Lokal värdegrund och värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Sollentuna

Tjänsteutlåtande

Margareta Hedblom- Larsson

Processledare 08-579 215 08

2012-05-30 Sidan 1 av 3

Dnr 2012/172 VON.719 Vård- och omsorgsnämnden

Lokal värdegrund och värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Sollentuna

Förslag till beslut

• Vård- och oinsorgsnämndens vision: "Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet i trygghet och glädje" antas som lokal värdegrund för äldreomsorgen

• Vård- och omsorgsnämnden antar som lokal värdighetsgaranti inom aldreomsorgen att all personal ska presentera sig med namn och kunna legitimera sig vilket är i enlighet med nämndens lokala värdegrund om att skapa trygghet för den äldre

Sammanfattning

Den 1 januari 2011 trädde en ny bestämmelse i kraft i socialtjänstlagen (SoL 2001:453), om värdegrund inom äldreomsorgen. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) står det i 5 kap. 4§ första stycket SoL och benämns som den nationella värdegrunden för att särskilja denna från de olika värdegrunder som kan finnas på lokal nivå.

Vård- och omsorgsnämndens vision "Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet i trygghet och glädje" visionen stämmer väl överens med den nationella värdegrunden och föreslås även vara vård- och omsorgsnämndens värdegrund.

Socialstyrelsen har i uppdrag att stimulera kommunerna att införa lokala värdighetsgarantier. Kommunens lokala värdighetsgaranti ska utgå från den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen. Värdighetsgarantier ska ge något utöver vad den enskilde redan har rätt till enligt lag och gällande föreskrifter. Vård- och omsorgsnämndens lokala värdighetsgaranti inom äldreomsorgen är att all personal ska presentera sig med namn och kunna legitimera sig vilket är i enlighet med nämndens lokala värdegrund om att skapa trygghet för den äldre.

Vård- och omsorgsnämndens förslag till utformning av värdighetsgarantier är att införa ett eTjänstekort för all vårdpersonal. Kortet blir både en personlig e-legitimation och en e-tjänstelegitimation. Det innebär att när

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Tjänsteutlåtande

2012-05-30

Dnr 2011/91 VON.121 Sidan 2 av 3

vård- och omsorgspersonalen möter sina brukare så ska de alltid kunna identifiera sig med sitt eTjänstekort.

Bakgrund

Den 1 januari 2011 trädde en ny bestämmelse i kraft i socialtjänstlagen (SoL 2001:453)^s om värdegrund inom äldreomsorgen. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) står det i 5 kap. 4§ första stycket SoL och benämns som den nationella värdegrunden för att särskilja denna från de olika värdegrunder som kan finnas på lokal nivå. Syftet med värdegrunden är att tydliggöra de etiska värden och normer som bör vara grunden för arbetet inom äldreomsorgen. Värdegrundsbestämmelsen omfattar både individuellt beslutade insatser och allmänt riktade insatser (till exempel öppna dagcentraler och näffpunkter) för äldre personer enligt SoL. Men en enskild person kan inte grunda en rättighet att få ett visst bistånd direkt på bestämmelsen i 5 kap.4§ första stycket SoL.

I Socialstyrelsens allmänna råd (SOFS 2012:3) om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre ges rekommendationer till stöd för

tillämpning av 5 kap.4§ första stycket SoL om att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. De allmänna råden ska vägleda verksamheterna och bidra till en enhetlig tillämpning av värdegrunden.

Vård- och omsorgsnämndens vision " A l l a ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet i trygghet och glädje" visionen stämmer väl överens med den nationella värdegrunden och föreslås även vara vård- och omsorgsnämndens lokala värdegrund.

Socialstyrelsen har i uppdrag att stimulera kommunerna att införa lokala värdighetsgarantier. För 2012 har stimulansmedel på 351 200 beviljats för framtagande av lokala värdighetsgarantier. Kommunens lokala

värdighetsgarantier ska utgå från den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen. En värdighetsgaranti kan bland annat förtydliga och konkretisera hur en kommun tillämpar värdegrunden. Värdighetsgarantier ska ge något utöver vad den enskilde redan har rätt till enligt lag och gällande föreskrifter. I allmänna råd under området välbefinnande och trygghet framgår bl.a att personalen ska arbeta på ett sätt som skapar förtroende och trygghet. Tryggheten betonas också i nämndens vision.

Vård- och omsorgsnämndens lokala värdighetsgaranti inom äldreomsorgen är att all personal ska presentera sig med namn och kunna legitimera sig vilket är i enlighet med den föreslagna lokala värdegrunden om att skapa trygghet för den äldre. Vård- och omsorgsnämndens förslag till utformning

Värdegrunden i socialtjänstens

omsorg om äldre

- Personalen beaktar atl den äldre personen befinner sig i en beroen- deställning och verkar för att bemötandet upplevs som respektfullt.

SOSFS 2012:3

Välbefinnande Trygghet

Av 5 kap. 4 § undra stycket socialtjänst Ingen (2001:453) framgår det atl socialnämnden ska verka för att äldre personer fav möjlighet all leva och bo självständigt under trygga förhållanden.

Den nämnd soin har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten el- ler den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet bör beakta föl- jande aspekter i syfte nit verka för all liklve personer ska kJlnna trygg-

hel:

- Personalen arbetar pn ett slttl som skapar förtroende och trygghet - Personalen vörnar om alt insatser genomförs på dc lider och pn det

still som personalen och den äldre personen liar kommil överens om.

- Personalen informerar den iildre personen inför förändringar, t.ex.

om nitr och hur en insats ska genomföras.

- Personalen arbetar på ett slttl som säkerställer kontinuitet i insat- serna, l.ex. genom alt ta htinsyn lill den iildre personens önskemål om vem som återkommande ska hjitlpa till med den personliga om- vårdnaden.

- Personalen uppmärksam mar sådant som skapar oro eller ovisshet hos den iildre personen och kommer överens med honom eller hen- ne om vad som ska göras för att han eller hon ska kiinna sig Irygg.

- Personalen arbetar på ett siitt som säkerställer all de insatser som ges iir lättillgängliga och att det flr enkelt för den iildre personen all komma i kontakt ined ansvarig personal.

Meningsfull tillvaro

Av 5 kap. 4 § andra slyckel socialtjänstlagen (2001:453) framgår del atl socialnämnden ska verka föv alt äldre personer får möjlighet atl ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten el- ler den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamliel bör beakla föl- jande aspekter i syfte att verka för alt äldre personer ska uppfatta sin

tillvaro som meningsfull;

- - Personalen beaktar den äldre personens behov nv socialt innehåll i insatserna.

- Personalen skapar förutsättningar för den äldre personen atl upp- leva cn meningsfull tillvaro, alltifrån möjligheten all utöva någon fysisk aktivitet till all han eller hnn kan leva enligt sin kultur, livs- åskådning och tro.

5

SOLLENTUNA KOMMUN

Vård- och omsorgskontoret Dnr 2012/172 VON.719

1(2)

Bilaga:2

Lokal värdegrund och lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Sollentuna

Nationella Värdegrunden

Den 1 januari 2011 trädde en ny bestämmelse i kraft i socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, om värdegrund inom äldreomsorgen.

Socialtjänstens omsorg om äldre ska imiktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) står det i 5 kap. 4§ första stycket SoL och benämns som den nationella värdegrunden.

Många av de områden som ingår i värdegrunden regleras redan genom andra bestämmelser i SoL. I t.ex. 5 kap.4§ andra stycket SoL framgår att

socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

Värdegrundens syfte och omfattning

Syftet med värdegrunden är att tydliggöra de etiska värden och normer som är grunden för arbetet inom äldreomsorgen.

Värdegrundsbestämmelsen i 5 kap. 4§ första stycket SoL omfattar:

• offentligt och enskilt driven verksamhet

• individuellt beslutade insatser och allmänt inriktade insatser (till exempel Öppna dagcentraler och träffpunkter) för äldre personer enligt SoL

• handläggning av ärenden och utförande av insatser

En enskild person kan dock inte grunda en rättighet att få ett visst bistånd direkt på värdegrund sbestäinmelsen.

