Sammanställning av myndigheternas och kommunernas rapportering för 2013 av åtgärdsprogrammet

(1)

Sammanställning av myndigheternas och kommunernas

rapportering för 2013 av åtgärdsprogrammet

(2)

Utgiven av: Vattenmyndigheterna i samverkan Ansvarigt distrikt: Bottenhavets vattendistrikt

Författare: Jean Esselström, Felix Everbrand, Maria Renberg, Malin Andersson, Björn Lagerdahl

Layout: Carina Nanker

Foto framsida: Asasjön, Ulf Klingström (CC BY SA)

Kartbilder: Mathias Cramér

Upplaga: Endast digital utgå

(3)

Sammanfattning

Sveriges fem vattendelegationer beslutade i december 2009 om Åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av myndigheter och kommuner inom sina respektive ansvarsområden.

Den första åtgärden i Åtgärdsprogrammet säger att myndigheter och kommuner varje år ska rapportera föregående års genomförda åtgärder till vattenmyndigheterna. Detta för att vattenmyndigheterna ska kunna följa utvecklingen och anpassa nästa åtgärdsprogram till de behov som finns och uppstår. Årets rapportering beskriver 2013 års åtgärdsarbete samt gör en jämförelse av utvecklingen sedan 2012. I sammanställningen redovisas svaren från alla länsstyrelser och ansvariga nationella myndigheter, samt för de 232 av landets 290 kommuner som rapporterat.

Sammanställningen ska underlätta för läsaren att skapa sig en övergripande bild av hur långt myndigheter och kommuner har kommit i åtgärdsarbetet. I likhet med 2010, 2011 och 2012 års rapportering läggs de fullständiga myndighetssvaren upp på

vattenmyndigheternas hemsida, www.vattenmyndigheterna.se.

Sammanställningen är sorterad per ansvarig utförare och deras åtgärder. För länsstyrelserna har goda exempel lyfts fram i syfte att öka kunskapen och sprida framgångsrika konkreta modeller för hur åtgärdsarbete kan bedrivas. För kommunerna har sammanfattande exempel lyfts fram i syfte att åskådligöra åtgärdsarbetet.

Slutsatser

I 2013 års återrapportering märks att åtgärdsarbetet hos kommunerna går framåt.

Särskilt åtgärd 37 om vatten- och avloppsplaner, då sammanlagt 37 nya vatten och avloppsplaner har antagits under året. Men även arbetet med planläggning, tillsyn av verksamheter, förorenade områden och enskilda avlopp har stärkts då omkring ytterligare ca 30 kommuner svarat positivt på frågeställningarna om åtgärderna i jämförelse med föregående år. Arbetet med att skydda vattentäkter, både allmänna och enskilda, verkar inte följa samma positiva utveckling. Det har bland annat framkommit att det finns ett stort behov av vägledning för hur kommunerna kan arbeta med skydd av enskilda vattentäkter för att uppfylla direktivets krav.

Den påbörjade samverkan som vattenmyndigheterna har med kommunerna bör fördjupas. Dels för att tydligöra det arbete som utförs på lokal nivå och dels för att underlätta arbetet framförallt för mindre kommuner. I arbetet med nästa åtgärdsprogram förs diskussioner med handläggare i olika sakfrågor, för att förtydliga bilden av vilka praktiska möjligheter och utmaningar som finns i genomförande av åtgärdsprogrammet för kommunerna.

Kammarkollegiet slutrapporterade genomförande av åtgärd 18 under 2013. Men även om strategin är framtagen behövs fortsatt informationsinsatser och tillsynsvägledning för att strategin ska få genomslag. Skogsstyrelsens åtgärd 21 är delvis färdigställd. De aktiviteter under Skogsstyrelsens åtgärd som är pågående är av mer långsiktig karaktär i form av samordning och uppföljning. Många åtgärder som riktar sig till myndigheterna är långsiktiga och behöver fortsätta i nuvarande eller reviderad form även under nästa vattenförvaltningscykel. I likhet med föregående år finns det brister när det gäller så väl ekonomiska resurser, som när det gäller ansvarsfördelningen i vattenförvaltningsfrågor.

Samordning mellan myndigheter ger resultat i form av bättre planeringsunderlag för att tydligöra lokala åtgärdsbehov. Flertalet myndigheter har kommit långt i genomförandet av sina åtgärder men mycket arbete återstår för att uppnå miljökvalitetsnormerna.

(4)

Innehåll

Sammanfattning ...3

Slutsatser ...3

Innehåll ...4

De centrala myndigheternas rapportering ...6

Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ...6

Åtgärd 2 (Naturvårdsverket, NV) ... 6

Åtgärd 3 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV) ... 6

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) ... 10

Åtgärd 9 ... 10

Åtgärd 10 ... 10

Åtgärd 11 ... 11

Åtgärd 12 ... 12

Trafikverket ... 13

Åtgärd 13 ... 13

Åtgärd 27 ... 13

Boverket ... 15

Åtgärd 14 ... 15

Jordbruksverket ... 16

Åtgärd 15 ... 16

Åtgärd 16 ... 17

Åtgärd 17 ... 18

Kammarkollegiet ... 20

Åtgärd 18 ... 20

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ... 21

Åtgärd 19 ... 21

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) ... 22

Åtgärd 20 ... 22

Skogsstyrelsen ... 23

Åtgärd 21 ... 23

Livsmedelsverket (SLV) ... 25

Åtgärd 22 ... 25

Statistiska Centralbyrån (SCB) ... 26

Åtgärd 23 ... 26

Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut, SMHI ... 27

Åtgärd 24 ... 27

Åtgärd 25 ... 28

(5)

Åtgärd 26 ... 29

Länsstyrelsernas rapportering ... 30

Åtgärd 28 ... 30

Åtgärd 29 ... 33

Åtgärd 30 ... 34

Åtgärd 31 ... 36

Åtgärd 15 ... 37

Åtgärd 17 ... 38

Åtgärd 20 ... 38

Kommunernas återrapportering ... 40

Åtgärd 32 ... 41

Åtgärd 33 ... 42

Åtgärd 34 ... 43

Åtgärd 35 ... 44

Åtgärd 36 ... 45

Åtgärd 37 ... 46

(6)

De centrala myndigheternas rapportering

Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) I samband med bildandet av HaV 1 juli 2011 övergick vissa ansvarsområden från Naturvårdsverket och Fiskeriverket till Hav. HaV är sedan bildandet ansvariga för åtgärderna 3, 4 och 7.

Åtgärd 2 (Naturvårdsverket, NV)

Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande:

NV rapporterar att de genomför eller har påbörjat att genomföra samtliga åtgärder i den utsträckning som är möjligt enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att

genomförandet hänger ihop med övriga uppdrag från regeringen.

Framtagande av nya föreskrifter för avloppsreningsverk pågår och NV förutser kunna fastställa dem under 2014. Arbetet utgår i första hand från införandet av

avloppsdirektivet och reglering av utsläppskontrollen på avloppsreningsverken på ett så bra sätt som möjligt. NV:s föreskriftsrätt tillåter inte att de kan bestämma om hårdare krav än avloppsdirektivets minimikrav. NV samverkar med länsstyrelserna i arbetet med föreskrifterna.

NV har deltagit i ett mindre antal tillståndsprövningar under 2013. NV tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna när de föreslår vilka krav som ska gälla för avloppsreningsverken.

