Malmö stad
Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2)
SIGNERAD
Datum Tjänsteskrivelse
2015-02-05 Vår referens
Marie-Louise Appelgren Utvecklingssekreterare
marie-louise.appelgren@malmo.se
Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad
SOFN-2014-628
Sammanfattning
Kommunfullmäktige antog vid sitt sammanträde den 25 april 2013 Plan för vård- och omsorgs- verksamheten i Malmö stad. Samtidigt som kommunfullmäktige fastställde planen fick
kommunstyrelsen i uppdrag att följa upp effektmålen årligen. Uppföljningen sker genom att besvara bifogad mall.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta
att godkänna uppföljningen av effektmål i Plan för vård- och omsorgs-verksamheten och över- sända denna till kommunstyrelsen, samt
att omedelbart justera paragrafen.
Beslutsunderlag
• Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad
• Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten- tjänsteskrivelse 2015- 01-30
• MALL- uppföljning effektmål STK
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Norr 2015-02-19
Ärendet
Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad fastställdes av kommunfullmäktige den 25 april 2013. Planen började gälla från juli månad samma år och den omfattar insatser enligt både socialtjänstlagen (2001:453 SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763 HSL).
Planen gäller inte för insatser som ges enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387 LSS), men övrig vård- och omsorgsverksamhet omfattas av planen.
Samtidigt som kommunfullmäktige fastställde planen fick kommunstyrelsen i uppdrag att årligen följa upp effektmålen och vid behov revidera dessa.
Ansvariga
2 (2) Charlotte Glimskog Avdelningschef
Rapportmall för nämndernas uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten
Nämndernas rapporter ska avse mätdatum 2014-12-01, och vara Stadskontoret tillhanda senast 2015-01-30.
Rapporten avser stadsområde NORR
2015-01-30 Marie-Louise Appelgren Verksamhetscontroller
Enhet Antal brukare inom
verksamheten
Antal kvinnliga brukare inom verksamheten
Antal manliga brukare inom verksamheten Ordinärt boende 1 046 713 333
Särskilt boende 282 203 79
Övrigt 115 59 56
Totalt 1 443 975 468
Effektmål 1
Alla brukare ska aktivt erbjudas att medverka i upprättande och uppföljning av genomförandeplaner
Nämnderna ska rapportera till Stadskontoret:
Hur många brukare har aktivt erbjudits att medverka i upprättande av en genom förandeplan?
Hur många av dessa har tackat ja till att medverka vid upprättandet av genomförandeplan?
Enhet Antal
kvinnor som erbjudits
Antal kvinnor som tackat ja
Antal män som erbjudits
Antal män som tackat ja
Ordinärt boende 483 402 214 173
Särskilt boende 169 95 60 42
Övrigt 54 38 48 30
Totalt 706 535 322 245
Om inte alla har erbjudits aktivt – ge exempel på varför.
Brukare som är nyinflyttade till särskilt boende (SÄBO)/precis fått insatser i ordinärt boende (ORBO) då genomförandeplan (GFP) inte hunnit bli klar till beslutat avstämningsdatum 1/12.
Pga demenssjukdom och tillika avsaknad av anhörig har GFP inte kunnat upprättas.
Brukare som inte vill att en GFP ska upprättas, förstår inte syftet med denna, vill inte ha personliga uppgifter dokumenterat.
2 (4)
Brukare i ORBO som enbart har trygghetslarm har inte kontinuerligt erbjudits en GFP.
Hur många brukare har aktivt erbjudits att medverka i uppföljningen av en genomförandeplan?
Hur många av dessa har tackat ja till att medverka vid uppföljningen av genomförandeplanen?
Enhet Antal
kvinnor som erbjudits
Antal kvinnor som tackat ja
Antal män som erbjudits
Antal män som tackat ja
Ordinärt boende 380 347 160 152
Särskilt boende 111 74 50 35
Övrigt 45 34 46 28
Totalt 536 455 256 215
Om inte alla har erbjudits aktivt – ge exempel på varför.
