SMEDJEBACKENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen 2013-11-12 16
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 14
Ks § 121
Au § 14 Dnr 2013.223 741
Länsövergripande överenskommelse om samverkan mellan kommuner och landsting i Dalarna kring barn och unga, 0-17 år med psykisk funktionsnedsättning
Från Region Dalarna föreligger förslag till länsövergripande överens- kommelse om samverkan mellan kommuner och landsting i Dalarna kring barn och unga, 0-17 år, som har eller riskerar att utveckla
ohälsa/psykisk funktionsnedsättning. Bil
Ärendebeskrivning
Psykisk ohälsa är ett nationellt växande problem inte minst hos barn och unga.
Psykiska svårigheter och/eller psykiska funktionsnedsättningar hos
barn/ungdomar kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser från kommuner och landsting. För barn och ungdomar är såväl skola och socialtjänst som hälso- och sjukvård viktiga aktörer vid psykisk ohälsa/psykisk
funktionsnedsättning. Med skola avses förskola/grundskola och gymnasieskola t.o.m. 17 år. För grundskola och gymnasieskola inkluderas elevhälsan. Enskilda förskolor och friskolor ska erbjudas att medverka i lokalt samverkansarbete.
Avsikten med överenskommelsen är att övergripande klargöra hur samverkan och samarbete ska ske mellan olika huvudmän och deras verksamheter för att barn, ungdomar och deras familjer som behöver särskilt stöd ska få de insatser de behöver från olika aktörer. Med samverkan avses det övergripande arbete som reglerar hur samarbete ska ske inom ramen för respektive verksamhets uppdrag och mål. Samarbete sker för och med barnet/ungdomen/familjen.
Målgruppen är barn och unga, 0-17 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och/eller psykisk funktionsnedsättning.
Direktionen för Region Dalarna har beslutat att rekommendera samtliga kommuner och landstinget att godkänna överenskommelsen.
Omsorgsnämnden beslöt 2013-09-25 att godkänna överenskommelsen och att översända överenskommelsen till kommunfullmäktige.
Familje- och utbildningsnämnden beslöt 2013-09-26 att godkänna den länsövergripande överenskommelsen om samverkan inom Dalarna och att översända överenskommelsen till kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen 2013-11-12 17
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 15
Forts. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen:
Kommunfullmäktige beslutar
att godkänna överenskommelsen om samverkan mellan kommuner och landsting i Dalarna kring barn och unga 0-17 år som har eller riskerar att utveckla ohälsa/
psykisk funktionsnedsättning.
_____
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:
Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens beslut.
_____
Handläggare
Christina Wessman 023-77 70 60
christina.wessman@regiondalarna.se
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3)
Datum
2013-05-16 Diarienummer
RD 2013/114
Direktionen
Länsövergripande överenskommelse om samverkan mellan kommuner och landsting i
Dalarna kring barn och unga, 0-17 år, som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa/psykisk
funktionsnedsättning Förslag till beslut
Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta rekommendera alla berörda
nämnder och styrelser i länets samtliga kommuner och landstinget att godkänna överenskommelsen.
Sammanfattning av ärendet
Förslag till överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Dalarna avser att reglera samverkan kring barn och unga som har eller riskerar utveckla psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning. Syftet är att stärka samverkan och ge den enskilde en bättre och mer sammanhållen vård samt klargöra
ansvarsfördelning mellan huvudmännen.
Den utgör ett grundkrav i statens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting inom området psykisk ohälsa och är en förutsättning för att kommunerna och landstinget i Dalarna ska kunna få del av prestations- ersättning inom området.
Beslutsunderlag
Länsövergripande överenskommelse om samverkan mellan kommuner och landsting i Dalarna kring barn och unga, 0-17 år, som har, eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning
Ärendet
Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har gjort överenskommelser inom fler områden av socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i syfte att stödja utvecklingen mot en evidensbaserad praktik (EBP). Begreppet EBP innebär att verksamheten ska tillämpa arbetssätt som stöds av bästa tillgängliga forskning och beprövad erfarenhet, beakta professionens kunskaper samt brukarnas erfarenheter och synpunkter. Överenskommelserna kan innehålla
2(3)
både stimulansmedel för regional uppbyggnad av en stödstruktur och prestationersättning till kommuner och landsting. För att få ersättning måste vissa grundkrav vara uppfyllda.