NV har inte fått några nya regeringsuppdrag kopplat till utsläppsreduktion av kväve och fosfor från avloppsreningsverk. NV uppskattar den totala kostnaden för att genomföra åtgärd 2 till 5 Mkr.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

Åtgärd 3 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV)

Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning.

HaV bedömde i december 2013 att åtgärden är färdigställd.

En kombination av styrmedel, som kan öka åtgärdstakten för små avlopp, redovisade HaV i september 2013 som svar på regeringsuppdraget Enskilda avlopp. Uppdraget utfördes i samråd med Boverket och slutrapporteringen innehåller förslag på föreskrifter, ekonomiska styrmedel och åtgärder för en effektiv tillsyn. NV och två länsstyrelser fanns representerade i en referensgrupp i arbetet. En vägledning för VA-planering är färdig och finns publicerad på myndighetens webb.

HaV har under 2013 påbörjat planeringen av ett nationellt tillsynsprojekt som kommer fokusera på effektiv tillsyn. Arbetet fortsätter under 2014 och blir tillgängligt för kommuner och länsstyrelser under 2015.

(7)

HaV begär även in redovisningar angående insatser för tillsyn och vägledning avseende enskilda avlopp från länsstyrelserna, för att kunna samordna den operativa tillsynen.

Mer information om åtgärdens statsfinansiella kostnader och konsekvenser för kommuner, länsstyrelser, branscher och fastighetsägare hittas i HaV:s redovisning till regeringen av uppdraget Enskilda avlopp.

HaV:s arbete med åtgärden har finansierats med HaV:s ramanslag samt sakanslag för Havs- och vattenmiljö. Om det föreslagna styrmedelspaketet genomförs behöver HaV införa och följa upp arbetet med tillsynsvägledning. Dels i form av uppdaterad handbok och dels i utbildningskampanjer under kommande förvaltningscykel.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

Naturvårdsverket behöver ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för vattenrelaterad miljöövervakning och recipientkontroll så att all sådan övervakning uppfyller tydliga och gemensamma krav med avseende på kvalitet, tillgänglighet, spårbarhet och jämförbarhet samt för vad som i övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

HaV bedömde åtgärden i december 2013 som pågående.

En revision av den nationella akvatiska miljöövervakningen för de två programområdena Sötvatten och Kust och hav kommer att slutföras under 2014. I arbetet tas speciell hänsyn till behoven från vattenförvaltningens övervakningsprogram.

I arbetet med att ställa ökade krav på verksamhetsutövares övervakning och egenkontroll har HaV inte haft resurser till under 2013 men resurser har budgeterats för 2014.

HaV har under 2013 skjutit till extra medel till myndighetens datavärdar för att öka förmågan att ta emot och tillgängliggöra recipientkontroll- och regional data.

Under 2013 har HaV även fört dialog med EU kommissionen om hur vattendirektivets övervakningsprogram kan förbättras. Dialogen fortsätter under 2014.

Åtgärden finansieras genom HaV:s förvaltningsanslag och ramanslaget för miljöövervakning.

(8)

Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Kemikalieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, förbättra kunskapsunderlaget om de prioriterade ämnenas förekomst och miljöeffekter samt de särskilda förorenande ämnenas förekomst och effekt på den ekologiska statusen för att utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för att minska effekterna av dessa ämnen, särskilt i de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god kemisk status eller god ekologisk status.

NV rapporterar att de genomför eller har påbörjat att genomföra samtliga åtgärder i den utsträckning som är möjligt enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att

genomförandet hänger ihop med övriga uppdrag från regeringen.

NV arbetar fortlöpande med att ta fram ett förbättrat kunskapsunderlag om förekomst av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen. Till exempel genomförde NV en mätkampanj om prioriterade ämnen i fisk insamlad från påverkade områden utefter kusten (ett försök med passivprovtagare i två jordbruksvatten). Ett projekt om

flamskyddsmedel och fluorerade ämnen i flodmynningarna kommer att slutrapporteras under våren 2014. NV genomför utöver det en lång rad screeningar.

NV deltar i arbetsgruppen om kemisk status inom EU:s införandestrategi. Sverige har drivit på för att miljökvalitetsnormer ska fastställas även för andra matriser än vatten.

NV har under vintern 2012-2013 finansierat framtagande av EQS för potentiella särskilda förorenande ämnen, vilka identifierats i samråd med länsstyrelserna. Vad gäller

utvecklande av föreskrifter och andra styrmedel för att minska effekterna av dessa ämnen, hänvisar NV till att de deltagit i arbetet med uppdateringen av PRIO direktivet.

Under hösten 2013 har Naturvårdsverket haft regelbundna avstämningar med Havs- och vattenmyndigheten samt vattenmyndigheterna kring de problemställningar som dykt upp under statusklassificeringen inför den kommande förvaltningscykeln.

NV uppskattar kostnaden för att genomföra åtgärd 5 till 3,75 Mkr/år.

Naturvårdsverket behöver utveckla det nationella systemet med datavärdar så att de omfattar de kvalitetsfaktorer och den påverkansdata som är av betydelse för vattenförvaltningen.

Eftersom det är HaV står för den huvudsakliga drift- och förvaltningskostnaden för både insamling av data och utökade vattenrelaterade datavärdskap kan inte NV driva frågan, utan behöver vidare direktiv från HaV.

NV har fortsatt utvecklingen av en valideringstjänst för miljödata samt ett

stationsregister för alla övervakningsstationer i Sverige. Dessa är två av nyckeltjänsterna för att åstadkomma en stabil dataförsörjning oavsett typ av data eller kvalitetsfaktor. NV vill samverka med HaV vid denna utveckling och ser att det med fördel går att dela på kostnaderna för ytterligare gemensamma datatjänster.

(9)

Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av antropogent orsakad försurning.

HaV bedömde åtgärden i december 2013 som färdigställd.

Åtgärden genomfördes delvis inom NV:s regeringsuppdrag där verket uppdrogs att ta fram en ny kalkningsplan (2011). HaV framhåller att det i nuläget saknas ett tillförlitligt underlag för att bedöma nykalkning i landet. HaV bedömer att insatser, både för att verifiera försurningspåverkan och därefter bedöma behovet av nykalkning, bör prioriteras till sådana vatten där kalkningen är viktig för att gynna hotade arter eller stammar.

NV:s kalkningsplan konstaterar att det finns potential för kvalitetsförbättringar för kalkspridningsplanering, uppföljning och skötsel av doserare, liksom för ökad kommunikation, rådgivning och utbildning. 2012 startade HaV därför ett

kvalitetshöjande projekt för att hantera dessa frågor. Inom projektet beräknas också regionala kalkbehov på kort sikt (till och med år 2015) för att möjliggöra behovsprövning som ett kriterium inför anslagsfördelning. Arbetet med åtgärden har finansierats genom HaV:s ramanslag och sakanslaget för Havs- och vattenmiljö.

Naturvårdsverket behöver i sitt arbete med bidrag till att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status.

NV tar hänsyn till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram i sitt arbete genom att ge bidrag till åtgärdande av förorenade områden. NV har inte gjort någon särskild insats med anledning av åtgärden under 2013, men flera av de slutförda

efterbehandlingsåtgärderna med statligt bidrag ger positiva effekter för sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket har under 2013 fortsatt arbetet med att ta fram en nationell plan med prioriteringsgrunder för att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden.

