Granskning av kommunens. planering och styrning

(1)

(2)

Revisionsrapport

Granskning av kom- munens långsiktiga

planering och styrning

Borgholms kommun

Åsa Bejvall, Stefan Wik November 2012

(3)

Granskning av kommunens långsiktiga planering och styrning

Innehållsförteckning

1.1. Revisionsfråga ... 1

1.1.1. Revisionskritierier ... 1

1.2. Metod ... 1

1.3. Avgränsning ... 2

2.1. Organisation ... 3

2.1.1. Samverkan ... 3

2.2. System och rutiner ... 3

2.2.1. Kommunstyrelsens reglemente ... 3

2.2.2. Budgetdokumentet ... 4

2.2.3. Samhällsbyggnadsförvaltningens styrande dokument ... 5

2.2.4. Socialförvaltningens styrande dokument ... 5

2.2.5. Utbildningsförvaltningens styrande dokument ... 5

2.3. Informationsinsamling ... 6

2.3.1. Omvärldsanalys ... 6

2.3.2. Befolkningsförändringar ... 6

2.3.3. Lokalförsörjning ... 6

2.3.4. Översiktsplan ... 7

2.3.5. Investeringar ... 7

2.4. Uppföljning och utvärdering ... 7

2.4.1. Politisk behandling ... 8

2.4.2. Prioriteringar ... 8

3.1. Revisionskritierier ... 9

(4)

1. Inledning

Revisorerna har i sin riskbedömning för mandatperioden identifierat en risk i kommunens system för planering ur ett långsiktigt perspektiv. Revisorerna har därmed gett i uppdrag till PwC att utgöra denna granskning.

Granskningen är i sin faktadel avstämd med kommunledningskontoret och intervjuade tjänstemän.

1.1. Revisionsfråga

Granskningen ska besvara om kommunstyrelsen och nämndernas långsiktiga planering för verksamheten är ändamålsenlig?

1.1.1. Revisionskritierier

De revisionskriterier som ska leda fram till svaret på revisionsfrågan är:

 Vilka system och rutiner för långsiktig planering har nämnderna beslutat om?

 Har kommunen fastställt mål utifrån god ekonomisk hushållning?

 Hur har dessa mål tillämpats i kommunens styr- och budgetprocess?

 Vilken organisation finns för långsiktig planering?

 Hur planerar kommunen för förändringar i befolkningen?

 Vilken hänsyn till befolkningsförändringen tas vid planering av lokaler och investeringar?

 I vilken omfattning görs och beaktas omvärldsanalys?

 Hur används översiktsplanen i den långsiktiga planeringen?

 Hur sker den politiska behandlingen och prioriteringar av projekt och tidpunkter för investeringar?

 I vilken utsträckning tas hänsyn till mellankommunal och regional samverkan?

 I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av den långsiktiga planeringen?

1.2. Metod

Granskningen har genomförts genom intervjuer med kommunalråd, kommunchef, samhällsbyggnadschef, ekonomichef samt nämndssekreterare för skola och omsorg.

I granskningen har vi också tagit del av kommunens styrdokument såsom budget och översiktsplan, samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsplan, strategiska plan och ”Leva och Bo i Borgholms kommun” samt utbildningsnämndens beslutade mål. Kommunstyrelsens reglemente och protokoll som berör planeringsprocessen har också granskats.

(5)

1.3. Avgränsning

Granskningen avgränsas till innevarande och påföljande mandatperiod. Granskning har gjorts av kommunens övergripande planering för investeringar och verksamhet utifrån förändringar i ekonomi, befolkning och målstyrning.

(6)

2. Iakttagelser

2.1. Organisation

Borgholms kommuns långsiktiga planering utförs främst av kommunledningskontoret. Kommunchefen har en ledningsgrupp där alla förvaltningschefer och VD:n för Borgholm Energi AB samlas till regelbundna möten där verksamheten planeras.

Nytt för i år är att kommunens samtliga chefer (ca 50 st) ingår i ett chefsnätverk där de delats upp i tvärsektionella grupper och arbetar med olika frågor på uppdrag från ledningsgruppen. Syftet är att utveckla samverkan och planering mellan olika verksamheter.

