Återrapportering från Länsstyrelsen i Örebro län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

(1)

Länsstyrelsen i Örebro län –

återrapportering 2013 1 (7)

Återrapportering från Länsstyrelsen i Örebro län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas

åtgärdsprogram

Åtgärd 28

Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

Ja

Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv.

Länsstyrelsen har under 2013 gjort en genomgång av de avloppsreningsverk som

länsstyrelsen har tillsyn över med avseende på behovet av omprövning. Genomgången har visat att tre av fyra verk har ett behov av omprövning. Länsstyrelsen har framfört till dessa att länsstyrelsen bedömer att en omprövning behöver göras. Verksamhetsutövarna till respektive verk har gått med på omprövningar och ansökningar kommer att lämnas in 2015.

B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Om ja, Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet?

I Länsstyrelsens tillsynsplan för miljöfarliga verksamheter pekas de anläggningar ut som kommer att prioriteras för tillsyn. I planen tas bl.a. hänsyn till faktorer som kan påverka statusen hos närliggande vattenförekomster. Detta arbete har pågått under några år och är integrerat med övrig tillsyn enligt miljöbalken. Värdering av övriga delar av en verksamhet vägs samman med behovet av omprövning med avseende på status på aktuell

vattenförekomst. Det som framkommer vid de planerade tillsynsbesöken kan därför ses som en del i översynen av behovet av omprövning av tillstånd. Ett forsatt fokus på

förbättrade egenkontrollprogram vid tillsynen (se Åtgärd 29) leder också till att underlaget för att utreda behovet av omprövning förbättras.Vid tillståndsprövningar av verksamheter med utsläpp till vatten kontaktas beredningssekretariatet på vattenenheten för diskussion om verksamhetens påverkan på den aktuella recipientens status.

C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv.

I behovsutredningen som tagits fram under 2013 anges att samtliga dammar med tillhörande vattenkraftverk behöver tillståndsprövas enligt miljöbalken. I tillsynsplanen för 2013, där dammar och kraftverk ingår, tas hänsyn till naturvärden i ett

(2)

avrinningsområdesperspektiv. Verksamheter med avsaknad av tillstånd och som ligger i områden med höga vattenanknutna naturvärden prioriteras högst. Länsstyrelsen har under året bedrivit tillsyn vid 43 dammar med tillhörande kraftverk. Det praktiska arbetet med omprövning av verksamheter med tillstånd sker i nuläget främst inom Länsstyrelsens restaureringsarbete och med frivilliga åtganden från dammägare. Att driva omprövningar tillsynsvägen har ännu inte genomförts av Länsstyrelsen p.g.a. av den krävande

bevisbördan och juridiska processen.

D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet?

Länsstyrelsen har tagit fram en behovsutredning för vattenverksamheter i länet med utgångspunkt från laglighet och naturvärden. För närvarande för Länsstyrelsen samtal med två kraftverksägare om omprövning av vattendomar i Dyltaån och Rällsälven. I båda vattendragen finns mycket höga naturvärden. I Dyltaån är utredningar om miljöhänsyn snart klara. En förhoppning finns om att en omprövningsprocess ska sättas igång av kraftverksägaren under nästa år. I Rällsälven har ett storprojekt dragits igång där en konsult projekterar fiskvägar vid fyra vattenkraftverk. I nuläget finansierar statliga bidrag de delar av projektet som omfattar omprövning, medan kraftverksägarna finansierar de delar som berör kraftverk som saknar tillstånd. För att underlätta för

vattenkraftverksägare att begära omprövning av sina vattendomar och söka tillstånd för verksamheten har vi under 2013 bland annat haft vattendragsvandringar, lämnat

vägleding och genomfört en utbildningsdag i Örebro tillsammans med vattenmyndigheten i Norra östersjöns vattendistrikt. Utbildningsdagen fokuserade på vattenkraftens

miljöpåverkan, miljöhänsyn vid vattenkraft och miljökonsekvensbeskrivningar. Genom vägledning och dialog vill vi att kraftverksägarna ska inse vikten av och fördelarna med att få moderna tillstånd enligt miljöbalken

Åtgärd 29

Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

 Ja

Beskriv arbetet kortfattat.

