Ensamkommande barn och unga vuxna

(1)

AVDELNINGEN FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING SOCIAL HÅLLBARHET

Ensamkommande

barn och unga vuxna

(2)

BILAGA till Regional handlingsplan – ensamkommande barn och unga vuxna

Utgiven av Länsstyrelsen i Västmanlands län • 010-224 90 00 • www.lansstyrelsen.se/vastmanland Kontaktpersoner: Claudia Bruschi Ghobadi (010-224 93 76) och Petteri Hällström (010-224 92 60)

Innehåll

SOS Alarm – journummer 116 000, 3 Statliga myndigheters roller, 5

Länsstyrelsen

Migrationsverket Asylprocessen

Återvändandeprocessen

Anvisnings- och återanvisningsprocessen Gränspolisen/polisen

Region Västmanlands roll, 8 Kommunens roll, 9

Socialtjänsten Boendet

Överförmyndarnämnden God man

Skolan

Förebyggande insatser, 11

Att tala om asylprocessen

Att tänka på i samtalet med barnet

Samtala om eventuellt avslag på asylansökan Avslagskris

Att samtala kring

Bilagor, 13

Anmälningsblankett polisen

För dig som är vuxen och möter barn och unga vuxna För dig som är ungdom och behöver stöd

Kontaktlista Västmanland Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Länkar och litteratur

Ordlista/defi nitioner

Checklistor, 21

Utvecklingsområden, 24

(3)

SOS Alarm

116 000 – journummer för försvunna barn

Som EU-land har Sverige ett krav på sig att ha

ett EU-gemensamt journummer för att anmäla försvunna barn.

Socialdepartementet är ansvarigt för jour- numret 116 000 och har tilldelat SOS Alarm uppdraget att utföra tjänsten.

Journumret är tillgängligt dygnet runt, året om, oavsett i vilket EU-land man befi nner sig.

På journumret kan du dygnet runt:

l

Anmäla om ditt barn försvunnit.

l

Anmäla att du hittat ett barn som är anmält försvunnet.

l

Anmäla om du påträff ar ett barn som är vilse eller som kommit bort från sin familj .

l

Söka information om ditt försvunna barn.

Med barn avses åldrarna 0-18 år Numret har funnits sedan 2011 och sedan dess

(4)

forts. SOS Alarm, från föregående sida

Många barn försvinner

Att barn försvinner är inte ett nytt problem, redan 2005 finns rapporter om försvunna migrantbarn. Några exempel på antal barn som försvinner/avviker i EU-länder:

l Sverige: 7-10 barn/vecka.

l Tyskland: 8 991 saknade barn under 2016

(867 av dessa var under 13 år).

l Frankrike: I flyktinglägret i Calais saknas

1 av 3 barn.

l Italien: 28 saknade barn/dag under 2016.

l Europol: 10 000 saknade barn 2016.

Orsaker till försvinnande

Det som uppges som främsta orsaker till att barn försvinner är:

l

Dåliga mottagningscenter.

l

Brist på information.

l

Vilja att söka asyl i annat land.

l

Längden och komplexiteten på asylprocessen.

l

Rädsla att bli tillbakaskickad till annat EU- land (enligt Dublinkonventionen) eller till hemlandet.

l

Brist på koordination på nationell och inter- nationell nivå.

l

Offer för människohandel och/eller andra brott.

Förebygga och motverka

Rekommendationer för att förebygga och mot- verka att barn försvinner:

l

Mer kunskap till de som möter barnen.

l

Bättre samverkan och tydligare ansvars-

fördelning.

(5)

Staten

Statliga myndigheters roller

Länsstyrelsen

Länsstyrelserna fi ck den 28 januari 2016 ett regeringsuppdrag gällande ensamkommande barn som försvinner. Uppdraget har pågått under 2016/2017 och fortsätter även under 2018.

Uppdraget består av att genomföra en nationell kartläggning av ensamkommande barn som för- svinner samt att analysera och föreslå åtgärder för att förebygga försvinnanden. I länsstyrelsernas uppdrag ingår även att arbeta regionalt och skapa nätverk för att bättre koordinera arbetet med ensamkommande barn som försvinner.

Utifrån detta uppdrag har Länsstyrelsen i Väst- manland lett det regionala arbetet sedan 2017.

Migrationsverket

Migrationsverket är i de fl esta fall den första myndighet som möter barnet vid ankomsten till Sverige då barnet söker asyl. Myndigheten ansvarar för asylprocessen och tillståndsprocessen samt håller i utredningssamtal tillsammans med barnet, god man och barnets juridiska ombud.

Migrationsverket ska vara extra uppmärksam på riskfaktorer (exempelvis människohandel och annan form av utnyttjande samt barnets hälsa) under det första samtalet med barnet. Vid minsta

socialtjänsten är av stor vikt, särskilt när det gäller avvikande vid ankomstskedet.

Asylprocessen

När en person ansöker om asyl prövar Migra- tionsverket personens rätt till uppehålls- och arbetstillstånd som fl ykting eller alternativt skydds- behövande. Migrationsverket prövar även om det fi nns synnerligen ömmande omständigheter.

För att en person ska kunna få uppehålls- tillstånd behöver Migrationsverket veta vem personen är och var personen kommer ifrån. Det betyder att den som ansöker om asyl är skyldig att göra sin identitet sannolik genom att lämna in identitetshandlingar eller genom att lämna tillförlitliga och trovärdiga uppgifter.

En fl ykting är en person som känner en väl- grundad fruktan för förföljelse i sitt hemland på grund av sin ras, nationalitet, religiösa eller politiska uppfattning eller på grund av sitt kön, sexuella läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp.

Att vara alternativt skyddsbehövande innebär

att det fi nns en konkret och individuell risk för

en sökande att vid ett återvändande till hemlan-

det straff as med döden eller utsättas för kropps-

straff , tortyr eller annan omänsklig och förned-

(6)

forts. Statliga myndigheters roller, från föregående sida

Återvändandeprocessen

När Migrationsverket beslutar att avslå en per- sons ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd kan personen välja att nöjdförklara beslutet och frivilligt återvända till hemlandet.

