AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för humaniora
Vad gömmer sig i kommentarsfältet?
En kvalitativ innehållsanalys om hur unga kvinnor bemöts i sina kommentarsfält på applikationen TikTok.
Hanna Engman och Sam Westman 2021
Uppsats, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap
Kommunikationsprogrammet: Inriktning professionellt skrivande Medie- och kommunikationsvetenskap (61–90), 30hp
Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin
ABSTRACT
The purpose of this study was to contribute to increased knowledge about the application TikTok as it is a platform that is currently rising in popularity, especially in the ages 16 – 25 (Svenskarna och internet, 2020). And to gain insight into how women are treated on the application.
To define the focus of this study further we chose to center it around how young women between the ages of 16 – 25 are treated and talked about in the comment fields under their own videos, and whether there was any correlation between what kind of videos they posted and the kind of comments they received; and whether there were any clear differences between how men and women expressed themselves towards, or talked about, the young women.
The sample for the survey was ten swedish female TikTok accounts aged 16 – 25, the so- called generation z. The method used was a qualitative content analysis where, using a analysis schedule, we analyzed a total of 2000 comments under the videos of the selected TikTok accounts.
The results showed that men and women express themselves quite differently, and do not focus on the same things when they comment on the women's videos. Women are more positive than men, at the same time they also write the most negative comments directed at women's appearance. The men, on the other hand, wrote mainly negative comments that were directed at the women's own opinions, typically surrounding female norms, sexist comments and in general all content that affected them (as men). As for the correlation between the content of the videos and the comments there were certain patterns, but for the most part the comments seemed to be connected to the person behind the video and what the main purpose of the TikTok channel was.
Keywords: TikTok, social media, gender norms, sexism, racism, generation z, young women, postcolonial theory, gender theory , attention seeking society
SAMMANFATTNING
Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap kring applikationen TikTok då det är en plattform som just nu ökar i popularitet, särskilt i åldrarna 16 – 25 (Svenskarna och internet 2020). Samt att få en inblick i hur kvinnor bemöts i applikationen.
Vi valde att fokusera på hur unga kvinnor i åldrarna 16 – 25 bemöts och talas om i kommentarsfälten under sina egna videor, och om det fanns något samband mellan vilken typ av video de lade upp och den sortens kommentarer de fick; samt om det fanns tydliga skillnader mellan hur män och kvinnor uttryckte sig mot, och / eller, om de unga kvinnorna.
Urvalet för undersökningen var tio kvinnliga TikTok-konton i åldern 16 – 25, den så kallade generation z. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys där vi med hjälp av ett analysschema analyserade sammanlagt 2000 kommentarer under de valda TikTok-kontonas videor.
Resultatet visade att män och kvinnor uttrycker sig annorlunda, samt fokuserar på olika saker när de kommenterar kvinnornas videor. Kvinnor visade sig vara mer positiva än männen, samtidigt som de även skriv mest negativa kommentarer direkt riktade mot kvinnornas utseende. Männen däremot skrev framför allt negativa kommentarer som då var riktade mot kvinnornas åsikter, typiskt kvinnliga normer, sexistiska kommentarer, samt i princip allt innehåll som kunde beröra männen själva. När det gäller sambandet mellan videornas innehåll och kommentarerna, så fanns det ett visst mönster, men i grunden verkar det handla mer om vem personen bakom videon är och vilket syfte TikTok-kanalen har.
Nyckelord: TikTok, sociala medier, könsnormer, sexism, rasism, generation z, unga kvinnor, postkolonial teori, genusteori, uppmärksamhetssamhället.
Innehållsförteckning
INLEDNING 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 2
FRÅGESTÄLLNINGAR 2
AVGRÄNSNINGAR 2
KUNSKAPSLUCKA 3
CENTRALA BEGREPP 4
TikTok 4
GENERA TION Z 5
ORDLISTA 5
BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING 6
UPPMÄRKSAMHETSSAMHÄLLET 6
TIDIGARE FORSKNING O M APPLIKATIONEN TIKTOK 8
FEMININITET SOM SPEKTAKEL 9
TEORETISKT RAMVERK 11
POSTKOLONIAL TEORI 11
GENUSTEORIN 12
MANNEN SOM NO RM 12
DET STEREOTYPA GENUSKONTRAKTET 12
GENUS OCH MAKT 13
METOD OCH MATERIAL 14
KVALITATIV INNEHÅLLSANALYS 14
URVAL 15
ETIK 16
MATERIAL 17
VÅRA TOLKNINGAR 17
Positivt, negativt eller neutralt? 18
Män och kvinnor 18
Emojis påverkan och dess tolkningar 19
FELMARGINAL 19
RESULTAT OCH ANALYS 21
MÄN OCH KVINNOR 21
Män och kvinnors olika fokus 21
KOPPLAT INNEHÅLL 26
Politiskt innehåll 26
Komplimanger - kopplat eller inte? 26
Sponsrat innehåll 28
NEGATIVT LADDADE KOMMENTARER 29
Sexuella kommentarer 29
Utseende 31
Rasistiska kommentarer 32
SLUTSATS OCH DISKUSSION 35
På vilket sätt uttrycker sig kvinnor och män olika? 35
Sambandet mellan TikTok-videornas innehåll och kommentarsfält 36
Svagheter med vår studie 38
FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 39
KÄLLFÖRTECKNING 40
BILAGOR 42
ANALYSSCHEMA 42
VISUELL KOMMUNIKA TION 42
SKRIFTLIG KOMMUNIKATIO N 42
Sida 1 av 48
INLEDNING
TikTok. Det nya stället att hänga på.
Men vad är det för något? Vilka befinner sig där och varför? Vad särskiljer TikTok från andra sociala medier? Hur kommer det sig att applikationen har blivit så pass populär?
Vilka är dessa så kallade “Generation Z”? Finns det nätmobbning på TikTok? Sociala normer? Sexism? Om det finns något som speciellt särskiljer TikTok från andra medier, vad för inverkan kan man då tro att det har på applikationens användare?
Det finns tusentals frågor, men i nuläget inte så många svar. Applikationen TikTok är en relativt ny och outforskad social plattform, men samtidigt är det där som många väljer att spendera tid, inte mest generation Z. Vi lever idag i ett så kallat uppmärksamhetssamhälle - där gillamarkeringar och kommentarer blir som en slags valuta (Gillberg 2014, s.85).
Den som har mest av det ses som mest populär och därför som bättre. För att kunna bli populär måste du ständigt publicera i det offentliga, online. Som två unga kvinnor vill vi med denna undersökning öka kunskapen kring hur just unga kvinnor bemöts på TikTok, samt öppna upp för en mer generell och djupgående forskning av plattformen inom medie- och kommunikationskunskap.
Eftersom vi tillhör gruppen som använder TikTok, samt ingår i den åldersgrupp som undersöks, har vi en ganska bra bild över hur applikationen fungerar, varför den används, vad som är lockande och hur kommunikationen via plattformen ser ut. Detta motiverade valet att analysera kommentarsfälten under videorna som publiceras på TikTok. Från egna erfarenheter och observationer när vi använt applikationen privat så anser vi att det är där, bland kommentarerna, som man kan få den bästa uppfattningen. Alltså hur individer beter sig på TikTok, vad själva applikationen har för roll i detta samt vad det antyder om potentiell inverkan på en individ eller grupp.
Då samhället fortfarande blir alltmer digitaliserat så siktar denna undersökning mot att skapa en bredare och uppdaterad bild av hur unga interagerar online, och då specifikt kring synen på unga kvinnor samt de könsroller, normer och ideal de döms efter.
Sida 2 av 48
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna undersökning är att skapa ökad kunskap om applikationen TikTok samt en insyn kring hur unga kvinnor bemöts på applikationen. Detta kommer göras genom att analysera hur kommentarsfälten ser ut, med ett fokus på om det finns tydliga mönster i vilken sorts kommentarer unga kvinnor får och om det är kopplat till videons innehåll.