Ambitionen är att slutföra arbetet med planen under första halvan av 2014.

NV arbetar med att effektivisera tillsynen och en viktig uppgift är att klargöra tillsynsansvaret mellan länsstyrelser och kommuner.

NV uppskattar kostnaden för att genomföra åtgärd 8 till 100 tkr.

(10)

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)

Åtgärd 9

Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vid vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande:

SGU bedömde att åtgärden i december 2013 var pågående.

Under 2014 kommer ett kartunderlag för att bedöma åkermarkens känslighet för fosforerosion att tas fram av Sveriges Lantbruksuniversitet. Underlaget bygger till stor del på SGU:s jordartsinformation samt analyser av 13 000 prover från svensk åkermark som Jordbruksverket låtit göra under 2013. SGU:s jordartskartering ger även information om den djupare liggande alven. Under 2014 ska det utvärderas om uppgifterna kan användas i kombination med underlaget för fosforerosion.

SGU karterar kontinuerligt jordarter där sådan information saknas och möjligheten att bedöma risken för fosforerosion kommer i framtiden att bli bättre. Under 2013 har flera av SGU:s äldre jordartskartor uppdaterats med hjälp av Lantmäteriets höjddata.

Man har också påbörjat göra insatser med att utvärdera data kring förekomst av sulfidjordar.

SGU kan se fördelar med att även andra aktörer från början berörts av åtgärden men samarbete med SLU och Jordbruksverket i frågan pågår. Åtgärden har helt finansierats genom SGU:s anslag.

SGU föreslår ett fortsatt samarbete med SLU för att ta fram data för till exempel marktextur i jordbrukslandskap.

Åtgärd 10

Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram hydrogeologiskt kartunderlag, av relevans för

vattenförvaltningens behov, som anger grundvattenförekomsternas flödesförhållanden och utbytet mellan grundvatten och ytvatten, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status.

SGU bedömde att åtgärden i december 2013 var pågående.

Åtgärden anknyter till den löpande kartläggningen av grundvatten vid SGU. I kartläggningen ingår även att avgränsa grundvattenmagasinens tillrinningsområden.

Detta har tillämpats vid översynen av grundvattenförekomster som skett under 2013.

Tio procent av landets grundvattenförekomster är nu fältkarterade med tillhörande tillrinningsområden. SGU har utvecklat metoder och rutiner för att generera

tillrinningsområden och kontaktzoner mot akvatiska och terrestra ekosystem i GIS-miljö.

I och med detta kan information ges om vattenbalans mellan grund- och ytvatten vid de grundvattenberoende akvatiska ekosystemen. Under 2013 genererade tillrinningsområden till alla vattenförvaltningens grundvattenförekomster och materialet är levererat till Vattenmyndigheten.

Samverkan har skett inom en referensgrupp knuten till projektet avseende

grundvattenkemiska påverkansfaktorer på akvatisk miljö. Deltagande har varit Sveriges

(11)

lantbruksuniversitet, Uppsala universitet, Havs och Vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket.

Flera samhällssektorer bedöms kunna dra nytta av ökad kunskap om utbytet mellan grund- och ytvatten. Åtgärdsarbetet i kommande vattenförvaltningscykel, gentemot grundvattenberoende ekosystem, kan prioriteras till grund- och ytvattenförekomster som klassats till sämre än god status och med koppling till grundvattenberoende ekosystem.

Ansvarsfördelning för fortsatt arbete med bedömningsgrunder till övriga expertmyndigheter är viktigt.

Åtgärden har finansierats med medel för kartläggning av grundvatten, miljömålsarbetet och vattenförvaltningen.

Åtgärd 11

Sveriges Geologiska Undersökning behöver fortsätta arbetet med att insamla information om befintliga vattentäkter med ett uttag större än 10 m³/dygn eller som försörjer fler än 50 personer samt avgränsa betydande grundvattenförekomster.

SGU bedömde i december 2013 åtgärden som pågående/delvis färdigställd.

SGU betraktar åtgärden som bestående av tre delar:

a) Insamling av information om allmänna vattenverk/vattentäkter med kommunal huvudman Eftersom det är frivilligt för vattenproducenter att lämna information har det varit svårt att få alla vattenproducenter att lämna eller uppdatera sina uppgifter. Insamling av analysdata görs också på frivillig basis och det är svårt för SGU att ställa krav på leveranser. Samtliga laboratorier som SGU har kontakt med levererar årligen. 34 nya allmänna vattenverk lades in under 2013. Det är svårt att förbättra

informationsinsamlingen om inte vattenproducenterna upplever mer nytta med arbetet eller om uppgiftslämningen inte längre är frivillig. Ett användarråd för vattentäktsarkivet startades under 2013. Åtgärden pågår.

b) Insamling av information om större enskilda vattenanläggningar med privat ansvar I databasen vattentäktsarkivet finns ca 700 större anläggningar registrerade från ca 100 kommuner. Kännedomen om dessa anläggningar varierar. Om ambitionen är att få in fler anläggningar krävs det betydligt större insatser även från vattenmyndigheter och länsstyrelser. SGU har kontakt med de kommuner som lämnar information om större anläggningar. SGU vill också understryka behovet av att verka för att få igenom en lagreglerad råvattenkontroll för att säkerställa kvaliteten på analyser. Med

ambitionsnivån att det ska finnas ett system för att lagra och tillhandahålla

information om större enskilda vattentäkter samt en metodik för hur insamlingen ska gå till – är åtgärden genomförd. När det gäller insamling av ytterligare anläggningar saknas resurser och denna del av åtgärden betraktas som pågående.

c) Avgränsning av betydande grundvattenförekomster

Tillgången på uppgifter om vattentäkter är nödvändig för att identifiera grundvattenförekomster som är värdefulla för dricksvattenförsörjningen.

155 nya grundvattenförekomster i sand och grus avgränsades och levererades till vattenmyndigheten under 2013. Åtgärden pågår. Se även svar under åtgärd 10.

SGU ser ett behov av ökad samverkan med andra myndigheter för att öka drivkraften hos kommunerna att fortsätta uppdatera informationen i täktarkivet i den kommande

(12)

förvaltningscykeln. Det behöver tydliggöras vad informationen används till och hur kommunerna kan dra nytta av den. SGU vill även påminna om att vattenmyndigheterna har möjlighet att begära information från kommunerna enligt 3 kap 3 § i

vattenförvaltningsförordningen.

För arbetet med åtgärden har medel från stöd till vattenmyndigheterna, medel från Livsmedelsverket, medel från SGU:s ramanslag och medel från SGU:s särskilda kvalitetshöjande insats använts. SGU registrerar årligen analysresultat till värden av 15 Mkr för råvatten och 50 Mkr för dricksvatten.

Åtgärd 12

Sveriges Geologiska Undersökning behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag om grundvatten som visar på påverkan på terrestra och akvatiska ekosystem, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.

SGU bedömde att åtgärden i december 2013 var pågående och med högre aktivitet bland annat i och med integrering med SGU:s karteringsverksamhet och miljömålsarbete.

Åtgärden berör gemensamma frågeställningar under åtgärd 10. SGU har under 2013 tagit arbetet med grundvattenberoende ekosystem ett steg vidare. Detta genom att börja ta fram underlag som identifierar ekosystem ur Natura2000-nätverket som, på grund av antropogent betingade grundvatteneffekter, identifierats som hotade. Det som återstår är att göra en genomgång av skadliga ämnen inklusive halter och vattenbalanser.