Om personen inte väljer nöjdförklaring så har personen tillsammans med sitt juridiska ombud rätt att överklaga Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning. Första överklagnings- instans är Migrationsdomstolen och andra efter beslut om prövning är Migrationsöverdomstolen.

När överklagan avslås och beslutet vunnit laga kraft öppnas ett återvändandeärende hos Migra- tionsverket och personen kallas kontinuerligt till återvändandesamtal. Målsättningen med åter- vändandearbetet är att beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas under värdiga former.

Har en person inte lämnat in någon identitets- handling kan Migrationsverket vara behjälplig att anskaffa resehandling genom återtagandeavtal.

Migrationsverket arbetar enbart med personer som självmant vill återvända till sitt hemland.

För att ett barn utan vårdnadshavare ska kunna återvända krävs ett ordnat mottagande i hemlandet. Personer som inte medverkar till sitt avvisnings- eller utvisningsbeslut lämnas över till polismyndigheten för verkställighet.

Anvisnings-och återanvisningsprocessen Från och med 1 juli 2017 anvisar inte Migra- tionsverket ensamkommande barn till första lediga plats, så kallad platsanvisning. Migrations- verket har istället som huvudprincip att anvisa ensamkommande barn till den kommun som

vid tillfället har den lägsta måluppfyllelsen av sin fastställda andel. Undantag från huvudprincipen kan ske i de fall det finns en stark anknytning till en specifik kommun.

Utjämnande anvisning innebär att anvisning sker enligt principen om anvisning på andel till kommunen. Den kommun som anvisas ansvaret är den kommun som vid aktuellt tillfälle har den lägsta måluppfyllelsen av sin andel. Utjämnande anvisning görs som huvudprincip.

Anknytningsanvisning innebär att anvisning sker till den kommun där barnet har anknytning.

Det kan vara anknytning till en släkting eller annan närstående person.

Den del av ansökningssamtalet som avser ut- redning av barnets och anknytningspersonens relation till varandra ska alltid hållas enskilt med barnet. Det innebär att barnets eventuella part- ner eller annan medsökande inte ska närvara vid denna del av ansökningssamtalet. Detta gäller särskilt för gifta barn eller vid misstanke om människohandel.

Gränspolisen/polisen

Migrationsverket kan överlämna ett ärende till polisen av två anledningar. Den ena är när en person som fått avvisnings/utvisningsbeslut avviker från sitt boende utan att lämna några kontaktuppgifter. Då lämnas ärendet över till polisen så att personen kan efterlysas.

Den andra anledningen är när en person som

fått sitt beslut inte medverkar i Migrationsverkets

arbete att ordna pass med mera för att personen

ska kunna resa hem. I det första fallet överlämnas

ärendet för att personen ska efterlysas.

(7)

När personen anträffas handläggs ärendet av polisen. I detta fall görs vanligen ingen anmälan om försvunnen person. I det andra fallet över- lämnas ärendet därför att personen i fråga inte kommer att följa beslutet.

Efter att Migrationsverket uttömt sina möjlig- heter att få personen att frivilligt återvända kan ärendet överlämnas till polisen av den anledning- en att Migrationsverket anser att tvångsåtgärder kan behövas för verkställande.

I båda fallen gäller att pass eller någon annan handling finns för att det ska kunna gå att verk- ställa beslutet. Om så inte är fallet måste polisen börja arbetet med att få fram en sådan handling genom att ta kontakt med polisens nationella ambassadsamordning som i sin tur kontaktar respektive lands ambassad för att försöka få fram en resehandling. Detta arbete är många gånger både svårt och tidskrävande.

I de fall ett ensamkommande barn försvinner handläggs ärendet på ett annat sätt. När Mig- rationsverket får kännedom om ett avvikande

kategoriseras personen som en ”försvunnen person” och efterlysning görs. Ärendet handläggs därefter av det lokalpolisområde där barnet har sin bostad. Så många uppgifter som möjligt om barnet är då viktiga, även om det finns misstanke om att barnet försvunnit frivilligt. Det är också viktigt att det framgår vem som ska kontaktas vid påträffande. Beroende på omständigheter vidtas därefter olika åtgärder av polisen.

Förutom i dessa fall, som överlämnats till polisen av Migrationsverket, blir polisen även verkställande myndighet i de ärenden polisen själv genererar vid inre utlänningskontroller (Utl. L 9 kap 9§).

En inre utlänningskontroll görs i syfte att

kontrollera om en person har rätt att vara i

Sverige. Sådana kontroller kan till exempel göras

vid trafikkontroller, arbetsplatskontroller eller

när polisen anser att det finns en grundad an-

ledning att anta att en utlänning saknar rätt att

vara i Sverige eller om det finns annan särskild

anledning till kontroll.

(8)

Regionen

Region Västmanlands roll

Region Västmanland ansvarar för hälso- och sjukvård för hela länets innevånare – inklusive asylsökande, tillståndslösa och gömda. Inom Region Västmanland fi nns sedan 2013 ett utökat politiskt beslut som ger samtliga asylsökande, tillståndslösa och gömda i länet rätt till all vård som en folkbokförd västmanlänning har, oavsett ålder.

Psykisk ohälsa vanlig

Regionen har en viktig roll i arbetet kring en- samkommande barn som försvinner, främst i det förebyggande arbetet kopplat till att motverka och behandla psykisk ohälsa.

Ensamkommande barn och unga är en grupp där psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Hos många av ungdomarna ställs ingen traditionell psykiatrisk diagnos efter medicinsk bedömning.

Ofta är det istället den rådande livssituationen som orsakar stress, ångest och nedstämdhet. Det är viktigt att samtliga aktörer i länet vet vart man ska vända sig när ett barn mår psykiskt dåligt.