Länsstyrelsen har fortsatt det arbete som påbörjades under 2010 med att se över

recipientkontrollen för de tillståndspliktiga A- och B-verksamheter som Länsstyrelsen har tillsyn över. Vid tillstånds- och anmälningsärenden ska verksamhetsutövare redan innan de får tillåtelse till en åtgärd eller utökning visa översiktligt hur man planerar att följa upp eventuell miljöpåverkan. Under 2013 genomförde länsstyrelsen ett tillsynsprojekt med fokus på kemikaliehantering. Många av frågorna berörde verksamheternas egenkontroll.

Bland annat kontrollerades verksamheternas lagringsplatser och vilka riskvärderingar som gjorts i samband med val och utformning av dessa platser. Om de lagringsplatser

(3)

verksamheterna använder är fel utformade eller olämpligt placerade finns det risk för läckage av kemikalier till mark och vatten. ~~Länsstyrelsen ordnade utbildningsdagen Vattenkraft och miljöhänsyn för Norra Östersjöns vattendistrikt där ett 70-tal

verksamhetsutövare deltog. Under utbildningsdagen delades ?Är du ansvarig för en damm eller ett kraftverk? ut till de deltagande verksamhetsutövarna, en broschyr om

verksamhetsutövarens ansvar för egenkontroll som Länsstyrelserna tagit fram tillsammans med Miljösamverkan Sverige. Vad gäller egenkontroll och kontrollprogram för specifika dammar och vattenkraftverk följer Länsstyrelsen upp villkor gällande detta i nya tillståndbeslut som mark- och miljödomstolen fattat.

B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med

egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster?

 Ja

För varje tillståndspliktig verksamhet i länet med utsläpp till vatten har Länsstyrelsen tagit fram förslag till förändringar i kontrollen. Förslagen har tagits fram utifrån

granskningar av verksamheternas tillstånd enligt 9 kap MB, redovisade miljörapporter och befintliga kontrollprogram. Detta har sedan jämförts med aktuell vattenförekomst

statusklassning. Vid besök på verksamheterna har Länsstyrelsen tillsammans med

företagen sedan kommit fram till vilka förändringar som är lämpliga att genomföra i deras recipientkontroll. Stort fokus har även lagts på att ansvariga på verksamheterna har förståelse för vilken påverkan deras utsläpp har. ~~Vad gäller vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken finns ett prioriteringsunderlag där åtgärder och inriktning på tillsyn anges.

Vi har även tagit fram skriftlig dokumentation. Sammantaget utgör det vår strategi.

C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

 Ja

Länsstyrelsen avser att genomföra tillsynsvägledning till kommunerna som syftar till att alla tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i länet ska få samma genomgång av recipientkontrollen som de miljöfarliga verksamheter som Länsstyrelsen har tillsynen över.

Denna vägledning kommer att göras med hjälp av det material som Miljösamverkan Sverige tog fram under 2013.

D) Ev. kommentarer till åtgärd 29.

Åtgärd 30

Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av

avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde?

 Ja

(4)

Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärd 30 integreras i verksamhetsplaneringen? Beskriv också hur det tvärsektoriella arbetet sker.

Länsstyrelsen har valt att lösa åtgärden genom att upprätta fyra regionala delplaner för miljöproblemen övergödning, försurning, fysisk påverkan och miljögifter. Planen för åtgärder mot övergödning färdigställdes 2011 och används nu som stöd för prioritering av åtgärder, dels av länsstyrelsen men även av länets kommuner. Övriga delplaner

färdigställdes eller påbörjades under 2012. ~~Delplanen för åtgärder mot försurning färdigställdes under 2012 (Regional plan för Länsstyrelsens arbete mot försurning av sjöar och vattendrag. Publ. nr 2012:24.). I denna har länet delats in i åtgärdsområden efter mindre avrinningsområden som prioriteras efter graden av åtgärdsbehov mot försurning.

Underlaget till delplanen är bl.a. den åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i länets sjöar och vattendrag som tidigare tagits fram för perioden 2010-2015. Försurningsplanen

kommer att vara till hjälp inte bara för Länsstyrelsen utan även för berörda kommuner och andra aktörer. ~~Arbetet med delplanen för fysisk påverkan påbörjades under 2012. Under 2013 har en plan för tillsyn av vattenverksamheter samt en prioritering av länets

vattenförekomster och övriga vatten utifrån naturvärden tagits fram vilket kommer ligga till grund för delplanen om fysisk påverkan. Alla vattendrag i länet som utgör

vattenförekomster samt ytterligare några särskilt utpekade vattendrag kommer att ingå i planen. ~~Avseende miljögifter är delplanen påbörjad och arbetet har fortsatt under 2013.