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

I Socialstyrelsens allmänna råd (SOFS 2012:3) om värdegrunden ges

rekommendationer till stöd för tillämpningen av bestämmelsen. De allmänna råden är uppdelade i två områden "Värdigt liv" och "Välbefinnande" och ska ge vägledning och bidra till en enhetlig tillämpning av värdegrunden. I de allmänna råden upptas följande under respektive område:

Värdigt liv

• Insatser av god kvalitet

• Privatliv och integritet

• Självbestämmande, delaktighet och individ anpassning

• Gott bemötande

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 210 44 www.soIlentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Välbefinnande

• Trygghet

• Meningsfull tillvaro

Lokal värdegrund i Sollentuna

Vård- och omsorgsnänindens antog i samband med budgeten 2012 en vision som lyder " A l l a ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet i trygghet och glädje". Visionen är i linje med den nationella värdegrunden.

Visionen utgör därmed även vård- och omsorgsnämndens lokala värdegrund.

Värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Socialstyrelsen har i uppdrag att stimulera kommunerna att införa lokala värdighets garantier. De lokala värdighetsgarantierna ska utgå från den nationella värdegrunden i SoL. Målgruppen är personer som är 65 år eller äldre. En värdighetsgaranti kan förtydliga och konkretisera hur en kommun tillämpar värdegrunden. De lokala värdighetsgarantierna ska ha en koppling både till den nationella och lokala värdegrunden.

Lokal värdighetsgaranti i Sollentuna kommun

Med koppling till bestämmelserna i SoL och de allmänna råden har Sollentuna kommun valt att utforma en lokal värdighetsgaranti som bygger på mötet mellan brukaren och de olika personer som involveras i omsorgen. I kontakten med den enskilde ska alltid en presentation göras, där det tydligt framgår vem som utför tjänsterna. Respekt och trygghet förutsätter ömsesidighet i mötet och då är kännedom om namnet grundläggande. Det skapar också trygghet för den enskilde, vilket också överensstämmer med nämndens vision och tillika värdegrund. Den lokala värdighetsgarantin i Sollentuna är därmed, att all personal ska presentera sig med namn och kunna legitimera sig. N u finns en form för enkel legitimation genom att all personal kommer att få eTjänstekort som också kommer att fungera som e-legitimation. Det innebär att när vård- och omsorgspersonalen möter brukaren så ska de alltid identifiera sig med sitt eTjänstekort.

Synpunkter och Klagomål

Om värdighets garantin inte uppfylls för den enskilde, kan den enskilde

använda sig av vård- och omsorgsnämndens klagomålshantering. Den enskilde ska erhålla ett svar inom sju dagar, där vidtagna åtgärder eller förslag till åtgärder lämnas till beställaren från utföraren. En lokal värdighetsgaranti är inte en garanti i civilrättslig mening. En enskild person har inte rättsliga medel för att kräva uppfyllelse och har inte heller någon rätt till exempelvis

skadestånd.

Tjänsteutlåtande

Margareta Hellblom- Larsson

Process ledare 08-579 215 08

2012-05-29 Sidan 1 av 3

Dnr 2011/112 VON.719 Vård- och omsorgsnämnden

Projektet Det sociala innehållet i vardagen

Förslag till beslut

• Vård och om sorgsnämnden noterar att Gemensamma krafter övergår från samhällsuppdraget till S O L O M som en del i uppdraget inom ramen för uppdraget Förebyggande verksamhet

• Vård och omsorgsnämnden noterar att Projektet det Sociala innehållet i vardagen avslutas under 2012 när finansieringen med stimulansmedel

Sammanfattning

I Socialstyrelsens krav i samband med ansökan om stimulansmedel för det Sociala innehållet i vardagen, framgick att äldre personers sociala behov behöver uppmärksammas i större utsträckning. En viktig uppgift för äldreomsorgen är att öka samarbetet med frivilligsektorn och liitta former för utveckling av generella insatser på detta område. Det sociala innehållet måste ses i ett helhetsperspektiv. Det kan inte ses som en isolerad fråga, det finns många aktörer såväl inom kommunen som inom frivilligsektorn och det berör alla.

I ett av vård- och omsorgsnämndens mål i budget 2012 framgår att antalet deltagare på seniorträffar, internetcafé, seniorgymnastik och träffpunkt ska öka med 10%.

Utifrån nämndens mål startades projektet "Gemensamma krafter" inom ramen för det Sociala innehållet i vardagen.

Projektet har nu resulterat i att det på Sollentuna kommuns hemsida, under Se&göra, finns en portal för Seniorer med länkar till kommunens aktiviteter, pensionärsföreningarna i Sollentuna, Svenska kyrkan m.fl. Portalen har tagits fram i samverkan mellan pensionärsföreningarna, demensföreningen, Svenska kyrkan, Förebyggande verksamheten och vård-och omsorgs- kontoret i Sollentuna.

Bakgrund

Sociala innehållet i vardagen

I Socialstyrelsens krav i samband med ansökan om stimulansmedel för det Sociala innehållet i vardagen, framgick att äldre personers sociala behov behöver uppmärksammas i större utsträclming. En viktig uppgift för äldreomsorgen är att öka samarbetet med frivilligsektorn och hitta former för utveckling av generella insatser på detta område. Deltagande i

träffpunkter och andra öppna verksamheter är ett viktigt sätt för äldre att upphör

Besök Postadress Telefon växei Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

SOLLENTUNA KOMMUN

Monika Linderstål 2012-08-07

Sida 1 av 1

Dnr 2012/149 VON.710 Vård- och omsorgsnämnden

Ej verkställda beslut inom tre månader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Förslag till beslut

• Vård- och omsorgsnämnden noterar rapport om ej verkställda beslut inom tre månader enligt lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade per 2012-06-30 Sammanfattning

Vård- och omsorgsnämnden ska rapportera ej verkställda beslut inom tre månader enligt lagen stöd och service till vissa funktionshindrade till socialstyrelsen varje kvartal. Rapporten ska även delges

koinmunfullmäktige och revisorerna. Föreligger rapport per 2012-06-30.

Avdelningschef för funktionshinder

Bilagor:

1 Rapport per 2012-06-30

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 210 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

SOLLENTUNA KOMMUN ^Rapport

Vård- och om sorgs kontoret

Monika Linderstål 2012-08-07 Socialt sakkunnig Sida 1 av 1

Tfn: 579 214 43

Dnr 2012/149 VON 710 Kommunfullmäktige och vård och omsorgsnämnden

Rapportering av ej verkställda beslut enligt tillägg i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Rapporteringen avser 30 juni, 2012

Kommunerna och landsting har från 1 juli, 2008 genom ett tillägg i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skyldighet att till Socialstyrelsen rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Från samma dag gäller även skyldighet att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader. Rapporteringen till Socialstyrelsen skall ske på

individnivå och en gång per kvartal. Socialstyrelsen har from jan 2010 ansvar att hämta in dessa rapporter från kommunerna.

Vård och omsorgskontoret lämnar denna rapport av gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringen avser också avbrott i verkställigheten som inte verkställts på nytt inom tre

månader. Denna rapportering avser beslut är fattade utifrån LSS lagen. Mät datum 30 juni, 2012.

Vid detta rapporterings tillfälle av icke verkställda beslut inom tre månader, redovisas att 5 personer som har icke verkställda beslut inom 3 månader avseende kontaktperson och en person avseende daglig verksamhet. Ett av besluten har verkställts under rapporteringsperioden. Beslut räknas som verkställt först den dag insatsen faktiskt påbörjats.

Anette Ceder

Avdelningschef, avdelning funktionshinder Bilaga: Rapportering icke verkställda beslut

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 210 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

1 V å r d - o c h o m s o r g s n ä m n d e n

Rapportering av icke verkställda beslut, L S S

Rapprterinqsdatum 2012-06-30

Antal beslut som inte har verkställts inom tre m å n a d e r

Vilka typer av bistånd dessa beslut gäller Hur lång tid som förflutit från dagen från respektive beslut

Datum för första erbjudande

Hur m å n g a av besluten som gäller

män respektive kvinnor Bostad med

särskild service vuxna

Daglig-

verksamhet Kontaktperson

Korttidsvistelse utanför egna

hemmet

Avlösarservice i hemmet

Besluts datum

Rapporterings

datum Tidsskillnad

Erbjudnings-

datum Män Kvinnor

i X 2011-12-02 2012-06-30 212 ^X

1 x 2011-11-30 2012-06-30 214 ^X

i _X 2011-12-19 2012-06-30 195 2012-01-13 ^X

1 X 2011-04-01 2012-04-19 385 ^X

1 X 2011-09-12 2012-06-30 293 2012-05-30 ^X

X 2011-12-06 2012-06-30 208 ^X

6 0 1 5 0 0 1 5

Rapport 2012-08-07

Dnr. 2012/148 VON 710 Vård och omsorgsnämnden

och kommunfullmäktige

Icke verkställda beslut inom tre månader enligt socialtjänstlagen. Beskrivning av icke verkställda beslut och väntetid för verkställighet.