2.1.1. Samverkan

Borgholms kommun arbetar långsiktigt för att samverka med grannkommuner, kommunalförbund och andra parter. Försök till samverkan inom skolområdet och inom socialtjänstens område med andra kommuner har inte kunnat fullföljas.

Räddningstjänsten och näringslivsarbetet är områden där Borgholm och Mörby- långa kommuner samverkar. Näringslivskontorets arbete ser ut att upphöra under år 2013. I övrigt pågår samarbete med olika aktörer inom olika projekt.

2.2. System och rutiner

Borgholms kommun har inte några system och rutiner för den långsiktiga planeringen. Kommunen har inte några övergripande verksamhetsmål utifrån god ekonomisk hushållning men håller på att arbeta fram detta utifrån visionen ”Borg- holms kommun har en attraktiv, företagsam och långsiktig hållbar utveckling där kreativitet, natur- och kulturvärden beaktas”. Visionen beslutades i juni 2012 och inriktningsmål utifrån denna beslutas troligtvis av kommunfullmäktige innan års- skiftet.

Föreskrifter för kommunens redovisning beslutades av kommunfullmäktige 14 mars 2005 och uppdaterades av kommunstyrelsen 7 juni 2011. Av dessa framgår lagstiftningen avseende god ekonomisk hushållning och hur nämnderna i Borg- holms kommun ska arbeta med detta.

2.2.1. Kommunstyrelsens reglemente

Av kommunstyrelsens reglemente framgår att i kommunstyrelsens övergripande uppgifter ingår att ha ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställ- ning samt kommunens relationer till omvärlden. Det är kommunstyrelsen som le- der och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter.

I kommunstyrelsens ledningsfunktion ingår bland annat att leda och samordna:

 utvecklingen av den kommunala demokratin,

 personalpolitiken,

(7)

 samhällsplaneringen och den översiktliga planeringens samt användningen av mark och vatten.

I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att:

 leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer, policydokument och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten, samt formulera mål för verksamheter som inte i lag är förbe- hållna annan nämnd,

 övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt samt att av fullmäktige och styrelsen beslutade anvisningar tillämpas,

 tillse att redovisning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under bud- getåret,

 ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och kommunens chefsgrupp,

 ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de bolag, som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv.

2.2.2. Budgetdokumentet

Av budget för år 2012 framgår att nämndernas och styrelsernas budgetramar är strama. Under tiden ska kommunen planera, effektivisera och utveckla sin organisation och verksamhet så att de ekonomiska förutsättningarna förbättras inför år 2013 och kommande år. Utöver nämndernas ordinarie verksamhetsmål finns i budgeten år 2012 för samtliga nämnder och styrelser mätbara mål, som har sin ut- gångspunkt i ledorden Attraktiva - Företagsamma - Kreativa och Hållbara Borg- holm. Några övergripande verksamhetsmål för kommunen som helhet finns inte ännu.

I budgetdokumentet framgår att en utvecklingsplan ska arbetas fram. Denna ska omfatta samtliga delar av kommunens organisation och verksamhet och har som mål att skapa ett långsiktigt ekonomiskt utrymme i enlighet med kommunens finansiella mål. I budgeten anges att utvecklingsplanen ska omfatta minst 2 % av kommunens skatter och bidrag.

I budgeten beslutade fullmäktige om tre finansiella mål som ska vara uppnådda under en femårsperiod. Perioden omfattar två år bakåt, innevarande år samt två år framåt (planperioden). Fullmäktiges beslut om budget 2012 innebar att det gjordes avsteg från de finansiella målen då inget av de finansiella målen uppnås. Upplys- ning om detta framgår av dokumentets beslutssatser. I förslaget till budget 2013 görs också avsteg från de finansiella målen.

Av kommunstyrelsens budgetdirektiv framgår att budgetramarna för år 2013 ska utgå från de båda jämförelsekommunerna (Simrishamn och Sotenäs) och standard- kostnaden i SCB:s ”Vad kostar verksamheten i din kommun?”(den s.k. Borg-

holmsmodellen). Förutom att en ny fördelningsmodell tillämpas med utgångspunkt

(8)

från jämförbara kommuner är budget år 2013 mer decentraliserad än tidigare vilket innebär att kostnader fördelas enligt principen ”kostnader ska tas där de uppstår”.

