01 sep. 02 mar. 01 dec

(1)

1(8) 2002-11-21

Sparbarometer

Tredje kvartalet 2002

Hushållens

¹

finansiella förmögenhet och skuldkvot

• Hushållens finansiella nettoförmögenhet fortsatte att försämras fram till utgången av tredje kvartalet 2002. Minskningen uppgick till 270 miljarder kronor, eller 18 procent. Bara under det tredje kvartalet minskade

hushållens finansiella ställning med 10.6 procent, till 1 231 miljarder kronor.

• Tredje kvartalets mycket negativa börsutveckling och hushållens fortsatta skuldsättning är två starkt bidragande orsaker. Skuldkvoten (relationen mellan skulder och finansiella tillgångar) fortsätter att öka och var 60 procent den sista september.

1

Exklusive hushållens intresseorganisationer.

Hushållens finansiella nettoförmögenhet vid kvartalsslut (inkl. kollektiva försäkringar) 2000 kv. 3 - 2002 kv. 3

1 000 1 100 1 200 1 300 1 400 1 500 1 600 1 700 1 800

00 sep 00 dec 01 mar 01 jun 01 sep 01 dec 02 mar 02 jun 02 sep

Miljarder kronor

Bruten skala

(2)

• Börsen har emellertid stärkts med ca 20 procent under oktober och början av november månad. En viss återhämtning av hushållens förmögenhets- ställning har därmed skett . Detta kan innebära att botten nåddes under tredje kvartalet 2002, efter successiva förmögenhetstapp för hushållen under två och ett halvt års tid.

Hushållens finansiella skuldkvot

(exkl. kollektiva försäkringar) 1992 - 2002 kv 3

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

1992 1994 1996 1998 2000 2002 kv3

Hushållens finansiella förmögenhet och nysparande Ställning

Miljarder kronor 00 sep 00 dec 01 mar 01 jun 01 sep 01 dec 02 mar 02 jun 02 sep Finansiella tillgångar 2 515 2 379 2 263 2 352 2 228 2 374 2 370 2 256 2 136 Inkl. kollektiva försäkringar^*) 2 830 2 704 2 593 2 689 2 571 2 724 2 731 2 629 2 514

Finansiella skulder 1 099 1 123 1 140 1 170 1 192 1 222 1 241 1 264 1 283

Finansiell nettoförmögenhet 1 415 1 256 1 123 1 182 1 036 1 152 1 129 993 853 Inkl. kollektiva försäkringar 1 730 1 581 1 454 1 519 1 379 1 501 1 490 1 365 1 231

Skuldkvot^**) 0,44 0,47 0,50 0,50 0,54 0,51 0,52 0,56 0,60

Inkl. kollektiva försäkringar 0,39 0,42 0,44 0,44 0,46 0,45 0,45 0,48 0,51

*) Kollektivt försäkringssparande består av avtalsförsäkringar bestämda i kollektivavtal och andra avtal mellan arbetsmarknadens parter.

**) Finansiella skulder i förhållande till finansiella tillgångar exkl. kollektivt försäkringssparande.

(3)

3 Hushållens nysparande och skuldökning

• Hushållens nysparande har de tre första kvartalen 2002 dämpats i jämförelse med samma period året innan. Detsamma gäller för skuldökningen.

• Nettosparandet (nysparandet minus skuldökning) är fortfarande positivt men det krymper eftersom sparandet avtar mer än skuldökningen.

• Den relativt stabila tillväxttakten i hushållens skuldsättning återspeglar framför allt den allmänna konjunkturen och utvecklingen på

fastighetsmarknaden med högre bostadspriser. Tredje kvartalet 2002 noterades en avmattning i ekonomin och villapriserna har under hösten legat stabila.

Nysparande under perioden 2000 2001 2002

Miljarder kronor 3 kv. 4 kv. 1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv. 1 kv. 2 kv. 3 kv.

Nysparande, brutto 32,2 -14,7 34,3 30,4 29,0 5,6 28,6 33,4 23,3

Inkl. kollektiva försäkringar 43,8 -3,0 45,4 42,2 40,7 17,8 40,0 45,5 27,9

Skuldökning, brutto 21,6 29,2 17,3 30,2 21,1 27,0 19,1 21,1 19,1

Nysparande, netto 10,6 -43,9 17,0 0,2 7,9 -21,3 9,5 12,3 4,2

Inkl. kollektiva försäkringar 22,2 -32,3 28,1 12,0 19,6 -9,1 20,9 24,5 8,8

Hushållens nysparande brutto och skuldökning brutto kvartalsvis, 2000 kv. 3 - 2002 kv. 3

-20 -10 0 10 20 30 40

sep-00 dec-00 mar-01 jun-01 sep-01 dec-01 mar-02 jun-02 sep-02 Mil

jar der kro nor

Nysparande Skuldökning

(4)

Sparformernas utveckling

Hushållens nysparande fördelat på sparformer

• Det individuella nysparandet i försäkringar har dämpats något under andra och tredje kvartalet 2002, men är fortfarande tillsammans med

bankinlåning den populäraste sparformen. Under 2002 har bankinlåningen hittills ökat med 40 miljarder kronor.