För området psykisk ohälsa utgår inga regionala stimulansmedel utan enbart prestationsersättning. För 2012 fick kommunerna och landstinget i Dalarna sammanlagt drygt 10, 2 mnkr.
I överenskommelsen 2013 finns två grundkrav, vara det ena gäller samverkan mellan huvudmännen.
I länet ska finnas överenskommelser om samverkan kring barn och unga samt vuxna med psykisk funktionsnedsättning. Av överenskommelserna ska framgå vilka målgrupper som omfattas, gemensamma mål för landstingens och
kommunernas verksamheter, rutiner för samarbete kring enskilda personer med psykisk funktionsnedsättning och hur individuella planer ska upprättas,
ansvarsfördelningen på områden där gemensamma insatser krävs samt former för hur tvister mellan parterna ska lösas.
Överenskommelserna ska ha följts upp under året och handlingsplaner
upprättats för att utveckla samverkan. Organisationer som företräder patienter, brukare och närstående ska ha getts möjlighet att lämna synpunkter på
överenskommelsen och handlingsplanerna.
För att överenskommelserna ska vara giltiga måste de godkännas av behörig part, som är fullmäktige eller nämnd/styrelse efter delegation. Vem som är behörig part i kommunerna och landstinget framgår av deras reglementen. Det är nödvändigt att samtliga berörda parter godkänner överenskommelsen, vilket kan innebära att flera nämnder/styrelser i kommunerna berörs, beroende på hur man organiserat sin verksamhet. När det gäller barn och unga berör överenskommelsen även skolans verksamhet vilket måste beaktas i
beslutsprocessen. Godkännandet ska styrkas med protokollsutdrag från alla berörda nämnder/styrelser.
Överenskommelsen ska vara inlämnad till Sveriges Kommuner och Landsting senast 1 september för att Socialstyrelsen sedan ska göra en förhands-
bedömning om den uppfyller de villkor som finns angivna. Sedan finns möjlighet för länen att komplettera överenskommelsen fram till 15 oktober innan en slutlig bedömning görs.
Det är möjligt att lämna in överenskommelsen för preliminär bedömning utan beslut i alla berörda nämnder/styrelser, men för att få den slutligen godkänd måste alla beslut bifogas.
Region Dalarna samordnar underlagen till SKL. Protokollsutdrag måste vara inskickade till Region Dalarna senast 1 oktober 2013.
Christina Wessman
Chef utveckling hälsa och välfärd Beslutet ska skickas till
Alla kommuner i länet
Landstinget Dalarna Christina Wessman
Myntgatan 2 | SE-791 51 Falun | +46 (0)23 77 70 00 | info@regiondalarna.se | bg 5599-3331 | org nr 222000-1446 | www.regiondalarna.se
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM DALARNA
Barn och unga, 0 t.o.m. 17 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och/eller psykisk funktionsnedsättning
Dokumenttyp:
Samverkansöverenskommelse
Dokumentnamn:
Länsövergripande överenskommelse om samverkan Barn 0-17 år
Utfärdande:
Landstinget och kommunerna
Giltigt från och med:
2013-11-01 Författande arbetsgrupp:
Johan Gnospelius, socialtjänst Falu kommun Lena Angberg, socialtjänst Borlänge kommun Lena Andersson, socialtjänst och elevhälsa Leksands kommun
Kjell Lidholm, elevhälsa Hedemora Torbjörn Martinsson, skola Malung-Sälen
Maja Westholm-Gilbert, habiliteringen landstinget Sören Fogde, primärvården landstinget
Tina Jäderbrant, BUP landstinget
Giltigt till och med:
2016-12-31
Brukarorganisationer (BUP´s brukarråd):
AB-kontakt Attention
Autism och Aspergerföreningen SPES
Datum:
2013-04-29
Ansvarig för revidering:
Region Dalarna
Antagen datum:
Revisionshistorik
Utgåva nr: Giltig fr.o.m – t.o.m. Godkänd av: (namn och titel) 1 2012-11-09 - 2013-12-31 Gunnar Barke Välfärdberedningen
2 2013-11-01 - 2016-12-31 Landstingsstyrelsen och berörda nämnder i respektive kommun
Bakgrund
Psykisk ohälsa är ett nationellt växande problem inte minst hos barn och unga.
