Problembaserat lärande (PBL)
emilie.agardh@ki.se
Vad är PBL?
Varför PBL?
Hur gör man?
7 September 2010 3
Vad är PBL?
PBL är en pedagogisk metod som är baserad på att studenten lär sig genom att själv aktivt utforska omvärlden. Den studerande ska söka svar på de frågor han/hon själv ställer utifrån ett givet fall.
Varför PBL?
7 September 2010 5
Varför PBL?
PBL utvecklades på läkarutbildningen vid ett universitet utanför Toronto i slutet på 1960-talet.
En lärare vid namn Borrow observerade att när läkarstudenter efter 4 års teoretiska studier kom ut på praktik kunde de inte omsätta sina teoretiska kunskaper och de hade glömt mycket.
Som svar på detta införde Borrow ett system där studenterna istället för att läsa ämnesvis istället fick patientfall där de var tvungna att ta reda på den kunskap som behövdes för att förstå och lösa fallet.
Hur gör man?
7 September 2010 7
Hur gör man?
Arbetet i PBL utförs i basgrupper och genom självstudier.
Klassen delas in i basgrupper om mellan 6-8 studenter, (se gruppindelning).
Undervisningen utgår ifrån ett fallexempel, inom PBL benämnt
utgångspunkten. Utgångspunkten ska vara något studenten känner igen men som samtidigt “triggar” studenten till att vilja veta mer.
Vid basgruppsträffarna finns alltid en basgrupphandledare med.
Att komma igång
Basgruppen väljer en ordförande och en sekreterare
Utgångspunkten delas ut- vanligtvis en bild eller en text (se exempel)
En mall på PBL-modellen delas ut som beskriver de steg ni ska arbeta utifrån ”De 7 stegen” (se exempel)
Basgrupphandledaren svarar inte på frågor utan hjälper till att skapa frågor vid behov
1 september 2010
Namn Efternamn 9
Modellen 7 steg
Exempel på fallbeskrivning
Albert som är 75 år har länge haft en muskelsjukdom. Han ramlade hemma för två månader sedan och fick då en spricka i bäckenet. Han går nu med rollator i sin servicelägenhet där det finns en sambo, Anna 78 år som är ålderdomssvag. Albert vistas mest i sängen, men har
svårt att komma upp för att gå på toaletten.
1 september 2010
Namn Efternamn 11
Modellen 7 steg
Steg 1: Ta fram fakta ur utgångspunkten
Gruppen bli bekant med fallet som läses högt.
Begrepp uttryck och termer förklaras vid behov.
Sekreterare skriver upp fakta från utgångspunkten på en tavla eller större block
Ordförande ser till att alla kommer till tals och stämmer av.
7 September 2010 13
Steg 1: Exempel på fakta i texten
Albert som är 75 år har länge haft en muskelsjukdom. Han ramlade hemma för två månader sedan och fick då en spricka i bäckenet. Han går nu med rollator i sin servicelägenhet där det finns en sambo, Anna 78 år som är ålderdomssvag. Albert vistas mest i sängen, men har svårt att komma upp för att gå på toaletten.
Man 75 år
Rörelsesvårigheter sedan en tid till följd av muskelsjukdom
Ramlat
Spricka i bäckenet
Går med rollator
Har svårt att resa sig ur sängen för att gå på toaletten
Det finns en sambo, Anna, ålderssvag
Steg 2: Identifiera problemen
Vad behöver studeras och förklaras närmare?
Albert som är 75 år har länge haft en muskelsjukdom. Han ramlade hemma för två månader sedan och fick då en spricka i bäckenet. Han går nu med rollator i sin servicelägenhet där det finns en sambo, Anna 78 år som är ålderdomssvag. Albert vistas mest i sängen, men har svårt att komma upp för att gå på toaletten.
”att han inte kan byta från liggande till sittande ställning och kanske tvärtom”
7 September 2010 15
Steg 3: Hypoteser om samband
”BRAINSTORMA” – era tankar ska söka förklaringar till de problem som upptäcktes i steg 2.
Släpp tankarna fria och låt alla komma till tals.
Lista de idéer som kommer upp. Relevans diskuteras i nästa steg- inte här!
Syftet med brainstorming är att deltagarna ska locka fram vad de redan vet så de kan bygga ny kunskap på redan befintlig genom att fördjupa, modifiera, nyansera och sätta in de gamla kunskaperna i nya sammanhang.
Steg 3: Exempel på hypoteser om samband
”att han inte kan byta från liggande till sittande ställning och kanske tvärtom”
Sprickan i bäckenet
Muskelsjukdom
Åldersvaghet
Rädsla att falla på nytt
Trött på livet, vill lämnas ifred
Anna orkar inte hjälpa honom
7 September 2010 17
Steg 4: Systematisk inventering
Det som kommit fram granskas kritiskt och hypoteserna struktureras.
Exempel: En av deltagarna vill veta vad det kan vara för en
muskelsjukdom och en annan hur rädsla för att falla hindrar en person från att gå.
Steg 5: Formulera frågor och kunskapsmål
Formulera frågor som ska lösa problemen. Frågorna utgör
studiemålen som var och en av medlemmarna ska läsa in sig på.
Exempel:
1) Vilka sjukdomar ger rörelsesvaghet?
2) Hur går det psykologiskt till att rädsla för att falla hindrar en person från att gå?
19
Sammanfattning steg 1-5
*Man 75 år
*Rörelsesvårigheter sedan en tid till följd av muskelsjukdom
*Ramlat
*Spricka i bäckenet
*Går med rollator
*Har svårt att resa sig ur sängen för att gå på toaletten
*Det finns, en sambo, Anna, ålderssvag
Fakta i texten Problem
*Att han inte kan byta från liggande till sittande
ställning och kanske tvärtom
Hypoteser samband
”brainstorming”
*Sprickan i bäckenet
*Muskelsjukdomen
*Ålderdomssvaghet
*Rädsla att falla på nytt
*Trött på livet, vill lämnas ifred
*Anna orkar inte hjälpa honom
Brainstorming Granskas kritiskt
Frågor att besvara 1. Vilka sjukdomar ger rörelsesvaghet?
2. Hur går det till psykologiskt att rädsla för att falla hindrar en person att gå?
Steg 6. Information inhämtas och bearbetas
Samtliga gruppmedlemmar inhämtar kunskap på egen hand för att söka svar på gruppens frågor.
Alla frågor ska besvaras av respektive student.
Därigenom säkerställs en mångsidighet av svar
och olika typer av kunskap kan värderas mot varandra.
Användbara källor: Kurslitteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter, föreläsningar och internet.
Glöm inte bort att vara källkritisk!
7 September 2010 21
Steg 7: Redovisning av resultat
Basgruppen samlas igen och varje student redogör för sina resultat
En diskussion förs om varje bidrag
Har frågorna besvarats?
Vad har man lärt sig?
En referenslista från varje student ska lämnas in till basgrupphandledaren där alla källor är listade