2.2.3. Samhällsbyggnadsförvaltningens styrande dokument

Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett informationsmaterial till politi- kerna: ”Leva och bo i Borgholms kommun – se vad som planeras och förbereds i kommunen”. Dokumentet används som externt marknadsföringsmaterial. I dokumentet beskrivs planavdelningens pågående planer, uppdelade på detaljplaner, för- djupande översiktsplaner och olika projekt.

Ett exempel är det bebyggelseprogram som arbetas fram för Borgholm och Köping- svik. Programmet presenterar strategier, riktlinjer och förslag till hur bebyggelseka- raktärer och bebyggelsemönster kan bevaras, förstärkas och utvecklas på ett positivt sätt. Programmet blir en del av den fördjupade översiktsplanen över Borgholm- Köpingsvik och ska också ingå i framtida detaljplaner.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har också tagit fram en verksamhetsplan för år 2012 samt en strategisk plan för åren 2012-2014. I de båda planerna framgår för- valtningens vision, verksamhetsidé, styrmodell och uppdrag samt de mål som arbetats fram utifrån kommunfullmäktiges vision. Den strategiska planen har tagits fram för att ge förutsättningar för utveckling och tillväxt i Borgholms kommun.

Verksamhetsplanen konkretiseras och aktualiseras årligen med projekt och aktiviteter som syftar till att nå målen.

2.2.4. Socialförvaltningens styrande dokument

Socialförvaltningen har tidigare arbetat med ett övergripande måldokument som gällde för åren 2008-2011. En ny verksamhetsplan håller nu på att arbetas fram under socialchefens ledning.

2.2.5. Utbildningsförvaltningens styrande dokument

Utbildningsnämnden har den 31 augusti 2011 antagit vision och verksamhetsmål för åren 2012 och 2013. Det finns sedan indikatorer kopplade till dessa för mätbarhet- en. Målen följs upp årligen i årsredovisningen och ska revideras efter mandatperi- odens slut. Ett av verksamhetsmålen är att Borgholms barn använder modern teknik i sitt lärande med indikatorn att det ska finnas en dator/ipad per elev. Resurser har kopplats till detta mål.

2.2.6. Borgholm Energi AB:s styrande dokument

Borgholm Energi AB är kommunens dotterbolag som hanterar kommunens tek- niska verksamhet. Bolaget styrs främst av bolagsordningen samt det av fullmäktige utfärdade ägardirektivet. Bolaget har även VA-planer, saneringsplaner för VA- verksamheten och andra dokument som styr de olika verksamheterna i bolaget.

I bolagets verksamhet ingår flera verksamheter där rör grävs ner i gatorna såsom, elnät, fjärrvärmenät och VA-ledningar. I samband med detta finns inget uttalat att fiberkablar ska grävas ner för framtida behov av datafiber.

(9)

2.3. Informationsinsamling

För att kunna skapa en långsiktig planering för kommunens verksamheter behövs en hel del information hämtas in och beaktas.

2.3.1. Omvärldsanalys

Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer i omvärlden. Främst är det kommunens skatteintäkter som påverkas av skatteunderlaget.

I samband med budgetarbetet hämtar ekonomiavdelningen allmänna budgetförut- sättningar för den samhällsekonomiska utvecklingen från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Här framgår inflation, sysselsättning och löne- och prisutveckling.

I budgetförutsättningarna informeras också om pensionsutbetalningar och en pro- gnos lämnas för skatteintäkter och bidrag.

2.3.2. Befolkningsförändringar

Kommunen följer löpande statistiken avseende befolkningsutvecklingen. Detta gäl- ler både kommunalrådet, kommunchefen och längre ut i organisationen. Statistiken tillhandahålls av SCB. Kommunledningen använder statistiken som övergripande planering för verksamheten. Förvaltningarna använder den mer konkret till att planera och styra verksamheten exempelvis avseende antal barn i förskolan respektive grundskolan.

