M
å A
Ti A
S S S S
3. När ett barn är allvarligt sjukt är arbetstagaren berättigad att avtala om frånvaro utan lön (Statsrådets beslut 130/85).
Vigsel och bemärkelsedag
4. Dagen för den anställdas vigsel är fridag med lön om förrättningen sker på arbetstagarens arbetsdag.
5. För en arbetstagare vars anställningsförhållande fortgått minst ett år är 50- och 60-årsdagen fridag med lön ifall dessa infaller på arbetstagarens arbetsdag.
Dödsfall och begravning
6. Man eftersträvar att ge den anställda möjlighet till en kort frånvaro i samband med en nära anhörigs död och
begravning.
Med kort frånvaro avses den tid som behövs för arrangemang som dödsfallet och begravningen föranleder.
Nära anhöriga är närmast make/maka, föräldrar, far-, mor-, och svärföräldrar, barn och syskon.
Frånvaron minskar inte lönen.
Farmaciförbundets förtroendeuppdrag
7. En arbetstagare som har utnämnts till representant för Finlands Farmaciförbund vid kollektivavtalsförhandlingarna, ges i mån av möjlighet tillfälle att delta i förhandlingarna utan lön.
8. För en arbetstagare som är medlem i Finlands Farmaciförbunds förbundsfullmäktige eller förbundsstyrelsen, eftersträvar man att arrangera möjlighet att delta i mötena utan att lönen minskas.
Samhälleliga uppdrag
9. Till arbetstagaren betalas skillnaden mellan lönen och
ersättningen för inkomstbortfall när han under arbetstid deltar i - - kommunfullmäktiges eller
- - kommunstyrelsens eller
- - valnämnds eller valkommittés arbete för statligt eller kommunalt val eller
- - hälso- eller socialnämndens möte.
Skillnaden betalas när arbetstagaren gett en utredning över ersättningen för
inkomstbortfall.
Reservövningar
10. Till arbetstagaren betalas för reservövningsdagarna skillnaden mellan lönen och reservistlönen.
Förutsättningarna för frånvaro och semesterförmånerna
11. Arbetstagaren skall avtala med arbetsgivaren om frånvaro i enlighet med denna paragraf.
12. Frånvaro i enlighet med denna paragraf likställs vid intjäningen av semester med arbetsdagar eller arbetstimmar med undantag för punkterna 3, 4, 5 och 7.
16 § LÄKARUNDERSÖKNINGAR
Förutsättningarna för betalning av lön
I följande fall (a–e) minskas inte lönen för ordinarie arbetstid, förutsatt att man har arrangerat kontrollerna och undersökningarna med
undvikande av onödig förlust av arbetstid.
a. Konstaterande av sjukdom
Läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av sjukdom och laboratorie- eller röntgenundersökning som arbetstagaren fått läkarremiss till i samband med läkarundersökningen, ifall det inte gått att få en tid utom arbetstiden. Om mottagningstiden skulle flyttas veckor framåt
på grund av att arbetstagaren inte får mottagningstid utanför arbetstiden, godkänns läkarbesök under arbetstiden.
b. Plötslig tandsjukdom
För den tid som åtgår till vårdåtgärd vid akut tandsjukdom om - - tandsjukdomen före vård ger upphov till arbetsoförmåga och - - tandsjukdomen kräver vård samma dag eller under samma
arbetsskift och
- - tandläkarens intyg styrker arbetsoförmågan och det är brådskande med vård.
c. Graviditet
När en gravid arbetstagare går på medicinska undersökningar före förlossningen, ifall hon inte fått tid utom arbetstiden.
d. Företagshälsovård, kontroller
När arbetstagaren går på lagstadgad i företagshälsovårdens plan nämnd undersökning eller på under sådan ordinerad
efterundersökning.