• Nysparandet i fonder ligger på en fortsatt låg nivå. Svenska fondandelar minskar till förmån för utländska fondandelar.

Transaktioner under perioden 2000 2001 2002

Miljarder kronor 3 kv. 4 kv. 1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv. 1 kv. 2 kv. 3 kv.

Försäkringssparande, individuellt 15,4 17,2 16,3 20,4 10,5 15,8 15,7 15,4 10,3

Aktier 3,3 -0,7 1,9 -7,5 -0,7 -4,7 -3,5 3,6 …

Fonder 3,2 2,1 0,5 5,1 -1,0 7,9 6,1 2,4 1,9

Därav svenska fondandelar 2,4 0,2 -2,9 1,1 -3,6 2,1 2,3 -0,5 -2,1

Därav utländska fondandelar 0,8 1,9 3,4 4,0 2,6 5,7 3,8 2,9 4,0

Bankinlåning^*) 16,9 -38,6 21,1 13,8 28,2 -19,7 18,6 10,3 10,7

Obligationer -7,5 0,8 -3,5 -4,3 -7,9 0,4 -3,7 4,3 0,2

Sedlar, mynt och lån till finanssektorn 0,9 4,4 -2,0 2,9 -0,1 6,0 -4,7 -0,9 0,3

Totalt 32,2 -14,7 34,3 30,4 29,0 5,6 28,6 35,0 23,3

*) Inklusive allemansspar och riksgäldsspar.

(5)

5 Hushållens finansiella portfölj

• Sparbarometern visar flera andelsförskjutningar i hushållens finansiella portföljer under det senaste året. Betoningen på individuellt

försäkringssparande blir tydligare, 44 procent mot tidigare 39 procent.

Likaså har andelen bankinlåning ökat från 22 till 24 procent. Aktie- och fondandelarna fortsätter minska på grund av den negativa

värdeutvecklingen.

Hushållens finansiella portfölj 31 dec 1991

Försäkringssparande, individuellt

17%

Aktier 14%

Fonder 9%

Bankinlåning 45%

Obligationer 8%

Sedlar, mynt och lån till finanssektorn

7%

Ställning samt andelar

Miljarder kronor 98 dec 99 dec 00 dec 01 jun 01 sep 01 dec 02 mar 02 jun 02 sep

Försäkringssparande, individuellt 560 733 800 849 866 889 904 920 930

procent 29 30 34 36 39 37 38 41 43,5

Därav fondförsäkring (unit linked) 85 156 180 188 162 187 192 165 147

procent av försäkringssparande, individuellt 15 21 22 22 19 21 21 18 16

Därav övrigt individuellt försäkringssparande 475 577 620 662 704 702 712 755 783

procent av försäkringssparande, individuellt 85 79 78 78 81 79 79 82 84

Aktier 390 587 501 434 349 418 405 329 252

procent 20 24 21 18 16 18 17 15 11,8

Därav svenska aktier 342 487 423 361 286 352 341 272 207

procent av aktier 88 83 85 83 82 84 84 83 82

Därav utländska aktier 47 99 77 73 63 67 65 57 45

procent av aktier 12 17 15 17 18 16 16 17 18

Fonder 347 514 472 437 357 413 399 330 266

procent 18 21 20 19 16 17 17 15 12,4

Därav svenska fonder 293 452 413 380 310 355 342 277 218

procent av fonder 84 88 88 87 87 86 86 84 82

Därav utländska fonder 55 61 59 57 47 57 57 53 48

procent av fonder 16 12 12 13 13 14 14 16 18

Bankinlåning 430 434 422 457 485 475 493 504 515

procent 22 17 18 19 22 20 21 22 24,1

Obligationer 164 139 107 98 93 97 90 97 97

procent 8 6 5 4 4 4 4 4 4,5

Sedlar, mynt och lån till finanssektorn 65 74 77 77 77 83 78 77 78

procent 3 3 3 3 3 3 3 3 3,6

Totalt finansiella tillgångar 1 956 2 480 2 379 2 352 2 228 2 374 2 370 2 256 2 136

Portföljandelar totalt, procent 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Hushållens finansiella portfölj 30 sep 2002 (30 sep 2001)

Sedlar, mynt och lån till finanssektorn

4% (3%) Obligationer

4% (4%) Bankinlåning

24% (22%)

Fonder

12% (16%) Aktier 12% (16%)

Försäkringssparande, individuellt 44% (39%)

(6)

• Den andel av hushållens sparande som direkt och indirekt har anknytning till aktier har sedan toppnoteringen kring millennieskiftet successivt minskat, från hela 60 procent till idag ca 40 procent. Det relativt större räntesparandet sker i bank, fonder och via försäkringsbolag. Under 2002 har försäkringsbolagen genomfört stora omplaceringar i sina portföljer till förmån för mer räntebärande placeringar vilket påverkat tabellens

nyckeltal.