Utbildningsförvaltningen hämtar löpande statistik avseende nyfödda och förvalt- ningen har en bra uppfattning om elevantalet fram till år 2018. Det finns inget uttalat från nämnden hur ofta den vill att statistiken redovisas utan den presenteras vid behov. Förvaltningen har analyserat statistiken och kommit fram att det skulle vara tillräckligt med fyra skolor i kommunen.

Socialnämnden får också statistik rapporterad till sig men inte heller den har fast- ställt hur ofta statistiken ska redovisas i nämnden. Den statistik som rapporteras avser kommunens åldersstruktur fem år framåt i tiden. Socialförvaltningen har svå- rare att planera sitt behov av boenden och personal då det inte enbart är ålders- strukturen som påverkar behovet utan även trender som att allt fler bor hemma med hemtjänst och olika vårdbehov.

2.3.3. Lokalförsörjning

Kommunens fastighetschef arbetar på dotterbolaget Borgholm Energi AB, som bi- står kommunen med skötsel och underhåll av fastigheter. Fastighetschefen fick 30 oktober 2012 i uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott att sammanställa en lokalförsörjningsplan utifrån att landstinget lämnar lokaler på Ekbacka när projektet Resedan är klart. Syftet med lokalförsörjningsplanen uppges vara att se över vilka externt hyrda lokaler som skulle kunna lämnas för att på så sätt minska lokal- kostnaderna.

Fastighetschefen skickade under våren 2012 ut en enkät till förvaltningscheferna där de har fått svara på vad som behövs nu och vilka behov som kommer att finnas framöver. Socialförvaltningen sitter i dagsläget i externt hyrda lokaler. Utbildnings-

(10)

förvaltningen och kommunledningskontoret bedöms inte ha några ytterligare behov av lokaler, endast enstaka kontorsrum som går att lösa inom befintlig verksamhet.

2.3.4. Översiktsplan

Borgholms och Mörbylånga kommuner har tillsammans genom Ölands kommunal- förbund utarbetat ”En Vision av Öland 2015”, översiktsplan del 1. Planen innehåller kommunens mål och strategi för de allmänna intressena. Planen upprättades år 1999 och är sedan reviderad år 2000. Därutöver finns även översiktsplan 2002 och en ny håller på att arbetas fram.

Den befintliga översiktsplanen har arbetats fram av en arbetsgrupp bestående av politiker och tjänstemän i de båda kommunerna. I Borgholms kommun träffades arbetsgruppen regelbundet för att diskutera och ta ställning till den inventering som gruppen gjort av kommunens socknar. Arbetsgruppen träffade också vid framta- gandet av översiktsplanen olika intressegrupper för att få mer faktaunderlag till ställningstaganden rörande hela kommunen.

Samhällsbyggnadsförvaltningen gör en sammanställning av planprioriteringen som godkänns av nämnden. Denna skickas ut till nämnderna för att de ska veta vad som är på gång.

2.3.5. Investeringar

I budget 2012 finns en investeringsplan för åren 2012-2014. Volymerna uppgår till 44 mnkr för år 2012 och sedan ca 24 mnkr årligen 2013 och 2014. De största pro- jekten är att slutföra ombyggnationen av slottskolan 23,9 mnkr samt 7 mnkr för konstgräsplan år 2012. För åren 2013 och 2014 ligger endast schabloner (ex 5 mnkr fastigheter, 5 mnkr övriga investeringar, 3,3 mnkr för nämnderna). Dessa investe- ringspengar är inte fördelade på specifika projekt. Samma princip har använts i förslaget till budget 2013.

Kommunstyrelsen beslutade 12 juni 2012 § 99 om att införa omedelbart investe- ringsstopp.

2.4. Uppföljning och utvärdering

Av kommunstyrelsens reglemente framgår att kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen ska regelmässigt, minst två gånger per år, rapportera till fullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret.

Uppföljning av utfallet mot budget sker månadsvis på nämndsnivå samt för kommunen som helhet i delårsbokslut och årsbokslut. Sedan i juni 2012 rapporteras månatligen uppföljning och årsprognos även till kommunstyrelsen. Uppföljningen omfattar även arbetade timmar och antal anställda.