Arbetsgivaren betalar arbetstagarens nödvändiga resekostnader i sam- band med nämnda undersökningar samt när förutsättningarna uppfylls dagtraktamente, ifall undersökningarna sker på annan ort.
e. Frånvaro av andra orsaker
Av kommunen ordnad screening (statsrådets förordning 1339/2006: mammografi och papaprov), ifall undersökningen varken genom arrangemang inom arbetsskiftsförteckningen eller genom systemet med lediga dagar eller genom användning av arbetstidsbanken går att ordna utom arbetstid.
17 § BARNS FÖDELSE Familjeledigheter 1.
1. Om särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps-, adoptions-, föräldra- samt vård- och partiell vårdledighet och återgång till arbetet efter dessa bestäms enligt arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen.
Anmälningstider
2. Man skall som regel meddela om moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet två månader innan ledigheten börjar.
Om adoptionsledighet skall om möjligt meddelas två månader innan ledigheten börjar.
Lönebetalning
3. Till en arbetstagare som blir moderskaps- eller adoptionsledig betalas a. lön för 3 månader, varvid arbetsgivaren åt sig ansöker om
moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen eller b. skillnaden mellan lönen och moderskapspenningen enligt
sjukförsäkringslagen för 3 månader.
För utbetalning förutsätts att
- - anställningen har fortgått minst 9 månader före ledigheten och - arbetstagaren efter föräldra-, adoptions- eller vårdledigheten
återvänder till arbetet, om inte anställningsförhållandet av skäl som inte beror på arbetstagaren har avslutats under ledigheten och det på så sätt är omöjligt att återvända.
Betalningen av skillnaden förutsätter en utredning över moderskapspenningens belopp.
Ifall arbetstagaren inte har lämnat de av FPA begärda utredningarna och moderskapspenningen därför inte betalas eller den betalas till ett mindre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens
lönebetalningsskyldighet med det belopp som inte betalts.
4. Enligt förutsättningarna i punkt 3 betalas till den som blir på faderskapsledighet
för de 6 första lediga dagarna skillnaden mellan lönen och
moderskaps- och föräldraledigheten beaktas sådan frånvaro inte som tid likställd med tid i arbete vid bestämningen av förmåner som är bundna till anställningstiden, såvitt något annat inte stadgats i lagen eller avtalats separat.
6. SEMESTER
18 § SEMESTER
1. Semesterförmånerna bestäms i kollektivavtalet såvida inte något annat föranleds av semesterlagen.
Semesterns längd
2. Semester intjänas för en full kvalifikationsmånad på följande sätt:
Arbetsförhållan dets längd vid kvalifikationsår ets (1.4–31.3) slut
Semester-
dagar/mån. Full semester
a. kortare än 1 år 2 d 24 d
b. minst 1 år, under 10 år 2,5 d 30 d c. minst 10 år, under
15 år i tjänst som omfattats av detta kollektivavtal
3 d 36 d
d. minst 15 år
i tjänst som omfattats av detta kollektivavtal
3 d 36 + 3 dagar
De som varit anställda minst 15 år har rätt att få den del av semestern som överskrider 30 dagar utanför
semesterperioden (2.5–30.9) förlängd med 50 %.
Enligt punkterna c och d inräknas i anställningstiden den tid av den nuvarande anställningen som berättigar till tjänstgöringsår och under vilken arbetstagaren har omfattats av detta kollektivavtal.
Den här bestämmelsen tillämpas från och med det kvalifikationsår som börjar 1.4.2003.
Full kvalifikationsmånad är en kalendermånad
- - under vilken arbetstagaren har arbetat minst 14 dagar.
- - under vilken arbetstagaren har arbetat minst 35 timmar.
Semester intjänas antingen enligt 14 dagars eller enligt 35 timmars regeln.
Semester intjänas enligt 35 timmars regeln när arbetstagaren enligt arbetsavtalet huvudsakligen arbetar mindre än 14 dagar per månad.
Hur semester ges
3. Innan semestern bestäms skall arbetsgivaren ge arbetstagaren möjlighet att uttrycka önskemål om tidpunkten för semestern.
Arbetsgivaren bestämmer begynnelsetidpunkten för semestern enligt semesterlagen.