Psykiska svårigheter och/eller psykiska funktionsnedsättningar hos barn/ungdomar kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser från kommuner och
landsting. För barn och ungdomar är såväl skola och socialtjänst som hälso- och sjukvård viktiga aktörer vid psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning. Med skola avses i detta dokument förskola/grundskola och gymnasieskola t o m 17 år.
För grundskola och gymnasieskola inkluderas elevhälsan. Enskilda förskolor och friskolor ska erbjudas att medverka i lokalt samverkansarbete.
Ett framgångsrikt arbete förutsätter samordnade insatser mellan berörda aktörer.
En grundläggande förutsättning är överenskommelser om samarbete mellan kommuner och landsting enligt 8a § Hälso- och sjukvårdslagen och 5 kap 8a § Socialtjänstlagen.
Syfte
Avsikten med överenskommelsen är att övergripande klargöra hur samverkan och samarbete ska ske mellan olika huvudmän och deras verksamheter för att barn, ungdomar och deras familjer som behöver särskilt stöd ska få de insatser de behöver från olika aktörer. Med samverkan avses det övergripande arbete som reglerar hur samarbete ska ske inom ramen för respektive verksamhets uppdrag och mål. Samarbete sker för och med barnet/ungdomen/familjen.
Överenskommelsen gäller även på ett övergripande plan för att barn och ungdomar som riskerar att utveckla psykisk ohälsa ska upptäckas tidigt i det sammanhang de befinner sig.
Överenskommelsen ska ses som en viljeinriktning där verksamheterna fortlöpande, med stöd av sin huvudman, utvecklas var för sig och tillsammans för att leva upp till syftet. Det förutsätter att rutiner för lokal samverkan och samarbete upprättas.
Överenskommelsen utgör grund för andra överenskommelser inom olika områden och mellan olika aktörer avseende samarbete mellan Dalarnas kommuner och Landstinget Dalarna. Behov av ytterligare avtal ska kontinuerligt uppmärksammas av parterna.
Målgrupp
Barn och unga, 0 - 17 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och/eller psykisk funktionsnedsättning.
Med alla barn och ungdomar avses även de som någon eller flera huvudmän i Dalarna köper boende, vård och/eller skola för.
Till alla människors liv hör motgångar, svårigheter, förluster och annat som det är naturligt att vi reagerar på. Redan i moderlivet skiljer sig våra förutsättningar åt såväl kroppsligt som psykologiskt och omgivningsmässigt - ett bio/psykologiskt /socialt synsätt. Våra reaktioner på påfrestningar kan skilja sig åt beroende på vars och ens individuella sårbarhet, upplevelser i livet, vilket stöd vi har omkring oss i vardag och när vi möter särskilda svårigheter i livet. Man talar om funktions- nedsättning när svårigheterna finns under avsevärd tid och har en omfattande påverkan på aktiviteter i vardagen. En funktionsnedsättning är ofta medfödd eller har uppstått tidigt i livet.
3(12)
Särskilda riskfaktorer
Vissa barn och ungdomar befinner sig i sådan livssituation att de löper en särskild risk att utveckla psykisk ohälsa. Samverkan/samarbete är av högsta vikt för dem.
T ex barn och ungdomar som:
lever/levt i missbruksmiljöer
lever/levt i miljöer med våld
lever/levt i flyktingsituation
har förälder som har psykisk sjukdom
har förälder som har kognitiv funktionsnedsättning
har föräldrar i omfattande vårdnadstvist
inte har en fungerande skolgång
Gemensamma utgångspunkter
Varje individ är en del av omgivningen och samhället och påverkas av detta. Varje individ påverkar också själv omgivning och samhälle. Professionen måste väga in alla förutsättningar och omständigheter så att man inte sjukdomsförklarar adekvata reaktioner på livsproblem, sociala omständigheter eller missförhållanden i miljön.