Brukare som är nyinflyttade till SÄBO/precis fått insatser i ORBO då genomförandeplan (GFP) inte hunnit bli klar till beslutat avstämningsdatum 1/12.
Pga demenssjukdom och tillika avsaknad av anhörig har GFP inte kunnat upprättas.
Brukare i ORBO som enbart har trygghetslarm har inte kontinuerligt erbjudits en GFP.
I några hemtjänstgrupper pågår konkreta åtgärder för hur
omvårdnadspersonal ska kvalitetssäkra att GFP upprättas och följs upp.
Effektmål 6
Alla medarbetare ska kunna anpassa kommunikationen efter brukarens förutsättningar
Nämnderna ska rapportera till Stadskontoret:
Hur uppfyller nämnden målet?
Svara på en fyragradig skala: 1- Uppnår inte målet, 2 - uppnår målet i liten utsträckning, 3 – uppnår målet i hög utsträckning, 4 - uppnår målet helt.
Ge exempel på vilka åtgärder ni har vidtagit och vilka åtgärder ni planerar för att uppnå målet.
Studiebesök genomförda på Lindängelunds SÄBO för dövblinda.
Besök och information från syninstruktör på arbetsplatsen - fortsätter.
Personal har utbildats i demenssjukdomar och vad det innebär med kommunikationen – fortsätter.
Inom ORBO finns ett minnesteam riktat till demenssjuka.
Två Silviasystrar utbilades under 2014 och kan med sin kompetens vid behov hjälpa med hantering av kommunikation i de fall detta behövs - fortsätter.
Tolk används vid språksvårigheter - fortsätter.
3 (4)
På många arbetsplatser finns det en hög språkkompetens - fortsätter.
Det nationella kvalitetsregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) används inom samtliga gruppboenden i stadsområdet, vilket medför att omvårdnaden vid demenssjukdomar är personcentrerad.
Utbildningar i bemötande har genomförts – fortsätter.
Utbildning i GFP genom det webbaserade verktyget Lär-Kan – fortsätter.
Arbeta med att utveckla kommunikation och information till anhöriga för bättre förståelse för brukarens behov och önskemål, i de fall brukaren har svårighet att förmedla detta – fortsätter.
Utbildning i ”Motiverade intervjuer” (MI).
Effektmål 7
Användningen av de nationella kvalitetsregistren och Palliativregistret ska öka
Nämnderna ska rapportera till Stadskontoret:
Beskriv hur ni använder registren för att utveckla ert arbete kvalitativt.
BPSD är infört i samtliga gruppboenden i stadsområdet. Utifrån bedömning efter en sk uppskattningsskala framkommer det tydligt vilka symtom brukaren har. Uppskattningen analyseras och med hjälp av en checklista tas olika åtgärder fram, för att arbeta med hos brukaren. Personal träffas regelbundet varannan vecka och går igenom de aktuella uppskattningarna, tid ges för reflektion.
Två Silviasystrar har under 2014 utbildats till certifierade utbildare för BPSD och utbildar övriga inom verksamheten till administratörer för BPSD.
Palliativa registret används inom hela verksamheten i stadsområdet.
Senior Alert ska under 2015 införas i stadsområdet och planering av detta gjordes under 2014.
Effektmål 8
Alla medarbetare ska ha kunskap om vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär
Nämnderna ska rapportera till Stadskontoret:
Hur uppfyller nämnden målet?
Svara på en fyragradig skala: 1- Uppnår inte målet, 2 - uppnår målet i liten utsträckning, 3 – uppnår målet i hög utsträckning, 4 - uppnår målet helt.
Ge exempel på vilka åtgärder ni har vidtagit och vilka åtgärder ni planerar för att uppnå målet.
Utbildningsinsatser i rehabiliterande förhållningssätt har genomförts för att omvårdnadspersonal ska kunna utveckla och/eller bibehålla sina förmågor. En väl genomförd GFP har detta syfte.
Det finns ett informationsmaterial som bedömts som lämpligta att sektionschefen kan använda där detta behövs - fortsätter.
Utbildningsinsatser i förflyttningsteknik har genomförts av rehabpersonal – fortsätter.