Detta kommer i framtiden troligen att förankras i den metodutveckling av tillrinning som beskrevs under åtgärd 10. Ett nära samarbete med Vattenmyndigheterna och HaV blir nödvändigt för att ta fram och revidera bedömningsgrunderna för yt- och grundvattnets kemiska och för ytvattnets ekologiska status. Under 2014 kommer en rapport om grundvattenberoende faktorer som påverkar ekosystemen att sammanställas.

För mer information om åtgärden, se även svar under åtgärd 10.

(13)

Trafikverket

Banverket och Vägverket blev 1 april 2010 sammanslagna till myndigheten Trafikverket.

Åtgärderna 13 och 27 övergick därmed till Trafikverket.

Åtgärd 13

Banverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och dagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Se svar under åtgärd 27 nedan.

Åtgärd 27

Vägverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och vägdagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med

vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Vägverket behöver även verka för att andra väghållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och genomför åtgärder.

Trafikverkets genomförande av åtgärd 13 och 27 var vid slutet av 2013 pågående.

Trafikverket arbetar med genomförandet av fysiska åtgärder på basis av nationellt planeringsunderlag och den nationella transportplanen. Nationella och regionala

bristanalyser finns framtagna och ny kunskap tillförs kontinuerligt via nya inventeringar och metodutveckling. Trafikverket har i den Nationella transportplanen för 2014-2025 förslagit att 1 500 Mkr avsätts för riktade miljöåtgärder för att förbättra

vattenkvaliteten.

Trafikverkets regionsindelningen liknar de fem nationella vattendistrikten. I

rapporteringen sägs att Trafikverket kommer att utse ansvariga specialister för yt- och grundvattenskydd och vandringshinder för varje region inom verksamhetsområdet samhälle.

Under 2013 har Trafikverket reviderat de övergripande kraven avseende väg- och bantrummor i TRVK (Trafikverkets tekniska krav vid dimensionering och konstruktiv utformning av vägöverbyggnad och avvattningssystem). Inom projektet RemiBar har en handbok om miljöanpassade vattenpassager vid skogsbilvägar har tagits fram.

Handboken ger handledning för projektering och byggnation och riktar sig främst till skogsbolag och privata markägare.

Under 2013 har Trafikverkets Trumgrupp, i region Nord, medverkat i diskussioner om att få in trumdatabasen i biotopkarteringsdatabasen (åtgärder i vatten) och hur databasen kan länkas till VISS och Länsstyrelsen i Norrbottens län har åtagit sig att driva arbetet med införandet. Trafikverket har tydliggjort att länkning till VISS via miljöwebben bör utvecklas. Miljöwebben är ett verktyg som är under framtagande och är en gemensam nationell miljödatabas innehållande trafikverkets natur- och kulturmiljöföreteelser – vandringshinder, alléer, mm.

De första nationella kontakterna har tagits med Havs- och vattenmyndigheten avseende databasen Åtgärder i Vatten (ÅiV). Databasen kommer enligt uppgift att ingå i ett gemensamt förvaltningsområde för objekt vatten (där även VISS, kalkningsdatabasen, biotopkarteringsdatabasen med flera ingår), med en gemensam styrgrupp och struktur.

Trafikverket redogör även för regionernas arbete med kartläggning av vandringshinder avseende utter, fisk och groddjur.

(14)

I rapporteringen ger Trafikverket exempel på lokal samverkan som genomförts under 2013.

Trafikverket planerar att, med start i mars 2014, genomföra en miljöutbildning för projektledare inom väg- och järnvägsunderhåll. I utbildningen kommer vandringshinder vara ett av de mest betydande delmomenten. Regionalt genomförs också

utbildningsinsatser. Inom Trafikverkets investeringsverksamhet har utbildning hållits för projektledare med flera. Även externa utbildningar kommer att hållas för entreprenörer och konsulter via projekt ReMiBar (Remediation of migratory barriers in stream crossings). Trafikverket kommer att se över frågan om att utveckla tekniska

trumbesiktningsprotokoll så att de även inkluderar en enklare bedömning/beskrivning av vandringshinder och eventuellt åtgärdsbehov.

Under 2013 har Trafikverket arbetat med översyn och revidering av rutin för

olyckshantering vid olycka med miljöfarligt ämne på järnväg/väg. Någon samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap angående rutinen har hittills inte skett.

Trafikverket har även utvecklat en metod för arbete med skydd av yt- och grundvatten vid risk för olyckor med utsläpp. Riskbedömningar av konfliktsträckor (en viss typ av väg eller järnväg som genom sin närhet till vatten eller grundvattenområden har en ökad risk för förorening) har genomförts under 2013. Riskbedömningarna används sedan som underlag för nationella prioriteringar av objekt som går vidare till åtgärdsvalsstudier och efterföljande åtgärder. Konfliktsträckorna är många och alla som behöver åtgärdas kan inte åtgärdas samtidigt. I riskbedömningsanalysen har alla grundvattenförekomster ett högt värde även om en viss gradering sedan görs utifrån underlag från SGU om

uttagskapacitet.

De vattenförekomster som har ett utpekat skydd lyfts också i prioriteringsordningen. Här finns det osäkerheter eftersom många vattenförekomster av betydelse för framförallt dricksvattenförsörjningen, nuvarande och framtida, saknar utpekade skyddsområden.

Samhällets resurser för skydd av vatten är begränsade och behöver användas på bästa sätt varför Trafikverket i detta sammanhang välkomnar hjälp av andra aktörer inom vattenförvaltningen i arbetet med att nationellt prioritera vilka av alla berörda vattenförekomster som Trafikverket bör fokusera på först. Det gäller framför allt i hur Trafikverket ska prioritera åtgärdsvalsstudier och åtgärder bland de av Trafikverket identifierade, riskbedömda och högprioriterade konfliktsträckorna.

Trafikverket har under 2013 deltagit i det Nationella nätverket för dricksvatten och i referensgruppen till Dricksvattenutredningen. Internationellt medverkar Trafikverket i samarbetet inom CEDR (Conference of European Directors of Roads), specifikt i detta avseende inom området TG 15, Water Quality, som handlar om yt- och grundvattenskydd vid vägar.

(15)

Boverket

Åtgärd 14

Boverket behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Riksantikvarieämbetet, Fiskeriverket och länsstyrelserna, utveckla kunskapsunderlag samt råd och anvisningar för den svenska samhällsplaneringen för genomförandet av vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram.

Boverket bedömde att åtgärden i december 2013 var pågående.

Boverket har under 2013 bildat Boverkets Vattennätverk för att utveckla den interna hantering alla vattenfrågor inom planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön. Inom nätverket samordnar Boverket aktiviteter med vattenanknytning genom utbyte av erfarenheter och information. Sakfrågor som diskuteras är bland annat dricksvattenförsörjning, material i kontakt med dricksvatten, dagvatten och övrigt vatten i planeringen, miljökvalitetsnormer för vatten, havsplanering,

översvämningsproblematik samt klimatanpassning.

Boverket har under 2013 deltagit aktivt i det nationella nätverket för dricksvatten och dricksvattenutredningen. Boverket har också varit representerat i miljömålsberedningens expertgrupp för hållbar markanvändning där bland annat klimatanpassning och

dagvattenfrågor har belysts. Under 2013 har Boverket fört dialog med Svenskt vatten angående hantering av dagvatten i detaljplan.