Identitetsutvecklingen varierar vilket man måste ta hänsyn till vid bedömning av beteende, symptom, mognad och utveckling. Medfödd och/eller förvärvad sårbarhet respektive motståndskraft har betydelse för utveckling och psykisk hälsa liksom frisk-/skydd- och riskfaktorer hos individ och/eller miljö.
I allt professionellt arbete med barn och ungdomars psykiska hälsa/ohälsa är ett salutogent synsätt centralt. Det innebär att delar som fungerar lyfts fram och ges utrymme för utveckling. KASAM-begreppet (känsla av sammanhang) används ofta.
KASAM – individens upplevelse (i olika grad) av tillvaron som
begriplig (den inre och yttre världen upplevs som någorlunda förutsägbar och förståelig)
hanterbar (svåra situationer kan hanteras av egen kraft eller med hjälp av andra)
meningsfull (områden i livet upplevs som värdefulla och engagerande) Att känna delaktighet i lösningen av sitt/familjens problem är nödvändigt för att finna hållbara lösningar som gynnar vidare utveckling och mognad. Detta måste ske på det sätt sompassar varje barns ålder och mognad.
Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med barnets/ungdomens bästa för ögonen. Barnet/ungdomen ska ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad. I all samverkan mellan verksamheter ska familjens resurser och sociala nätverk tas tillvara och allt samarbete ska utgå från barnets/ungdomens behov och dess potential. Det är viktigt att stödet planeras och genomförs på ett sätt som säkerställer jämlikhet mellan könen.
Barn/ungdomar/familjer ska inte bli utan hjälp för att ansvarsfrågor kan vara svåra att lösa. Frågor om ansvarsgränser ska utifrån lagstiftning och uppdrag lösas genom samarbete och med överenskommelsen som grund.
En grundförutsättning för samverkan är att varje aktör tar ansvar för sitt uppdrag.
Kommuner och landsting ansvarar inom ramen för sitt respektive uppdrag var och
en för sig men också tillsammans för att tidigt identifiera barn/ungdomar som avviker i sin utveckling samt barn/ungdomar som har eller löper risk att utveckla psykisk ohälsa. Bedömning och insatser ska alltid först prövas på basnivå/första linje för att komma till rätta med problemen om det inte är uppenbart att barnets behov direkt kräver särskild specialistkompetens.
För barn/ungdomar med behov av behandling i kombination med socialtjänst- insatser i eller utom hemmet har både hälso- och sjukvård och socialtjänst ett respektive ansvar. Skolgången måste alltid säkerställas.
Mål för samverkan
Att barnet/ungdomen/familjen
upplever att man möts av samhällets instanser i samverkan och utifrån ett helhetstänkande där individens hela situation vägs in. Insatser av hög kvalitet
upplever att man får den hjälp de behöver - när den behövs. ”Rätt insats i rätt tid”
får hjälp så nära vardagsmiljön som möjligt utifrån aktuell problematik.
”Rätt insats på rätt vårdnivå”
inte blir/upplever sig bli hänvisad mellan olika instanser
upplever sig väl bemött med respekt för integritet och självbestämmande samt delaktighet genom hela insatsprocessen
upplever förbättrad livssituation Att professionen
möter barn/ungdom/familj med hög kompetens, i samverkan och utifrån ett helhetstänkande där individens hela situation vägs in
ger barn/ungdom/familj den hjälp de behöver - när den behövs. ”Rätt insats i rätt tid”
ger hjälpen så nära vardagsmiljön som möjligt utifrån aktuell problematik
”Rätt insats på rätt vårdnivå”
inte hänvisar barn/ungdom/familj mellan olika instanser
gör barn/ungdom/familj delaktiga genom hela insatsprocessen
arbetar efter evidensbaserad praktik
upplever samordningsvinster
5(12)
Handlingsplan 2013- 2015
Mål Mätetal/kvalitetsmått Ansvar Uppföljning
Överenskommelsen implementeras i länet och omsätts i lokala handlingsplaner
Antal lokala
handlingsplaner som bygger på denna överenskommelse Antal SIP
Länsgemensam utvärdering ur brukarperspektiv Nyckeltal tas fram
Kommun och landsting
BUP Socialtjänst
Chefsgrupp Region Dalarna
Dec 2013 Dec 2014
Nov 2013 SKL Nov 2014 SKL
2014
Vård-/ansvarsnivåer
Barn/ungdomar/familjer ska få hjälp så nära sin vardagsmiljö som möjligt.