Rapporteringstillfälle 2012-06-30

V i d detta rapporterings tillfälle av icke verkställda beslut inom tre månader, redovisas 11 personer som har icke verkställda beslut. Alla beslut avser särskilt boende. A v dessa har 4 personers beslut verkställts under perioden.

Sju personer kvarstår som ännu inte flyttat in på något särskilt boende inom tre månader.

Alla personer av de 11 som rapporteras har erbjudits särskilt boende men tackat nej, vid ett eller flera tillfallen.

Väntetiden har varit från 94 dagar till 510 dagar för den som väntat längst.

Beslut räknas som verkställt först den dag personen faktiskt flyttat in på det särskilda boendet.

Antal icke verkställda beslut vid de fyra senaste rapporteringstillfällena är:

12 personer 31 mars 2012 13 personer december, 2011 14 personer 30 september, 2011 8 personer 30 juni, 2011

Mona Zakeri

Avdelningschef för äldreomsorg Socialt sakkuimig

Bilaga: Sammanställningsrapport för 30 juni, 2012

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 210 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

V å r d - o c h o m s o r g s n ä m n d e n

Rapportering av icke verkställda b e s l u t S o L

Rapprteringsdatum 2012-06-30

Antal beslut som inte har verkställts inom tre m å n a d e r

Viika typer av bistånd dessa beslut gäller

Hur lång tid som förflutit från dagen från respektive beslut

Datum för första erbjudande

Hur m å n g a som gäller m kvit

av besluten än respektive mor

Särskilt boende Hemtjänst Dagverksamhet

besluts

datum

Kapporterings

datum Tidsskillnad Datum Män Kvinnor

1 X 2011-09-23 2012-01-17 117 2011-12-12 ^X

1 X 2011-09-06 2012-06-14 283 2011-11-05 ^X

1 X 2011-11-29 2012-03-03 96 2012-01-02 ^X

1 X 2011-11-29 2012-07-09 224 2012-01-10 ^X

1 X 2011-12-29 2012-06-30 185 2012-02-16 ^X

1 X 2012-03-29 2012-06-30 94 2012-04-10 ^X

1 X 2012-03-21 2012-06-30 102 2012-04-10 ^X

1 X 2012-03-02 2012-06-30 121 2012-04-16 ^X

1 X 2012-01-23 2012-06-30 160 2012-02-22 ^X

1 X 2011-02-07 2012-06-30 510 2011-03-13 ^X

1 X 2011-11-16 2012-06-30 228 2011-11-28 ^X

11 11 0 0 4 ⁷

Tjänsteutlåtande

Christina B. Embretsen Utredare

08-579 214 24

2012-08-06 Sida 1 av 3

Dnr 2012/221 VON.712 Vård- och omsorgsnämnden

Översyn av ersättningsnivån samt övriga delar i förfrågningsunderlaget för Fritt val - Hemtjänst

Förslag till beslut

1. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att revidera förfrågnings- underlag för Fritt val - Hemtjänst i enlighet med utredningen Över- syn av ersättningsnivån samt övriga delar i förfrågningsunderlaget för Fritt val - Hemtjänst, 2012-08-08. Revideringen ska gälla från och med 2012-10-01.

2. Vård- och omsorgsnämnden ger kontoret i uppdrag att förhandla och teckna tilläggsavtal med befintliga hemtjänstutförare i enlighet med

ovanstående beslut.

3. Vård- och omsorgsnämnden ger kontoret i uppdrag att följa upp utbildningskraven på hemtjänstutförarnas ledning och personal under hösten 2014 för att säkerställa att de nya kraven kommer att vara uppfyllda inom utsatt tid.

Sammanfattning

Vård- och omsorgsnämnden införde en enhetlig ersättning inom Fritt val ~ Hemtjänst den 1 oktober 2011. Eftersom elektronisk tidmätning hade införts tidigare samma år höjdes även ersättningsnivån.

Vård- och omsorgskontoret har på uppdrag av nämnden följt upp utfallet av den nya ersättningen. Kontoret föreslår att ersättningsreglerna förändras och reduceras till förmån för en högre grundersättning. Syftet är att förenkla och göra ersättningssystemet skarpare. Ersättningen för utförda timmar av anhöriganställda föreslås sänkas i enlighet med nämndens beslut i juni 2012 i samband med åtgärdsplanen. För att utjämna de ekonomiska förutsättning- arna, och därmed konkurrensförhållandena, mellan egenregin och de privata utförarna föreslår kontoret att nämnden sänker momskompensation i hem- tjänsten till de privata utförarna.

I kontorets uppdrag från nämnden ingick även att se Över övriga delar i för- frågningsunderlaget. Kontoret förslår bland annat att utbildningskraven på utförarnas ledning samt all tillsvidare anställd personal höjs, att nämnden ställer krav på miljövänliga fordon inom hemtjänsten samt skriver in att nämndens kostpolicy ska följas.

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 210 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Tjänsteutlåtande

2012-08-06

Dnr 2012/221 VON.712 Sidan 2 av 3

Bakgrund

Vård- och omsorgsnämnden införde en enhetlig ersättning för serviceinsat- ser, omvårdnadsinsatser samt hemstödsinsatser inom Fritt val - Hemtjänst den 1 oktober 2011. Eftersom elektronisk tidmätning hade införts i hem- tjänsten den 1 januari 2011 höjdes även ersättningsnivån.

Vård- och omsorgskontoret har på uppdrag av nämnden följt upp utfallet av den nya ersättningen. I kontorets utredning kan man se att snittkostnaden per brukare har sjunkit med ca 15 % jämfört med 2010, tillföljd av införan- det av elektronisk tidmätning. Efter höjningen av ersättningsnivån ligger kostnaderna fortfarande ca 10 % lägre än år 2010.

Kontoret har vidare konstaterat att egenregin inom hemtjänst, S O L O M , gick med underskott år 2011 med 13,5 miljoner kronor och att egenregin progno- stiserar ett underskott även i år, trots den högre ersättningen. De privata utförarna har inte signalerat att den nya ersättningsnivån är för låg. Det finns dock en viss oro från kontorets sida att nöjdheten till största delen beror på Sollentunas generösa ersättningsregler, 7-dagarsregeln vid frånvaro, avböjda insatser och avslutade ärenden, i kombination med en hög momskompen- sation. Ur ett beställarperspektiv är det viktigt att få ut så mycket utförd hemtjänsttid som möjligt för den ersättning man ger. Kontoret har därför, på uppdrag av nämnden, sett Över ersättningsreglerna vilket föranleder förslag om ytterligare höjning av ersättningsnivån.

Kontoret föreslår att ersättningsreglerna förändras och reduceras till förmån för en högre grundersättning. Syftet är att förenkla och göra ersättnings- systemet skarpare. Kontoret föreslår därför att uppstartstiden för ett nytt hemtjänstärende minskas, liksom uppsägningstiden vid avslutade ärenden.

Engångsersättningen för nytt trygghetslarmsärende föreslås sänkas på grund av förändrad omfattning av uppdraget. Därutöver föreslår kontoret att nämn- den inte ersätter för avböjda insatser, frånvaro eller vid sjukhusvistelse, men att utförarna delvis kompenseras genom en något högre grundersättning.

Kontorets förslag är att hemtjänstersättningen höjs från 311 kr/h till 338 kr/h exkl. momskompensation. Ersättningen för utförda timmar av anhörigan- ställda föreslås sänkas till 278 kr/timma exkl. momskompensation, i enlighet med nämndens beslut i juni 2012 i samband med åtgärdsplanen.

För att utjämna de ekonomiska förutsättningarna, och därmed

konkurrensförhållandena, mellan egenregin och de privata utförarna föreslår kontoret att nämnden sänker momskompensation i hemtjänsten till de privata utförarna från 6 % till 2,5 %.

I kontorets uppdrag från nämnden ingick även att se över övriga delar i för- frågningsunderlaget. Kontoret förslår att utbildningskraven på utförarnas ledning samt all tillsvidare anställd personal höjs. Befintliga hemtjänstut- förare ska f å skälig tid för omställning.

