KAMMARRÄTTEN I DOM Mål nr 5325-15 GÖTEBORG 2016-04-20
Avdelning 2 Göteborg
KLAGANDE OCH MOTPART
Samhällsbyggnadsnämnden i Uddevalla kommun 451 81 Uddevalla
MOTPART OCH KLAGANDE [Kvinnan, född 1952, adress]
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 4 september 2015 i mål nr 13518-14, se bilaga A SAKEN
Bostadsanpassningsbidrag ________________________
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Tekniska nämndens beslut den 3 december 2014.
________________________
YRKANDEN M.M.
<b>Samhällsbyggnadsnämnden i Uddevalla kommun</b> yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer nämndens beslut den 3 december 2014. Samhällsbyggnadsnämnden anför bl.a. följande.
Montering av tröskelkil till badrum och stång för duschdraperi i [kvinnans] bostad är nödvändiga åtgärder i sig med tanke på hennes funktionsnedsättning och de är inte kostnadskrävande. [Kvinnan] har dock därutöver ansökt om andra anpassningsåtgärder och kommit in med dokumentation som tydligt visar att det kommer att bli nödvändigt med ytterligare anpassningsåtgärder i hennes bostad. Vid bedömning av frågan om åtgärder vid köp eller byte av bostad är kostnadskrävande enligt 9 § lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m., förkortad BAB, ska det totala behovet av anpassning i bostaden beaktas. De anpassningsåtgärder som är och kommer att bli nödvändiga för [kvinnan] bedöms som kostnadskrävande.
Vidare har [kvinnan] inte gjort tillräckliga ansträngningar för att hitta en lämplig bostad. Det fanns vid tidpunkten för bostadsbytet två likvärdiga lägenheter till salu, som båda hade mindre behov av anpassningar. De är båda belägna på kortare avstånd till de inrättningar som [kvinnan] nämner i sitt överklagande och de har samma närhet till naturen som den lägenhet hon valt. [Kvinnan] har därför inte haft särskilda skäl att välja bostaden.
<b>[Kvinnan]</b> yrkar att förvaltningsrättens dom ska ändras på så vis att hon förklaras berättigad till bostadsanpassningsbidrag till automatisk dörröppnare till hiss på boendeplan. Hon anför bl.a. följande.
Hon ifrågasätter om den arbetsterapeut som deltog vid hembesöket i hennes nuvarande bostad den 27 november 2014 kunde bedöma hur påverkad hon blev av att försöka öppna hissdörren. Vid besöket var det hennes dåvarande make som gjorde detta. Utan hans hjälp hade hon inte utan risk kunnat få upp dörren.
Vidare var målet med den operation som hon genomgick i början av december 2014 att hon skulle få behålla sitt underben. Det utlovades aldrig att hon skulle kunna gå eller stå efter operationen. Funktionsnedsättningen i hennes underben är permanent.
Det saknas stöd för att det i framtiden skulle bli aktuellt med kostsamma anpassningsåtgärder i hennes bostad.
Hon har själv bekostat de anpassningsåtgärder som hon påtalade behovet av vid nämndens hembesök och hon har nu en funktionell lägenhet. Det saknas belägg för att hennes handikapp skulle förvärras i framtiden.
Anpassningsåtgärd i form av automatisk dörröppnare till hiss på boendeplan kan genomföras för en kostnad av endast 20 700 kr.
Hon var vid tiden för bostadsbytet tvungen att hitta en ny bostad. Om hon hade bott kvar i sin tidigare bostad hade dessutom flera kostsamma bostadsanpassningsåtgärder behövt genomföras. Hon valde sin nya bostad med stor omsorg. Hon deltog i tolv lägenhetsvisningar, inklusive visningar av de två lägenheter som nämnden ansett vara lämpliga boenden för henne. Den ena av dessa lägenheter låg dock i markplan, vilket med hänsyn till insynen innebar att hennes personliga integritet skulle bli allvarligt kränkt om hon bosatte sig i den. Vidare var hissen till den andra lägenheten alltför smal för att hon skulle kunna manövrera sin rullstol i denna. Hon har haft särskilda skäl att välja sin nuvarande bostad. Den är belägen nära naturen men även nära centrum, bibliotek, museum och vårdcentral. Lägenheten ger henne möjlighet att uppnå fysiskt och psykiskt välbefinnande, få social trygghet samt bevara sin självständighet.