Ett genusperspektiv kommer att användas för att se om det skiljer sig mellan kvinnor och män. För att begränsa undersökningen kommer endast kommentarsfälten under videor tillhörande svenska unga kvinnor, i åldrarna 16 – 25 år att analyseras.
FRÅGESTÄLLNINGAR
● Vad väljer män och kvinnor att fokusera på när de uttrycker sig om och mot unga kvinnor i åldrarna 16 – 25, i kommentarsfälten under videor på applikationen TikTok?
Denna fråga avser att kartlägga kommentarsfälten tillhörande de unga kvinnornas TikTok-videor, för att sedan se mönster gällande sortens kommentarer de unga kvinnorna får av män respektive kvinnor. Skiljer det sig hur de olika könen uttrycker sig och vad de fokuserar på, samt vilken typ av kommentarer är mest dominanta?
● Hur ser ett eventuellt samband ut mellan videons innehåll och kommentarernas innehåll under de unga kvinnornas, i åldrarna 16 - 25, TikTok-videor?
Syftet med denna fråga är att undersöka kopplingen mellan kommentarerna och videor gjorda av unga kvinnor i åldrarna 16 – 25. Får en viss sorts videoinnehåll mer av en slags kommentarer än en annan? Och vad är det för slags kommentarer?
AVGRÄNSNINGAR
Med unga kvinnor hänvisar vi till människor som öppet identifierar sig som kvinnor, i åldrarna 16 – 25 år. Åldersspannet är bestämt utifrån Nationalencyklopedins definition av generationen Z, som låter som följer: “generation Z, benämning på personer födda strax innan och efter 2000” (Nationalencyklopedin u.å.). Utifrån detta har
Sida 3 av 48
ställningstagandet gjorts att urvalet kommer vara människor födda mellan 1997 – 2005.
Denna generation är även en av de mest aktiva generationerna på TikTok (Säkerhetskollen u.å.), samt den generation vi själva tillhör och därför kan identifiera oss med, vilket motiverar valet.
Att kvinnor valdes har även det sin grund i en igenkänningsfaktor. Men även för att det är kvinnor som använder TikTok i högre utsträckning än män i den åldersgrupp som valts att studera (Svenskarna och internet 2020).
KUNSKAPSLUCKA
Undersökningen svenskarna och Internet (2019) visar att tillväxttakten av Snapchat har börjat avta. En applikation som tidigare varit väldigt populär bland unga, särskilt kvinnor, i åldrarna 12 – 25 (ibid). År 2020 visade också undersökningar att användandet av TikTok gått upp under coronapandemin i åldrarna 16 – 25, från 39% till 47% (Svenskarna och internet 2020). Man kan alltså se att denna åldersgrupp har flyttat sig mer mot TikTok, trots detta finns det fortfarande begränsat med forskning rörande applikationen.
På grund av att plattformen är så pass ny, är den dessutom relativt outforskad inom medie- och kommunikationsvetenskap, vilket är något vi ser som en forskningslucka inom fältet.
Vi anser att det är betydelsefullt att studera de platser där unga människor faktiskt spenderar tid (Svenskarna och internet 2020). Detta då en majoritet av den vardagliga kommunikation i dagens samhälle sker online, via sociala plattformar, såsom TikTok.
Sida 4 av 48
CENTRALA BEGREPP
Nedan följer de begrepp som vi identifierar som centrala för att få en djupare förståelse för vår undersökning. Dem begrepp som kommer presenteras är TikTok samt generation Z. Sedan kommer en kort och enkel ordlista för att underlätta för läsaren i navigeringen av dem begrepp som är typiska för TikTok som applikation.
TikTok
TikTok är ett socialt medium där individer kan ta del av samt publicera korta videoklipp.
Dessa videor kan vara upp till 60 sekunder långa och kan innehålla vad som helst, som inte strider mot de riktlinjer som applikationen har. Man får till exempel inte lägga upp något som innehåller våld eller hets mot folkgrupp (TikTok 2020). Videorna görs antingen till ett eget ljud eller till ett som redan finns på TikTok. Det kan då vara ett ljud som TikTok fått rättigheter att låta sina användare nyttja, som en låt. Eller så kan det vara något som användare tidigare själva spelat in med sin smartphone. Oftast är det då att någon pratar. Man kan alltså själv spela in eller använda sig av redan inspelat material från andra användare. Resterande funktioner, såsom text och filter, finns i varierande mängd beroende på vilket land man bor i. Man kan även ha livestreams på TikTok, alltså att i realtid sända video och prata med de som tittar och kommenterar.
Du kan ha en egen profil där du kan ha en profilbild, namn och en kort beskrivning. På din egen profil kan du se de videor du själv lagt upp, videor och ljud du har sparat, samt videor du har gillat. Unikt med TikTok är att du inte behöver en profil, alltså ett konto, för att använda applikationen. Du kan, om du vill, bara ladda ner applikationen för att titta på “tiktoks” (alltså videor på TikTok). Då kan du dock inte kommentera, gilla, spara, eller följa någon, men algoritmen kommer fortfarande att visa dig videor som du verkar uppskatta.
TikTok är ganska olikt de andra stora plattformarna, såsom Instagram, Facebook eller Twitter, i och med att andra sociala medier baserar mycket av hur de fungerar kring användarnas eget utnämnda behov och vilja. På alla tre förstnämnda medier så är det primära innehållet du ser från de personer du själv valt att följa. Du kan sedan upptäcka annat innehåll som du annars inte skulle ha sett, genom att till exempel söka på olika hashtags. TikTok fungerar lite tvärt emot. Det första du ser när du öppnar applikationen
Sida 5 av 48
är den så kallade “fyp”, For You Page, som då är en samling av videor som algoritmen tror du kommer att gilla. Fliken för att se innehåll från de du faktiskt själv har valt att följa är sekundär, du måste alltså själv trycka dig dit.
GENERATION Z
Definitionerna av generation Z är många, men den som denna undersökning utgått från sträcker sig från sent 1990-tal till tidigt 2000-tal (Nationalencyklopedin u.å.). Alltså personer födda 1996 – 2006 och som är mellan 15 – 25 år, en grupp människor där TikTok är en central applikation och en viktig del av vardagen.
Generation Z kännetecknas av dem människor som från tidig ålder använt sig av såväl smartphones som datorer och internet generellt. En generation där tekniken är en naturlig del av vardagen som aldrig ifrågasätts och som påverkar dessa människor såväl omedvetet som medvetet (Nationalencyklopedin u.å.).
ORDLISTA
Nedan följer en enkel ordlista för några av dem ord som är specifika för dagens mediekultur och applikationen TikTok som vi använder oss av i vårt resultat.
Cap - lögn, om någon “cappar” så ljuger de. Detta kan även skrivas som endast en keps- emoji.
Hot girl summer - en bred term som kan betyda många saker, men syftar till att ha självförtroende och att vara sitt “snyggaste” själv.
Musical.ly - exakt samma format som TikTok, slog 2018 ihop med applikationen TikTok och valde då i stället det namnet.
Storytime - man berättar en historia, ofta något som hänt en själv.
Vlogg - en videoblogg, man visar då alltså sin dag/vecka i videoformat.
Sida 6 av 48
BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING
Följande avsnitt behandlar en del av den tidigare forskning som gjorts om TikTok och kränkande innehåll, samt uppmärksamhetssamhället och den uppmärksamhetskultur som växt fram med dagens sociala medier. Avsnittet behandlar även en del av den genusforskning Anja Hirdman tagit fram. Den tidigare forskningen används senare för en mer omfattande förståelse för vårt resultat.