Tjänsteutlåtande

2012-08-06

Dnr 2012/221 VON.712 Sidan 3 av 3

Slutligen föreslår kontoret att nämnden ställer krav på miljövänliga fordon inom hemtjänsten, skriver in att nämndens kostpolicy ska följas samt uppdaterar texterna kring administrativa system och ersättningsregler.

Bilagor:

1. Översyn av ersättningsnivån samt övriga delar i förfrågningsunderlag för Fritt val - Hemtjänst, 2012-08-08.

Beslutsexpediering:

Akt

Förvaltningschef Magnus Widén

Avdelningschef för äldreomsorg Mona Zakeri Avdelningschef för funktionshinder Anette Ceder

Avdelningschef för stöd och utveckling Katarina Salomonsson Socialt sakkunnig Monika Linderstål

Controller Monica Wall Controller Sitara Khanam Utredare Christina B. Embretsen

SOLLENTUNA KOMMUN

ÖVERSYN A V

EtRSÄTMMGS^BVÅIM SAMI OVROGA DELAfR fl

P © [ R F [ R Å G » G S y » E [ R L A ( 3 E T FÖR FFtflTT V A L = HEiflTJÄMST

2012-08-08

Dnr. 2012/221 VON.712

Cliristina B . Embretsen Utredare

Sollentuna kommun / 2012-08-08

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 4

2 Inledning 5

2.1 Bakgrund och syfte 5

2.2 Disposition 5 2.3 Centrala begrepp 6

3 Utfall av ersättningsförändringar i hemtjänsten 7

3.1 Ersättningsförändringarna 2011 7

3.2 Kostnadsutvecklingen 7 3.3 Översikt av utfallet av antalet ersatta timmar 8

3.4 Utvecklingen av snittantalet ersatta hemtjänsttimmar per

brukare 8 3.5 Utvecklingen av antalet brukare 9

3.5.1 Fördelningen mellan egenregin och privata utförare 11

3.6 Förändrad utförandegrad 11 3.7 Ger den nya ersättningen utförarna täckning för sina

kostnader? 13 3.7.1 Egenregins resultat 13

3.7.2 Privata utförares resultat 13

4 Förslag på nya ersättningsregler 15

4.1 Uppstartstid vid nytt hemtjänstärende 15 4.2 Ersättning vid nyinstallation av trygghetslarm 15

4.3 Kortare uppsägningstid vid avslutat ärende 15 4.4 Ersättning vid brukares planerade frånvaro 16 4.5 Ersättning när brukaren avböjer hel insats/oplanerad

frånvaro samt vid oplanerad sjukhusvistelse.... 17

4.6 Momskompensation till privata utförare 18 4.6.1 Lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för

kommuner och landsting 18

4.6.2 Bakgrund 19 4.6.3 Jämförelse med andra kommuners momskompensation 19

4.6.4 Andelen av egenregins kostnader som är momsbelagda 20 4.6.5 Statskontorets utredning kring ersättning av viss

mervärdesskatt 20

2(35)

Sollentuna kommun I 2012.08.08

4.6.6 Kontorets förslag om ny momskompensation 21

5 Förslag på ny ersättningsnivå 22

5.1 Hur hög verkningsgrad är realistisk? 22 5.1.1 Restid och kringtid mellan brukarna 22

5.1.2 Dokumentation 23 5.1.3 Arbetsplatsträffar, fortbildning, handledning och

deltaganden i utvecklingsprojekt 24 5.1.4 Avböjda besök, brukarens frånvaro samt sjukhusvistelse 24

5.2 Kontorets förslag på ny verkningsgrad 25 5.3 Kontorets förslag på ny ersättningsnivå 25 5.4 Ersättning i ärenden med anhöriganställning 26 5.5 Konsekvensbeskrivning av förslaget på nya

ersättningsnivåer 26

6 Översyn av övriga delar i avtalet Fritt val - Hemtjänst 27

6.1 Utbildningskrav på utförarens ledning 27 6.2 Kompetenskrav på utförarens personal 28 6.2.1 Krav i det befintliga förfrågningsunderlaget 28

6.2.2 Förslag på högre kompetenskrav 28

6.3 Miljökrav 29 6.4 Övrigt 29 6.4.1 Matlådor 29 6.4.2 Ersättningsreglering 29

6.4.3 Administrativa system 30

7 Sammanställning av förslag på revideringar i

förfrågningsunderlag för Fritt val - Hemtjänst 31

3(35)

Sollentuna kommun / 2OI2-O8-0B

1 Sammanfattning

Vård- och omsorgsnämnden införde en enhetlig ersättning för serviceinsatser, omvårdnadsinsatser samt hemstödsinsatser inom Fritt val - Hemtjänst den 1 oktober 2011. Eftersom elektronisk tidmätning hade införts i hemtjänsten den 1 januari 2011 höjdes även ersättningsnivån.

Vård- och omsorgskontoret har på uppdrag av nämnden följt upp utfallet av den nya ersättningen. I kontorets utredning kan man se att snittkostnaden per brukare har sjunkit med ca 15 % jämfört med 2010, tillföljd av införandet av elektronisk tidmätning. Efter höjningen av ersättningsnivån ligger kostaadema fortfarande ca 10 % lägre än år 2010.

Kontoret har vidare konstaterat att egenregin inom hemtjänst, S O L O M , gick med underskott år 2011 med 13,5 miljoner kronor och att egenregin prognosti- serar ett underskott även i år, trots den högre ersättningen. De privata utförarna har inte signalerat att den nya ersättningsnivån är för låg. Det finns dock en viss oro från kontorets sida att nöjdheten till största delen beror på Sollentunas generösa ersättningsregler, 7-dagarsregeln vid frånvaro, avböjda insatser och avslutade ärenden, i kombination med en hög momskompensation. Ur ett beställarperspektiv är det viktigt att fa ut så mycket utförd hemtjänsttid som möjligt för den ersättning man ger. Kontoret har därför, på uppdrag av nämn- den, sett över ersättningsreglerna vilket föranleder förslag om ytterligare höjning av ersättningsnivån.

Kontoret föreslår att ersättningsreglerna förändras och reduceras till förmån för en högre grundersättning. Syftet är att förenkla och göra ersättnings- systemet skarpare. Kontoret föreslår därför att uppstartstiden för ett nytt hem- tjänstärende minskas, liksom uppsägningstiden vid avslutade ärenden.

Engångsersättningen för nytt trygghetslarms ärende föreslås sänkas på grund av förändrad omfattning av uppdraget. Därutöver föreslår kontoret att nämn- den inte ersätter för avböjda insatser, frånvaro eller vid sjukhusvistelse, men att utförarna delvis kompenseras genom en något högre grundersättning.

Kontorets förslag är att hemtjänstersättningen höjs från 311 kr/h till 338 kr/h exkl. momskompensation. Ersättningen för utförda timmar av anhöriganställda föreslås sänkas till 278 kr/timma exkl. momskompensation, i enlighet med nämndens beslut i juni 2012 i samband med åtgärdsplanen.

För att utjämna de ekonomiska förutsättningarna, och därmed konkurrensför- hållandena, mellan egenregin och de privata utförarna föreslår kontoret att nämnden sänker momskompensation i hemtjänsten till de privata utförarna från 6 % till 2,5 %.

I kontorets uppdrag från nämnden ingick även att se över övriga delar i för- frågningsunderlaget. Kontoret förslår att utbildningskraven på utförarnas ledning samt all tillsvidare anställd personal höjs. Befintliga hemtjänstutförare ska få skälig tid för omställning.

Slutligen föreslår kontoret att nämnden ställer krav på miljövänliga fordon inom hemtjänsten, skriver in att nämndens kostpolicy ska följas samt uppdaterar texterna kring administrativa system och ersättningsregler.

4(35)

Sollentuna kommun / 2011-08-0B

2 Inledning

2.1 Bakgrund och syfte

Vård- och omsorgsnämnden beslutade 2011 -08-31 om en enhetlig ersättning för serviceinsatser, omvårdnadsinsatser samt hemstödsinsatser inom Fritt val - Hemtjänst. Ersättningen fastställdes till 320 kr/timme för år 2011, från och med 2011-10-01. Ersättningen inkluderar en momskompensation till privata utförare med 6 %.