Under 2013 har Boverket inte utarbetat någon vägledning men framtagandet av vägledning diskuteras och är en viktig fråga. I Boverkets regleringsbrev och regeringsuppdrag för 2014 finns ingen aktivitet med specifik koppling till

vattenförvaltning och miljökvalitetsnormer för vatten. Däremot ingår vattenförvaltning som en del av Boverkets instruktion som vägledningsmyndighet för plan- och bygglagen och som förvaltningsmyndighet för frågor om hushållning med mark- och vattenområden.

Regeringsuppdragen prioriteras i första hand, men viss uppdatering av vägledning inom PBL sker kontinuerligt via Boverkets webbplats PBL Kunskapsbanken.

(16)

Jordbruksverket

Åtgärd 15

Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Jordbruksverket bedömde att åtgärden i december 2013 var pågående.

Jordbruksverket bedriver, sedan ett antal år, rådgivning inom ramen för Greppa

Näringen. Greppa Näringen syftar till att minska påverkan på vattendragen när det gäller tillförseln av fosfor, kväve och rester av bekämpningsmedel. Rådgivningen berör även åtgärder gällande klimatpåverkan av växthusgaser. Under 2013 har

rådgivningsaktiviteten varit i nivå med åren 2011 och 2012, med sammanlagt 4151 gårdsbesök.

Jordbruksverket genomför inom Greppa Näringen utbildningsdagar för rådgivare som bland annat syftar till att skapa förutsättning för rådgivningsarbetet i näringsbelastade områden. Markfrågorna har kommit i fokus under de senaste åren och åtgärder som ger en gröda med bra rotutveckling tar upp markens växtnäring effektivt och minskar risken för till exempel fosforförluster via yterosion och stående vatten.

Arbetet med att peka ut och ompröva vattenskyddsområden fortsätter i Sverige.

I Greppa Näringen finns ett särskilt rådgivningsbesök för lantbrukare med mark inom vattenskyddsområden. Fokus är användning av växtskyddsmedel, men risken för näringsläckage diskuteras också vid besöket.

Samarbete mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna

Jordbruksverket har överlåtit till länsstyrelserna att prioritera sakområden och

geografiska områden för rådgivning i respektive län som ingår i arbetet. Länsstyrelserna använder medel från Landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter, som

Jordbruksverket tilldelat, för att genomföra verksamhet riktad till lantbrukare.

Länsstyrelserna gör prioriteringar inom Landsbygdsprogrammet tillsammans med aktörer (partnerskap) i respektive län. En övergripande prioritering sker dock via Greppa

Näringens styrgrupp genom fördelningen av medel där län med nitratkänsliga områden och intensiva jordbruksområden med övergödda vattendrag är prioriterade.

Länsstyrelserna har haft olika strategier för att arbeta med Greppa Näringen. De länsstyrelser som arbetat med Greppa Näringen under flera år och som haft relativt sett mycket pengar att tillgå, har låtit lantbrukare i målgruppen ”gårdar med mer än 25 djurenheter och/ eller över 50 hektar åker”, anmäla sig efter intresse. De länsstyrelser som tillkommit under senare år och som haft mindre summor att använda för Greppa

Näringen, till exempel i Värmlands län, har erbjudit rådgivningen stegvis till lantbrukare i olika avrinningsområden.

Länsstyrelserna ordnade, vid sidan av den enskilda rådgivningen, även gruppträffar kombinerat med enskilda besök kring utpekade vattenförekomster i grupper om ca 8 lantbrukare. I Skåne, Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län, registrerades under året 261 lantbrukardeltagare på 34 träffar, i ca 22 vattendragsgrupper.

Flest rådgivningar utfördes i de jordbruksintensiva länen Västra Götaland, Skåne, Östergötland, Hallands och Kalmar län. I de fem län som påbörjade rådgivning under

(17)

2011; Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län utfördes totalt 328 gårdsbesök, vilket är en betydande ökning, drygt 230 fler än året innan.

Individuell rådgivning i Greppa Näringen 2013 uppdelat på sakområden, totalt 4151 besök.

Jämfört med 2012 ökade framförallt rådgivningsbesöken om dränering, klimat och energi, medan besöken då en växtnäringsbalans beräknades, minskade i antal. Även besök som gäller våtmarker var färre än 2012, vilket främst förmodligen beror på osäkerheten kring möjligheten att finansiera nya våtmarker i det kommande landsbygdsprogrammet under framförallt 2014.

För närvarande finns 8345 rådgivningsmedlemmar, 1614 endast våtmarksrådgivning, 87 endast vattenskyddsområde och 1095 endast IT-tjänster. Totalt antal medlemmar alla kategorier är således 11141. Under 2013 tillkom netto 297 rådgivningsmedlemmar, flest (151) i de län som påbörjade verksamheten först år 2011; Jönköpings, Kronobergs,

Värmlands, Dalarna och Gävleborgs län. Totalt tillkom 74 i kategorin endast våtmark och 44 till ”endast vattenskydd”.

Genomförandet av Greppa Näringen får sin finansiering från landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter. Det finns osäkerheter i den fortsatta finansieringen för 2014 och framåt beroende på hur man väljer att använda landsbygdsprogrammet.

Åtgärd 16

Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på

vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.

Jordbruksverket bedömde att åtgärden i december 2013 var pågående.

I Jordbruksverkets återraportering för 2012 beskriver Jordbruksverket arbetet med projektet ”Styrmedel för bättre vattenkvalitet” och det tekniska underlag som

Jordbruksverket tog fram tillsammans med Skogsstyrelsen inför nästa programperiod av landsbygdsprogrammet (2014-2020). Landsbygdsprogrammet är inte klart när

32%

9%

2%

5% 8%

7%

14%

4%

12%

7%

växtnäringsbalanser gödsling

precisionsodling markstruktur växtskydd vall o bete klimat, energi Stallmiljö Utfodring

(18)

rapporteringen för 2013 genomförs och vilka åtgärder, med betydelse för vattenkvaliteten, som slutligt kommer med i programmet är inte känt.

En översyn av de känsliga områdena enligt nitratdirektivet ska genomföras en gång vart fjärde år. Jordbruksverket har under 2013 inlett arbetet med att ta fram ett underlag för översynen som ska vara klar under 2014. De åtgärder som behöver genomföras i känsliga områden är så kallade grundläggande åtgärder i åtgärdsprogrammen.

Vid utvärderingen av 2012 års tillsynskampanj Effektiv näring framkom det att kommunens miljöinspektörer uppskattade tillsynskampanjen och att de önskade att Jordbruksverket genomför fler tillsynskampanjer. Inspektörerna tycker att

tillsynskampanjer ger dem ett bra stöd för att göra effektivare tillsynbesök. De

uppskattade särskilt projektets webbforum. Forumet har fortsatt utvecklas under 2013 och är tänkt att bli Jordbruksverkets huvudsakliga kanal för tillsynsvägledning inom miljöbalksområdet gentemot kommuninspektörerna. Webbforumet var från början enbart inriktat på frågor gällande växtnäringslagstiftningen men under 2013 har området

utvidgas och omfattar nu även växtskyddsmedelslagstiftningen.