UPPMÄRKSAMHETSSAMHÄLLET
Nanna Gillberg skriver i boken Uppmärksamhetssamhället (2014) om den uppmärksamhetskultur som utvecklats under de senaste åren. Grunden för uppmärksamhetssamhället ligger mycket i något som Gillberg kallar för offentlighetsprincipen. Notera alltså att den offentlighetsprincip som Gillberg talar om inte ska förväxlas med den grundlagsstadgade rätten att ta del av allmänna handlingar samt närvara vid domstolsförhandlingar och politiska sammanträden. I detta sammanhang innebär offentlighetsprincipen i stället att grunden av värdeskapande ligger i att göra saker offentliga, exempelvis människor. Alltså att man får ett värde utifrån vad som kan ses offentligt. Dessutom anses det att det offentliga är av högre värde än det som inte är det.
Detta skapar då underlaget för värdet av offentlighet. Värdet ligger alltså i det medierade och dess interaktion och inte i den direkta personliga interaktionen. Det prioriteras att publicera och visa upp vad som händer på sociala medier i stället för att uppleva det i verkliga livet. Den medierade bilden av verkligheten ses därför många gånger som viktigare än den faktiska bilden, något som sägs vara karakteristiskt för uppmärksamhetssamhället. Detta bidrar även till att skillnaden mellan det verkliga livet och det offentliga allt mindre existerar (Gillberg 2014, s.27).
Den andra viktiga delen av Gillbergs offentlighetsprincip handlar om synlighet och hur viktigt det är att synas i det offentliga. Det skapar förutsättningar för kända personer som syns mycket och bidrar samtidigt till en ökad värdeskillnad mellan okända och kända personer. Att det finns en vilja av att vara känd och synas lägger alltså grunden för denna offentlighetsprincip (Gillberg 2014 s.28).
Med tiden har även ting som tidigare setts som privata kommit in i det offentliga rummet.
En viktig sådan faktor är mobiltelefonen som på många sätt har suddat ut gränsen mellan
Sida 7 av 48
det privata och det offentliga. En ny syn på privatliv samt vad som sågs som just privat blev aktuell i den stund mobiltelefonen äntrade det offentliga rummet. Att bjuda på sig själv via sociala medier eller dylikt och göra sig tillgänglig för andra både socialt och emotionellt offentligt blev då ett stort fokus. Detta har också lett till en annan syn på interaktionen ansikte mot ansikte då det blev vanligt att parallellt kommunicera via mobiltelefonen och i verkligheten, dock har ofta den medierade kontakten förtur idag (Gillberg 2014, s.32 – 33).
Sociala medier är alltså ytterligare något som bidragit till ett uppmärksamhetsamhälle. I kombination med mobiltelefonen, ökade det på faktumet att privatpersonen sågs som en säljbar vara. Nu gällde det att både vara privat och offentlig på samma plattform, detta för att lära känna privatpersoner i den offentliga miljön, något som gällde allt från politiker till arbetssökande (Gillberg 2014, s.35). Medierna fungerar idag som en arena mellan olika samhällsfält, samt mellan det offentliga och det icke-offentliga, vilket gör att medierna har en central roll i samhällets sociala liv. Detta handlar alltså om att såväl privatpersoner som politiker och kändisar har en viktig roll på dagens sociala medier och att exempelvis politiskt innehåll med enkelhet kan spridas i offentliga sammanhang för en stor publik (Gillberg 2014, s.43).
Ytterligare en faktor som har haft en inverkan på skillnaden mellan det privata och det offentliga är att publiceringstakten ökat markant, något som gäller för såväl privatpersoner som professionella publicister. När allt innehåll på medierna ständigt byts ut har varje enskild uppdatering mindre betydelse, vilket bidrar till att allt mer innehåll hamnar i det offentliga. En uppfattning som lett till att det som tidigare ansågs som “för privat”, idag finns på sociala medier (Gillberg 2014, s.50).
Kommodifiering av jaget är även något som Gillberg tar upp som centralt inom denna process att göra privatpersonen till något kommersiellt som både kan köpas och säljas.
Med tiden har detta medfört att personer som normalt klassas utanför offentligheten, alltså vanliga privatpersoner även dem hamnar i det offentliga. Jaget ses idag som något kommersiellt och när allmänheten såväl som kändisar delar med sig av personliga åsikter, känslor, relationer, med mera, bidrar de till ett uppmärksamhetsamhälle, där just uppmärksamhet är valutan (Gillberg 2014, s.85).
Gillbergs tidigare forskning om uppmärksamhetssamhället har hög relevans för vår studie då det skapar en inblick till den bakgrund som utformat de sociala medierna vi människor
Sida 8 av 48
världen över använder. Gillbergs offentlighetsprincip är exempelvis det som lägger grunden för många människors TikTok-användande.
TIDIGARE FORSKNING OM APPLIKATIONEN TIKTOK
Cell Dilon, forskare vid Stamford International University, gjorde mellan åren 2017 och 2020 en studie med fokus på att kartlägga användandet av sociala medier. Under studiens gång blev Dilon familjär med applikationen TikTok, vilket bidrog till att studien till stora delar handlade om just det. Under dessa tre år genomförde Dilon 3500 intervjuer med 650 olika unga individer (Dilon 2020, s.132).
I sitt resultat av studien lägger Dilon fram den problematik som han identifierade med TikTok. Ett tydligt sådant exempel var att många av dem han intervjuade hade en dålig uppfattning av hur rapporteringssystemet i applikationen fungerade, vilket ledde till att de ej anmälde negativa incidenter. Något som blir extra problematiskt då Dilon uppger att så många som 85% av dem han intervjuade har haft en negativ upplevelse på TikTok.
Samtidigt hade även 90% uttryckt att de har erfarenhet av mobbning eller sexuella trakasserier på applikationen. Trots detta hade de flesta inte rapporterat eller anmält någon av de negativa interaktionerna (Dilon 2020, s.134).
Detta resultat menar Dilon kan ligga i grund för hur den yngre generationen (generation Z) integrerar med varandra. Men även de äldre generationerna, då resultatet visade att det främst är de äldre som missbrukar applikationen. En majoritet av de unga respondenterna hade nämligen uttryckt att de blivit kontaktade av äldre individer på TikTok i sexuellt syfte (Dilon 2020, s.135). Detta har dock lett till konsekvenser för TikTok. Exempelvis blev applikationen under en period bannad i Bangladesh efter att olaglig information insamlats från barn. Även den indiska regeringen krävde att applikationen bannades i landet efter att pornografiskt innehåll spridits (Dilon 2020, s.132 – 134).
Ytterligare ett intressant resultat som Dilons intervjuer visade var kring varför människor ses som “modigare” på TikTok än i verkliga livet. Resultatet på denna fråga visade att 61% ansåg att applikationen gav någon form av anonymitet samtidigt som 21% svarade att “det är lätt att se annorlunda ut från det verkliga livet genom filter”. Detta var de två vanligaste svaren på frågan (Dilon 2020, s.140).
Sida 9 av 48
Ovanstående tidigare forskning är högst aktuell för vår studie då detta ger en inblick för hur de unga kvinnorna känner och integrerar utefter hur kommentarsfälten formas.
Ovannämnda punkter är även ståndpunkter som kan visa varför det är lättare att skriva hatkommentarer av olika karaktär.
FEMININITET SOM SPEKTAKEL
I boken Mediers känsla för kön resonerar Anja Hirdman, i kapitlet Femininitet som spektakel, kring feminin synlighet och hur den kvinnliga kroppen framställs i bildform.
Om kvinnors egen uppfattning av sin egen kropp, till hur den avbildade och kommersiella (kvinno-) kroppen behandlas i dagens alltmer medierade värld (Hirdman 2015, s. 57).