Nämnden beslutade vidare att ersätta för elektroniskt uppmätt tid samt vid sjukhusvistelser och hel avböjd insats. Kontoret fick i uppdrag att återkomma med en redovisning av utfallet av det nya ersättningssystemet.

Vård- och omsorgsnämnden gav 2011-11-08 kontoret i uppdrag att se över ersättningsreglerna i Fritt val - Hemtjänst vid brukarens frånvaro samt när brukaren avböjer en hel insats. Om kontoret kommer fram till att ersättnings- reglerna bör förändras ska kontoret även återkomma med förslag på ny ersätt- ningsnivå till utförarna, som står i paritet till den ekonomiska risk som utförarna kommer att stå.

Vård- och omsorgsnämnden gav vid samma tillfälle kontoret i uppdrag att se över övriga delar i förfrågningsunderlaget för Fritt val - Hemtjänst och i samband med ovanstående utredning återkomma till nämnden innan sommaren 2012 med förslag på ändringar.

2.2 Disposition

Utredningen börjar med en sammanfattning över vilka förändringar gällande ersättningen i Fritt val - Hemtjänst som gjordes under 2011, samt utfallet av detta. Kontoret analyserar både kostnadsförändringen, utfallet av ersatta timmar samt utvecklingen av snittantalet ersatta hemtjänsttimmar per brukare.

Därefter görs en analys av utvecklingen av antalet brukare inom hemtjänsten och fördelningen mellan egenregin och privata utförare. I slutet på avsnittet om utfallet av ersättningsförändringen för kontoret ett resonemang kring om den nuvarande ersättningsnivån ger utförarna en skälig ersättning eller inte.

I fjärde avsnittet föreslår kontoret nya ersättningsregler, vilket även inkluderar ett förslag på ny momskompensation till privata utförare inom hemtjänsten. I det femte avsnittet föreslår kontoret sedan en ny ersättningsnivå och redovisar den bakomliggande uträkningen, som utgår från en lägre verkningsgrad än tidigare. Kontoret föreslår också en ny och lägre ersättning för timmar i ärenden som utförs av anhöriganställda.

Slutligen gör kontoret i det sjätte avsnittet en översyn av övriga delar i avtalet Fritt val - Hemtjänst, vilket inkluderar utbildningskraven för utförarnas ledning, kompetenskraven på hemtjänstpersonalen samt miljökrav med mera.

5(35)

Sollentuna kommun / 1012-03-03

2.3 Centrala begrepp Ersättningsnivå

Med detta avses den grundersättning som utgår for utförande av hemtjänstin- satser. Denna ersättning uttrycks ofta som kr/h men i andra kommuner kan det ibland även förekomma kr/månad eller kr/insats.

Ersättningsmodell

Ersättningsmodell är ett vidare begrepp som förutom ersättningsnivån även rymmer de grundläggande principer som gäller för ersättningen. Detta betyder att en ersättningsmodell omfattar såväl grundersättning för omvårdnads- och serviceinsatser, som utformningen av och storleken på olika former av påslag och differentieringar, med mera. En arman väsentlig skillnad mellan olika ersättningsmodeller gäller sättet och formerna att ersätta tid. De vanligaste ersättningsmodellerna är beviljad tid, registrerad utförd tid samt elektroniskt uppmätt tid.

Utförandegrad

Utförandegraden visar hur stor andel av den beviljade hemtjänsttiden som utförs hos brukaren.

Verkningsgrad

Verkningsgrad är den procentandel per timma som hemtjänstpersonalen utför ersättningsgrundande hemtjänstinsatser. Under en arbetsdag gör personalen även moment som inte är ersättningsgrundande, så som restid till och från hemtjänstlokalen, restid mellan kunder, dokumentation, arbetsplatsträffar, handledning samt utbildning. Denna tid brukar kallas "kringtid".

Servicegrad

Servicegraden anger den procentandel av gruppen äldre som har en viss insats, Servicegraden för hemtjänst var t.ex. ca 10 % år 2011, viket innebär att 10 % av alla över 65 år hade hemtjänstinsatser. Servicegraden ökar inte om det blir fler äldre, utan endast om andelen äldre som får hemtjänst ökar.

6(35)

Sollentuna kommun / 2012-03-08

3 Utfall av ersättningsförändringar i

3.1 Ersättningsförändringarna 2011

Valfrihet enligt L O V infördes i hemtjänsten den 1 september 2009.1 det ursprungliga förfrågningsunderlaget gav nämnden utförarna differentierad ersättning för serviceinsatser, omvårdnadsinsatser och hemstödsinsatser.

Från och med den 1 oktober 2011 ges en enhetlig ersättning för samtliga insatser. I juni 2012 är den enhetliga ersättningen 311 kr per timme till egen- regin och 329 kr per timme till privata utförare som erhåller en momskompen- sation på 6 %.

Den 1 januari 2011 infördes även elektronisk tidmätning i hemtjänsten genom Mobipen. Genom att uppföljningen av utförd tid görs genom elektronisk tid- mätning far utförarna endast ersättning för utförd tid. Tidigare fick utförarna ersättning utifrån registrerad tid, det vill säga beviljad tid minus frånvaro och sjukhusvistelser. Om vissa insatser tog kortare tid eller om brukaren bett personalen gå tidigare registrerades inte detta. Genom införandet av tidmät- ning i hemtjänsten fick utförarna ersättning för färre timmar vilket diagram- men nedan bekräftar. Det var också orsaken till att nämnden beslutade att höja ersättningen från den 1 oktober 2011, eftersom ett par av de större utförarna signalerat att de inte längre fick täckning för sina kostnader. Ersättningen för hel avböjd insats, frånvaro samt vid sjukhusvistelse i upp till sju dagar har hitintills varit oförändrad.

3.2 Kostnadsutvecklingen

Snittkostnaden per brukare minskade med ca 15 % när elektronisk tidmätning infördes i hemtjänsten. Eftersom ersättningen låg kvar på samma nivå som under 2010 minskade även utförarnas ersättning på motsvarande sätt. När den högre enhetliga ersättningen infördes den 1 oktober 2011 ökade snittkostnaden något för nämnden men ligger fortfarande drygt 10 % lägre än under 2010.

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

Snittkostnad per brukare 2010 - 2 0 1 2

Jan Mars M a j Jul Sept Nov Jan Mars M a j Jul Sept Nov Jan Mars

2010 2011 2012

Uträkningen utgår från ersatta timmar. Engångsersättningar för nya brukare är inte medräknade

7(35)

Sollentuna kommun / 2012-08-03

3.3 Översikt av utfallet av antalet ersatta timmar

Även i detta diagram kan man se att antalet ersatta timmar sjönk under år 2011 till följd av införandet av tidraätningssystemet Mobipen.

450 000 400 000 350 000 I 3 0 0 0 0 0 E 2 5 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0

C

<

100 000 5 0 000 0

12 000 10 000 8 000

Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 2006 2007 2008 2009 2010 2011 i Antal ersatta timmar per år

'Prognos 65 år och äldre i Sollentuna

'65 år och äldre i Sollentuna utfall

Fram till 1 september 2009 var hemtjänsten upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling, L O U . Som man kan se av diagrammet följer utfallet av antalet ersatta hemtjänsttimmar kurvan för befolkningsutvecklingen väl mellan åren 2006 - 2009. År 2010 Ökar antalet ersatta timmar. Kontoret kan inte belägga att ökningen beror på införandet av valfrihetssystemet, men det går heller inte att utesluta att den Ökade valfriheten inom hemtjänsten har varit en bidragande orsak till att fler väljer att bo kvar hemma i stället för att flytta till särskilt boende.

3.4 Utvecklingen av snittantalet ersatta hemtjänsttimmar per brukare

2006 2007 2008 2009 2010 2011

i snitt antal ersatta h e m t j ä n s t t i m m a r per brukar per månad

•Servicegrad 65 år och äldre

Som man kan se av diagramet så har snittet för antalet ersatta hemtjänsttimmar per brukare ökat något mellan åren 2007 - 2010. En orsak kan vara att fler äldre väljer att bo kvar hemma med omfattande hjälpbehov istället för att flytta

(35)

Sollentuna kommun / 2012-08-0B

ni på särskilt boende. Som man kan se av den röda linjen har även andelen äldre som far hemtjänstinsatser ökat. Att snittet sjunker drastiskt för år 2011 beror på införandet av elektronisk tidmätning som konstaterat ovan. Det beror således inte på att brukarna beviljades färre timmar.