Tidpunkten för semestern skall meddelas arbetstagaren om möjligt en månad eller åtminstone senast 2 veckor innan semestern börjar. Tidpunkten för semester som flyttats fram på grund av arbetsoförmåga meddelas två veckor innan, eller om detta inte är möjligt, minst en vecka innan ledigheten börjar.
4. Den som intjänar 2,5 semesterdagar per månad får 24 Exempel 14.
En deltidsanställd arbetstagare arbetar två dagar i veckan och vardera dagen åtta timmar. Enligt arbetsavtalet har
arbetstagaren inte möjlighet att arbeta 14 arbetsdagar per månad. Semesterrätten räknas ut enligt 35 arbetstimmars intjäningsregeln.
Arbetstagaren intjänar semester för varje månad med minst 35 arbetstimmar.
5. I samband med att anställningsförhållandet upphör samt att man inleder föräldra- eller vårdledighet kan arbetsgivaren och arbetstagaren även avtala om en annan tidpunkt för
semestern avvikande från 20 och 21 § i semesterlagen och från vad som bestämts ovan.
6. När semester ges räknas söndagar, andra kyrkliga helgdagar, första maj, självständighetsdagen, påsklördagen, midsommar- och julafton inte som semesterdagar.
7. Del av semester som överskrider den lagstadgade semestern (2,5 dagar/månad) kan ersättas i pengar genom avtal enligt § 20. Man kommer samtidigt överens om beräkningssättet.
Semester och fridagar
8. Semestern förorsakar inte ändringar i arbetstagarens permanenta fridagssystem.
Den på förhand uppgjorda fridagsplanen tillämpas även den vecka semestern inleds och den vecka den slutar.
Om arbetstagaren inte har en permanent fridag (se exempel 15)
- när semestern börjar eller slutar mitt i veckan ingår ingen fridag i den ofullständiga veckan
- när semestern börjar och slutar mitt i veckan ingår en fridag i endera veckan.
När semestern börjar mitt i veckan på torsdag och slutar mitt i veckan på onsdag har fridagen getts den vecka semestern tar slut.
On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö A S S S - S S S A A F LV
Må
När semestern börjar på torsdag och slutar på lördag ges ingen fridag den ofullständiga veckan.
On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö A S S S - S S S S S S LV Må
A = arbetsdag S = semesterdag LV = ledighet per vecka
Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö S S S S S S - S S A A A A LV
När semestern slutar mitt i veckan en tisdag ingår ingen fridag den
Exempel 15.
Semesterlön och tillägg
9. Lönen för en semesterdag räknas ut så att man dividerar månadslönen med talet 25.
Till semesterlönen läggs för månadsavlönade av de under kvalifikationsåret betalda kvälls-, lördags- helgaftons och nattilläggen
- - 9 % när anställningen fortgått kortare tid än ett år när kvalifikationsåret löper ut.
- - 11,5 % när anställningen fortgått minst ett år när kvalifikationsåret löper ut.
Exempel 16.
Arbetstagarens månadslön är 2 600 €. Under kvalifikationsåret har till arbetstagaren betalats 800 € i kvälls- och lördagstillägg. Därav är 11,5 % 92 € i vilket belopp ingår de tillägg som skall betalas både för sommar- och vintersemestern.
Arbetstagaren har rätt till 30 dagars semester. Lönen som skall betalas för en sommarsemester om 24 dagar är
24 x 2 600 € + 24 x 92 € (tillägg motsvarande sommarsemestern)
25 30
= 2 496 € + 73,60 € = 2 569,60 €.
I samband med betalningen av vintersemesterlönen betalas återstoden (18,40 €) av tilläggen.
Semesterpremien är 50 % av 2 569,60 €, dvs. 1 284,80 €.
Exempel 17.
En deltidsanställd timavlönad arbetstagare vars anställningsförhållande har fortgått minst ett år när kvalifikationsåret löper ut, arbetar varierande 1–3 dagar i veckan. Lönen betalas som timlön, efter- som man på grund av arbetsrytmen inte kan bestämma en delad månadslön för honom.