Rehabpersonal besöker kontinuerligt SÄBO och deltar på APT när detta efterfrågas samt handleder omvårdnadspersonal– fortsätter.
4 (4)
På APT diskuteras olika fallbeskrivningar och salutogent förhållningssätt – fortsätter.
Medicinskt ansvarig för rehab (MAR) har informerat på APT - fortsätter.
En arbetsgrupp för aktivitets- och funktionsbedömning har bildats med uppdrag att arbeta fram en rutin för att säkerställa och förtydliga arbetssättet.
Bilaga till SOFN-2014-628 nummer 292973, Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad.
SÄBO
Särskilt boende, vilket som delas upp i vårdboende och gruppboende (för demenssjuka). Enligt Socialstyrelsen är benämningen äldreboende.
ORBO
Ordinärt boende (hemtjänst).
GFP - genomförandeplan
I Socialtjänstlagen 3 kap. 5§ står att verksamheten ska utforma och genomföra insatserna tillsammans med brukaren. I 11 kap. 5§ står att stödinsatserna ska dokumenteras.
När en brukare fått en eller flera insatser beviljade ska brukaren skyndsamt erbjudas en genomförandeplan. Den personal som är kontaktman ska ta fram genomförandeplanen tillsammans med brukaren.
Alla ska få stöd och hjälp utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Brukarna ska kunna leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Insatserna ska planeras, utformas och genomföras i samråd med brukaren och för att garantera detta har brukaren rätt till en genomförandeplan. Detta gäller även brukare som enbart har insatsen trygghetslarm.
Silviasyster
Stadsområde Norr har två Silviasystrar, vilka slutförde sin utbildning i januari 2014.
Silviasystrarna har fått specialistkompetens på personcentrerad omsorg och vård samt palliativ vårdfilosofi för personer med demenssjukdom. De är anställda som undersköterskor, en med placering i ordinärt boende och en på särskilt boende. Deras ordinarie arbete riktas mot personer med demenssjukdom.
Norrs Silviasystrar arbetar med att ge stöd och handledning till övriga verksamheter utifrån sin specialistkompetens samt de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, tillsammans med anhörigkonsulent vara ett stöd för anhöriga som har närstående med
demenssjukdom samt att vara delaktiga i utbildning av personal i BPSD samt implementering och uppföljning enligt upprättad handlingsplan för BPSD-registret.
I uppdraget ingår även att delta i Nätverk för Silviasystrar i Malmö stad MAR – medicinskt ansvarig för rehabilitering
Motsvarighet till MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) och är en befattning som regleras i 24§
Hälso- och sjukvårdslagen. Medicinskt ansvariga arbetar övergripande med kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor inom hälso- och sjukvårdsområdet.
MAR arbetar med frågor som rör specifik habilitering och rehabilitering, medicintekniska
produkter, fall samt skyddsåtgärder, egenvård, delegering och samverkan i vårdkedjan inom dessa områden.
BPSD – beteendemässiga och psykiska symtom vid demens
Är ett nationellt kvalitetsregister som i Norr används inom samtliga gruppboenden och som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom och har en stark koppling till personcentrerad omsorg och vård. Silviasystrarna i Norr utbildades under 2014 till certifierade utbildare i registret
Att arbeta med BPSD-registret och en bra struktur i omvårdnadsarbetet kan bidra till att demenssjuka upplever en ökad livskvalitet, att omvårdande är personcentrerad med ett gemensamt språk för personalen, kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar samt att tydliggöra vårdtyngden och bidra till en verksamhetsutveckling.
En av fördelarna att arbeta med registret är att man som personal får en tydligare, mer
genomtänkt struktur att arbeta efter. Man får ett verktyg att arbeta med, vilket underlättar arbetet med att observera, analysera, åtgärda och utvärdera insatta omvårdnadsåtgärder och BPSD.
Palliativa registret
För att säkerställa en god vård i livets slutskede är Norr anslutna till Svenska palliativregistret, vilket aktivt bidrar till forskning och utveckling av den palliativa vården. Detta innebär att den vård och omsorg som VOO brukare/patienter får under sista levnadsvecka dokumenteras i registret. Syftet med att registrera i Svenska Palliativregistret är att kvalitetssäkra och utveckla vården så att samtliga patienter som vårdas i livets slutskede kan känna sig trygga.