Av läkarintyg från den 11 december 2014 och 19 oktober 2015 av överläkaren [läkare 1] framgår att hon inte utan avsevärda svårigheter kan öppna en hissdörr och att en automatisk dörröppnare till hiss är av stor vikt för att hon ska klara sig i sin nuvarande lägenhet. Enligt läkarintygen är hennes besvär och symtom bestående och någon påtaglig förbättring kan man inte förvänta sig. Hon behöver därför med stor säkerhet få tillgång till all möjlig hjälp i hemmet, exempelvis automatisk dörröppning för hiss. Överläkaren [läkare 2] uppger i ett läkarintyg från den 3 november 2015 att det ur medicinsk synvinkel och sett till hela hennes bild är klart rimligt att hon får en dörröppnare till hiss för att klara att komma in och ut från sin lägenhet.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Det är väl utrett att montering av tröskelkil till badrum samt duschdraperistång är nödvändiga åtgärder för att [kvinnans] bostad ska vara ändamålsenlig för henne med hänsyn till hennes funktionshinder. De medicinska handlingar som [kvinnan] har kommit in med i kammarrätten ger också tillräckligt stöd för att hennes behov av automatisk dörröppnare till hiss på boendeplan är av bestående eller långvarig art. Även installation av en sådan dörröppnare ska därför ses som en nödvändig åtgärd.
[Kvinnan] uppger att installation av automatisk dörröppnare till hiss på boendeplan kan genomföras till en kostnad om 20 700 kr. Enligt kammarrättens bedömning är redan detta en sådan kostnadskrävande åtgärd som avses i 9 § BAB (jfr t.ex. Kammarrätten i Sundsvalls dom den 17 maj 2011 i mål 2166-10).
Fråga är därför om [kvinnan] haft särskilda skäl för att välja den aktuella bostaden. Syftet med kravet på särskilda skäl är att funktionshindrade personer vid köp eller byte av bostad ska välja bostad med stor omsorg.
Bostaden ska vara lämplig med hänsyn till behovet så att anpassnings åtgärder i möjligaste mån kan undvikas eller minimeras.
Enligt nämnden fanns det vid tidpunkten för bostadsbytet två likvärdiga lägenheter till salu, som båda hade mindre behov av anpassningar än den som [kvinnan] valde att flytta till. [Kvinnan] har beträffande den ena av dessa lägenheter invänt att den är belägen i markplan och därmed inte är insynsskyddad. Enbart denna omständighet kan dock inte anses vara ett sådant särskilt skäl som avses i 9 § BAB. Förutsättningar saknas därför att bevilja [kvinnan] bostadsanpassningsbidrag för sökta åtgärder.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).
Sonja Huldén Lars Dahlström Liselotte Tagaeus referent
/[Föredraganden]
- - -
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I GOTEBORG 2015-09-04 13518-14 Avdelning 2 Göteborg
KLAGANDE
[Kvinnan, född 1952, adress]
MOTPART
Tekniska nämnden 451 81 Uddevalla ÖVERKLAGAT BESLUT
Tekniska nämndens beslut den 3 december 2014, diarienr 14-359 SAKEN
Bostadsanpassningsbidrag enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m., BAB.
__________________________
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avvisar yrkandet om bostadsanpassningsbidrag till droppskydd på eluttag vid tvättmaskin.
Förvaltningsrätten bifaller överklagandet på så sätt att [kvinnan] förklaras berättigad till
bostadsanpassningsbidrag för montering av tröskelkil till badrummet och uppsättning av duschdraperistång.
Förvaltningsrätten avslår överklagandet i övrigt.
__________________________
BAKGRUND
[Kvinnan] ansökte om bostadsanpassningsbidrag för tröskelkil till badrummet, borttagning av duschväggar, montering av stång för duschdraperi och ert stödhandtag i duschen, automatisk dörröppnare till hiss på boendeplan, borttagning av trösklar i hela lägenheten, breddning av badrumsdörr, breddning av dörr till förråd och byte av tvättställ.