Arbetstagarens semester bestäms enligt 35 timmars intjäningsregeln.
Först reder man ut lönen för arbetad tid 1.4–31.3 och de kalkylerade lönerna enligt 12 §, 2 momentet i semesterlagen.
Betalning av semesterlön
10. Semesterlön betalas enligt semesterlagen såvida man inte avtalar annorlunda enligt § 20.
När det gäller ett avtal för hela den farmaceutiska personalen förhandlar man med förtroendemannen ifall en sådan valts.
Man får betala lönen för högst sex dagar semester på apotekets normala lönebetalningsdag.
11. Den kalkylerade semesterlönen och lönen för tid i arbete till en månads-avlönad fördelas vid behov så att den motsvarar den överenskomna lönen. Därvid beaktas inte kvälls-, lördags-, helgaftons- eller nattillägg.
eftersom han alla kvalifikationsmånader under kvalifikationsåret har arbetat minst 35 timmar eller timmar likställda med arbetad tid.
Semesterlönen är 11,5 % x 12 000 € = 1 380 €. I sommarsemesterlön betalas
24/30 x 1 380 € = 1 104 € och återstoden betalas i vintersemesterlön, dv 276 €.
Ifall anställningsförhållandet när kvalifikationsåret löper ut 31.3 har fortgått kortare tid än ett år intjänas semester 2 dagar i månaden och semesterlönen bestäms enligt 9 %.
När semester ges räknas även för deltidsanställda alla vardagar enligt semesterlagen som semesterdagar (normalt 6 vardagar/ vecka), även om arbetsdagarna vore 2–3 i veckan.
Dessutom betalas semesterpremien separat enligt § 19.
Exempel 18.
Arbetstagarens månadslön är 2 000 €. Hans semester är 24 dagar 1– 28.8. När han inleder semestern får han i semesterlön 24 x 2 000 € = 1 920 €.
25
Eftersom arbetstagaren skall få den lön som avtalats för augusti trots semestern, betalas till honom i lön för återstoden av månaden
2 000 € - 1 920 € = 80 €.
Semesterersättning
12. När anställningsförhållandet upphör betalas semesterersättning för intjänade outtagna semesterdagar utom förlängningen av
vintersemestern i punkt 2 d om 50 % (3 dagar).
Semesterersättningen beräknas som semesterlönen.
19 § SEMESTERPREMIE
Förutsättningar för betalning
1. Semesterpremie betalas när arbetstagaren:
- - inleder semestern vid meddelad eller avtalad tidpunkt och - - återvänder till arbetet genast när semestern tar slut.
Exempel 19.
Arbetstagarens månadslön är 2 000 €. Hans semester är 24 dagar 1.6–1.7. När han inleder semestern får han i enlighet med föregående exempel 1 920 €.
Eftersom arbetstagaren skall få den lön som avtalats för både juni och juli, jämnas lönen i samband med lönebetalningen för juli ut så att han för dessa månader får sammanlagt 4 000 €.
I juli betalas till arbetstagaren 4 000 € – 1 920 € = 2 080 €.
Exempel 20.
Anställningsförhållandet för en person som arbetat som
sjukledighetsvikarie fortgick 3 dagar. Det sammanlagda antalet arbetstimmar blev 15.
På basis av anställningsförhållandet arbetade personen i fråga så kort tid att en full kvalifikationsmånad inte tjänades in. När anställningsförhållandet upphör betalas dock i
semesterersättning 9 % av den lön som betalats för arbetet.
nedan.
- Belopp
2. Semesterpremien är 50 % av semesterlönen motsvarande den enligt semesterlagen intjänade semestern (2/2,5 dagar / månad).
Semesterpremien för en timavlönad som intjänar semester enligt 35 timmars regeln bestäms i förhållandet mellan intjänade
semesterdagar och den teoretiska totala semesterrätten som bestäms enligt anställningsförhållandets längd.
Betalning av semesterpremien
3. Semesterpremien betalas i samband med semesterlönen, såvida arbetsgivaren och arbetstagaren inte avtalar annorlunda enligt § 20.