3.5 Utvecklingen av antalet brukare

I diagrammet nedan visas hur antalet brukare med hemtjänst Ökar i förhållande till befolkningsprognosen. Kurvorna följer varandra väl men visar att det har varit en något kraftigare ökning av antalet hemtjänstbrukare under första halvan av 2012 än vad prognosen förutser. Det bör dock noteras att siffrorna för åren 2001 - 2011 är hämtade från utfallet i årsredovisningen och visar antalet hemtjänstbrukare per 1 oktober varje år. Siffran för år 2012 visar utfallet av antalet hemtjänstbrukare i maj innevarande år. Siffran kan därför komma att justeras i årsredovisningen.

I A n t a l brukare m e d h e m t j ä n s t • B e f o l k n i n g s u t v e c k l i n g 6 5 å r o äldre

Införandet av valfrihet enligt L O V kan vara en bidragande orsak till att antalet brukare inom hemtjänsten har ökat, men kontoret finner inga tydliga belägg för det. Satsningen på ökad valfrihet för brukaren, i kombination med att hemtjänstmarknaden öppnats upp för fler aktörer, har lett till en omfattande information om hemtjänst. Informationssatsningarna har gjorts både av kontoret, i syfte att informera om den ökade valfriheten, och av utförarna i syfte att få nya brukare. Den ökade marknadsföringen av hemtjänst skulle kunna leda till att fler personer ansöker om och blir beviljade hemtjänst. Ur ett brukarperspektiv är det i så fall positivt då det innebär att fler personer som är i behov av hemtjänstinsatser får del av kommunens tjänster. Hemtjänst är en biståndsbedömd insats, varför endast personer med behov får del av den.

Biståndsbesluten har inte blivit generösare i och med att L O V införts i hemtjänsten.

Om ökningen av antalet hemtjänstärenden skulle bero på införandet av valfri- het enligt L O V i hemtjänsten borde ökningen främst bestå av nya ärenden med fa timmar, då de flesta brukare börjar med få timmar. Det skulle i så fall fått till följd att antalet ersatta timmar per brukare per månad skulle ha sjunkit. Så är dock inte fallet. Analysen bortser från utfallet för 2011 då siffrorna för år

9(35)

Sollentuna kommun / 2012-08-08

2011 inte är jämförbara med tidigare år på grund av införandet av Mobipen.

Kontorets slutsats är därför att det är mer troligt att den ökade servicegraden inom hemtjänsten och det ökade snittet på antal ersatta hemtjänsttimmar per brukare beror på att fler brukare väljer att bo kvar hemma med hemtjänst istället för att flytta in på särskilt boende.

Enligt Socialstyrelsens och Sveriges kommuner och landstings rapport Öppna jämförelser 2011 är brukarna i Sollentuna nöjda med sin hemtjänst. Sollen-

tunas kostnad per brukare i hemtjänsten ligger under snittkostnaden per brukare i riket. För nämnden är det kostnadseffektivt att fler bor kvar hemma med hemtjänst än att flytta till särskilt boende. Därför är trenden med ökad servicegrad inom hemtjänst positiv. Det kan även leda till en minskad service- grad inom särskilt boende på sikt.

En långsam ökning av antalet hemtjänstbrukare kan noteras månad för månad under 2011 - 2012. Varför antalet hemtjänstbrukare ökar mer än förväntat under 2012 kommer kontoret att utreda närmare i de ekonomiska månadsupp- följiiingarna framöver. Det är dock inte troligt att det har något samband med beslutet att höja ersättningen till utförarna, utan har sannolikt andra orsaker.

Totalt antal brukare med hemtjänst

1 4 0 0 1 2 0 0 1 0 0 0 8 0 0 6 0 0 4 0 0 2 0 0 0

• Totalt antal b r u k a r e m e d h e m t j ä n s t

10(35)

Sollentuna kommun / 2012-08-OB

3.5.1 Fördelningen mellan egenregin och privata utförare

440

21000

V 16 000

h 11000

l h 6 000 *

h 1000

-4 000 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Ju! Aug Sept Okt Nov Dec 2011

Antal brukare Egen regi Ersatta timmar Egen regi

i Antal brukare Privat regi

•Ersatta timmar Privat regi

Fram till början av år 2011 valde hemtjänstbrukarna i högre grad S O L O M som utförare framför de privata utförarna. I mars 2011 kom brytpunkten då de privata utförarna fick fler hemtjänstärenden. Denna trend har sedan fortsatt.

Värt att notera är att de privata utförarna under hela mätperioden har utfört och fakturerat fler timmar än S O L O M . En förklaring kan vara att de privata

utförarna har tyngre ärenden med fler beviljade timmar per brukare. De privata utförarna har till exempel fler ärenden med anhöriganställda. Utförarna

använder inte Mobipen ännu för anhöriganställda och fakturerar därför utifrån registrerad tid, vilket innebär betydligt fler timmar än vid elektronisk uppmätt tid.

3.6 Förändrad utförandegrad

Genom införandet av tidmätning i hemtjänsten kan beställaren kontrollera hur stor andel av den beviljade hemtjänsttiden som faktiskt utförs hos brukaren.

Eftersom utförarna inte längre får ersättning utifrån registrerad tid var det för- väntat att utförandegraden skulle sjunka. Det tar tid för hemtjänstutförarna att ställa om sitt arbetssätt och planera in den tid som avböjts, om brukaren vill använda den vid något annat tillfälle till en beviljad insats.

11 {35}

Sollentuna kommun / 2012-03-08

Utförandegrad

Utförandegrad: faktiskt utförd tid av total beviljad tid.

Faktiskt utförd tid: registrerad tid i Mobipen hemma hos brukaren (avböjda insatser och frånvaro är inte medräknad, tid utfärd av anhöriganställda är inte medräknad)

Beviljad tid: All beviljad tid inklusive beviljad tid för ärenden med anhöriganställda. I ärenden med växelvård och dagverksamhet beviljas hemtjänst för hela månaden trots att endast hälften utförs, vilket medför en procentuellt låg utförandegrad.

Diagrammet ovan visar förändringen av utförandegraden från mars 2011 till december 2011. Mobipen användes under hela mättiden. Det bör dock noteras att det har runnits viss osäkerhet i kontorets statistik sedan Mobipen började användas. Analysen som görs i denna utredning är därför något försiktig.

En ytterligare faletor som försvårar möjligheten att göra en korrekt analys av utförandegraden är att kontoret inte har någon möjlighet att "rensa" den bevil- jade tiden från ärenden med växel vård, dagverksamhet och anhöriganställda.

Anhöriganställda använder ännu inte Mobipen, vilket far till konsekvens att om andelen beviljade timmar med anhöriganställda ökar så ökar inte andelen utförd tid i motsvarande mängd, vilket medför att utförandegraden sjunker.

Detsamma gäller om andelen ärenden med växelvård och dagverksamhet Ökar eftersom utförandegraden i dessa ärenden är betydligt lägre än i vanliga hem- tjänstärenden. Ärenden med växelvård eller dagverksamhet får hemtjänstinsat- ser beviljade för en hel månad men när brukaren har växelvård och är på kort- tidsboende, eller är på dagverksamhet, utförs endast en del av de beviljade hemtjänsttimmarna. De gör att utförande graden kan sjunka eller öka, utan att andelen faktiskt utförd hemtjänst har förändrats.

Med denna osäkerhet i beaktande kan man se av diagrammet ovan att utföran- degraden ökade från april månad. Det kan delvis förklaras med att utförarna började lära sig Mobipen och registrerade fler besök. Det betyder inte nödvän- digtvis att det utfördes färre hemtjänstinsatser under januari - april, eftersom systemet hade vissa problem i starten och alla utförda timmar sannolikt inte registrerades helt korrekt. Att utförandegraden ökade markant under juni beror inte på att fler hemtjänsttimmar utfördes, utan att den beviljade tiden i

Mobipen sjönk denna månad. Den beviljade tiden i Mobipen sjönlc troligen till följd av att kontoret rättade till flertalet beslut i systemet under denna månad.

Utförandegraden går sedan ner under sommarmånaderna juli och augusti då man kan anta att vissa brukare är bortresta. Därefter ökade utförande graden igen.