(11)

2.4.1. Politisk behandling

De styrande dokument som finns avseende kommunens långsiktiga planering be- handlas politiskt. Kommunstyrelsens reglemente antogs av kommunfullmäktige 14 juni 2004 och den nu gällande översiktsplanen antogs 21 oktober 2002.

Budgetramarna beslutas av kommunstyrelsen i juni som sedan överlämnar ramarna till nämnderna så att de kan arbeta fram en budget för sin förvaltning. I oktober kallas samtliga nämnder och förvaltningar till budgetberedningen där närvaron är obligatorisk. Här redogör ekonomichefen för budgetförutsättningarna och därefter ges varje nämnd/förvaltning tillfälle att yttra sig. Den slutliga totala budgeten för kommunen beslutas av kommunfullmäktige i november.

Samhällsbyggnadsnämnden tar vid varje sammanträde upp dokumentet planpriori- teringar vilken uppdateras löpande.

2.4.2. Prioriteringar

Kommunens resurser är begränsade och därmed måste prioriteringar göras. I budget år 2012 beslutades som tidigare beskrivits att en ekonomisk utvecklingsplan skulle tas fram. Den strategiska utvecklings- och besparingsplanen (SUB:en) be- handlades på kommunstyrelsens sammanträde den 15 maj 2012. Planen överläm- nades till nämnderna och styrelsen för beaktande av de utredningsförslag som före- log.

De intervjuade anger att de knappa resurser som finns i verksamheten tillsammans med avsaknaden av en långsiktig planering gör att det inte sker några prioriteringar ur ett långsiktigt perspektiv utan verksamheten främst får ägna sig åt akuta insat- ser.

(12)

3. Revisionell bedömning

Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämndernas långsiktiga planering för verksamheten inte har bedrivits ändamålsenligt. Detta grundar vi på att kommunen inte har någon långsiktig planering samt att fullmäktige inte har antagit några övergri- pande mål utifrån god ekonomisk hushållning. Arbetet med att ta fram mål utifrån god ekonomisk hushållning har påbörjats och målen ska beslutas av kommunfull- mäktige innan årsskiftet. Detta ser vi som angeläget då kommunens ekonomi sätter ramarna för både drift och investeringar.

I och med att budget 2012 beslutades av kommunfullmäktige innebar detta att inget av de finansiella mål som tidigare antagits skulle uppnås. Desamma gäller för för- slaget till budget 2013. Vi bedömer att detta inte är tillfredsställande ur ett långsik- tigt perspektiv.

Kommunfullmäktige har inte antagit några styrande dokument utöver budgeten avseende den långsiktiga planeringen för kommunen som helhet. Arbetet med att ta fram en lokalförsörjningsplan pågår. Vi anser att det endast är samhällsbyggnads- nämnden och utbildningsnämnden som arbetar långsiktigt och har antagit styrande dokument med avseende på detta. Beslut om verksamhetsmål inom en snar framtid och arbete med balanserade styrkort gör dock att vi bedömer att den långsiktiga planeringen kommer att förbättras under förutsättning att nämnderna arbetar mot målen.

Vi bedömer att det inte finns någon långsiktig planering vad det gäller investeringar. Detta grundar vi på att i budget 2012 finns endast specifika investeringsprojekt för det året och att det för planåren 2013 och 2014 endast finns belopp utlagda på övergripande rubriker. Samma princip har använts i förslaget till budget 2013 där specifika projekt finns för år 2013 men endast på övergripande rubriker för planå- ren 2014 och 2015. Detta visar tydligt på en avsaknad av långsiktighet.

3.1. Revisionskritierier

Vilka system och rutiner för långsiktig planering har nämnderna beslu- tat om?

Kommunstyrelsen och nämnderna har inte beslutat om något övergripande dokument för sin långsiktiga planering. Däremot finns det styrande dokument inom de olika nämnderna såsom verksamhetsplaner och måldokument där nämndernas arbetsinriktning anges.

Kommunledningen påbörjade under våren 2012 ett arbete med en chefsgrupp som ska knyta kontakter mellan förvaltningarna och förbättra samverkan och den lång- siktiga planeringen.

Har kommunen fastställt mål utifrån god ekonomisk hushållning?