Exempel 21 a:
En timavlönad arbetstagares anställningsförhållande började 1.9.
Han intjänar semester 1.9–31.3 på basis av 35 timmars regeln.
Under fyra kalendermånader har han arbetat minst 35 timmar.
Semesterdagarna är sålunda sammanlagt 4 x 2 dagar = 8 dagar. Semesterpremien är då:
8 x semesterlönen x 50 % 14
Divisorn är 14 eftersom tidsperiodens teoretiska semesterrätt är 7 x 2 dagar = 14 dagar.
Exempel 21 b:
En timavlönad arbetstagares anställningsförhållande har fortgått över ett år. Han intjänar semester på basis av 35 timmars regeln.
Under kvalifikationsåret har han under 8 månader arbetat minst 35 timmar. Semesterdagarna är sålunda sammanlagt
8 x 2,5 dagar = 20 dagar. Semesterpremien är då:
20 x semesterlönen x 50 % 30
semesterpremie i förhållande till varje enskild semesterdel, såvida man inte lokalt avtalar annorlunda.
5. Semesterpremien kan genom avtal enligt § 20 bytas ut mot ledig tid under ordinarie arbetstid. Den lediga tid som kan bytas ut mot semesterpremien är 50 % av antalet semesterdagar enligt semesterlagen. Vardagar räknas som utbytesdagar.
I fråga om avtal som berör hela den farmaceutiska personalen skall man förhandla med förtroendemannen ifall förtroendeman valts.
Vård-, studie- och alterneringsledighet samt övrig ledighet utan lön 6. Semesterpremie betalas även när arbetstagaren varit borta från
arbetet omedelbart efter semestern på grund av vårdledighet, studieledighet, alterneringsledighet eller någon annan med dessa jämförbar ledighet utan lön. För utbetalning av semesterpremien förutsätts att arbetstagaren har återvänt från ledigheten i enlighet med vad han/hon meddelat.
Semesterpremien betalas i samband med den lön som betalas när ledigheten tagit slut.
Pensionering
7. Semesterpremien betalas på semesterlönen och –ersättningen när arbetstagaren går i ålders-, invalid-, eller förtida ålderspension.
Värnplikt och frivillig militärtjänstgöring
8. Semesterpremie betalas till arbetstagare som sedan han/hon gjort sin värnplikt eller frivilliga militärtjänstgöring återvänder till arbetet i behörig ordning.
Semesterpremien beräknas enligt punkt 2, innan värnpliktstjänstgöringen börjar, på den då betalda
semesterlönen eller semesterersättningen och i enlighet med det då gällande kollektivavtalet.
När anställningsförhållandet upphör under pågående semester 9. Semesterpremie betalas när anställningsförhållandet upphör
under semestern av ekonomiska eller produktionsorsaker.
Exempel 22.
Arbetstagarens anställningsförhållande sades upp 30.5 av ekonomiska och produktionsorsaker så att det upphörde att gälla 30.7. Arbetstagarens sommarsemester infaller 14.7–
10.8.
Arbetstagaren får semesterpremie på 50 % av den avtalade semesterlönen för sommarsemestern (14.7–10.8). För semesterersättningen i samband med slutlikviden betalas inte semesterpremie.
7. AVTAL PÅ DE ENSKILDA ARBETSPLATSERNA
20 § AVTAL PÅ DE ENSKILDA ARBETSPLATSERNA 1. Vid avtal på de enskilda arbetsplatserna är avtalsparter
arbetsgivaren eller hans företrädare och förtroendemannen, arbetstagaren eller arbetstagarna.
Ifall enbart förtroendeman inom Servicefacket rf har valts för apoteket kan den farmaceutiska personalen skriftligt
befullmäktiga honom att representera sig i frågor om vilka avtalas enligt denna paragraf.
2. Avtalet skall ingås skriftligt på begäran av någondera avtalsparten.
3. Avtalet kan ingås tillsvidare eller för viss tid.
Uppsägningstiden för ett avtal som gäller tills vidare är tre månader såvida man inte avtalar annorlunda.