Denna plan kommer att angripa problematiken med miljögifter i vatten på ett brett sätt och innehåller bl.a. prioritering av efterbehandlingsåtgärder bland förorenade områden som påverkar eller riskerar att påverka vattenförekomster, åtgärder relaterade till tillsyn- och prövning av miljöfarliga verksamheter och förslag på mer förebyggande insatser. Planen kommer även att innehålla en prioriteringslista över de vattenförekomster som behöver utredas noggrannare för att fastställa eller avfärda om miljögiftsproblem

föreligger.~~Utöver de fyra ovannämnda delplanerna för Länsstyrelsens åtgärdsarbetet kommer även mer detaljerade lokala åtgärdsplaner på delavrinningsområdes- eller vattenförekomstnivå att tas fram då det bedöms nödvändigt för att driva arbetet framåt.

~~Beredningssekretariatet jobbar aktivt med samarbetet såväl internt som externt med andra aktörer. Prioriteringar och mål inom vattenförvaltningen får bla genomslag i Länsstyrelsens tillsynsplan och i prioritiering av insatser inom Greppa näringen och hanteringen av miljöstöd inom jordbruket. Exempel på extern samverkan är samarbetet med berörda kommuner och verksamhetsutövare i de pågående åtgärdsprojekten mot övergödning - Projekt Värna Alsen, Projekt Blackstaån-Tysslingen och Projekt Tisaren.

Under 2013 inleddes även ett större samarbetsprojekt för Hjälmaren, som berör flera län och kommuner.

Om nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden?

B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?

 Nej

Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts.

C) Ev. kommentarer till åtgärd 30.

Angående B) så är de skriftliga planer som tas fram inom åtgärd 30 begränsade till att omfatta enbart Örebro län, alltså det område som rådighet finns för. Diskussioner om hur man arbetar med åtgärden förs dock kontinuerligt mellan länen inom respektive

(5)

vattendistrikt. Vad gäller restaurering i kalkade områden så har en länsöverskridande ansvarsfördelning redan skett för åtgärdsområden.

Åtgärd 31

Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Hur integreras arbetet med åtgärden i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet?

Länsstyrelsen identifierar, inventerar och riskklassar förorenade områden enligt MIFO (metodik för inventering av föorenade områden, NV rapport 4918). I riskklassningen tar man bl a hänsyn till känslighet/skyddsvärde i närliggande vattenförekomster samt om det är något område som läcker prioriterade ämnen. Detta sker i dialog med vattenenheten. De områden som får högst riskklassning (klass 1 och 2) rangordnas på en prioriteringslista.

Listan används för att se vilka objekt som man ska jobba vidare med

undersökningar/utredningar och ev åtgärder. Ett gemensamt projekt mellan vattenenheten och miljöskyddsenheten (examensarbete) har pågått under 2013. I projektet tittar man på metalltillförseln till en vattenförekomst.

B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?

 Nej

Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts.

C) Ev. kommentarer till åtgärd 31:

Angående B) så är de skriftliga planer som tas fram inom åtgärd 30 begränsade till att omfatta enbart Örebro län, alltså det område som rådighet finns för. Diskussioner om hur man arbetar med åtgärden förs dock kontinuerligt mellan länen inom respektive

vattendistrikt. Vad gäller restaurering i kalkade områden så har en länsöverskridande ansvarsfördelning redan skett för åtgärdsområden.

Åtgärd 15

Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Utifrån Länsstyrelsens regionala åtgärdsplan (delplanen mot övergödning som tagits fram inom arbetet med Åtgärd 30) görs en prioritering av de delavrinningsområden där

(6)

jordbruket väsentligt bidrar till att vattenförekomster inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status. Inom dessa områden ordnas gruppträffar med lantbrukarna för att informera om problemen och diskutera möjliga åtgärder. Länsstyrelsen bedriver även uppsökande verksamhet hos större lantbruk inom de aktuella områdena för att diskutera platsspecifika åtgärder. Lantbrukarna erbjuds rådgivning inom "Greppa Näringen" och Länsstyrelsen genomför grundkursen för Greppa Näringen. Detta bidrar till en bra kontakt mellan Länsstyrelsen och lantbrukarna i frågor som berör jordbrukets miljöpåverkan.

Under 2013 uppdaterades och utgavs skriften ?Stoppa Läckan? som belyser övergödningsproblematiken och ger förslag till åtgärder.

B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden.