Länsövergripande vårdcentral

Asyl- och integrationshälsan är en länsövergrip- ande vårdcentral för asylsökande, tillståndslösa och gömda med lång erfarenhet av att behandla migrationsrelaterad psykisk ohälsa.

Vid icke akuta psykiska besvär rekommenderas att man till att börja med kontaktar vårdcentralen där läkare kan göra en första bedömning och vid behov remittera vidare till specialistpsykiatrin.

Ungdomar kan också vända sig till ungdoms- mottagningen och/eller elevhälsan för att få stöd vid psykisk ohälsa.

Psykiatrisk akutvård

Om vårdnadshavare, boendepersonal, god man eller ungdomen själv bedömer att en omedelbar kontakt med vården behövs på grund av akut och allvarlig psykisk ohälsa går det bra att kon- takta psykiatrins akutmottagningar dygnet runt.

Till barn- och ungdomspsykiatrins akutmot- tagning är det bra att ringa först, då man vid hård belastning tillämpar tidsbokning. På den psykiatriska akutmottagningen för vuxna tilläm- pas triage, vilket innebär att en första bedömning och prioritering görs inom kort i det enskilda fallet. Triage syftar till att prioritera patienterna så att de mest allvarliga eller brådskande fallen behandlas först.

Fysisk skada först

Om en ungdom har skadat sig själv fysiskt ska alltid den somatiska skadan behandlas i första hand. Ring 1177 eller 112 beroende på skadans omfattning. När ungdomen har fått sin fysiska skada omhändertagen kan denne remitteras vidare till psykiatrin.

All personal har anmälningsplikt Oavsett barnets ålder bör god man/vårdnads- havare/familjehemsförälder/boendepersonal delta vid bedömning. Vid behov ska hälso- och sjukvården ta initiativ till att en Samordnad individuell plan (SIP) upprättas.

All personal inom hälso- och sjukvården har

anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen vid

misstanke om att barn upp till 18 år far illa och

kan konsultera socialtjänsten innan anmälan

vid behov.

(9)

Kommunen

Kommunens roll

Socialtjänsten

När ett ensamkommande barn anvisas till en kommun ska socialtjänsten inleda en utredning om barnets behov och placering av barnet.

Barnet kan antingen placeras på hem för vård eller boende (HVB), stödboende, familjehem eller hos en släkting i form av en nätverkspla- cering. Socialtjänsten ska skyndsamt meddela överförmyndarnämnden om behov av god man.

Barnet tilldelas en socialsekreterare och via över- förmyndarnämnden en god man.

Ansvarig socialtjänst ska kunna förbereda ett ensamkommande barn på ett eventuellt avslag.

Ett avslagsbeslut innebär en stor omställning för ett barn. Bristen på alternativ kan leda till att barn överväger en tillvaro som papperslös i Sve- rige. Genom att förklara asylprocessen, vad som händer vid ett eventuellt avslag och hjälpa till att hitta alternativa målbilder vid avslag – såsom till exempel utbildning eller arbete i hemlandet – kan risken för avvikande minska.

När ett ensamkommande barn som avvikit påträff as ska socialtjänsten i vistelsekommunen och socialtjänsten i ansvarig kommun samarbeta för att få barnet tillbaka till den ursprungliga placeringen som barnet avvikit ifrån.

Boendet

Med boende avses här HVB, stödboende eller familjehemsplacering. På boendet är det viktigt att bygga trygga relationer baserade på respekt och tillit.

Boendepersonalens huvudsakliga arbetsuppgift är att vara ett vuxenstöd för barnen. Som en del i det arbetet har även boendepersonal samtal med barnet om asyl- och återvändandeprocessen.

Arbetet utgår från individuellt framtagna genom- förandeplaner.

Då boendepersonalen möter barnet dagligen har de störst möjlighet att identifi era riskfakto- rer och riskbeteenden. Boendets information om barnet kan därför vara avgörande vid ett avvikande.

Boenden för ensamkommande barn bör ha

likvärdiga rutiner vid avvikningar. I den natio-

nella och den regionala kartläggningen har det

framkommit att det fi nns boenden för ensam-

kommande barn som helt eller delvis saknar

nedskrivna riktlinjer för förebyggande arbete,

rutiner vid avvikande samt vid påträff ande och

återvändande.

(10)

Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden i den kommun där barnet vistas utser en god man. Om barnet får uppehållstillstånd utses en särskild förordnad vårdnadshavare.

God man

God man företräder barnet i både vårdnads- havares och förmyndares ställe. God man tar beslut i frågor som rör barnets personliga, eko- nomiska och rättsliga angelägenheter. God man företräder barnet i asylprocessen.

Skolan

Skolan har en viktig roll i det förebyggande arbe- tet med ensamkommande barn. En fungerande skolgång är en skyddsfaktor mot bland annat psykisk ohälsa. Utifrån detta arbetar skolan till

exempel med att aktivt främja alla elevers när- varo, vilket bland annat innebär att man följer de för skolan upprättade målen för närvaro och frånvaro.

I de fall skolan känner oro för elevens målupp- fyllnad och/eller mående genomförs en utred- ning och i de fall det behövs upprättas åtgärds- program. Det kan också innebära samarbete med andra myndigheter och vid behov vara delaktiga i en Samordnad individuell plan (SIP) när social- tjänsten och/eller hälso- och sjukvården kallar till möte.

En annan del av det främjande och förebyg-

gande arbetet är kuratorers och skolsköterskors

enskilda samtal med ensamkommande barn som

bland annat kan handla om när asylprocessen

påverkar skolgången. Skolan samarbetar även

med polis och fältassistenter för att försöka upp-

märksamma och stötta eleverna/ungdomarna

på bästa sätt.

(11)

Förebyggande

Boendepersonal och/eller andra vuxna

Här beskrivs hur boendepersonal och/eller andra vuxna i barnets närhet kan prata om asylproces- sen med huvudfokus på avslag och återvändande- processen.