Hirdman nämner fenomenet “chockbilder”. Detta förklarar hon som bilder av kroppar där inte bara kroppen som avbildats är under beskådning och bedömning, utan som även reflekterar tillbaka på läsarens egen kropp (Hirdman 2015, s.59). Bilder som då kan väcka känslor kring den egna kroppsbilden beror på de värderingar som tillskrivs, ofta förutfattade sådana om man läser de texter som medföljer. Som exempel för detta visar Hirdman omslag från olika sensationsjournalistiska tidningar med bilder på, ofta kvinnliga, celebriteter som är lättklädda med tillhörande rubriker såsom; “Victoria är bara skinn och ben” och “Stjärnorna som är för tjocka och för smala” (ibid). Bilder och rubriker som dessa, likaså många andra kommersiella visuella avbildningar av kvinnliga kroppar, menar Hirdman skapar en objektifierande bild av kvinnans kropp. Som om den endast fanns till för andra att betrakta, bedöma och värdera (ibid).
Normer kring vilka värderingar som bör tillskrivas vissa kroppar förklarar Hirdman uppstår när kroppen blir analyserad på det här sättet. Vi vänjer oss vid bilderna av kvinnliga kroppar i media vilket i sin tur lär oss hur vi ska avkoda och värdera olika utseenden (Hirdman 2015, s.58). Många av dessa bilder på kända kvinnor tycks även fokusera mer på att skapa en negativ bild - för smal, för tjock. Detta menar Hirdman visar på att avsmak blivit ett betydelsefullt element i framställandet av den avbildade, och kommersiella, kvinnliga kroppen (ibid, s.60).
Viktigt att nämna är även att Hirdman här främst talar om “snapshots”, alltså bilder av kända personer som tagits utan dennes godkännande och / eller vetskap. Hon nämner hur till exempel reklambilder skulle kunna ses som motsatsen då man i det fallet vill att kroppen i fråga ska tillföra något för att förstärka produktens säljbarhet. Medan dessa
Sida 10 av 48
bilder på celebriteter snarare är ämnade för att chockera och, genom att bilderna oftast är just snapshot-bilder, skapa en känsla av skam eftersom personen troligen inte skulle vilja lägga upp bilderna självmant (Hirdman 2015, s.65). Kvinnorna i dessa bilder är även ofta utan smink, utan styling av hår och kläder, och utanför en kontrollerad miljö. Alltså exempelvis ingen professionell fotostudio med en fotograf som har som avsikt att ta så bra bilder av någon som hen kan, eller någon form av retuschering. Den avslöjande karaktären på den här sortens bilder menar även Hirdman bidrar till en syn av att en del attribut hos en kvinnlig kropp är något en kvinna bör känna missnöje med. Detta förklarar hon genom att belysa rubrikerna som ofta tillhör bilderna, där det tydligt uttrycks genom de, ofta negativt konnoterade, ordval som används när de beskriver en kroppsdel.
Hirdman menar då att detta främjar en mediekultur som uppmuntrar kvinnor att ständigt jämföra sin egen kropp med den som visas upp (ibid s.65).
Sida 11 av 48
TEORETISKT RAMVERK
I följande avsnitt kommer våra valda teorier presenteras, teorier som senare kommer att ligga som grund för hur vi analyserar resultatet av undersökningen. De valda teorierna postkolonial teori samt genusteorin kommer förse oss med ett tydligt och brett perspektiv på ämnet.
POSTKOLONIAL TEORI
Den postkoloniala teorin uppkom som ett resultat av antikolonial aktivism och politiska rörelser i Afrika, Asien samt Sydamerika. Idag används den för att visa de historiska kopplingarna mellan kolonialismen och hur den bidragit till dagens rasism (Nayar 2010, s.1).
Inom postkolonialismen finns det en rad olika begrepp, de som vi bedömer är mest aktuella för vår studie är colonialism (kolonialism) och colonial discourse (kolonial diskurs) (Nayar 2010, s. 1).
Colonialism (kolonialism) refererar, Nayar (2010, s.2) till processen av att européer bosatte sig i delar av Asien, Sydamerika, Afrika, men även Kanada och Australien. Samt européernas ständiga utnyttjande av det folk som redan levde där. Noggrann dokumentation fördes av urfolkens kulturer, seder, historia, med mera. Något som följdes av att kontrollera dessa kulturer och människor genom att införa nya idéer kring exempelvis trosuppfattning och kulturella traditioner. Detta under lögnen av ökad välfärd och positiv reformering. Nayar (ibid) menar även att kolonialism inte bara hade att göra med ekonomisk eller politisk vinning, utan om att andras kulturer, religioner, och kunskap kunde kontrolleras, dömas, förändras och kategoriseras, av européerna.
Colonial discourse (kolonial diskurs) handlar om hur den allmänna bilden av icke- europeiska folk skapats ur ett europeiskt perspektiv. Där den icke-europeiska ses som bland annat feminin, kriminell, outvecklad, och omoralisk (Nayar 2010, s.2). Detta stereotypa synsätt menar Nayar (ibid) har inverkan på dagens Europa, i synnerhet på makthavare, som ser icke-européer genom den koloniala diskursens lins. Det handlar alltså om de fördomar om den icke-europeiska individen som än idag påverkar dennes väg genom livet.
Sida 12 av 48
GENUSTEORIN
I takt med teknologins utveckling och att världen medieras har synen i samhället förändrats, inte minst kring genus. Den mediala offentligheten, med allt från en allmän digitalisering till en ny typ av social interaktion är några av dem faktorer som förändrar denna syn. Precis som teknologin är genus något som ständigt är under utveckling och dessa två fenomen i en symbios skapar därmed nya förutsättningar. Tillsammans med dagens medielogik bildas nya typer av såväl femininet som maskulinitet. Att se en enhetlig bild av mannen eller kvinnan och hur den är på medierna är dock inte möjligt, då den skiljer sig något från person till person samt ständigt är föränderlig. Att studera femininitet och maskulinitet på medierna har dock fortfarande en stor betydelse för genusforskningen (Hirdman & Kleberg 2015, s.9–10). Detta är alltså en teori med hög relevans för vår studie, men för att få en bättre förståelse för hur den hör ihop med applikationen TikTok och dess kommentarsfält, kommer den först förklaras ytterligare.
MANNEN SOM NORM
“Men mannen som norm representerar också något helt annorlunda, som inte har med blodkroppar, syreupptagningsförmåga eller ens poliser att skaffa. Det handlar om en jämförelse mellan kvinna - och människa.”
(Hirdman 2001, s.59).
Professorn Yvonne Hirdman tar upp det fenomen att mannen är det som ses som normen i samhället, samt att kvinnan är underordnad mannen. Ett fenomen som alltid har funnits och något som kan beskrivas som en hierarkisk logik i den mån att män tjänar mer än kvinnor samt dominerar samtliga maktområden. Men det finns även mer inriktade exempel på detta. Ett exempel som Hirdman tar upp är Words betydelser och synonymer till just orden man och kvinna. Under ordet man finns betydelser som mansperson, make och människa, samtidigt som den enda betydelsen av ordet kvinna är honkön. Detta menar Hirdman tydligt visar mannens privilegium och att det är just mannen som är norm. Det enda kvinnan är, är hennes kön, inte ens en människa (Hirdman 2001, s.59–63). Något som för oss in på begreppet genuskontraktet som myntades av just Yvonne Hirdman.
DET STEREOTYPA GENUSKONTRAKTET
Något som kan förklara samhällets syn på maskulinitet, femininitet och deras relation till varandra är det stereotypa genuskontraktet som Yvonne Hirdman, professor i
Sida 13 av 48
kvinnohistoria, tar upp i boken Genus - om de stabilas föränderliga former (2001).
Genuskontraktet är något som alltid funnits, men som ständigt förändras. Detta stereotypa genuskontrakt är ett begrepp som grundar sig i att den omhändertagande kvinnan ska ta hand om hemmet och föda barn samtidigt som mannen ska försörja henne. En bild av könen som sett olika ut genom åren, i olika perioder och klasser, men som i grunden varit densamma. Könens olika förutsättningar och villkor som finns från födseln är det som genuskontraktet bygger på. Något som Yvonne Hirdman menar förklarar samhället och varför de olika könen agerar som dem gör och har gjort genom historien (Hirdman 2001, s.87–88). Det hela handlar alltså om ett strukturellt tvång som innefattar båda könen, dock på olika sätt. Ett tvång som innefattar allt från skyldigheter till rättigheter. En överenskommelse som alltid har funnits och som skapar såväl fördelar som nackdelar för de olika könen (Hirdman 2001, s.84).