Arbetet med åtgärden bedrivs inte avskilt från Jordbruksverkets övriga verksamhet eller finansiering. Åtgärdsarbetet i jordbrukssektorn för att förbättra vattenkvaliteten kan uppfylla flera syften som nära hänger ihop, till exempel att uppfylla miljökvalitetsmål, införliva andra EU-direktiv som nitratdirektivet eller genomföra nationella åtgärder enligt BSAP.

Arbetet med åtgärd 16 finansieras genom Jordbruksverkets förvaltningsanslag. Den utveckling av webforumet som skedde under 2013 finansierades med projektmedel.

Ingen samverkan har skett specifikt inom ramen för åtgärd 16 med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten under 2013.

Åtgärd 17

Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och

Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

I följande avsnitt beskrivs det arbete som Jordbruksverket bedriver med mål att minska riskerna med användningen av växtskyddsmedel inom jordbruket och att uppnå en behovsanpassad bekämpning. Det leder i förlängningen till en minskad tillförsel eller risk för tillförsel till våra vattenmiljöer.

Vid halvårsskiftet 2013 skickades Handlingsplan för hållbar användning av

växtskyddsmedel 2013-2017, till EU. I den fastställs kvantitativa mål, riktmärken, åtgärder och tidtabeller för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Jordbruksverket har ansvar för att följa upp och utvärdera de åtgärder som anges i handlingsplanen samt även för att genomföra vissa av åtgärderna. Det handlar främst om åtgärder kopplade till rådgivning och information om integrerat växtskydd, dvs. behovsanpassad användning och

tillämpning av alternativa metoder och tekniker. I arbetet med integrerat växtskydd har

(19)

en rådgivningsmodul utvecklats som ska användas inom ramen för Greppa Näringens rådgivning till lantbrukare. Modulen kommer att tas i bruk under 2014.

Samverkan med andra myndigheter sker via olika uppdrag och projekt. Under 2013 har detta handlat om t.ex. att Jordbruksverket deltagit i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om nya regler för biologiska bekämpningsmedel. Kemikalieinspektionen deltar i projektet med att införliva direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Inom ramen för Handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel kommer sammarbetet behöva utökas och både Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs- och

vattenmyndigheten behöver ingå i genomförandet och uppföljning av åtgärderna. Utöver detta sker ett utbyte av information och diskussion av aktuella växtskyddsfrågor,

inklusive vattenrelaterade frågor, mellan många olika myndigheter i Jordbruksverkets växtskyddsråd. Samverkan med länsstyrelserna sker främst via Greppa Näringen.

Växtskyddscentralerna jobbar med rådgivning kopplat till växtskyddsfrågorna. Genom att leda verksamheten med prognos- och varning, ta fram bekämpningsstrategier och rådgivningsmaterial samt medverka i kurser bidrar Jordbruksverket till att

behovsanpassad bekämpning tillämpas.

Jordbruksverket har även ansvar för rådgivning och miljöersättningar kopplat till ekologisk produktion. Jordbruksverket har fortsatt driva utvecklingen av ekologisk produktion genom kompetensutveckling av rådgivare och lantbrukare. Jordbruksverkets experter inom ekologisk växtodling, husdjurs- och trädgårdsproduktion är regionalt placerade och arbetar i nära samarbete med rådgivningsorganisationer och forskare.

Till största delen sker finansieringen av växtskyddscentralerna och Greppa Näringens växtskyddsrådgivning via landsbygdsprogrammet. Kostnaden för rådgivning med inriktning på växtskydd inom Greppa Näringen har för år 2013 beräknats till ca 3,2 miljoner kr. Utöver det finansieras vissa delar via Jordbruksverkets regleringsbrev t.ex.

försöks- och utvecklingsverksamhet.

Enligt Jordbruksverket är den framtida möjligheten att bedriva rådgivning och

informationsverksamhet om minskade risker vid hantering av växtskyddsmedel helt och hållet beroende av finansiering i det kommande landsbygdsprogrammet för 2014-2020.

Jordbruksverket diskuterar i dialog med Vattenmyndigheten utformingen av åtgärder i kommande åtgärdsprogram. Jordbruksverket anser att den befintliga lagstiftningen inom växtskyddsområdet troligtvis är tillräcklig för att jobba med åtgärder för en bättre vattenkvalitet. Jordbruksverket påpekar att utmaningen nu ligger i att många

myndigheter behöver samverka för att få ett effektivt och bra genomförande och en effekt av lagstiftningen i det praktiska lantbruket. Behoven för att minska växtskyddsmedel till vatten behöver kvantifieras. Bristen på mätningar/kunskap eller annat underlag för att göra detta behöver tydliggöras, likaså förslag på förbättringar. Med ett tydligt underlag är det lättare att föreslå åtgärder och att rikta dessa till rätt områden.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbplats.

(20)

Kammarkollegiet

Åtgärd 18

Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag och strategier med syfte att åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god ekologisk potential.

Åtgärd 18 har färdigställts. I oktober 2013 slutredovisade Kammarkollegiet åtgärd 18 genom skrivelsen Kammarkollegiets strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan.

Kammarkollegiet har analyserat behovet, inhämtat underlag och tagit fram strategin i samråd med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna.

Berörda myndigheter får vägledning av strategin vid hanterande av rättsliga frågor om fysisk påverkan. Myndigheter behöver genom sin handläggning av ärenden om fysisk påverkan på vattenförekomster bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs.

Strategin lyfter fram vilka rättsliga åtgärder som myndigheten kan vidta. Strategin tydliggör att ansvaret för fysiska åtgärder åligger verksamhetsutövare,

nyttjanderättshavare och fastighetsägare vars verksamhet påverkar vattenmiljön.

Strategin tydliggör att myndigheterna alltid ska utgå ifrån att det behövs en rättslig åtgärd av något slag för att få till en fysisk förändring i vattendraget eller sjöar. Det är viktigt att den rättsliga åtgärden eller åtgärderna som kan användas vidtas vid rätt tillfälle så att den hanteras på ett lämpligt sätt med minsta kostnad och störst effektivitet och att är förenligt med miljöbalkens regelsystem.

För att resultatet av åtgärd 18 ska få acceptans och genomslag krävs informationsinsatser och tillsynsvägledning.

Kammarkollegiet har påbörjat implementering av strategin under 2013. Kammarkollegiet har redogjort för strategin vid enskilda möten och utbildningskonferenser. En PM har tagits fram om vilket underlag med mera som behövs för att kunna genomföra

återkallelser och omprövningar för att åstadkomma ett systematiskt genomförande.

Det kan finnas behov att uppdatera strategin genom att förtydliga dess roll om nyprövningsinstitutet införs enligt vattenverksamhetensutredningen.

(21)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Åtgärd 19

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och

länsstyrelserna, utveckla riktlinjer för undersökande övervakning för inträffade olyckor, naturliga och andra, som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status.

Åtgärden var vid slutet av december 2013 pågående. Ett förslag till färdig handbok sändes på remiss till övriga berörda myndigheter i december 2013. Inkomna remissvar visar dock att det finns behov av ytterligare samverkan om enskilda frågor innan ett färdigt material publiceras.

I rapportering (2012-02-22) beskrivs att Vatteninformationssystem Sverige (VISS) kan utvecklas för att underlätta undersökande övervakning genom att tillhandahålla

information om exempelvis jordarternas genomströmningsförmåga vid ett olycksområde.

MSB har på grund av resursbrist både hos MSB och SGU inte utvecklat arbetet under 2013.