Basnivå (generell nivå)
Främjande och förebyggande insatser inom verksamheter som omfattar samtliga barn och ungdomar.
Hit hör förskola/skola (inklusive elevhälsa), primärvård, mödra- och barnhälsovård liksom ungdomsmottagningar. Elevhälsan arbetar främst förebyggande. Se nedan.
Första linjen (indikerad nivå)
– insatser i olika verksamheter som svarar mot indikerade problem.
Hit hör socialtjänstens förebyggande verksamhet samt råd och stöd, primärvårdens samtalsmottagningar för barn och unga med psykisk ohälsa samt
ungdomsmottagningar vad gäller individuella insatser.
Primärvården tillgodoser barns/ungdomars behov av rådgivning,
bedömning/utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad, förebyggande och Specialist
-nivå Första linjen
Basnivå
rehabiliterande åtgärder när dessa inte kräver insatser från specialistnivån.
Barnhälsovården ansvarar för barns hälsa tills barnet skrivs in i förskol Specialistnivå (selektiv nivå)
– insatser kring indikerade problem som inte går att lösa inom basnivå eller första linjen. Svarar för konsultation, bedömning/utredning, diagnostik och behandling när basnivåns/första linjens kompetens behöver kompletteras.
En liten andel barn behöver denna nivå men svårigheterna är ibland omfattande och ställer höga krav på samarbete.
Hit hör socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO), socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri samt vuxenpsykiatri (i vissa fall fr o m 16 år). Barn/ungdomar på HVB-hem samt de särskilda
ungdomshemmen behöver ofta insatser från specialistnivån.
Alla
Gemensam fokus på alla nivåer är att ge kvalitativa insatser så tidigt som möjligt.
Utifrån vars och ens specifika uppdrag har alla nivåer ansvar för att ge stöd och hjälp som leder till förändring samt att följa upp de insatser man gjort.
Gränsen mellan de olika nivåerna kan variera inom olika verksamheter.
Samverkan/samarbete krävs ofta mellan de olika nivåerna.
Varje huvudman ansvarar för att respektive verksamheter har resurser för sina uppdrag.
Kompetens- eller och resursbrister på lägre insatsnivå motiverar inte insatser på högre insatsnivå.
Dito brister på högre insatsnivå motiverar inte heller att ansvaret för insatser ligger kvar på lägre insatsnivå.
Huvudmännens ansvarsområden
Socialtjänsten beslutar om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Kommunen beslutar om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Skolan beslutar om insatser enligt Skollagen (SkolL).
Landstinget beslutar om insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) samt Råd och stöd enligt LSS.
Kommunerna ansvarar för att klargöra ansvarsområden och skapa samarbetsrutiner för verksamheter inom kommunen.
Landstinget Dalarna har motsvarande ansvar inom landstinget.
Kommunerna
Socialtjänst/enheter med LSS
SoL - Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver samt om hänsyn till den unges bästa motiverar det vård och fostran utanför det egna hemmet.
LVU – lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Pga miljö och/eller eget beteende.
7(12)
LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Skola
SkolL reglerar rektors ansvar för elevernas lärande och allmänna utveckling, bl a ansvaret för att eleven erbjuds särskilt stöd när så krävs. Rektor på varje skola har det yttersta ansvaret för varje elev och beslutar både om utredning av elevens behov och om de insatser som bedöms nödvändiga.