GENUS OCH MAKT
Allt detta handlar alltså i grund och botten om makt. En könsmaktsordning, som Linda Fagerström och Maria Nilson diskuterar i boken Genus, medier och masskultur (2008).
Könsmaktsordningen har sin grund i den maktrelation som finns mellan män och kvinnor och som skapas redan från födseln då pojkar uppmuntras till att vara starka och självgående samtidigt som flickor många gånger uppfostras till det motsatta (Fagerström
& Nilson 2008, s.7). Maktstrukturerna mellan könen är en av feminismens starkaste ståndpunkter, och även om lagstiftningen idag säger att män och kvinnor ska ha samma rättigheter och makt, så uppmuntras flickor och pojkar tidigt till olika val i livet. Som exempelvis utbildning och karriär, vilket sedan kan föra med sig stora konsekvenser för hela samhället (Fagerström & Nilson 2008, s.12). Dessutom är medierna ytterligare en faktor i detta som skapar nya maktförhållanden i och med nya normer och värderingar (Hirdman & Kleberg 2015, s.10).
Fagerström och Nilson diskuterar även den postkoloniala feminism som har sin grund i den postkoloniala teori som tidigare beskrevs. De tar då upp att europeiska kvinnor överordnas de icke-vita männen som en följd av kolonialismen. Dessutom finns tydliga skillnader mellan vita och icke-vita kvinnor och deras maktpositioner, både i samhället i stort som gentemot varandra (Fagerström & Nilson 2008, s.13–14). En kombination av postkolonialismen och genusteorin är alltså aktuell i denna studie.
Sida 14 av 48
METOD OCH MATERIAL
I nästkommande avsnitt kommer vår metod samt vårt material att presenteras, dessutom kommer såväl fördelar som nackdelar med det valda tillvägagångssättet att diskuteras.
Samt hur vi tänkt kring etik och urval när vi utfört undersökningen. En förklaring till hur vi gjort våra tolkningar, samt möjliga felmarginaler tillkommer även.
I stället för en traditionell etnografiska undersökning använde vi oss av en något nyare version av detta, en så kallad netnografisk undersökning, alltså en online-etnografisk undersökning (Svensson 2019, s.51), för att få svar på våra frågeställningar.
Den konventionella etnografin används inom flera olika discipliner, bland annat antropologi, psykologi och sociologi. Men är även en mycket etablerad metod inom medie- och kommunikationsvetenskap. Den hänvisar till en metod där forskaren (-na) genomför ingående observationer, intervjuer, och olika former av dokumentation av en specifik grupps sätt att leva. Det vill säga kulturer, sociala interaktioner, och olika handlingsmönster. Dessa studier är alltså fältstudier och det främsta anledningen med dem är att få en djupgående förståelse för mänskliga handlingar och hur människors vardagsliv ser ut (Ekström, Waldenström & Westlund 2019, s.30).
Idag är dock världen och samhället medierad och mycket av den vardagliga kommunikationen sker online (Svensson 2019, s.51). Detta skapar en ny digital struktur som alltmer sammanflätas med strukturen utanför internet. Man kan idag inte längre säga med samma säkerhet vart det materiella (alltså det “verkliga”) och det digitala börjar eller slutar. Att integrera via sociala plattformar är snarare en förlängning av den materiella världen samt dess normer och kulturer, och bör därför analyseras på ett liknande sätt tillika etnografiska studier (Berg 2015, s.10 – 24). Detta faktum har då gett upphov för en ny version av etnografi, etnografi online, även kallad netnografi (Svensson 2019, s.51).
Då följande undersökning grundar sig i kommunikation online anser vi att denna metod lämpade sig bäst för att svara på de valda frågeställningarna samt ge oss en djupare inblick i hur kvinnornas kommentarsfält ser ut genom den deltagande observationen (ibid, s.53).
KVALITATIV INNEHÅLLSANALYS
Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys. Till skillnad från en kvantitativ innehållsanalys syftar en kvalitativ sådan på textanalyser där siffror inte är lika centrala
Sida 15 av 48
och ingenting egentligen mäts eller beräknas. Det kan alltså handla om att först kvantifiera, men att sedan mer komplicerade och kvalitativa tolkningar och analyser behöver göras (Bergström & Boréus 2005, s.44). Kvalitativ innehållsanalys har utvecklats under senare tid då den kvantitativa inriktningen kritiserats. Kritiken ligger då främst i att viktiga nyanseringar i textens innehåll riskeras att missas vid en kvantitativ undersökning.
Alltså att det viktiga inte är hur många gånger något sägs utan hur det sägs. Det är då i stället där som fokuset ligger vid en kvalitativ innehållsanalys (Bergström & Boréus 2005, s.76 – 77) och även anledningen till att vi valt denna metod.
För att ytterligare förenkla processen använde vi ett analysschema för att samla in material. För att sedan undersöka både kommentarernas samt videornas innehåll i förhållande till varandra.
URVAL
Vi tog del av kommentarsfälten på tio olika svenska kvinnliga TikTok-konton. På varje enskilt TikTok-konto observerade vi tio videor, där vi sedan analyserade 20 kommentarer. Detta då vi ansåg att vi efter dessa 100 videor och sammanlagt 2000 kommentarer uppnått “mättnad” och alltså att mer insamling av material inte skulle förändra resultatet märkbart (Lindstedt 2019, s.110). Dessutom bedömde vi det vara en rimlig mängd material att samla in under den tänkta tidsperioden.
Vid valet av TikTok-konton gjorde vi ett målstyrt urval för att effektivisera processen.
Ett målstyrt urval innebär att vi valde ut kontona på ett strategiskt sätt med ändamålet att kontot ska vara relevant för de valda frågeställningarna. Samt reflektera den variation som finns i vår valda avgränsning. Både när det gäller en variation på ålder och etnicitet, men även kontots innehåll (Bryman 2018, s.496). Detta för att skapa en uppfattning om i vilken mån det faktiskt skiljer sig mellan olika kvinnliga TikTok-konton.
När det gäller val av videor däremot valde vi att analysera de tio senaste upplagda videorna, dock med två undantag. Dessa undantag omfattade om en video hade under 20 kommentarer eller om kommentarerna var avstängda. Att kommentarerna var helt avstängda på en video var även något vi behövde ha i beaktande då detta med största sannolikhet gjorts av en anledning, om än en anledning som inte vi kunde fastställa.
Därför var detta inte något vi lade mer värdering i än att det noterades. Valet att studera de tio senaste uppladdade videorna gjordes för att inte styra resultatet genom att
Sida 16 av 48
exempelvis bara utgå från videor som vi såg fick starka reaktioner, utan att gå in med en mer neutral och objektiv syn.
Valet av kommentarer gjordes utifrån relevans. Vi noterade antalet gillamarkeringar då vi anser att det visar på hur andra förhåller sig åsiktsmässigt till kommentaren. Vi ville dessutom få en överblick av hur kommentarsfälten ser ut i stort och läste därför igenom hela kommentarsfälten. I sin tur valde vi då de mest förekommande, samt laddade och inte laddade kommentarerna för att visa flera perspektiv.
På grund av detta var dock objektivitet något som vi behövde ha i beaktande. Att vara objektiv i en kvalitativ innehållsanalys handlar om att forskaren (-na) inte ska ha någon påverkan på resultatet, och att om undersökningen replikeras att de då kommer fram till samma resultat (Bryman & Bell 2013). Då vi själva valde ut materialet och sortens kommentarer, blev fullständig objektivitet omöjlig och risken finns att våra egna tankar speglas i valen. Däremot har vi alltid haft det i beaktande och kan med säkerhet säga att vi ständigt övervägt på samma sätt när det gäller såväl val under studiens gång som tolkningar. Dessutom kommer vi nedan att klargöra hur våra tolkningar gjort för bästa möjliga replikation.