Kommunen har inte fastställt övergripande verksamhetsmål utifrån god ekonomisk hushållning. Utifrån visionen ”Borgholms kommun har en attraktiv, företagsam och

(13)

långsiktig hållbar utveckling där kreativitet, natur- och kulturvärden beaktas” ska övergripande mål arbetas fram. Målet är att verksamheterna utifrån detta sedan ska ta fram balanserade styrkort där deras aktiviteter för att uppnå de övergripande målen ska framgå.

I dagsläget har nämnderna tagit fram egna mätbara mål som de arbetar utifrån.

Dessa finns beskrivna i nämndernas egna måldokument och verksamhetsplaner.

Kommunfullmäktige har i budget år 2012 fastställt tre finansiella mål.

Hur har dessa mål tillämpats i kommunens styr- och budgetprocess?

De intervjuade anger att till de mål som finns för verksamheterna inte har kopplats några resurser utan aktiviteterna ska ske inom befintlig ram. Utbildningsförvalt- ningen har avsatt medel för att uppnå ett av sina mål, det om modern teknik i sitt lärande.

I budget 2012 finns tre finansiella mål som fastställts av kommunfullmäktige. I samma dokument framgår att i och med att budget 2012 antas kommer inget av de finansiella målen att uppnås. Desamma gäller i förslaget till budget 2013.

Vilken organisation för långsiktig planering finns?

Kommunens ledningsgrupp bestående av förvaltningschefer, ekonomichef och per- sonalchef samt VD för bolaget träffas regelbundet och planerar verksamheten.

Kommunchefen har också nyligen startat en chefsgrupp som ska verka för en bättre planering och samverkan mellan förvaltningarna.

Hur planerar kommunen för förändringar i befolkningen?

Statistik över befolkningsutvecklingen plockas fram regelbundet för att användas som underlag till beslut i kommunen. Det är främst kommunalrådet, kommunchefen och utbildningsnämnden som använder statistiken.

Vilken hänsyn till befolkningsförändringen tas vid planering av lokaler och investeringar?

Kommunens fastighetschef har fått i uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott i oktober 2012 att ta fram en lokalförsörjningsplan där verksamhetsförändringar och befolkningsförändringar ska utgöra ett underlag. Utgångspunkten är att landstinget lämnar lokaler på Ekbacka när projektet Resedan är klart.

I vilken omfattning görs och beaktas omvärldsanalys?

I budgetarbetet görs en omvärldsanalys där faktorer som kommer att påverka kommunens ekonomi och verksamhet beaktas. Därutöver har kommunstyrelsen beslutat om att budgetramarna för år 2013 ska utgå från jämförelsekommuner (Simrishamn och Sotenäs) samt SCBs ”Vad kostar verksamheten i din kommun?”(Borgholmsmodellen).

Hur används översiktsplanen i den långsiktiga planeringen?

Översiktsplanen används inte på ett tydligt sätt i den långsiktiga planeringen. I kommunens budgetdokument är det svårt att se något samband mellan investeringar och den utveckling som beskrivs i översiktsplanen.

(14)

Hur sker den politiska behandlingen och prioriteringar av projekt och tidpunkter för investeringar?

De intervjuade anger att det inte finns utrymme på grund av det ansträngda ekonomiska läget att arbeta långsiktigt med prioriteringar av projekt och tidpunkter för investeringar.

I vilken utsträckning tas hänsyn till mellankommunal och regional samverkan?

Borgholms kommun arbetar långsiktigt för att samverka med grannkommuner, kommunalförbund och andra parter. Flera försök till samverkan inom skolområdet och inom socialtjänstens område med andra kommuner har inte kunnat fullföljas.

Förvaltningarna arbetar i flera projekt tillsammans med andra kommuner så långt det är möjligt.

I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av den långsik- tiga planeringen?

Det ekonomiska utfallet och uppföljning mot budget görs månadsvis på nämnds- nivå och övergripande i delårsrapport per juni samt årsredovisning. Sedan i juni 2012 rapporteras månatligen uppföljning och årsprognos även till kommunstyrelsen. Uppföljningen omfattar även arbetade timmar och antal anställda.

2012-11-27

Stefan Wik Projektledare

Åsa Bejvall Uppdragsledare