Att tala om asylprocessen

Det är viktigt att våga prata om asylprocessen, särskilt avslag och återvändande. Många personer i barnets närhet, såsom boendepersonal, skol- personal, gode män och socialsekreterare kan genomföra dessa samtal.

En grundförutsättning för samtalen är att de vuxna i barnets närhet är mottagliga för samtal och vågar samtala när barnet visar sig redo. Det är också viktigt att utgå från här och nu och för- hålla sig till faktiska förutsättningar.

Att tänka på i samtal med barnet

l

Skapa känslomässig trygghet.

l

Lugna genom närvaro. Inte prat.

l

Hjälp till genom att främst lyssna empatiskt.

l

Visa att du kan ta emot barnets/den unges alla känslor.

l

Våga sätta ord på känslor, till exempel ”du blir arg”, ”du blir besviken”.

Samtala om eventuellt avslag på asylansökan

l

Tänk på att skälen till fl ykten kanske inte var barnets/den unges egna. Viktiga personer, till exempel familjemedlemmar eller släktingar, kan ha varit avgörande för att barnet fl ytt.

Våga fråga om detta.

l

Upplever barnet/den unge ett tryck eller ansvar från viktiga personer, till exempel familjemed- lemmar eller släktingar, att åstadkomma något särskilt i Sverige? Som att få uppehållstillstånd, hjälpa till ekonomiskt eller återbetala skuld för fl ykten?

l

Hur upplever barnet/den unge själv att känslor för ett eventuellt avslag yttrar sig? Genom ilska och irritation? Oro eller ångest? Föredrar hen att dra sig undan?

l

Känner barnet/den unge ett behov av hjälp av att hantera sin eventuella ångest? Upplevs en rädsla av att känslorna tar över? Är barnet/

den unge rädd för sig själv och sina reaktioner/

sina tankar?

l

Vid ett möjligt avslag, hur tänker barnet/den

unge då? Plan A, plan B?

(12)

Avslagskris

l

Genom hela processen: Vara nära.

l

Trösta, ta emot alla känslor. Var empatisk och saklig.

l

Verka för att inte ge upp vardagsrutiner:

dygnsrytm, skola, fritid.

l

Var flexibel.

l

Motverka uppgivenhet.

l

Förmedla energi och prata om vinster med tiden här. Lyft den kunskap som införskaffats i Sverige och hur den kan användas.

l

Förmedla ett aktörskap, påverka det som påverkas kan.

l

Uppmuntra till fortsatt samarbete med myndigheter.

Att samtala kring

Syfte: Att förmedla hopp.

l

Hur har tidigare svåra situationer lösts?

l

Har du talat med någon där hemma om att du fått avslag?

l

Vad väntar hemma förutom hot och risker?

l

Finns det något positivt med att återvända?

(13)

Personnummer/födelsetid

LMA-nummer

Namn

Adress

Mobiltelefonnummer

E-post

Facebook eller annan social media, användarnamn

God man

Kontaktuppgifter till familj, släkt eller vänner i eller utanför landet

Har personen försvunnit tidigare?

Om ja på förra frågan, var hade han/hon då varit?

Beskrivning av den försvunna/försvunne

Bilagor

Anmälningsblankett – polisen

Utredningsunderlag för försvunnen asylsökande

person, barn utan vårdnadshavare

(14)

Kontaktuppgifter – vuxen

Asyl-och Integrationshälsan Västmanland Hälsostöd för asylsökande och nyanlända i länet.

• Webbplats: www.1177.se

• Telefon: 021-17 60 00

• Öppettider: måndag till fredag 08.00-16.30

• Språk: svenska, men med tillgång till tolk

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) Specialiserad psykiatrisk behandling till barn och unga upp till 18 år. I Västmanland finns BUP i Västerås.

• Webbplats: www.regionvastmanland.se

• Telefon: 021-17 31 24

• Öppettider: måndag till fredag 07.30 till 16.00, lunchstängt 12.00-13.00

• Språk: svenska

BRIS – Vuxentelefon om barn

Prata kring oro om egna eller andra barn upp till 18 år. Kuratorer svarar och syftet är att den som ringer ska få stöd, vägledning och information om hur hen kan bidra till att förändra ett barns situation till det bättre.

• Webbplats: www.bris.se

• Telefon: 0771-50 50 50 (anonymt)

• Språk: svenska

Brottsofferjouren (BOJ)

Ge stöd till alla brottsutsatta. Brottsofferjouren kan ge samtalsstöd, råd och vägledning, information om polisanmälan, förhör och rättegång.

• Webbplats: www.boj.se

• Telefon: 0200-21 20 19 (gratis och anonymt)

• Öppettider: måndag till torsdag 09.00-19.00, fredag 09.00-16.00

• Språk: svenska

IVO

Frågor, synpunkter eller tips om missförhållande.

IVO ger vägledning på en generell nivå.

• Webbplats: www.ivo.se

• Telefon: 010-788 50 00 (växel)

• Språk: svenska

Rädda Barnens centrum för barn och unga (Stockholm, Malmö, Göteborg)

För barn som utsatts för våld och övergrepp, flykting- barn och deras familjer samt barn och ungdomar som av olika skäl lider av psykisk ohälsa och inte får den hjälp de behöver inom hälso- och sjukvården.

• Webbplats: www.rb.se

• Telefon: 08-698 90 (växel, fråga efter Centrum för barn och unga)

• E-post: centrum@rb.se

• Språk: svenska

Rädda Barnen – Orostelefon

Samtalsstödjare, svarar på frågor kring våldbejakande extremism. Syftet med Orostelefonen är att stödja de människor som befinner sig i närheten av en person som dras till våldsbejakande extremism, men också för att ge råd och information kring ämnet.

• Telefon: 020-100 200 (gratis, anonymt och syns inte på telefonräkning)

• Öppettider: måndag till fredag 09.00-16.00 (lunch- stängt 12.00-13.00), kvällsöppet måndag, onsdag, fredag 19.00-22.00

• Chatt: måndag, onsdag, fredag 18.00-22.00 (anonymt)

• Språk: svarar på flera språk

Sjukvårdsrådgivningen

Samtal med sjuksköterska, kontaktas vid oklara hälso- tillstånd och funderingar.