Kommentarernas innehåll tolkades sedan mot bakgrunden av de teoretiska utgångspunkterna vi presenterat med hjälp av det analysschema vi skapat som går att ta del av i bilagan.
ETIK
När det gäller de fyra vanliga forskningsetiska kraven så är det inte helt enkelt att översätta till online-världen (Svensson 2019, s.62). De vanliga kraven som då är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Lindstedt 2019, s.51), är svåra att applicera på internet eftersom de utgår från att man på något sätt interagerar med personerna man avser att involvera i sin undersökning. När man sedan gör etnografiska undersökningar online så kan det vara svårt att se vart gränsen går när det gäller etiska val. I detta fall blir gränsen något svårdefinierad eftersom allt material som kommer att analyseras självmant är upplagt på offentliga konton på TikTok.
Föreningen för internetforskare (AoIR) menar att man inte behöver informerat samtycke när man studerar något som är offentligt (Svensson 2019, s.64). Då kan man anse att vi kan använda oss av det tänkta materialet till vår studie utan att få något samtycke. Men
Sida 17 av 48
på samma gång kan man tänka att om någon hade använt sig av det jag lagt upp på ett offentligt konto, hur hade jag känt då? Svensson (2019 s.65) påpekar att det kan vara svårt att till exempel veta hur gamla människor är på internet, vad deras kompetens och förståelsenivå är eller om individen själv uppfattar forumet som något privat eller offentligt.
Med bakgrund mot detta anser vi att de personer vars TikTok-konton vi undersökte har lagt upp videor självmant på ett forum som oftast ses som offentligt och därav behövs inget enskilt samtycke. Dock valde vi av etiska skäl ta hänsyn till att alla inte ser TikTok som ett offentligt forum och att en person kan känna att denna studie inkräktar på personens privatliv. Vi nämnde därför inte några identifierande markörer om de som kommenterar. I resultat- och analysdelen valde vi att endast ange kön och ålder, i den utsträckning det gick att ta del av. Gällande kvinnorna bakom kontona behövde vi diskutera innehållet i videorna, samt i vissa fall markörer såsom etnicitet. Men deras namn och användarnamn på TikTok uteslöts. Om en av kvinnornas namn nämndes i en kommentar ersattes namnet med “(namn)”. Vi nämnde heller inte företag vid namn då företagen i sig är irrelevanta för vår studie.
MATERIAL
Det material vi valt att undersöka består av tio svenska kvinnliga TikTok-konton. Med svenska konton avses kvinnor som bor i Sverige samt huvudsakligen publicerar innehåll på svenska. Bland dessa tio TikTok-konton finns det en bredd i såväl ålder som videoinnehåll. Då den valda avgränsningen innefattar åldrarna 16 – 25 är det detta vi utgått från när vi valt konton. Dessutom eftersträvas en bredd när det kommer till videoinnehåll och TikTok-kanalernas huvudsakliga syfte, som exempelvis kan innefatta underhållning eller att förmedla fakta.
VÅRA TOLKNINGAR
För att upprätta ett sådant opartiskt perspektiv som möjligt, diskuterade vi i förväg vad vi anser är positivt respektive negativt när det gäller kommentarerna. Vi hade en genomgående öppen dialog gällande tolkningarna för att säkerställa att våra resonemang var detsamma. Dessutom har vi haft andras synvinkel i beaktande när tolkningarna gjorts.
Exempelvis, hur det motsatta könet skulle kunna reagera, hur den berörda kan ha känt, och liknande. Något som dock är svårt då det är många faktorer som spelar in när fler än
Sida 18 av 48
en tolkar ett material. Faktorer som kan ha betydelse och som vi tagit hänsyn till är bland annat allmänbildning, tidigare erfarenheter samt det dagliga tillståndet.
Positivt, negativt eller neutralt?
Kommentarer vi tolkar som positiva kan handla om komplimanger till videoskaparen, när det gäller såväl utseende som personlighet. Eller om den som kommenterar har en allmänt positiv ton, alltså kommentarer som “Grattis” eller “Glad påsk”. När det gäller sådana typer av kommentarer har även emojival en viktig betydelse i våra tolkningar. Emojis kan ändra en kommentars upplevda mening markant, genom att exempelvis uttrycka olika känslor. Detta är därför någonting vi uppmärksammar, och nedan även kommer diskutera mer ingående.
Under i princip alla videor på TikTok finns någon form av kommentar som lyder “först”.
Vilket är ett tydligt exempel på en kommentar vi tolkar som neutral. Andra exempel på neutrala kommentarer är om den som kommenterar bara svarar på en fråga videoskaparen ställt eller själv ställer en upplevd neutral fråga.
Kommentarer vi tolkar negativt kan exempelvis vara elaka kommentarer om utseende, onödiga kommentarer som att till exempel peka ut att någon har snor i näsan, eller trakasserier/påhopp. Alternativt kommentarer som bara är negativa i sig, till exempel att någon uttrycker att de hatar något. Dessutom har vi haft i beaktande om kommentarerna är direkt riktade mot videoskaparen eller inte. Till exempel om det är påhopp på personens utseende och personlighet, eller om kommentaren bara är allmänt negativ, exempelvis klagar över något som inte berör videoskaparen.
Detta gäller även för de positiva kommentarerna. Alltså, är kommentaren positiv gentemot videoskaparen eller generellt. Detta då det kan ha en inverkan på hur kommentaren uppfattas hos den berörda videoskaparen, men även hos andra.
Män och kvinnor
När det gäller de som kommenterar har vi valt att kategorisera dem utefter kön, eftersom studien har ett tydligt genusperspektiv. Konton som vi identifierar som tillhörande kvinnor innefattar konton som har ett kvinnligt namn, en tydlig profilbild där det syns att det är en kvinna eller en öppen profil med videoinnehåll där det uppfattas att kontoinnehavaren är en kvinna. Detsamma fast tvärtom gäller då för de manliga kontona.
Sida 19 av 48
De konton som vi däremot inte har kunnat identifiera om det är en man eller kvinna, eller om personen identifierar sig som icke binär har vi valt att kategorisera som “anonyma”
och det är även så vi kommer benämna dem här nedan i resultatet.
Emojis påverkan och dess tolkningar
Emojis har en viktig roll i dagens internetkommunikation. De små ikonerna av ansiktsuttryck, objekt, människor, djur etcetera används för att uttrycka känslor och/eller stärka betydelsen av ett budskap. Emojis kan användas ihop med ord eller var för sig och kan då få olika betydelser. På applikationen TikTok finns det exempelvis vissa emojis som blir som en del av mediekulturen, där en emoji eller en kombination av olika emojis får en intern innebörd som människor som inte är en del av den kulturen förstår.
Keps-emojin (🧢), eller “cap”, är ett sådant exempel och betyder att någon ljuger. Det finns massvis med sådana exempel på hur emojis används för att kommunicera. Dock är detta inte något som alla generationer har vetskap kring och som kan skapa problematik på en applikation som TikTok. Emojis tolkas automatiskt olika av olika människor, på grund av exempelvis olika erfarenheter eller ålder. Då det har varit centralt i hur kommentarerna tolkats, så har det också varit viktigt att ha detta i beaktande under analysprocessen. Emojis har hjälpt oss att kategorisera kommentarer som positivt eller negativt laddade. Men även vissa gånger försvårat tolkningsprocessen om en som kommenterar använt en negativt laddad emoji efter en upplevd positiv kommentar och vice versa. Exempelvis är sarkasm något som kan vara svårare att uppfatta via text.