Ett visstidsavtal som har gällt i två års tid kan sägas upp på samma sätt som ett avtal som gäller tills vidare.
När ett avtalat arrangemang är bundet till en viss tidsperiod fortsätter det i varje fall till periodens slut.
4. När avtalet löpt ut tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet.
5. Avtal på de enskilda arbetsplatserna enligt denna paragraf har kollektivavtals rättsverkningar.
8. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
21 § SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Förtroendeman
1. Farmaceutisk personal på apotek har rätt att inom sig välja en förtroendeman att representera sig i frågor som gäller tolkning av detta avtal.
Arbetsgivaren skall utan dröjsmål informeras skriftligt om val och om vald förtroendeman.
2. Den som valts till förtroendeman får inte på grund av detta uppdrag utsättas för påtryckning eller sägas upp.
3. På förtroendemän tillämpas det förtroendemannaavtal som undertecknats av Apotekens Arbetsgivarförbund och Finlands Farmaciförbund 30.6.1977.
4. Till förtroendemannen betalas förtroendemannaersättning för skötseln av förtroendemannauppgiften om det i apoteket finns minst 9 ordinarie farmaceuter eller provisorer som hör till Finlands Farmaciförbund. Ersättningen är 37,70 euro i månaden (fr.o.m.
1.1.2019 38,05 €/mån.). Ersättningen betalas för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för utförd arbetstid.
Förbindelseperson
5. Ifall man inte på arbetsplatsen har valt en i detta avtal avsedd förtroendeman, kan arbetstagarna bland sig välja en
förbindelseperson. Arbetsgivaren ska skriftligt meddeles om valet av förbindelseperson.
6. Förbindelspersonen informerar arbetstagarna på arbetsplatsen om innehållet i information från deras organisation.
Förbindelsepersonen får delta i behandlingen av frågor gällande tolkningen av detta avtal.
7. Den person som har valts till förbindelsperson får inte på grund av denna uppgift utsättas för påtryckningar eller avskedas från sitt arbete.
Utbildning
8. Parterna anser arbetstagarnas yrkesutbildning viktig. Meningen med yrkesutbildningen är att hålla personalens yrkeskunskap och
kompetens à jour och att utveckla dessa så att de motsvarar apotekets nuvarande och kommande behov. Med utbildningen kan man också påverka apotekens produktivitet, hur personalen utvecklas i arbetet och arbetsmotivationen.
Lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården förpliktar både arbetsgivaren och den farmaceutiska personalen i fråga om fortbildning. Den farmaceutiska personalen är skyldig att upprätthålla och utveckla den yrkesskicklighet som yrkesutövningen förutsätter samt att fördjupa sig i förordningar och bestämmelser som gäller yrkesutövningen. Å andra sidan skall arbetsgivaren skapa förutsättningarna för att den farmaceutiska personalen skall kunna delta i behövlig yrkesinriktad fortbildning.
Det är ändamålsenligt att arbetsgivaren och arbetstagaren i samarbete kartlägger utbildningsbehovet, gör upp utvecklingsplanen på basis av den jämte kostnadsförslag. Verkställandet och uppföljningen av utbildningen behandlas likaså en gång om året.
9. När arbetsgivaren ger arbetstagaren yrkesutbildning eller sänder arbetstagaren på kurser med anknytning till hans yrke ersätts kostnaderna för utbildningen och inkomstbortfallet för ordinarie arbetstid.
När utbildningen sker utom arbetstid ersätts de direkta kostnaderna för den.
10. Parternas gemensamma ställningstagande om upprätthållandet och utvecklandet av yrkeskunskap ingår som bilaga i
utbildningsavtalet.
Välbefinnande i arbetet och upprätthållande av arbetsförmågan 11. Med avseende på arbetshälsan är det viktigt att man på
arbetsplatsen följer med arbetstagarnas arbetsförmåga och sjukfrånvaro.