Aktiesparandets och räntesparandets andelar i portföljen

Aktiesparande^*) 991 1433 1341 1263 1108 1242 1224 997 767

procent av portfölj 54 61 60 57 53 56 55 48 39

Räntesparande^**) 848 903 886 934 963 966 984 1096 1204

procent av portfölj 46 39 40 43 47 44 45 52 61

Totalt, procent 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Det direkta ägandet i aktieportföljen

Direktägda aktier 390 587 501 434 349 418 405 329 252

Total aktieportfölj^*) 991 1433 1341 1263 1108 1242 1224 997 767

Andel av total aktieportfölj, procent 39 41 37 34 32 34 33 33 33

*) Inkluderar 50% av Andra fonder och fram t.o.m. mars 2002 50% av Individuellt försäkringssparande. Andra kvartalet 2002 inkluderas 40% av individuellt försäkringssparande och fr.o.m. tredje kvartalet 2002 inkluderas endast 30%.

**) Inkluderar 50% av Andra fonder och fram t.o.m. mars 2002 40% av individuellt försäkringssparande. Andra kvartalet 2002 inkluderas 50% av individuellt försäkringssparande och fr.o.m. tredje kvartalet 2002 inkluderas 60%.

*) Inkluderar 50% av Andra fonder och fram t.o.m. mars 2002 50% av Individuellt försäkringssparande. Andra kvartalet 2002 inkluderas 40% av individuellt försäkringssparande och fr.o.m. tredje kvartalet 2002 inkluderas endast 30%.

(7)

7 Hushållens finansiella nyckeltal

• Hushållens nettoförmögenhet har successivt försämrats under en period av två och ett halvt år men frågan är om botten nu kan vara är nådd. Det är positiva förändringar i redan intjänad förmögenhet som på senare tid börjat påverka hushållens finansiella portföljer.

• Efter två gynnsamma år vad gäller utvecklingen av hushållens

disponibelinkomster kan dock 2003 innebära en uppbromsning . Utrymmet för både konsumtion och sparande minskar sannolikt nästa år på grund av skattehöjningar och lägre inkomstökningar för hushållen.

Hushållens finansiella nyckeltal

Miljarder kronor, ultimo december 1998 1999 2000 2001 02 sep Hushållens disponibla inkomster 957 1005 1060 1088 1147^*)

Finansiella tillgångar 1956 2480 2379 2374 2136

i procent av disponibla inkomster 204 247 224 218 186 Inkl. kollektiva försäkringar²⁾ 2216 2765 2704 2724 2514 i procent av disponibla inkomster 232 275 255 250 219

Finansiella skulder 950 1031 1123 1222 1283

i procent av disponibla inkomster 99 103 106 112 112

Finansiell nettoförmögenhet 1006 1448 1256 1152 853

i procent av disponibla inkomster 105 144 118 106 74 Inkl. kollektiva försäkringar²⁾ 1265 1734 1581 1501 1231 i procent av disponibla inkomster 132 173 149 138 107

*) Den disponibla inkomsten 2002 bygger på Konjunkturinstitutets prognos.

Tillgångar, skulder och nettoförmögenhet i procent av hushållens disponibla inkomster

Ultimo december

0 50 100 150 200 250 300

Finansiella tillgångar Finansiella skulder Finansiell nettoförmögenhet

procent

1998 1999 2000 2001 02 sep

(8)

Om statistiken

Underlag till Sparbarometern görs av Statistiska centralbyrån (SCB) på upp- drag av Finansinspektionen. Syftet är att snabbt ge en preliminär kalkyl över hushållens finansiella sparande och förmögenhet kvartalsvis. Publiceringen sker inom fem till sex veckor efter kvartalsskifte på Finansinspektionens hem- sida, www.fi.se. Sparbarometern baseras på preliminär statistik som finns till- gänglig inom en månad efter kvartalsskifte.

Sparbarometern bygger på samma begrepp som finansräkenskaperna, vilka är en del av nationalräkenskapssystemet och som styrs av internationella regler.

Sparbarometern har därigenom samma definitioner som finansräkenskaperna vilket medför att uppgifterna har en god överensstämmelse med de uppgifter om hushållen som senare presenteras i de kvartalsvisa finansräkenskaperna.