MSB avser att använda befintliga kanaler för spridning och implementering av

handboken. Det kan också konstateras att MSB inte är den enda aktören med koppling till målgrupperna för handboken utan ett antal andra myndigheter bör medverka i implementeringen.

Åtgärdsarbetet angående undersökande övervakning för inträffande av olyckor utvecklas genom att underlätta beslut om åtgärder efter exempelvis olyckor med utsläpp av farliga ämnen. Det är viktigt att arbetet med att framställa ett heltäckande kartunderlag i GIS- format fortsätter utvecklas. I denna utveckling bör även metoder att kunna dela och använda detta material i beslutsstöd, exempelvis i en lägesbild, som kräver snabba beslut vid exempelvis efter händelser med utsläpp av farliga ämnen tas i beaktas. Datainnehållet i VISS bör utnyttjas för framtagandet av speciella sårbarhetskartor. Utöver detta bör en modell för spridningsberäkningar utvecklas där ovan nämnda beslutstöd och GIS-

modeller bör ingå.

(22)

Riksantikvarieämbetet (RAÄ)

Åtgärd 20

Riksantikvarieämbetet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.

Åtgärd 20 är pågående och utförs stegvis i regionala projekt. I första hand görs en byråmässig inventering av kulturmiljöer och lämningar vid vatten utifrån befintliga registrerade kulturlämningar och bebyggelse, bland annat med uppgifter från bebyggelseregistret, och fornminnesregistret. Kunskapsläget om kulturmiljöer och lämningar vid vatten är till del begränsad och varierar i länen. Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt har kommit långt med den byråmässiga inventeringen. I övriga vattendistrikt kvarstår mer arbete.

2013 fördelade Riksantikvarieämbetet 4,7 Mkr (2012: 3,3 Mkr) via kulturmiljöanslaget till olika länsstyrelser för att ta fram underlag över värdefulla kulturmiljöer i anslutning till olika vattenförekomster. Medel fördelades till länsstyrelserna i Stockholm, Jönköping, Kalmar, Östergötland, Skåne, Kronoberg, Blekinge, Gotland, Västra Götaland, Halland, Värmland, Örebro. Under 2013 finansierades åtgärden med ramanslag och

kulturmiljöanslag som fördelas till länsstyrelser, bland annat för åtgärd 20. Vissa län finansierar åtgärd 20 också till viss del med ramanslag. Medfinansiering har tidigare sökts från Havs- och vattenmyndigheten för 2012 och 2013, dock med avslag. Åtgärden anses vara underfinansierad.

Inget län har ännu fått fram ett tillräckligt stort underlagsmaterial för att kunna göra en säker prioritering av de vattenförekomster som hyser kulturmiljöer av särskilt stort värde.

Det finns ett fortsatt stort behov av kunskapsinsamling om värdefulla kulturmiljöer vid vatten. I fortsättningen avgör länsstyrelsen själv hur de medel Riksantikvarieämbetet fördelar ska användas. I vilken uträckning kulturmiljöanslaget prioriteras för åtgärd 20 avgörs därmed inte av Riksantikvarieämbetet.

Den 28 november 2013 hölls ett nationellt seminarium angående åtgärd 20. På seminaret framkom behov av nationell vägledning av det regionala arbetet med att värdera och prioritera bevarandevärda miljöer. Det framkom även att inventeringsresultatet redovisas på olika sätt. En mer enhetlig redovisning i GIS-skikt efterfrågas av vissa län.

(23)

Skogsstyrelsen

Åtgärd 21

Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås.

Skogsstyrelsen arbetar med åtgärd 21 indelat i nio aktiviteter under namnet

Vattenförvaltningen i skogen. Av dessa nio bedöms fem som helt avklarade, två som delvis avklarade och två som pågående. Samtliga planerade aktiviteter under åtgärd 21 har därmed påbörjats.

Skogsstyrelsen har under 2013 medverkar tillsammans med Trafikverket i Roadex, ett nätverk där vattenfrågor och andra miljöfrågor tas upp i samband med vägbyggnation.

Skogsstyrelsen medverkar även inom projekt ReMiBar (Remediation of migratory barriers in stream crossings) tillsammans med bland annat Trafikverket. Projektet har genomfört ett antal möten och exkursioner och diskuterat vattenhänsyn i samband med vägbyggnation och åtgärder som förbättrar livsvillkoren för vattenlevande organismer samtidigt som de kan bidra till att höja statusen i vattenförekomster.

Samverkan mellan Skogsstyrelsen och vattenmyndigheterna på region-

/vattendistriktsnivå kunde gärna utvecklas eftersom det för närvarande är mycket

sparsamt förekommande. Det kan till exempel ske genom medverkan i referensgrupper till vattendelegationerna där representant från Skogsstyrelsen kan delta. Skogsstyrelsens regionledningar skulle också kunna ha regelbundna med ledningen för respektive vattenmyndighet.

Under 2013 har sammanlagt 3 Mkr delats ut från NOKÅS programmet till 137 vattenrelaterade åtgärder exempelvis i våtmark och sumpskog.

Under 2013 intensifierades skogsägarföreningarnas och Studieförbundet Vuxenskolans kampanj Skogens vatten. Under året utbildades ytterligare ett 50-tal cirkelledare och 2000 skogsägare beräknas ha deltagit i studiecirklar, skogsdagar med vattentema och vattenvandringar. Ett webbverktyg för Skogens vatten påbörjades under ledning av Vuxenskolan i slutet av 2013 och ska färdigställas under 2014.

Skogsstyrelsen har under 2013 arbetat med kompetenshöjande aktiviteter såsom enskild rådgivning och skogsträffar inom kompetensutvecklingsprojektet Skogsbruk och vatten i hela landet. Tema för skogsträffarna under 2013 har varit körskador, miljöhänsyn i och i anslutning till vattendrag samt produktionshöjande åtgärder såsom dikesrensning och skyddsdikning. De enskilda rådgivningarna har riktats mot skogsägare som har anmält en avverkning alternativt annan åtgärd som har anknytning till vatten. Under året har projektet nått 494 personer på enskild rådgivning och 1529 personer har deltagit i skogsträffar.

Den förväntade effekten av aktiviteterna är bevarade och utvecklade miljövärden i och i anslutning till skogslandskapets vattensystem men även att skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga bevaras. Deltagare i aktiviteterna ska uppge att rådgivningen eller deltagandet i skogsträffen har påverkat hur en åtgärd utförts eller att den blev utförd.

Totalt under projektperioden 2011-2013 har ca 9800 verksamma inom skogsbruk nåtts via någon av aktiviteterna rådgivning eller skogsträffar. Projektet fortsätter under första halvåret 2014 med nytt namn, Klimatanpassat skogsbruk och vatten.

(24)

Skogsstyrelsen har inrättat biotopskydd och tecknat naturvårdsavtal med markägare på skogsmark med koppling till vattenmiljöer. Under 2013 tecknades 21 avtal för

biotopsskyddsområden vilket är en fyra gånger mer än 2012. Under 2013 tecknades 23 naturvårdsavtal vilket är något färre än 2012.