12 (35)

Sollentuna kommun / 2012-03-08

När ersättningen höjdes från den 1 oktober 2011 böljade även utförandegraden öka. Kontoret kan dock inte belägga om det finns något samband mellan den ökade utförandegraden och den höjda ersättningen. Kontoret har i nuläget inte tillräckligt med statistik för att kunna göra någon sådan analys. Verksamhets- systemet VO-omsorg byttes vid årsskiftet 2011/2012 till Pulsen combine, vilket gör att siffrorna för december 2011 kan innehålla felaktigheter. Under våren 2012 har siffrorna i Pulsen combine varit så osäkra att kontoret inte har kunnat räkna ut utförandegraden.

Om det är så att utförandegraden har ökat, och att ökningen i statistiken inte enbart beror på omkringliggande faktorer, är det positivt ur brukarhänseende.

Det innebär att brukarna i högre grad än tidigare får utfört den hemtjänsttid de är beviljade. Det var också en av målsättningarna med att införa elektronisk tidmätning i hemtjänsten. Genom att utförarna måste registrera vilka insatser och vilken tid brukaren får kan beställaren kontrollera att hemtjänstbesluten verkställs och utförs enligt biståndsbeslutet.

3.7 Ger den nya ersättningen utförarna täckning för sina kostnader?

3.7.1 Egenregins resultat

Egenregin S O L O M visade ett underskott under de 10 första månaderna under 2011 med 13,4 miljoner kr. Den nya ersättningen ökade SOLOM:s intäkter med ca 250 000 kr per månad. Under 2012 kommer den nya ersättningen att fa helårseffekt. Trots detta prognostiserar S O L O M ett fortsatt underskott inom hemtjänsten med 9,5 miljoner.

För att minska underskottet arbetar S O L O M med en rad åtgärder så som för- bättrad planering, ökad flexibilitet och förbättrat IT-stöd. Om hela underskottet kan rättas upp med dessa åtgärder återstår att se. I SOLOM:s hemtjänstrapport 2011-12-15 görs en redovisning av egenregins verkningsgrad. V i d framräk- nandet av den nya hemtjänstersättningen från 1 oktober 2011 utgick kontoret från en verkningsgrad på 83 %. I SOLOM:s hemtjänstrapport redovisas att S O L O M hade en genomsnittlig verkningsgrad på 67 %. Kontoret kommer därför i nästa kapitel titta närmare på om en verkningsgrad på 83 % är rimlig i ett valfrihetssystem med uppföljning utifrån elektronisk uppmätt tid. Valfri- hetssystemet enligt L O V innebär även mer restid än vad som var fallet när hemtjänsten var upphandlad enligt L O U med områdesansvar, även om det fanns en viss valfrihet även då.

3.7.2 Privata utförares resultat

Sedan ersättningen höjdes i oktober 2011 har kontoret inte fatt mer än några enstaka signaler från befintliga utförare om att ersättningen fortfarande är för låg. V i d kontorets möten med utförarna har flera utförare påtalat att de är nöjda med Sollentunas avtal. Det finns dock en viss oro från kontorets sida att nöjdheten till största delen beror på Sollentunas generösa ersättningsregler, 7- dagarsregeln vid frånvaro och avslutade ärenden i kombination med en hög momskompensation. En fördel som de privata utförarna har kontra egenregin är att de får en momskompensation på 6 % eftersom de inte kan göra avdrag för mervärdesskatt vid köp av varor och tjänster, vilket den kommunala utföraren har rätt att göra. Eftersom hemtjänst är en personalkostnadstyngd

13 (35)

Sollentuna kommun / 2012-08-08

verksamhet finns det i realiteten väldigt få kostnader där egenregin kan göra avdrag för mervärdesskatt. Kontoret kommer i nästa kapitel att gå igenom om det är rimligt att fortsätta momskompensera de privata utförarna med 6 %.

Kontoret har inte gjort någon enkätundersökning för att fråga hur de privata utförarna klarar sig på den nya ersättningen eller begärt in utförarnas årsbok- slut för att där se om utförarna redovisar någon vinst eller inte. De flesta utförare utför hemtjänst i flera olika kommuner och företagets resultat speglar därför inte enbart resultatet utifrån verksamheten i Sollentuna. Det finns dess- utom ett flertal sätt att bokföra bort vinsten så att företaget visar upp ett noll- resultat trots att företaget har gått bra.

I månadsskiftet maj/juni 2012 meddelade en utförare att den kommer att av- sluta sin hemtjänstverksamhet i kommunen. Utföraren anser inte att den får täcloiing för sina administrativa kostnader, främst orsakade av administrat- ionen kring Mobipen. Utföraren anser även att larmberedskapen fram till k l . 23:00 är kostsam då företaget i övrigt inte har några kvällsärenden men ändå måste ha personal i tjänst¹. Utföraren har under det senaste året avslutat sitt lokala kontor i Sollentuna och samlat sin verksamhet i Upplands Väsby. I samband med flytten valde några i personalen att byta företag då de ville ha tillgång till ett lokalt hemtjänstkontor. Flera brukare valde att följa med perso- nalen över till de nya företagen vilket gjorde att utföraren tappade uppdrag i Sollentuna.

En annan större utförare meddelade vid samma tidpunkt att de drar ner sitt geografiska område i kommunen. Företaget hade ett geografiskt områdes- ansvar i den senaste LOU-upphandlingen, innan L O V infördes, och hade där- med sin kundstock i detta område. Företaget menar att införandet av Mobipen har förändrat föratsättningarna för deras verksamliet, vilket far till följd att de geografiskt spridda kunderna blir kostsammare.

Antalet nya ansökningar till Fritt val - Hemtjänst har inte ökat i någon större utsträckning efter höjningen av hemtjänstersättningen den 1 oktober 2011.

Under perioden 1 januari - 31 juli 2011, då ersättningen var lägre än idag, inkom 6 ansöloiingar och under perioden 1 oktober 2011 - 30 april 2012 inkom 7 ansöloiingar. Det stora antalet inkomna ansökningar visar att det fort- farande är attraktivt att försöka etablera sig i Sollentuna, trots att konkurrensen är hård. Kommunen hade 22 aktiva hemtjänstföretag i maj 2012.

Kontorets bedömning utifrån ovanstående indikationer är att majoriteten av de privata utförarna får täcloiing för sina kostnader med den nuvarande ersätt- ningen. U r ett bestallarperspektiv är det dock viktigt att få ut så mycket utförd hemtjänsttid som möjligt för den ersättning man ger. Det är därför angeläget att se över ersättningsreglerna för att säkerställa att utförarna går runt på en skälig gmndersättning som utgår för faktiskt utförd tid hemma hos brukaren, och inte tack vare generösa ersättningsregler vid frånvaro, avböjda insatser och avslutade ärenden i kombination med en hög momskompensation. Kontoret kommer i nästa avsnitt att föreslå förändringar i ersättningsreglerna för att uppnå detta.

Kontoret har i uppdrag från nämnden att utreda en central larmgrupp för trygghetslarm.

14(35)

Sollentuna kommun / 2013-03.08

4 Förslag på nya ersättningsregler

Kontorets målsättning är att föreslå nämnden en ersättningsmodell för hem- tjänst där nämnden betalar en skälig ersättning till utförarna för den faktiska tid de utför hemtjänstinsatser hemma hos brukaren.

4.1 Uppstartstid vid nytt hemtjänstärende

Sollentuna har i dagens förfrågningsunderlag och avtal krav på att ett nytt hemtjänstärende ska startas upp inom tre dagar. Kontoret har jämfört hur grannkornniunerna Danderyd, Järfälla, Solna, Stockholm, Täby och Upplands Väsbys förfrågningsunderlag ser ut (se kommunjämförelsen i slutet av

utredningen). I jämförelsen framgår det att i stort sett alla grannkommuner har krav om att ett hemtjänstuppdrag ska påböijas inom 24 timmar.

Hemtjänstuppdag kan se olika ut. I ett uppdrag med endast serviceinstaser kan uppstart vara att kontakta kunden och boka in en tid för t.ex. städning. Ett annat uppdrag kan innehålla omfattande omvårdnadsinsatser och då innebär uppstart att insatserna ska påbörjas inom uppstartstiden. Om brukaren ligger på akutsjukhus och är utskrivningsklar får nämnden dyra kostnader under den tid brukaren måste ligga kvar på sjukhuset i väntan på att hemtjänsten ska kunna ta emot brukaren i hemmet, enligt dagens avtal inom tre dagar.