• Webbplats: www.1177.se

• Telefon: 1177, dygnet runt

• Språk: svenska, arabiska, somaliska, finska

UNICEF Sverige

• Webbplats: www.unicef.se

• Telefon: 08-692 25 00

• E-post: unicef@unicef.se

För dig som är vuxen och möter barn och unga vuxna.

(15)

Kontaktuppgifter – ungdom

BRIS – telefon för barn och unga

För barn under 18 år som önskar kontakt med kurator.

• Webbplats: www.bris.se

• Telefon: 116 111 (gratis och anonymt)

• Öppettider: alla dagar 14.00-21.00

• Chatt/E-post: skapa Bris-konto och ta kontakt via chatt eller e-post

• Språk: svenska

Barnombudsmannen BO

För barn under 18 år. BO berättar om rättigheter och vart man kan vända sig för att få hjälp.

• Webbplats: www.bo.se

• Telefon: 020-23 10 10 (gratis, anonymt och syns inte på telefonräkningen)

• Öppettider: måndag till fredag 09.00-15.00, lunch- stängt 12.00-13.00

• Språk: svenska

IVO Barn- och ungdomslinjen

Frågor kring rättigheter. Barn kan även ta kontakt och berätta om det som inte fungerar bra i socialtjänsten eller i hälso- och sjukvården.

• Webbplats: www.ivo.se

• Telefon: 020-120 06 06 (gratis och syns inte på telefonräkningen)

• Chatt: måndag till fredag 16.00-18.00

• E-post: beratta@ivo.se

• Språk: svenska

Röda Korset – Jourhavande kompis För alla barn och ungdomar upp till 25 år. Prata

Rädda barnen stödlinje/helpline Barn på flykt och i migration.

• Telefon: 0200-77 88 20 (gratis och anonymt)

• Språk: alla dagar svenska, dari, engelska, vissa dagar även arabiska, pashto, somaliska och tigrinja

Rädda Barnen - Dina rättigheter

Information och stödchatt. Heder, tvångsgifte, kärlek och relationer.

• Webbplats: www.dinarattigheter.se

• Chatt: måndag till fredag 19.00-22.00

• Juridisk rådgivning: torsdagar 17.00-18.00

• E-post: stodchatt@rb.se

• Språk: svenska

UMO

Ungdomsmottagning på nätet.

• Webbplats: www.umo.se

• E-post: info@umo.se

Tjejers rätt i samhället (TRIS)

• Webbplats: www.tris.se

• Telefon: 0774-40 66 00

• E-post: info@tris.se

Youmo

Webbplats med information om hälsa, jämställdhet, sex, relationer och rättigheter riktad till nyanlända och asylsökande mellan 13 och 20 år.

• Webbplats: www.youmo.se

• Språk: svenska, tigrinja, engelska, dari, arabiska och somaliska

För dig som är ungdom och behöver stöd.

(16)

Kontaktuppgifter – Västmanland

Region Västmanland

• Telefon: 021-17 30 00

• Webbplats: www.regionvastmanland.se

Länsstyrelsen i Västmanlands län

• Telefon: 010-224 90 00

• Webbplats: www.lansstyrelsen.se

Migrationsverket

• Telefon: 0771-23 52 35

• Webbplats: www.migrationsverket.se

Polisen

• Telefon: 112 (akut), annars 114 14

• Webbplats: www.polisen.se

Kommuner

Västerås

• Telefon växel: 021-39 00 00

• Social beredskap/jour: 112

• E-post: kontaktcenter@vasteras.se

• Webbplats: www.vasteras.se

Surahammar

• Telefon: 0220-390 00

• Social beredskap /jour: 112

• E-post: kommunen@surahammar.se

• Webbplats: www.surahammar.se

Hallstahammar

• Telefon: 0220-240 00

• E-post: kundcenter@hallstahammar.se

• Webbplats: www.hallstahammar.se

Köping

• Telefon: 0221-250 00

• E-post: kopings.kommun@koping.se

• Webbplats: www.koping.se

Arboga

• Telefonnummer: 0589-870 00

• E-post: arboga.kommun@arboga.se

• Webbplats: www.arboga.se

Kungsör

• Telefon: 0227-60 00 00

• E-post: info@kungsor.se

• Webbplats: www.kungsor.se

Sala

• Telefon: 0224-74 70 00

• E-post: kommun.info@sala.se

• Webbplats: www.sala.se

Fagersta

• Telefon: 0223-440 00

• E-post: info@fagersta.se

• Webbplats: www.fagersta.se

Norberg

• Telefonnummer: 0223-290 00

• E-post: info@norberg.se

• Webbplats: www.norberg.se

Skinnskatteberg

• Telefon: 0222-51 55 00

• E-post: kommun@skinnskatteberg.se

• Webbplats: www.skinnskatteberg.se

Socialjouren Västmanland

• Telefon: 021-39 20 66

• Öppettider: måndag till torsdag 16.30-00.00, fredag 16.30-01.00, lördag 15.00-01.00, söndag 15.00-00.00

• Övrig tid under nätter och helger fi nns en social beredskap som nås via polisen på telefon 112.

• Vid akuta ärenden under kontorstid måndag-fredag, kontakta Mottagning Individ och familj via Kontakt- center, telefon 021-39 00 00, val 4.

(17)

Kontaktuppgifter – BUP

Fagersta

Bergslagssjukhuset, Floravägen, 737 81 Fagersta

• Telefon: 0223-470 70

• Öppenvård: Här arbetar socionomer/kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, läkare, familjebehandlare, beteendevetare och medicinska sekreterare. Till öppenvården kan du komma genom att själv söka eller genom en remiss från någon annan vårdgivare, till exempel skolhälsovård eller familjeläkare.