Personalen ska besvara en ”dödsfallsenkät” som innehåller ett cirka 30 frågor och de rör vården som gavs under personens sista vecka i livet.
När det inte längre finns någon bot för den som är svårt sjuk inriktas behandlingen på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt. I den palliativa vården ingår även att ge anhöriga stöd i deras sorgearbete.
Den palliativa vården handlar mycket om att se över och stödja hela livssituationen och omfattar alla personer med sjukdom som inte går att bota. Detta gäller oavsett diagnos eller typ av
sjukdom. Palliativ vård ska enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov.
Senior Alert
Är ett nationellt kvalitetsregister som i Norr ska införas i VOO under 2015, planering för införandet har genomförts under föregående år.
Kvalitetsregistret finns tillgängligt via webben där varje person, i första hand 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall,
undernäring, trycksår och munhälsa. Med hjälp av Senior alert vill kommuner och
landsting utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den.
Det förebyggande arbetssätt som registret bygger på består av tre grundtankar som består av systematik, struktur och synliggörande av resultat. Alla personer som vistas på relevanta enheter riskbedöms genom olika evidensbaserade mätnings- och bedömningsinstrument.
Registret ger nya möjligheter att utforma nya arbetssätt. Genom att ta tillvara och använda insamlad data så kan verksamheten stärkas, förbättras samt utveckla praktiken och värdera vårdens och omsorgens kvalitet.
Det kommer att erbjuda faktabaserad verksamhet och en ny dimension på kompetensutveckling för medarbetarna inom vård och omsorg.
Senior alert ska också fungera som en källa för forskning och värdeberäkning av hälsoekonomisk karaktär.
Webbaserat verktyg för utbildning, Lär-Kan
Malmö stads e-lärande inom VOO genom utbildningsfilmer och efterföljande kunskapstest på intranätet, Komin. Det är avdelningscheferna inom VOO som i sin gemensamma grupp beslutar vilka utbildningar som ska prioriteras och göras i Lär-Kan.
De webbaserade utbildningar som för nuvarande finns är för försflyttningar med personlift, basal hygien, genomförandeplan SoL, tryckskadeprevention, undernäring, samsjuklighet, fallprevention samt läkemedelshantering.
Motiverande intervjuer, MI
MI är en evidensbaserad metod för att hjälpa människor till förändring. Motivation och motstånd till förändring ses som något som uppstår i relation till den specifika situationen och därmed något som kan påverkas av olika samtalsstrategier.
MI bygger på samarbete för att framkalla samtal om förändring, hela tiden med respekt för individens autonomi. Metoden kan användas i många olika sammanhang, det kan handla om korta möten eller längre interventioner.
Marie-Louise Appelgren Verksamhetscontroller VOO 2015-02-03
Malmö stad
Stadskontoret
STADSKONTORET August Palms plats 1 205 80 Malmö Tel. 040-34 10 00 Org.nr. 212000-1124 Ingela.kressander@malmo.se www.malmo.se
Till samtliga stadsområdesnämnder
Uppföljning av effektmålen i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad
STK-2014-1247
Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad fastställdes av Kommunfullmäktige den 25 april 2013. Samtidigt som kommunfullmäktige fastställde planen fick kommunstyrelsen i uppdrag att följa upp effektmålen årligen, och vid behov revidera dem.
Stadsområdesnämnderna uppmanas att senast 2015-01-30 inkomma med rapport hur effektmålen uppfyllts. Bilaga för redovisning bifogas.
Den nämndbehandlade rapporten skickas, tillsammans med eventuella reservationer och särskilda yttranden, till registrera.stk@malmo.se, senast 2015-01-30 samt till handläggaren ingela.kressander@malmo.se så snart det finns ett förslag till beslut.
Malmö 2014-12-03 I tjänsten
Ingela Kressander
Utrednings- och utvecklingssekreterare