Jordbruket bidrar främst med kunskapsunderlag och informationsmaterial, framförallt genom Greppa Näringen och de projekt som drivs inom Greppa Näringen (t.ex. projektet

"Greppa fosforn"). I samband med åtgärdsarbetet sker ett utbyte av erfarenheter mellan Länsstyrelsen och Jordbruksverket om lämpliga miljöersättningar för åtgärder och deras villkor.

C) Ev. kommentarer till åtgärd 15:

-

Åtgärd 17

Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Genom Länsstyrelsens skrifter "Miljöråd" och "Säkrare Bekämpning" som skickas till lantbrukare inom länet ges aktuell information om bl.a. behovsanpassat växtskydd.

Länsstyrelsen jobbar även aktivt med behörighetsutbildning av lantbrukare för

användning av växtskyddsmedel. Detta bidrar till en bra kontakt mellan Länsstyrelsen och lantbrukarna i frågor som berör växtskyddsmedelsanvändningen.

B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden.

Jordbruket bidrar främst med kunskapsunderlag och informationsmaterial, dels genom Greppa Näringen, dels genom det material som används för behörighetskurserna som Länsstyrelsen anordnar.

C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut.

Länsstyrelsen bidrog med regional förtätning av Naturvårdsverkets screening år 2009, då bekämpningsmedel från urbana miljöer undersöktes. Länsstyrelsen deltog även i den nationella screeningen av föreslagna prioriterade ämnen som genomfördes på uppdrag av Naturvårdsverket under 2012-2013. Inom denna screening undersöks bl.a. förekomsten av ett antal växtskyddsmedel.~~Flera av länets kommuner deltog i Kemikalieinspektionens nationella tillsynsprojekt om kemikalier i lantbruket år 2011.~

D) Ev. kommentarer till åtgärd 17:

(7)

Åtgärd 20

Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort

kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.

En lista omfattande 17 vattendrag/vattenmiljöer med särskilda värden ur kulturhistoriskt perspektiv har utarbetats. Hittills har fyra av dessa vattendrag inventerats och värderats genom samfinansiering med kultur- och vattenvårdsmedel och genom samverkan med vattenmyndigheten för Norra Östersjöns avrinningsområde. Från 2012 ingår Länsstyrelsen i Örebro län i samverkan kring "VaKul ? Vattenförvaltning och Kulturmiljö" som

samordnas genom Länsstyrelsen i Västra Götaland. Vid urval av de vattendrag som inventerats har frågan om åtgärdsbehov ur ekologisk synpunkt beaktats. För flera av de vattendrag/vattenmiljöer som tagits upp på listan bedöms kunskapsunderlaget redan vara tillfredsställande. Det gäller främst de vattenmiljöer som är av riksintresse för

kulturmiljövården, vilka länsstyrelsen löpande bevakar i sin ärendehantering. Dessutom finns en miljö som ingår i ett byggnadsminne och en annan som är föremål för en pågående byggnadsminnesförklaring samt ett vattendrag som ingår i ett kulturreservat. För 5 av vattendragen på listan finns kvarvarande behov att förbättra kunskapsunderlaget ur kulturmiljöperspektiv, om den samlade bedömningen är att åtgärder behöver vidtas för att uppnå god ekologisk status. Under 2013 har Länsstyrelsen genomfört ett projekt för att sammanställa redan befintliga kunskapsunderlag rörande kulturmiljöer för vattendrag i Örebro län. Genom en sammanställning av tillgängliga digitala skikt har sträckor/platser längs länets vattenförekomster som är särskilt rika på kulturhistoriska lämningar och innehåller särskilt höga kulturmiljövärden kunnat urskiljas. Under 2013 har

fätinventeringar genofört på ett urval av de identifierade platserna. Fortsatta åtgärder planeras enligt utfallet från 2013 års arbete samt i samråd med vattenvården.

B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut för att genomföra åtgärden.

För kunskapsuppbyggnad i samband med inventeringar och kunskapsunderlag för riksintresseområden tas medel från anslaget till Kulturmiljövård i anspråk.

C) Ev. kommentarer till åtgärd 20.

En minskad medelsram samt det faktum att medel för kunskapsuppbyggnad från och med 2014 inte längre utgör en särskild utpekad ram i Riksantikvarieämbetets fördelning av Kulturmiljöanslaget innebär för Örebro läns del att arbetet med kunskapsunderlag rörande vattenmiljöer för år 2014 måste få en något lägre prioritet.