FELMARGINAL
När en video läggs upp på TikTok kan den i efterhand tas ner, båda på grund av applikationens riktlinjer och av videoskaparen själv. Dessutom kan kommentarer tas bort eller hela kommentarsfältet stängas av. Allt d etta är felmarginaler som diskuterats. Vi är även medvetna om att det inte nödvändigtvis är en fullt korrekt och objektiv bild av sanningen som presenteras när vi tar del av kvinnornas kommentarsfält. Det är även underförstått att ingenting kan vara 100% objektivt. Det vi syftar till när vi talar om objektivitet är att i största möjliga mån undvika att lägga in personliga värderingar under analyseringen av materialet. I stället kommer logiska slutsatser dras utifrån de teoretiska ramverk som presenterats.
Sida 20 av 48
Objektivitet, i vår mening, betyder också att man ska vara uppmärksam på hur ens egna åsikter, upplevelser och bakgrund kan skapa betydelse när man tolkar någonting; och att det kan skapa en partisk syn som kan stjälpa förtroendet för studien.
Sida 21 av 48
RESULTAT OCH ANALYS
Nedan presenteras det resultat som uppkom från vår kvalitativa innehållsanalys och analysschema. Ett resultat som vi kommer analysera med hjälp av våra valda teorier samt den bakgrund och tidigare forskning som presenterats. Kortare förklaringar förekommer även till de senare presenterade underrubrikerna.
Alla citat är direkt avskrivna från kommentarsfältet eller videoskaparnas rubriker/
videoinnehåll och är alltså inte efterkonstruerade av oss.
MÄN OCH KVINNOR
När det gäller de som kommenterar har vi valt att kategorisera dem utefter kön, eftersom studien har ett tydligt genusperspektiv. Konton som vi identifierar tillhörandes kvinnor innefattar konton som har ett kvinnligt namn, en tydlig profilbild där det syns att det är en kvinna eller en öppen profil med videoinnehåll där det uppfattas att kontoinnehavaren är en kvinna. Detsamma fast tvärtom gäller då för de manliga kontona. De konton som vi däremot inte har kunnat identifiera om det är en man eller kvinna, eller som identifiera r sig som icke binär har vi valt att kategorisera som “anonyma” och det är även så vi kommer benämna dem här nedan i resultatet.
Män och kvinnors olika fokus
Män och kvinnor fokuserar på olika saker när de uttrycker sig i de unga kvinnornas kommentarsfält. Detta är ett resultat som identifierats hos flertalet av de undersökta kontona. För att inleda denna jämförelse läggs först de negativa kommentarerna till en av kvinnorna upp som ett exempel. I denna kvinnas kommentarsfält stod kvinnorna i högsta grad för kommentarer kopplade till smink och männen stod för kommentarer kopplade till andra kvinnliga normer, exempelvis att kvinnor inte ska ha kroppsbehåring. Ett mönster som uppmärksammades var att kvinnor kommenterade kvinnans smink negativt i videor som inte alls hade det som fokus i grunden. Exempel på sådana kommentarer kan vara “Undrar om nån mer först trodde att (namn) skulle göra en video där hon skulle sminka sig så dåligt som möjligt”, samt "vad har hänt gumman ditt smink".
När det gäller männens negativa kommentarer gentemot denna kvinna däremot handlar de om helt andra saker, exempelvis “Man ser din mustasch”. Detta under en video där
Sida 22 av 48
hon ska testa en läpprodukt. Under samma video skämtar någon även om att anledningen till att läppstiftet ska sitta hela dagen är för att hon kan utföra oralsex (på en man), nämligen med kommentaren: "gluck gluck 9000 också😁 ”. Att skriva “gluck gluck”
syftar då på ljudet vid oralsex, och “9000” på någon form av maskin av senaste modellen.
I och med att dessa tio kvinnliga TikTok-konton till synes har en större kvinnlig följarbas än manlig så är dock en majoritet av kommentarerna av just kvinnor.
Ytterligare ett tydligt mönster var att de kommentarer som var positivt riktade mot videoskaparnas utseende samt personlighet var av just andra kvinnor. En av kvinnorna publicerade många videor med uppmuntrande och motiverande innehåll, allra främst riktat till sig själv. Exempelvis var rubriken till en video när hon filmar sig själv följande:
“MEN SNÄLLA VA SNYGG”. En kan tänka att detta kan verka kontroversiellt och skapa en avundsjuka hos hennes publik. Men så var inte fallet utan en klar majoritet av kommentarerna till kvinnans videor av denna typ var positiva och av kvinnor. Till exempel: "JAAA! GUDINNA" och “drömutseende”.
Sammanlagt av de 200 kommentarerna under denna kvinnas tio videor var det endast fyra som var från ett öppet manligt konto. 118 svar var från öppet kvinnliga konton och resten var då anonyma. Något som tyder på att kvinnan till allra högsta grad har en kvinnlig publik. Vilket även många gånger syntes i videornas innehåll som ofta var riktat till kvinnor, exempelvis en video som handlar om “hot girl summer” (se ordlistan).
Ett annat intressant resultat när det gäller skillnader mellan hur män och kvinnor uttrycker sig är i kommentarsfältet hos en annan av kvinnorna. En kvinna som kontinuerligt publicerar innehåll som är feministiskt eller ätstörnings-relaterat. Exempelvis var två av hennes videor om feminism, varav en av videorna var av två män som pratade kring ämnet feminism och jämställdhet. Den andra var en video där hon själv uttryckte sina åsikter.
Av de sammanlagt 40 kommentarerna under dessa videor fick hon endast nio positiva, dessa utspridda mellan kvinnor och män. Samtidigt var de negativa kommentarerna dubbelt så många och en majoritet var skrivna av män, men även en del anonyma.
Exempel på en negativ kommentar från en man:
"Första inte det svåra att förstå, vi vill inte ha det jämställt. Och att kvinnor vill ha det lika hårt som oss förstår jag mig inte på."
Samt:
Sida 23 av 48
"Vi män lyssnar inte på feminiister längre eftersom vi bara tror att ni hatar oss och att allt är männens fel och att vi borde avrättas".
När det kommer till kvinnans videor som handlar om hennes tidigare ätstörningsproblematik (anorexia), skiljer sig de två videorna från dem tidigare på flera plan. Detta då hon får betydligt mycket mer positiva kommentarer och dessa kommentarer var övervägande från andra unga kvinnor. Exempel på sådan kommentar: "wow fatta vad långt du kommit❤️ Du inspirerar mig o många andra". Lika sågs mönstret att de kommentarer som var negativa var sammanlagt sju och övervägande från män, exempel på sådan kommentar: “fast vad va meningen med videon ens? att få bekräftelse för sjukdomen du har haft”.
Ytterligare ett exempel som stödjer resultatet att kvinnorna står för fler positiva kommentarerna är under en annan kvinnas vid eo när hon visar upp vilka typer av hatkommentarer hon får. Videon fick inte en enda negativ kommentar, utan endast positiva kommentarer direkt riktade till kvinnan och övervägande från andra kvinnor.
Exempel på sådan kommentar: “Ta inte åt dig! Jag tycker du är helt fantastisk” och
“jättemodigt att du vågar lyfta dessa ämnen trots att det alltid ska finnas folk som hatar
🥺 ”. Ytterligare en video av denna kvinna som visar detta handlar om att hon inte var intresserad av killar bara för att hon pratade med dem på gymmet. När det kommer till den videon är det flest negativa kommentarer, (tolv stycken) och flest från män. Exempel på sådan kommentar kan vara: "rätt säker på att de ej hänt dig".
Även under en annan av de undersökta kvinnornas videor var majoriteten av de negativa kommentarerna skrivna av män. En man skrev till exempel "do i look like i give a fukk", under en storytime-video. Andra negativa kommentarer från män som kvinnan fick var
"oj så synd det är om dig", "Influencer? 12.7k följare på Instagram” och "sen när blev influencer ett jobb ahhaha" på en video där kvinnan tar upp det svåra delarna med att vara influencer. Samtidigt stod kvinnorna för en klar majoritet av de positiva kommentarerna under dessa videor.