Genom det överklagade beslutet avslog Tekniska nämnden (nämnden) [kvinnans] ansökan med i huvudsak följande motivering. Bostadsanpassningsbidrag lämnas endast om anpassningsåtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig som bostad för den funktionshindrade. De intyg som bifogats ansökan styrker inte nödvändigheten av automatisk dörröppnare till hiss, borttagning av trösklar, breddning av
badrumsdörr, breddning av dörr till förråd och byte av tvättställ. Dessutom lämnas bostadsanpassningsbidrag vid köp eller byte av bostad till kostnadskrävande åtgärder endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad som kräver anpassning. De åtgärder för vilka [kvinnan] har sökt bidrag för är kostnadskrävande och hon har inte haft särskilda skäl för att välja en bostad som kräver sådan anpassning.
YRKANDEN M.M.
[Kvinnan] överklagar beslutet och yrkar numera att hon ska beviljas bostadsanpassningsbidrag för tröskelkil till badrummet, montering av stång för duschdraperi, automatisk dörröppnare till hiss samt droppskydd på eluttag vid tvättmaskin. Hon anför i huvudsak följande. Hon är funktionsförhindrad på så sätt att hon inte kan gå och belasta fotlederna. Hon har också en svårreglerad diabetes och kan därför behöva snabb hjälp. I december 2014 opererades hennes högerfot och den kommer att vara mycket klumpig under ca ett halvt år. Hennes fotleder kommer att vara sköra även när benet har läkt ut efter operationen och hon kommer att vara
rullstolsburen resten av sitt liv. Hennes behandlande läkare [läkare 1] har skrivit ett intyg som bekräftar detta.
Nämndens beslutsfattare var inte närvarande vid hembesöket den 27 november 2014 när arbetsterapeuten bedömde om hon kan åka med hissen. Beslutet fattades dessutom sex dagar före fotoperationen. Efter operationen förvärrades hennes funktionshinder påtagligt. Hon når inte till hissdörren, vilket leder till allvarlig isolering. Själva dörröppningsanordningen redan finns installerad i hennes trappuppgång, dock inte på hennes våningsplan. Att anordningen redan finns reducerar rimligen installationskostnaden. - Hon tvingades byta bostad eftersom hennes före detta make har hotat och misshandlat henne. Hon bodde i en tvåplansvilla som inte var anpassad for rullstol. Dessutom ligger den ute på landet, långt ifrån sjukvården. Med tanke på hennes diabetes känns det bra för henne att ha närmare till sjukvården. Vart och när hon flyttar är hennes eget beslut. - Till sitt överklagande har [kvinnan] bifogat tre fotografier.
Nämnden anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande. Vid hembesöket hos [kvinnan] den 27 november 2014 bedömde [arbetsterapeuten] att hissdörren inte var något problem för [kvinnan]. Läkarintyget inkom till nämnden efter nämnden hade fattat beslutet. Läkaren som har utfärdat intyget har dessutom inte varit på plats hemma hos [kvinnan] och bedömt behovet. Nämnden litar på arbetsterapeutens bedömning. För att kunna bevilja bostadsanpassning ska behovet av anpassningsåtgärden dessutom vara långvarigt eller
bestående (prop, 1984/85:142 s. 31). Den operation [kvinnan] har genomgått ska leda till att hon får förbättrad funktion. Det är inte bevisat att behovet för dörröppnare är bestående och nödvändigheten av en automatisk dörröppnare till hissen är således inte styrkt. - Det är styrkt att en tröskelkil till badrummet och en
duschdraperistång är nödvändiga för [kvinnan]. Bidrag till dessa anpassningsåtgärder kan emellertid inte beviljas eftersom hon har flyttat och valt en olämplig lägenhet. Nämnden ifrågasätter inte [kvinnans]
funktionshinder eller varför hon har valt att flytta. Huset hon flyttade ifrån hade emellertid anpassats till hennes funktionshinder med hjälp av bostadsanpassningsbidrag. - Frågan om hennes behov av droppskydd på eluttag vid tvättmaskin nämns varken i ansökan eller i något intyg.
SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE - Tillämpliga bestämmelser m.m.
Enligt 1 § BAB har denna lag till ändamål att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Vidare framgår av 6 § BAB att
bostadsanpassningsbidrag lämnas för åtgärder för anpassning av bostadens fasta funktioner i och i anslutning till den bostad som ska anpassas. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig som bostad för den funktionshindrade.