Verksamhet som gynnar arbetshälsan innebär fortgående och övergripande utveckling av arbetet, arbetsmiljön och
arbetsgemenskapen. En satsning på välbefinnande i arbetet också kan öka arbetets produktivitet.
Det rekommenderas att man på arbetsplatsen fäster särskild
uppmärksamhet vid arbetstagarnas ork och möjligheter att fortsätta i arbetet med beaktande av arbetstagarnas individuella drag.
Åtgärder som planeras för att upprätthålla arbetsförmågan behandlas i samarbete med personalen. Utgångspunkten är att identifiera både arbetstagarens och personalens behov, sträva efter gemensamma intressen och finna lösningar för att uppnå dem.
Samtidigt kan man granska åldrandets konsekvenser för arbetstagarens arbetsförmåga och arbetsuppgifter.
Företagshälsovården är en viktig samarbetspartner för bevarandet och uppföljningen av arbetsförmågan.
Det rekommenderas att arbetsgivaren och arbetstagaren senast då arbetstagaren fyllt 60 år diskuterar de eventuella åtgärder som stödjer arbetstagarens möjligheter att orka och fortsätta i arbetet.
Arbetsgivaren kan vid behov dirigera en arbetstagare till företagshälsovården för bedömning av arbetsförmågan och för utredning av behoven av eventuella rehabiliteringsåtgärder.
Arbetsrock
12. Arbetsgivaren skaffar arbetsrockar till arbetstagarna och ansvarar för deras tvätt och underhåll.
Grupplivförsäkring
13. Arbetsgivaren bekostar arbetstagarens grupplivförsäkring på det sätt som centralorganisationerna kommit överens om.
9. FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED
22 § MENINGSSKILJAKTIGHETER Lokala förhandlingar
1. Först förhandlar arbetsgivaren med den anställda eller förtroendemannen om meningsskiljaktigheter som gäller kollektivavtalet.
När enighet inte nås i frågan skall lokala förhandlingar gemensamt konstateras avslutade. Då rekommenderas att en promemoria om meningsskiljaktigheterna görs upp. Av promemorian skall bl.a.
följande framgå:
- - apoteket
- - de oeniga parterna
- - innehållet i meningsskiljaktigheten kort och i faser - - vardera partens krav jämte motiveringar
- - datum och parternas underskrift
2. I fråga om det lokala förhandlingsförfarandet följs bestämmelserna i
§ 11 i förtroendemannaavtalet.
Förbundsförhandlingar
3. När enighet i frågan inte nås vid lokala förhandlingar kan den lämnas för avgörande i förbunden.
Arbetsdomstol
4. När enighet i frågan inte nås vid förbundsförhandlingar kan den lämnas för avgörande i arbetsdomstolen.
Konfliktåtgärder
5. Alla konfliktåtgärder som riktar sig mot kollektivavtalet är förbjudna.
6. Påföljderna för brott mot detta kollektivavtal bestäms enligt på underteckningsdagen gällande kollektivavtalslag och centralorganisationsavtal.
10. GILTIGHETSTID OCH FRAMLÄGGNING
23 § AVTALET SKALL FINNAS TILL PÅSEENDE
Detta kollektivavtal skall finnas till påseende på arbetsplatsens anslagstavla eller motsvarande plats.
24 § AVTALETS GILTIGHET
1. Avtalet gäller 1.11.2017–31.10.2020.
Om parterna inte under lönejusteringsförhandlingarna våren 2019 når enighet om eventuella förhöjningar under avtalets tredje år senast 30.6.2019 kan bägge parterna säga upp detta överenskomna kollektivavtal med verkan enligt denna paragraf från och med 31.10.2019.
2. Avtalet gäller ett år i sänder ifall det inte sägs upp senast en månad innan det löper ut.
3. Den som säger upp avtalet skall samtidigt lämna en promemoria över ändringsförslag till motparten. Annars är uppsägningen ogiltig.
4. Bestämmelserna i detta avtal gäller tills ett nytt avtal har trätt i kraft eller förhandlingarna mellan avtalsparterna av endera parten har konstaterats avslutade.