Ett resultat som skiljer sig från mängden var på två av dem TikTok-konton som gör mycket innehåll som endast innefattar dans och mimande till låtar och alltså ingen direkt kommunikation med publiken. Trots detta till synes oproblematiska innehåll fick dessa unga kvinnor nämligen en hel del negativa kommentarer och dessa var i största mån av
Sida 24 av 48
andra unga kvinnor och både riktade mot deras utseende samt personlighet, dock utseende i högre grad. Exempel på sådana kommentarer kan vara "Juste du finns, glömde bort dig i några år" och "skulle vart så mkt snyggare me mittbena”. De få män som kommenterade under dessa videor kommenterade i största mån positiva kommentarer. Exempelvis skrev en man: “Du är den bästa förebilden”, under en sådan video.
Allt det ovannämnda resultatet visar alltså att kvinnor i högre utsträckning än män är positiva gentemot andra kvinnor. Dock visar resultatet även att båda könen frekvent kommenterar negativt gentemot de unga kvinnorna, men att de fokuserar på olika saker.
Samtidigt klargör det att innehåll som på något sätt berör män, vare sig det endast handlar om att en man nämns i videon eller att det är direkt riktade till män, leder till att männen reagerar i högre utsträckning, och i många fall negativt. Även när det är problem som kvinnor är mer drabbade av, exempelvis ätstörningsproblematik (Karolinska Institutet 2017) är det männen som reagerar negativt och kvinnorna uttrycker känslor kring stöd.
Övergripande är det alltså männen som står för de negativa kommentarerna och de få negativa kommentarerna som kvinnorna står för är oftast personligt riktade till de andra kvinnornas utseende.
Att män ofta kommenterar negativt mot de unga kvinnorna kan förklaras med könsmaktsordningen (Fagerström & Nilson 2008, s.7). Männen känner en dominans över kvinnorna och känner ett behov av att visa det och/eller i allmänhet trycka ner dem för ytterligare dominans och makt. Männen uttrycker en vilja att visa makt på det sätt att visa sig vara bättre än kvinnorna. Genom att bland annat ifrågasätta videons innehåll eller kvinnornas kunskap och åsikter. Vanligt förekommande är även män som uttrycker att dem själva blir utsatta på något sätt, när kvinnor uttrycker någonting som de blir påverkade av. Exempel på kommentarer som visar detta är följande: “Nämn en rättighet en kvinna inte har som en man har idag. Jag väntar.” och “Kan tycka det är intressant hur du inte kan spela in en hel video där du pratar om endast mäns problem, när du ändå kallar dig “feminist”. Samt, “killar är mer utsatta psykiskt det är allvarligare”. Alla dessa kommentarer är skrivna av män i olika åldrar, under en video när en av kvinnorna säger följande:
"Jag har aldrig sagt att jag hatar alla män, jag har aldrig sagt att alla män suger, jag har aldrig sagt att alla män borde dö, KAM. Jag tycker att uttrycket KAM är jätteproblematiskt. Det gör ingen nytta att säga, kill all men, det kommer bara göra
Sida 25 av 48
alla män sura på oss och inte lyssna på det vi har att säga så att uttrycka kam är jätteonödigt. Det enda jag har gjort är att prata om hur kvinnor på olika sätt är utsatta i samhället. Jättemånga män skriver till mig då att kan du inte prata mer om hur män är utsatta i samhället, vi är också utsatta. Absolut man vet att män begår flest självmord, detta på grund av kraven vi har på män. Det ironiska i detta är dock att när jag pratar om mina erfarenheter om psykisk ohälsa, får jag höra att jag är en lipsill, en hora av samma män som vill att jag ska ta upp deras problem"
Dessa män uttrycker en passiv aggressivitet när de uttrycker sig på det här sättet. I videon är kvinnan själv rak och tydlig. Dock riktar hon sig främst inte till män i videon utan pratar direkt till andra kvinnor då hon bland annat säger “...det kommer bara göra alla män sura på oss…”. Men viktigt att ha i åtanke är även att hon inte uttrycker sig nedsättande mot männen, utan syftar på att lyfta en problematik. Männen uttrycker i exemplen som ges att de vill ha medlidande i det de går igenom. I tolkningen av kommentarerna har vi fått en förståelse av att män verkar anse att när en kvinna talar om sina problem så utesluts män ur diskussionen. Därav deras negativa ton.
Detta kan förklaras med att de använder sig av härskarteknik vilket återigen kopplas tillbaka till männens makt och könsmaktsordningen (Fagerström & Nilson 2008, s.7).
Genom att göra sig själva till offer i ovannämnda situation kan det ses som ett sätt att manipulera kvinnorna och videoskaparen. De flyttar fokuset till dem själva, likt ett maktspel. Mannen är norm, det är honom det är synd om.
Även det stereotypa genuskontraktet kan användas när ovanstående resultat analyseras.
Samhällets syn på maskulinitet och femininet och deras relation till varandra är nämligen aktuellt för att se varför kvinnornas kommentarsfält ser ut som dem gör. Det strukturella tvånget som grundar sig i olika skyldigheter mellan könen så som att de har olika uppgifter i samhället (Hirdman 2001, s.87–88). Som att männen i detta sammanhang kan se det som sin uppgift att kommentera kvinnorna i negativt syfte, både när det gäller deras utseende men framför allt deras åsikter. Mannen ska sitta på makten och ifrågasätter därför kvinnor som uttrycker något annat.
Kvinnorna fokuserar alltså på utseendet och männen mer på personligheten när det gäller negativa kommentarer. Männen ser ett tillfälle att ifrågasätta kvinnors kunskap eller åsikt för att visa sig själva som bättre och visar på det sättet sin makt. De höjer sin egen position
Sida 26 av 48
genom att trycka ner det motsatta könet, vilket kan förklaras genom könsmaktsordningen (Fagerström & Nilson 2008, s.7).
KOPPLAT INNEHÅLL
Innehållet på TikTok varierar oändligt och är en applikation där du kan hitta i princip vad som helst. Den höga publiceringstakten som gör att innehållet i det offentliga ständigt byts ut gör att innehåll som tidigare sågs vara privat, idag finns på sociala medier (Gillberg 2014, s.50). Även innehållet bland kommentarerna varierar enormt och är inte alltid kopplat till videons innehåll. Men när är det egentligen kopplat och inte? Och vilket typ av videoinnehåll är mer mottagligt att gå ifrån för att i stället kommentera hat?
När vi har analyserat om en kommentar är kopplad till videons innehåll har vi inkluderat såväl videons faktiska innehåll, alltså vad personen gör i videon, som videons rubrik och ljud. Nedan följer några tydliga mönster vi såg angående när kommentarerna var kopplade till videornas innehåll och när de inte var det.
Politiskt innehåll
Av de tio TikTok-kontona vi analyserade var det i huvudsak ett konto som fick politiska kommentarer på videor som inte annars var politiskt laddade. Detta var under den enda kvinnan som publicerade videor med något typ av politiskt innehåll. Under videor som tolkats neutrala fick hon då fem politiskt kopplade kommentarer. Exempel på sådana kommentarer kan vara: “vad tycker du om att vänsterpartierna i riksdagen inte vill höja straffen för våldtäktsmän?”. Detta under en vlogg där hon inte pratar om något politiskt överhuvudtaget. Ett resultat som med största sannolikhet beror på att hon även är den enda som lägger ut videor med politiska budskap, och att publiken därför ser det som en plattform att fråga efter hennes åsikt. Trots att det inte är kopplat till den specifika videons innehåll.
Gemensamt för de andra kvinnorna var att de varken laddade upp politiskt innehåll eller fick politiskt kopplade kommentarer.
Komplimanger - kopplat eller inte?
Om komplimanger och kommentarer om videoskaparnas utseende är kopplade till videons innehåll eller inte, fann vi kan bero på om videon har något riktigt budskap eller