Köping

Vårdcentralen, Glasgatan 27, 731 30 Köping

• Telefon: 0221-263 14

Sala

Sala Vårdcentral, Järnvägsgatan 7 A, 733 38 Sala

• Telefon: 0224-585 36

Västerås

Västmanlands Sjukhus, Ingång 24, 721 89 Västerås

• Telefon: 021-17 31 24

• Öppenvård: Här arbetar socionomer/kuratorer,

• Vänder sig till barn och ungdomar upp till 18 år, som är i behov av dygnetruntvård. Det fi nns 5 vårdplatser.

På avdelning 99 bedrivs akut psykiatrisk om- vårdnad och behandling. Ett nära samarbete med barnens/ungdomarnas familj bedöms som viktigt.

Vården sker i möjligaste mån tillsammans med förälder eller annan vårdnadshavare.

Avdelning 99 erbjuder skydd, stödjande samtal, hjälp att fi nna dagliga rutiner, stressreducerande åtgärder och ibland medicinsk behandling.

På avdelning 99 arbetar skötare, sjuksköterskor, läkare och medicinsk sekreterare. Avdelningen har tillgång till akutmottagningens socionom/kurator och psykolog. Inläggning på vårdavdelning 99 sker alltid via akutmottagningen.

Barn och ungdomshälsan Västgötegatan 4 A, 722 11 Västerås

• Telefon: 021-17 34 74

• Till Barn- och ungdomshälsan kommer barn och ungdomar upp till 18 års ålder med lindrig till måttlig psykisk ohälsa. Vanliga sökorsaker är nedstämdhet/

depression, oro/ångest, beteende- och relations- problem. Sömnsvårigheter, stress och problem med skolgången är också vanliga sökorsaker.

Här arbetar vi med bedömning, psykologisk behandling och stöd till barn och ungdomar och deras familjer. Inom barn- och ungdomshälsan arbetar man både individuellt med barnet/ ungdomen och med familjearbete där föräldrar och övriga familjemedlemmar deltar.

Vid Barn- och ungdomshälsan arbetar socionomer/

kuratorer, psykologer, beteendevetare och medicinsk sekreterare. Du som patient kan vända dig till din

Barn- och ungdomspsykiatri.

(18)

Länkar och litteratur

Länsstyrelser

l www.lansstyrelsen.se/stockholm

- Sökord: ensamkommande barn, samverkansplan, barn som försvinner

l www.lansstyrelsen.se/sodermanland

- Sökord: ensamkommande barn, barn som försvinner

l www.lansstyrelsen.se/vasternorrland

- Sökord: ensamkommande barn, samverkansplan, barn som försvinner

l www.lansstyrelsen.se/stockholm - Sökord: människohandel, polisärenden

Övriga myndigheter

l www.informationsverige.se/Svenska/Sidor/Start.aspx

l www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20400/2016-11-8.pdf

Nationella och internationella organisationer

l www.stadsmissionen.se/vad-vi-gor/migration-och-integration/

baba-rad-och-stod-ensamkommande-barn-pa-fl ykt/

l www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/barn-pa-fl ykt/ankonsten-till-nytt-land/ensamkommande-barn/

l www.unicef.se/rapporter-och-pubilkationer/barnkonventinen/

l www.missingchildreneurope.eu

l www.ecpat.se

Övrigt

l www.begripligt.nu/publikationer.shtml

l www.sosalarm.se

l Lag (1990:52) med särskilda bestämmelse om vård av unga

l Federica Toscano, Missing Migrant Children in the EU, 5 december 2017, konferens ”På fl ykt och försvunnen”

Rapporter/Litteratur att läsa

l www.lansstyrelsen.se/stockholm

- Sökord: människohandel, utsatta barn, de kan alltid hitta mig

l Böcker:

- ”Pojkarna och de ensamma poliserna” av Katia Wagner

- ”Världens längsta resa: om ensamkommande unga i Sverige” av Carl Pether Wirsén - ”Motiverande samtal, MI och GRIT med ensamkommande” av Liria Ortiz

(19)

Ordlista och deﬁ nitioner

Aktörerna i länet bör utgå från gemensamma deﬁ nitioner för att möjliggöra bättre samverkan och likvärdiga rutiner till skydd och stöd för barn och unga vuxna. Handlingsplanen utgår från FN:s barnrättskommittés deﬁ nition av vad barnets bästa är.

Alternativt skyddsbehövande

Att vara alternativt skyddsbehövande innebär att det fi nns en konkret och individuell risk för en asyl- sökande att vid ett återvändande till hemlandet straff as med döden eller utsättas för kroppsstraff , tortyr eller annan omänsklig och förnedrande behandling.

Ankomstkommun

Den kommun dit barnet anländer, ger sig till känna för svenska myndigheter och söker asyl. Ankomst- kommunen ordnar tillfälligt boende.

Anvisningskommun

Den kommun som Migrationsverket anvisar barnet till och som från den tidpunkten ansvarar för barnet.

Asylsökande

En person som kommit till Sverige och ansökt om skydd men ännu inte fått beslut.

Asylprocess

Alla de steg som en asylsökande går igenom från ansökan om skydd till slutgiltigt beslut i ärendet.

Avslag på asylansökan

När en person fått nej på sin ansökan om asyl.

Avviken/försvunnen

Avvisning

När en person ansöker om asyl prövar Migrations- verket personens rätt till uppehålls- och arbetstill- stånd som fl ykting eller alternativt skyddsbehö- vande. Migrationsverket prövar även om det fi nns synnerligen ömmande omständigheter.

När Migrationsverket beslutar att avslå en persons ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd beslutar även Migrationsverket att avvisa personen ur landet med omedelbar verkställighet. Beslutet om avvisning får verkställas även om beslutet inte vunnit laga kraft.

När beslut om omedelbar verkställighet fattas av Migrationsverket har utlänningen i regel åberopat uppgifter som saknar tillförlitlighet eller att det är uppenbart att det inte fi nns grund för asyl.