Av förarbetena framkommer att funktionsnedsättningen är avgörande för vilka åtgärder bidrag kan lämnas för.
Det måste finnas en klar koppling mellan funktionsnedsättningen och åtgärderna. Kopplingen ska vara så stark att åtgärderna kan bedömas som nödvändiga med hänsyn till funktionsnedsättningen (prop. 1992/93:58 s. 18).
För bostadsanpassningsbidrag ska kunna beviljas skall behovet av anpassningsåtgärden vara av långvarig eller bestående art (prop. 1984/85:142 s. 31).
Av Boverkets föreskrifter framgår att till en ansökan om bostadsanpassningsbidrag ska fogas ett intyg av arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig om att de åtgärder bidrag söks för är nödvändiga med hänsyn till funktionsnedsättningen (EFS 1992:46).
Vid köp eller byte av bostad lämnas bostadsanpassningsbidrag till kostnadskrävande åtgärder endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad som kräver anpassning (9 § BAB). Av förarbetena framgår att begränsningsregeln i 9 § BAB vilar på förutsättningen att den enskilde ska välja sin bostad med stor omsorg så att anpassningsåtgärder i möjligaste mån kan undvikas eller minimeras (prop. 1992/93:58 s. 19 och prop.
1999/00:79 s. 71).
- Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten kan endast pröva de frågor som omfattas av det överklagade beslutet. Beslutet omfattar inte [kvinnans] yrkande om bostadsanpassningsbidrag till droppskydd på eluttag vid tvättmaskin. Förvaltningsrätten kan inte pröva yrkandet i fråga som första instans, varför yrkandet ska avvisas. Frågan i målet är således om [kvinnan] har rätt till bostadsanpassningsbidrag för automatisk dörröppnare till hissen, tröskelkil till badrummet och uppsättning av duschdraperistång.
- - Automatisk dörröppnare till hissen
För bostadsanpassningsbidrag ska kunna beviljas skall behovet av anpassningsåtgärden vara långvarigt eller bestående. Av utredningen i målet framgår att öppning av hissdörren inte var något problem för [kvinnan] vid
socialtjänstens hembesök. Det har även kommit fram att hon har i början av december 2014 genomgått en operation som ska förbättra hennes fotfunktion. Av intyg den 11 december 2014 av överläkaren [läkare 1]
framgår att [kvinnan] inte kan öppna en hissdörr utan avsevärda svårigheter. Om och i så fall hur hennes besvär kan komma att förbättras efter operationen framgår emellertid inte av läkarintyget. Mot bakgrund av detta anser förvaltningsrätten att [kvinnan] inte har visat att hennes svårigheter kan komma att bli bestående.
Hon har således inte rätt till bostadsanpassningsbidrag för automatisk dörröppnare till hissen.
- - Tröskelkil till badrummet och uppsättning av duschdraperistång
Det är ostridigt i målet att en tröskelkil till badrummet och uppsättning av duschdraperistång är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig som bostad för [kvinnan]. Frågan förvaltningsrätten har att ta ställning till är om dessa är sådana kostnadskrävande åtgärder att det krävs särskilda skäl för att hon har valt en bostad som kräver sådan anpassning.
BAB anger inte någon beloppsgräns för vad som är kostnadskrävande åtgärder. Som exempel på åtgärder som inte är kostnadskrävande nämns i förarbetena till lagen att ta bort trösklar och att sätta upp stödhandtag eller bländare till handfat eller vask (prop. 1999/2000:79 s. 71 och 136).
Enligt förvaltningsrättens bedömning är montering av en tröskelkil till badrummet och uppsättning av duschdraperistång att jämställa med sådana åtgärder som enligt förarbetena inte är att anse som
kostnadskrävande åtgärder. [Kvinnan] behöver således inte visa att det har förelegat särskilda skäl för att hon har valt en bostad som kräver anpassning. Hon är därför berättigad till bostadsanpassningsbidrag för montering av tröskelkil till badrummet och uppsättning av duschdraperistång.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3109/1 B)
Susanne Nilsson Rådman
l avgörandet har även [tre nämndemän] deltagit.
Föredragande i målet har varit förvaltningsrättsnotarien [föredraganden].