Förskolechef har samma ansvar för barnen i förskolan.
Elevhälsan är rektors/skolans särskilda resurs för att enligt SkolL stödja skolans främjande och förebyggande arbete gällande elevernas hälsa, lärande och allmänna utveckling.
Elevhälsan genomför s k hälsobesök för alla elever och följer därmed deras hälsoutveckling.
Elevhälsan tillhandahåller medicinsk, social, psykologisk och
specialpedagogisk kompetens, bl a vid kartläggning och utredning kring elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen eller som har andra hinder i sin utveckling, bl a för bedömning av behov av åtgärdsprogram.
Elevhälsan utreder, på rektors uppdrag, elever i behov av mera omfattande stöd än vad som kan ges inom skolans uppdrag. I detta ingår initiativ till samarbete med socialtjänst och/eller hälso- och sjukvård kring enskilda elever. Elevhälsan kan ha en samordnande roll i samverkan med socialtjänst och hälso- och sjukvård eftersom skolverksamheten i en kommun oftast omfattar många förskole- och skolenheter.
Landstinget
Hälso- och sjukvård
HSL - ansvar för den vård som kräver insatser av medicinskt (inkl psykiatriskt) utbildad personal. Ansvaret innefattar insatser i öppen- och heldygnsvård.
LPT – psykiatrisk tvångsvård, inom heldygnsvård och i vissa fall i öppenvård.
LSS - råd och stöd enl. Med råd och stöd avses expertinsatser från olika professioner inom Habiliteringen och i vissa fall också från BUP.
Varför ska man samverka och samarbeta?
Huvudskälet till välfungerande samverkan och samarbete med samlad hög
kompetens är att tillgodose barnet/ungdomens/ familjens behov av tidiga insatser på rätt nivå.
Samverkansskyldighet finns i lagstiftning, Förvaltningslagen föreskriver i 6§ att varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.
Enligt SoL 5 kap har socialnämnden skyldighet och ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn/ungdomar där socialtjänsten behöver ingripa till barnets/ungdomens skydd.
Skyldighet för hälso- och sjukvården att delta i samverkan som initieras av
socialtjänsten finns i HSL 2f § när det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa . Samverkan gäller ”samhällsorgan, organisationer och andra som berörs”.
Enligt SoL 5 kap 8a och HSL 8a§ är kommuner och landsting skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning.
Det finns idag gott om kunskaper och kunskapsutvecklingen är snabb och omfattande. Viss kunskap behöver finnas inom alla områden, annan kunskap är mer specialiserad. Den sammanlagda kunskapsmängden behöver läggas samman för att gynna barn och unga generellt och i individärenden. Detta utgör även en viktig kunskapskälla vid kartläggning av målgruppens behov och vilka resurser som behövs från olika huvudmän. Helhetssynen runt barnet/ungdomen riskerar annars bli fragmenterad vilket inte gynnar barnets/ungdomens/familjens utveckling.
I samverkan och samarbete sker kunskapsutbytet vilket också berikar professionerna och möjliggör att resurserna används mer effektivt.
Vad behövs för en stabil samverkan som är hållbar över tid?
engagerad ledning på olika nivåer (politik och profession) som även tar ansvar för och skapar förutsättningar för samverkan och samarbete
trovärdigt agerande på samtliga nivåer
politiker och chefer har ett särskilt ansvar för att förmedla intentionerna i syftet med överenskommelsen för att motverka stuprörstänkande och splittring
överenskommelser med tydliga och mätbara mål som följs upp via handlingsplaner
tydliga uppdrag och roller med ömsesidig kunskap om och respekt för dessa
samverkan/samarbetet byggs utifrån funktioner och inte personer
rutiner ska finnas för samverkan/samarbete både på regional och lokalnivå
resurser för samordning på övergripande nivåer och i individärenden
mötesplatser för kommunikation t ex konsultation, remissflöden, vårdplanering
samsyn
gemensam förståelse av termer och begrepp
samverkans/samarbetskompetens
gemensam kompetensutveckling
ömsesidig information
Samsyn
Behov av samsyn uppstår när flera aktörer behövs för att lösa ett problem. Samsyn innebär inte att skillnader mellan de professionellas olika uppfattningar suddas ut.