En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas, om han eller hon saknar pass när det krävs pass för inresa eller vistelse i Sverige eller om han eller hon saknar visering, uppehållstillstånd eller något annat tillstånd som krävs för inresa, vistelse eller arbete i Sverige.

Berörda aktörer

I samverkansplanen skrivs ibland ”berörda aktörer”

för att undvika uppräkning av alla inblandade. Vid dessa skrivningar innefattas följande parter:

Migrationsverket, kommunernas socialtjänster, boenden (privata och kommunala), skola och elev- hälsa, regionens hälso- och sjukvård, polisen, överförmyndarmyndigheten och de gode männen samt frivilligorganisationer.

Efterlyst för verkställighet/avviken

I dagligt tal ”gömda”. Personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller ut-

(20)

Flyktingstatusförklaring

Får en person som bedöms ha en välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland på grund av sin ras, nationalitet, religiösa eller politiska uppfattning eller på grund av sitt kön, sexuella läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp.

Hem för vård eller boende (HVB)

Verksamhet som på professionell basis tar emot enskilda personer för vård eller behandling i kom- bination med boende. HVB-hem drivs av privata vårdgivare, kommuner eller region/landsting. Privata HVB-hem kräver tillstånd från inspektionen för vård och omsorg (IVO). Off entligt drivna HVB-hem lämnar en anmälan om verksamhet till IVO.

Medicinsk åldersbedömning

Rättsmedicinalverket gör på uppdrag av Migra- tionsverket en medicinsk åldersbedömning för att uppskatta hur gammal den asylsökande är. Ålders- bedömningen tillsammans med övrig bevisning i ärendet ligger sedan till grund för Migrationsverkets beslut om ålder.

Papperslösa

Personer som befi nner sig i Sverige utan att ha giltigt tillstånd om uppehållsrätt.

Princip om barnets bästa

Barnets bästa är, enigt FN:s barnrättskommitté, både en rättighet och ett tillvägagångssätt. En av de viktigaste delarna i prövningen av barnets bästa är att barnet har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet och få sin åsikt beaktad, med hänsyn till sin ålder och mognad. Det krävs att barnet får all relevant information för att barnet ska kunna göra sin röst hörd och för att barnets åsikter ska beaktas.

Behovet av att klargöra barnets situation är särskilt stort i de fall då barnet är i behov av skydd. I social-

tjänstlagen 2 § sägs att: ”Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsin- satser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.”

Barnets bästa förekommer också i 1 kap. 11§ ut- länningslagen: ”När frågor om tillstånd enligt denna lag skall bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet skall, om det inte är olämpligt, barnet höras.

Den hänsyn skall tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar.”

Stödboende

Boende som tillhandahåller platser för heldygns- vistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av tillsyn och stöd men inte vård eller behandling.

Utvisning

En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som inte avvisas får utvisas ur Sverige om han eller hon uppehåller sig här men saknar pass eller de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet.

Verkställighetshinder

Utlänningen kan enbart anmäla verkställighets- hinder till Migrationsverket när utlänningens beslut om utvisning vunnit laga kraft. Utlänningen ska då åberopa nya omständigheter som inte prövats inom ramen för det lagakraftvunna utvisningsbeslutet.

Dessa nya omständigheter kan innebära att det fi nns hinder att verkställa beslutet om avvisning eller utvisning.

Om Migrationsverket bedömer att verkställighets- hinder fi nns kan utlänningen beviljas ny prövning eller tillfälligt uppehållstillstånd. Migrationsverket kan även besluta att avslå utlänningens anmälan om verkställighetshinder.

(21)

Checklista – förebyggande

Omständigheter då vuxna runt barnet bör vara mer uppmärksamma

£ Avslag på asylansökan.

£ Barnet närmar sig 18-årsdagen.

£ Flytt mellan boenden.

£ Förväntar sig avslag på asylansökan.

£ Hög frånvaro i skolan.

£ Misstankar om brottslig verksamhet eller misstanke om människohandel.

£ Pågående överklagande av asylansökan.

£ Påtaglig psykisk ohälsa.

£ Åldersuppskrivning.

Riskbeteenden innan avvikning/försvinnande

£ Blir hämtad av okända vuxna.

£ En ”anhörig” dyker plötsligt upp och för barnets talan.

£ Förändrat beteendemönster.

£ Har mycket pengar, kan inte redovisa för pengarna.

£ Hög frånvaro i skolan.

£ Misstänkt användning av alkohol eller droger.

£ Misstänkt kriminalitet.

£ Om barnet kom till Sverige i grupp eller med någon som uppges vara släkting.

£ Varit aktuell hos polisen.

£ Är ofta borta från boendet.

Stödinsatser vid riskfaktorer/riskbeteende

£ Aktiv fritid.

£ Nätverksmöten med berörda parter.

£ Om möjligt kontakt med barnets anhöriga/

vårdnadshavare.

£ Samtalsstöd från elevhälsan i skolan.

£ Samverkan med frivilligorganisationer.

£ Skapa en bild av barnets nätverk.

£ Strukturerad vardag i form av skola eller sysselsättning.

£ Tidig och regelbunden samverkan mellan skolan, god man, boendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

£ Utredning av stödinsatser utifrån barnets uppvisade problematik.

£ Utsedd/förordnad god man eller särskilt förordnad vårdnadshavare.

£ Utsedd ansvarig kontaktperson på boendet.

Vid påtaglig psykisk ohälsa

£ Kontakta vårdcentral, barn- och ungdoms- psykiatrisk mottagning, asyl- och integrations- hälsan samt elevhälsan.

£ Om akut – kontakta barn- och ungdoms- psykiatrisk mottagning.

£ Utred behov av omplacering till boende med extra stöd.

£ Överväg om LVU ska tillämpas – kontakta ansvarig socialtjänst.

Checklista – påträﬀ ande

Bemötande och agerande vid påträff ande av misstänkt avviket barn

£ Lämna dina kontaktuppgifter till barnet.