Kontoret föreslår att uppstartstiden ändras till 24 timmar för att brukarna ska få insatserna snabbare samt för att kunna minska nämndens kostnader för utskrivningsklara brukare från sjukhus.

4.2 Ersättning vid nyinstallation av trygghetslarm

I dagens hemtjänstavtal får utförarna ersättning för nyinstallation av trygg- hetslarm med 1451 kr (juni 2012). Ersättningen är densamma för egenregin som för privata utförare och ska täcka utförarens kostnader för installation av nytt trygghetslarm, nyckelhantering samt administration.

Sedan våren 2012 har ansvaret för installation av nya trygghetslarm övergått från hemtjänstutföraren till leverantören av trygghetstelefoner, Tunstall.

Hemtjänstutförarna utför fortfarande en viss administration kring larmet samt nyckelhantering men den mer omfattande delen, själva installationen,

provlarmning samt avinstallationen av larmen, utförs av Tunstall.

Kontoret föreslår därför att ersättningen till hemtjänstutförarna för nyin- stallation av trygghetslarm sänks från 1451 kr till 500 kr per nyinstallation.

4.3 Kortare uppsägningstid vid avslutat ärende

Nämnden ger enligt dagens avtal full ersättning till utförarna i sju dagar vid ett avslutat uppdrag. I jämförelsen med grannkommunerna framgår det att

majoriteten av kommunerna har en uppsägningstid om 5 dagar. Järfälla ersätter endast för utförd tid och har därför ingen uppsägningstid alls.

Uppsägningstiden är till för att utföraren ska få en skälig ersättning att ställa om sin personal vid avslutade ärenden. Ärenden avslutas vanligen när brukaren flyttar in på särskilt boende eller när brukaren avlider. Ett fåtal ärenden avslutas genom att brukaren byter utförare eller att brukarens behov av hemtjänstinsatser inte längre finns kvar.

15(35)

Sollentuna kommun / 2012-03-08

En hemtjänstutförare är van att snabbt fa ställa om sin personal eftersom ärendena konstant ökar eller minskar. För att inte sitta med stora kostnader för tillsvidare anställd personal när ärendemängden minskar har utföraren vanligt- vis en lägre fast bemanning än uppdragen kräver, och täcker upp med

timanställda. Kontoret anser därför att nämnden skulle kunna minska uppsägningstiden från sju till tre dagar.

Därutöver vet vanligtvis biståndshandläggaren minst en vecka i förväg att ett ärende kommer att avslutas, såvida det inte gäller ett dödsfall. V i a verksam- hetssystemet Pulsen combine och Mobipen kan biståndshandläggaren lägga in frånvaroperioder i förväg och meddela utföraren detta. Genom att lägga in slutdatum i Mobipen kan uppsägningstiden räknas fram till brukarens sista dag med insatser. Därmed skulle nämnden inte behöva betala för dagar då inga insatser utförs, undantaget vid dödsfall. Det skulle vara kostnadsbesparande för nämnden och samtidigt ge utförarna en bättre möjlighet till planering än idag.

4.4 Ersättning vid brukares planerade frånvaro

Om brukaren planerar att inte finnas hemma när insatserna ska utföras ska detta anmälas till utföraren sju dagar i förväg enligt nuvarande förfrågnings- underlag och avtal. Detta kan exempelvis gälla vid semester och korttids- boende. Ersättning utgår då inte till utföraren.

Beställaren, d v s nämnden, har ingen möjlighet att kontrollera om brukaren faktiskt har meddelat sin planerade frånvaro och sagt till sju dagar i förväg eller inte. Om utföraren hävdar att frånvaron inte meddelats får utföraren ersättning för planerade insatser i upp till sju dagar.

Bland grannlcommunerna har de flesta en gräns vid fem dagar, men Danderyd har 24 timmar och Järfälla ersätter endast för utförd tid.

Eftersom beställaren inte har någon möjlighet att kontrollera om, och i så fall när, brukaren har meddelat utföraren om planerad frånvaro föreslår kontoret att nämnden slutar att ersätta vid frånvaro. Om utföraren inte far betald vid frånvaro ökar utförarens incitament att hålla en god kontakt med brukaren och informera denne om vikten av att underrätta utföraren kring planerad frånvaro.

V i a verksamhetssystemet Pulsen combine och Mobipen kan såväl utföraren som biståndshandläggaren lägga in frånvaroperioder i förväg för att underlätta en bättre planering. Genom att biståndshandläggarna kan informera utförarna om planerad frånvaro, t.ex. i form av tillfällig korttidsvistelse eller annan från- varo som kommit biståndshandläggaren till känna, kan nämnden göra en kost- nadsbesparing samtidigt som utförarna får bättre möjligheter till planering än idag.

Kontoret föreslår därför att planerad frånvaro inte ersätts, även om brukaren inte har meddelat utföraren sju dagar i förväg.

16 (35)

Sollentuna kommun / 2OI2-O3-0B

4.5 Ersättning när brukaren avböjer hel insats/oplanerad frånvaro samt vid oplanerad sjukhusvistelse

När brukaren avböjer en hel insats eller när brukaren oplanerat (mindre än sju dagar före utförandedatum) och tillfälligt inte kan ta emot hjälp enstaka dag, utgår ersättning till utföraren trots att insatserna inte utförts. Detsamma gäller vid oplanerad längre frånvaro, exempelvis om brukaren är på sjukhus, då ersättning utgår i upp till sju dagar.

V i d kontorets granskning visade det sig att under perioden mars 2011 - mars 2012² utgjorde ungefär 2 % av den ersättningsgrundande tiden av brukarens frånvaro (t.ex. sjukhusvistelser) och ungefar 8 % bestod av avböjda

insatser/oplanerad frånvaro.

Det finns många olika orsaker till att en brukare avböjer en insats. Enligt kontorets översyn är det ca 500 brukare som delar på ca 1 800 timmars avböjda timmar per månad. Det innebär att det är svårt att se något direkt mönster i varför brukaren avböjer en insats. Kontoret har gjort stickprov på ett par utförare och detalj granskat de avböjda besöken under några månader för att analysera orsakerna till varför insatserna avböjts³.

I de flesta fallen har brukaren tackat nej till en insats vid ett fatal tillfallen under en månad. Det kan bero på att brukaren har bättre och sämre dagar, och eftersom utförarna ska arbeta rehabiliterande är det inte önskvärt att de ska utföra insatser om brukaren själv klarar av dera vissa dagar. Det förekommer också relativt ofta att en anhörig eller vän har utfört insatserna vid enstaka tillfallen och att brukaren därför avböjer hemtjänstens hjälp.

I mer sällsynta fall beror de avböjda besöken på att brukaren inte släpper in personalen p.g.a. sin sjukdomsbild, t.ex. psykiska besvär eller en demenssjuk- dom. I något fall kunde kontoret även se att brukaren hade behövt ett viss upp- startssträcka för att ta emot hjälpen. Brukaren hade vid upprepade tillfallen först avböjt insatsen för att sedan ta emot insatsen efter någon månad.

Det finns dock brukare som återkommande avböjer samma insats, eller där insatsen regelbundet tar kortare tid än beviljat att utföra. Dessa biståndsbeslut borde eventuellt omprövas. Om utföraren inte längre skulle fa ersättning vid avböjda besök/oplanerad frånvaro skulle det skapa ekonomiska incitament för utföraren att kontakta biståndshandläggaren för att uppmärksamma beställaren om att biståndsbeslutet behöver omprövas.

En viss del av de avböjda besöken kan sannolikt även bero på utförarens agerande. Om utföraren av någon orsak måste avboka ett inplanerat besök och erbjuder en annan tid för besöket som inte passar brukaren, förekommer det att utföraren registerar besöket som avböjt. Med utebliven ersättning ökar

incitamenten för att erbjuda en ny tid för besöket som även passar brukaren.

Detsamma gäller i ärenden där brukaren upprepade gånger avböjer alla insatser som ska utföras av en personal som brukaren inte känner sig trygg

2 Mätperioden sträcker sig från mars 2011 - mars 2012 men omfattar endast 12 månader då december 2011 har gallrats bort pga byte av verksamhetssystem.

3 Stickproven gäller underlag for denna utredning. Därutöver följer biståndsbedömarna regelbundet upp avböjda besök som en del i uppföljningen.

17 (35)