Samsyn grundar sig på tillit mellan de professionella, en gemensam bild av arbetet och gemensamma begrepp med samma betydelse i olika verksamheter. Tillit till andras kompetens är viktig mellan aktörer i bas- och specialistnivå, men också mellan huvudmän. En nödvändig förutsättning är att det finns naturliga kontaktytor samt kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar.
9(12)
Informationsskyldighet
I en välfungerande samverkan finns skyldighet att informera berörda huvudmän om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka
förutsättningar för samverkan eller samordning eller kan få andra konsekvenser för annan huvudmans verksamhet.
Samverkan/samarbete när det behövs mer omfattande insatser
Vissa barn/ungdomar har sammansatt problematik och särskilda behov av insatser.
För dessa är det särskilt nödvändigt att SIP (samordnad individuell plan) görs tidigt och med individens alla behov i centrum. Flera särskilda länsövergripande
överenskommelser finns redan och ska utvecklas utifrån behov.
Samarbetsmodell
Social- tjänst
Primär- vård inkl
BHV Skola
Inkl elevhälsa
BUP
Vuxen- psykiatri Barnets/ungdomens/familjens behov
av insatser identifieras av olika verksamheter.
Habiliterig
Möte för samordnad individuell planering med familj och berörda professionella. Samordnad individuell plan (SIP) upprättas i samarbete med barn/ungdom/familj.
Andra aktörer
Planeringen genomförs. Respektive verksamhet svarar för insatser och dit hörande kostnader enligt sitt ansvar
Möte för uppföljning av samordnad individuell planering med familj och professionella.
Utvärdering. Ny planering alt.avslut.
Den som i sin yrkesutövning (inom socialtjänst, förskola/skola, hälso- och
sjukvård, LSS) identifierar behov av samarbete med annan verksamhet ska i samråd med familjen sammankalla till samordnad individuell planering. Sådant möte ska ges hög prioritet.
Familjens delaktighet är självklar och så långt som möjligt ska föräldrarna delta liksom barnet/ungdomen beroende på ålder, mognad och situation.
Samordnad individuell plan (SIP) ska enligt 2 kap 7 § SoL och 3 f § HSL (landsting resp. skolhälsovård) upprättas när barnet/ungdomen har behov av insatser från både kommun och landsting.
Den som går till samordnad individuell planering ska ha ett tydligt mandat från sin verksamhet och känna till dess uppdrag, resurser och vårdprocess.
Om förutsättningarna för den samordnade individuella planeringen inte längre finns ska övriga verksamheter informeras och samarbetet avslutas formellt vilket även inkluderas dokumentation av detta hos respektive verksamhet.
Utveckling
Huvudmännen ansvarar för kompetensutvecklingen inom egna verksamheter samt för att erfarenhetsutbyte sker mellan olika insatsnivåer. Utvecklingsarbete som rör gemensamma områden bör så långt som möjligt genomföras tillsammans eller i samråd.
Inom gemensamma områden anordnas med fördel gemensam
kompetensutveckling för berörda verksamheter, länsövergripande och/eller lokalt.
Avvikelserapportering och hantering
Den som uppfattar att det skett avvikelser från överenskommelser/rutiner ska göra rapportering enligt respektive huvudmans rutin. När avvikelsen rör annan
verksamhet ska hantering av avvikelsen göras gemensamt.
Tvister
Tvister som rör verksamhets- och kostnadsansvar förutsätts lösas på verksamhets- nivå utan deltagande av familjen. Verksamhetsansvarig ansvarar för att den personal som för dialog också har mandat och kompetens för uppdraget. Beslut dokumenteras i respektive verksamhets dokumentationssystem och utgör en del av SIP.