£ Gör en orosanmälan via telefon eller fax till

(22)

£ Tre månader före 18-årsdagen skickas en för- frågan om fortsatt vårdbehov till socialtjänsten.

Socialtjänsten förväntas besvara förfrågan inom en månad.

£ Efter svar från kommunen kallas den unge till ett 18-årssamtal. Cirka 4-6 veckor före 18-års- dagen hålls samtalet. Under samtalet ges information om vad som händer när den unge fyller 18 år (att god mans uppdrag avslutas och att ansvaret övergår till 18-åringen). Frågan om behov av boende via Migrationsverket ställs.

£ Om svaret på boendefrågan är ja bokas två veckor före 18-årsdagen en plats på ett av Migrationsverkets boenden. Om det går bokas en plats i samma kommun. Om det blir en annan kommun informeras den unge om att den själv ansvarar för att meddela den nya kommunen om byte av skola.

£ När plats är bokad kontaktas det nuvarande boendet alternativt god man och information om var den unge kommer att få en plats ges.

£ När fl yttdatum närmar sig kontaktas det nuvarande boendet alternativt god man för att komma överens om dag och tid för hämtning av den unge.

£ Cirka 5 veckor efter fl ytt till ett av Migrations- verkets boenden kallas den unge till ett samtal.

Under samtalet följer handläggaren upp den unges boendesituation, skolgång, sociala sammanhang och hälsa. Den unge får också möjlighet att ställa frågor.

£ Migrationsverkets mottagningsenhet meddelar överförmyndarnämnden och socialtjänsten i ansvarig kommun om att den unge har skrivits upp i ålder.

£ Socialtjänsten får frågan om det fi nns ett fortsatt vårdbehov för fortsatt placering i kommunen eller om fl ytt till ett av Migrationsverkets boenden är aktuellt.

£ Överförmyndarnämnden får frågan om god man ska kvarstå.

£ Den unge kallas in på underrättelse- och 18-års- samtal. Där får den unge också information om eventuell fl ytt och när den eventuella fl ytten kommer ske. När den unge blivit uppskriven i ålder sker fl ytten skyndsamt efter samtalet på Migrationsverket.

£ Ett nytt LMA-kort beställs.

Checklista – inför 18-årsdagen

Migrationsverket

Checklista – vid uppskrivning av ålder

Migrationsverket

(23)

Checklista inför 18-årsdagen avseende ensamkommande barn som beviljas permanent uppehållstill- stånd (PUT) eller tillfälligt uppehållstillstånd (TUT).

£ Socialsekreteraren kallar barnet och god man/

särskild förordnad vårdnadshavare till ett möte senast en månad före 18-årsdagen.

£ Barnet/den unge får information om att denne i samband med 18-årsdagen blir myndig och att det ansvar som tidigare tillfallit god man/särskild förordnad vårdnadshavare kommer att upphöra.

£ Barnet/den unge får ansöka om fortsatt placering, som längst till det år hen fyller 21 och är gymnasiestuderande. Under denna tid fi nns socialsekreterare vid ensamkommande barn- enheten kvar som stöd om vårdbehov kvarstår.

£ Ansvarig socialsekreterare informerar barnet/den unge om hur den ekonomiska situationen kommer att se ut och om eventuella olika alternativ.

£ Om barnet/den unge är placerad på HVB-hem får barnet/den unge information om vad 18-års- dagen kommer att innebära för boendesituationen och eventuella alternativ för fl ytt ges.

£ Om barnet/den unge vill fl ytta till annan kommun, informerar ansvarig socialsekreterare vad som gäller, till exempel i fråga om försörjning.

£ Eventuella personliga dokument som god man/

särskild förordnad vårdnadshavare haft hand om överlämnas till den unge.

£ Information om att den unge som myndig ansvarar för kontakt med bank, sjukvård, skola och så vidare ges.

Checklista inför 18-årsdagen avseende ensamkommande barn som är asylsökande.

£ Socialsekreteraren kallar barnet samt god man till besök cirka 1–2 månader före 18-årsdagen.

£ Barnet delges information om vad 18-årsdagen kommer att innebära för boendesituationen.

£ Om fl ytt: När det fi nns information om hur och när fl ytten går så delges ungdomen det om- gående så planering kan påbörjas.

£ Den unge får information om dagersättningens

£ Den unge får information om att Migrations- verket kommer att kalla denne till besök 4–6 veckor före 18-årsdagen för att informera om fl yttdatum, LMA-kort, dagersättning med mera.

£ Eventuella personliga dokument som god man/

särskild förordnad vårdnadshavare haft hand om överlämnas till den unge.

£ Information om att den unge som myndig ansvarar för kontakt med bank, sjukvård, skola och så vidare ges.

£ Information om rätten till fortsatt skolgång

Checklista – beviljat PUT eller TUT

Kommunen

Checklista – asylsökande

Kommunen

(24)

Utvecklingsområden

Under arbetet med denna handlingsplan har arbetsgruppen identifierat några områden som bör utvecklas hos berörda aktörer.

l I enlighet med denna handlingsplan se över och förtydliga respektive verksamhets rutiner för att förebygga och hantera situationer där ensamkommande barn avviker/försvinner.

l Se över rutiner och förfaranden vid orosanmälan av barn som far illa, så att de även innefattar barn som avviker/försvinner.

l Kompetenshöjande insatser om ensamkommande flyktingbarns situation, riskfaktorer och riskbeteenden kring barn som avviker/försvinner bör ges till medarbetare.

l Kompetenshöjande insatser om hur människohandel/koppleri, heders- relaterad brottslighet och andra former av utnyttjande kan vara risk för barn i asylprocessen bör ges till medarbetare.

l Utveckla förstärkt samverkan vid situationer kring risk för, eller upptäckt av, avvikande/försvinnande.

l Se över hur samverkan i länet kan fortsätta att utvecklas när det gäller det förebyggande arbetet, rutiner samt uppföljning.