Sommaren 2013 startades ett arbete med att upphandla ny teknisk plattform för Grön skogsbruksplan. Arbete med implementering av systemet pågår nu och slutförs i och med att plattformen sätts in i produktionen våren 2014. Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet har under 2013 haft särskilt fokus på kundanpassad produktutveckling med interna produktprioriteringsmöten samt en mindre marknadsundersökning. Ur ett strikt affärsmässigt perspektiv grundat på inhämtad kunskap bedömer vi nu att våra kunder (främst privata skogsägare) inte efterfrågar blå målklassning som ett komplement till traditionell målklassning i den Gröna skogsbruksplanen. Skogsstyrelsen planerar tillsvidare inte att utveckla arbetssätt för att utföra blå målklassning vid

skogsbruksplanläggning. Däremot beaktas vatten på andra sätt i arbetet med planläggning.

Skogsstyrelsen har under 2013 avslutat projektet Dialog om miljöhänsyn där ett av projektmålen var att ta fram underlag till ett nytt system för hänsynsuppföljning (Skogsstyrelsens Rapport 10:2012 Hänsynsuppföljning - grunder, Skogsstyrelsens Rapport 4:2013 Hänsynsuppföljning – underlag för detaljerad kravspecifikation). Under året har Skogsstyrelsen också startat ett projekt för att utveckla och införa ett sådant system, ett projekt som avslutas vid utgången av 2014. I detta system föreslås att uppföljning av skogsbrukets hänsynstagande till vattenmiljöer ska göras via fältinventering med inriktning på kvalitativa värden och med fjärranalys för mer kvantitativa värden som kan användas i en landskapsansats. Skogsstyrelsen har under 2013 tillsammans med länsstyrelsen i Västerbotten initierat ett projekt för att utvärdera befintlig övervakning av vatten med koppling till påverkan från skogsbruk. Utvärderingen utförs av SLU och ska redovisas i mars 2014.

Även under 2013 har Skogsstyrelsen arbetat med att informera och utbilda skogsägare och andra verksamma inom skogssektorn om vikten av askåterföring efter uttag av grot från skogsekosystemen. Detta för att undvika risken för framtida försurning av

avrinnande vatten.

Skogsstyrelsen sammanfattar i sin rapportering de regionala och nationella projekt som bidrar till genomförandet av åtgärd 21 och som Skogsstyrelsen har medverkar i 2013.

(25)

Livsmedelsverket (SLV)

Åtgärd 22

Livsmedelsverket behöver, i samråd med Sveriges Geologiska Undersökning, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten för alla dricksvattentäkter i

vattenförekomster där det samlade uttaget är större än 10 m³/dygn eller försörjer fler än 50 personer.

SLV bedömde i december 2013 åtgärden som pågående.

Även om SLV:s föreskrifter inte innehåller speciella riktvärden och exakta krav på provtagnings- och analysfrekvenser för råvatten innebär det inte att det saknas krav på kontroll av råvatten. I SLV:s vägledning om dricksvatten, som ersatt de gamla allmänna råden, finns rekommendationer för bedömning och tillämpning av

livsmedelslagstiftningen. Dricksvattenproducenterna ansvarar enligt nuvarande lagstiftning inte för miljöövervakning av något slag vilket innebär att SLV saknar bemyndigande att föreskriva om miljöövervakning.

De branschriktlinjer som Svenskt Vatten tagit fram för vattenproducenter för allmänna vattenverk används endast i begränsad omfattning. Om Svenskt vatten vill att

producenterna ska följa branschriktlinjen har SLV möjlighet att godkänna, publicera och anmäla till kommissionen att det finns nationella riktlinjer för råvattenkontroll och krav på råvattenkvalitet enligt förordning 852/2004/EG.

Ett underlag för begäran om regeländring färdigställs av SLV under 2014 och föreskrifter om övervakning av råvatten kommer att vara klara under 2015. De nya reglerna kommer innebära tydligare krav på karaktärisering, förekomst av fekala indikatorer och

provtagningsfrekvens av råvatten avsett att efter beredning användas som dricksvatten.

I SLV:s regelutveckling hanteras även frågor om riskhantering med koppling till

klimatförändringens effekter. I den pågående dricksvattenutredningen ingår bland annat frågeställningar om hur råvattenkontrollen kan organiseras och samordnas med

beaktande av de krav som ställs i EU:s olika regelverk.

Data från råvattenövervakning som sker inom ramen för HaV:s och Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram samlas idag hos flera myndigheter. Det kan finnas fördelar med att samla all information om råvatten på ett ställe. Kostnaden för den

vattenrelaterade övervakning som finns i VISS uppskattas till ca 165 Mkr/år. Endast 1,5 Mkr av dessa avsätts för grundvattenövervakning. En jämnare fördelning av

finansieringen per vattenkategori skulle vara fördelaktigt för grundvattenövervakningen.

Om kostnadstäckningen för vattentjänster omfattade mer än dricksvattenförsörjning och avloppshantering kunde det skapa utrymme för en bättre grundvattenövervakning.

I kommande förvaltningscykels åtgärdsprogram kan SLV verka för att:

- HaV och SGU inom sina ansvarsområden får bemyndigande att föreskriva dricksvattenproducenterna om övervakning av råvatten.

- Kostnadstäckningen för vattentjänster inte enbart ska omfatta dricksvattenförsörjning och avloppshantering utan även omfatta alla verksamheter och vattenanvändare som påverkar vattenmiljön.

(26)

Statistiska Centralbyrån (SCB)

Åtgärd 23

Statistiska centralbyrån behöver tillhandahålla samhällsekonomisk statistik på avrinningsområdesnivå med relevans för vattenförvaltningens behov.

Enligt vattenmyndigheternas beställning överlämnade SCB under 2013 tabeller över ekonomisk, miljöekonomisk och miljöinriktad statistik. En rapport som beskrev en omvärldsbevakning för de fem vattendistrikten i Sverige överlämnades också.

Datainsamling för gödselmedelsundersökningen 2013 genomfördes med ordinarie

omfattning under hösten 2013 eftersom extra medel för ett utökat urval inte beviljats vid äskandet för 2013-2015. En av konsekvenserna av detta är att indata från

gödselmedelsundersökningen till HELCOM PLC Periodical (PLC6) inte kommer att vara på den detaljerade regionala nivå som ett utökat urval hade gett.

Arbetet fortsätter dock med försök att få en permanent finansiering i form av ökat anslag för att i kommande undersökningar, det vill säga från och med 2015, utöka urvalet igen.

Detta för att kunna tillgodose bland annat vattenmyndigheternas behov av regional statistik om användning av kväve och fosfor från gödselmedel. Den extra kostnad som det innebär att genomföra en utökad gödselmedelsundersökning kan beräknas med ganska stor säkerhet, baserat på erfarenheter från den utökade undersökning som nyligen

genomförts med tillfälliga medel. Denna kostnad finns specificerad i SCBs budgetunderlag för 2015-2017.

Då SCB är statistikansvarig myndighet för miljöstatistik med stark koppling till vattenförvaltningens arbete vore det bra om vattenmyndigheternas behov av miljöstatistik framgår i SCBs åtgärdspunkt. Förslagsvis bör en formulering som

”miljöstatistik på regional nivå” läggas till. Exakt innehåll i kommande åtgärdspunkt bör diskuteras fram mellan de båda myndigheterna. För att kunna motivera äskanden av nya/utökade anslagsmedel för att på sikt garantera en kontinuerlig dataförsörjning av tillräcklig kvalitet är det viktigt att det tydligt framgår av åtgärdsprogrammet vilka behov av underlagsdata som vattenmyndigheterna kommer att ha under perioden 2015- 2021.