Uppföljning och utvärdering
På kommunal/hälso- och sjukvårdsområdesnivå finns såväl politiska som
professionella samverkansfora av varierande slag. Utvecklingsarbete pågår runt om i länet för att utveckla dessa. Genomförande av denna överenskommelse ska följas upp lokalt.
Uppföljning och utvärdering av överenskommelsen planeras ske med stöd av Högskolan Dalarna utifrån överenskommelsens syfte. Denna ska inbegripa såväl målgruppens som professionens erfarenheter och perspektiv.
Revidering
Chefsgruppen inom Region Dalarna ansvarar för att överenskommelsen revideras senast 2015-03-31med stöd av ingående parter. Vid revidering ska smärre ändringar
11(12)
som inte är av principiell art efter beredning i chefsgruppen kunna godkännas av välfärdsberedningen.
Brukarorganisationerna ges möjlighet till dialog och att lämna synpunkter.
Överenskommelsens implementering övergripande och lokalt.
Handlingsplaner
Respektive huvudman ansvarar för att denna överenskommelse implementeras inom verksamheterna samt för att lokala rutiner och handlingsplaner upprättas tillsammans med berörda parter såsom skola, socialtjänst, LSS, hälso- och sjukvård m fl. Handlingsplanerna ska säkerställa att regionala överenskommelsers syfte och mål ska uppnås för målgruppen.
Resurser
Respektive huvudman ansvarar för att tillräckliga resurser finns så att överenskommelsen kan ges praktiskt genomslag.
Befintliga styrdokument/överenskommelser
Fler överenskommelser/klargöranden ska skrivas vartefter som behov uppstår.
Befintliga dokument:
Ansvarsfördelning, organisation och resurser inom primärvården och BUP i Landstinget Dalarna
Riktlinjer för samordnad individuell plan –SIP
Länsövergripande överenskommelse om läkarundersökning för barn som placeras med stöd av SoL och LVU
Uppföljning av 2012 års överenskommelse
Med hänsyn till att överenskommelsen 2012 varit gällande under kort tid har uppföljningen gjorts övergripande.
Uppföljning har gjorts av arbetsgruppen och kommunicerats med Region Dalarnas chefsgrupp, välfärdberedning liksom nätverk elevhälsa och BUP´s brukarråd.
Överenskommelsen har legat som bakgrund i det omfattande arbete har gjorts för att revidera rutin för SIP, ta fram rutin för ansvar vid placering på HVB,
läkarundersökning inför placering HVB/familjehem/särskilda ungdomshem.
Synpunkter från BUP´s brukarråd
De synpunkter som framkom vid brukarråd 2013-04-29 där Attention samt Autism och Aspergerföreningen deltog har beaktats i överenskommelsen. Förslaget har skickats ut till alla deltagande organisationer. Efter brukarrådet har Attention inkommit med synpunkten att innehållet ser bra ut brukarperspektivet men att processtiden varit alltför kort för att man ska anse att samverkan skett med organisationen.
Beslutsorganisation – Välfärdsområdet
Inom Region Dalarna finns en struktur för samverkan på regional nivå.
Direktionen består av kommunstyrelseordföranden från länets 15 kommuner och 10 landstingsledamöter varav 5 landstingsråd/oppositionsråd.
Välfärdsberedningen är en politiskt sammansatt grupp som bland annat svarar för samordningen av gemensamma regionala frågor mellan kommuner och landsting inom området för socialtjänsten, vård och omsorg samt hälso-och sjukvård.
Beredningen har dessutom till uppgift att inom sitt bevakningsområde förbereda ärenden som fordrar beslut av direktionen och att till direktionen aktualisera händelser och information som fordrar politiska ställningstagande av Region Dalarna.
Chefsgruppen representeras från landstinget av Hälso- och sjukvårdsdirektör, områdessamordnare, psykiatrisamordnare och primärvårdssamordnare. Från kommunerna finns äldreomsorgschefer, socialchefer, IFO-chefer och skolchefer med ansvar för IFO verksamheter representerade.
Inom välfärdsområdet finns 5 styrgrupper, varav Styrgrupp Barn och unga är en, med representation av tjänstemän från kommun och landsting.
