Språkutveckling hos flerspråkiga barn i förskolan
En kvalitativ studie om förskollärarnas erfarenheter och tankar i arbetet med flerspråkiga barn i förskolan
Language development of multilingual children in preschool
A qualitative study of the experiences and thoughts of pre-school teachers in working with multilingual children in preschool
Andra-Emanuela Ranca
Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap
Ämne/Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå 15hp
Handledarens namn: Petra Appell
Examinatorns namn: Getahun Yacob Abraham Datum: 2019.02.18
Abstract
The purpose of the study is to provide knowledge about how the preschool can be a supporting arena for multilingual children and its importance for the child's language development. In order to investigate this, qualitative inter- views with preschool teachers have been carried out at two different pre- schools. The socio-cultural perspective where learning and development takes place in a social context is the theoretical point in the study.
The results of the study show that there is a similarity in how the two pre- schools work with the language development of multilingual children. The four preschool teachers who were interviewed show a positive approach to the dif- ferent mother tongues that exist in preschool, and that they take on these and integrate them into the activities in different ways. Preschool teachers consider it important that the children develop a good mother tongue that has a great importance to the second language learning. The result also shows that pre- school teachers work consciously to support children's language development and use daily opportunities and activities that take place in preschool. The in- terplay and interaction between the pre-school actors and good cooperation with the home is also considered to play a large and important role in language development.
My conclusions from the study are that all preschool teachers are engaged and interested in children's different native languages that are available in pre- school and work in a conscious way. Preschool teachers lift and make visible the children's mother tongue in many ways and support them with the help of different tools. The preschool teacher’s commitment, attitude and support are considered important in the work of multilingual children's language develop- ment.
Keywords: preschool, multilingualism, mother tongue, identity, language de- velopment, support.
Sammanfattning
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskolan kan vara en stöttande arena för flerspråkiga barn och dess betydelse för barnets språkut- veckling. För att kunna undersöka detta har kvalitativa intervjuer med förskol- lärare utförts på två olika förskolor. Det sociokulturella perspektivet där läran- det och utvecklingen sker i ett socialt sammanhang är den teoretiska utgångs- punkten i studien.
Studiens resultat visar att det finns en liknelse i hur de två förskolorna arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. De fyra pedagogerna som blev inter- vjuade, visar ett positivt förhållningssätt till de olika modersmålen som finns i förskolan, samt att de tar vara på dessa och integrerar dem i verksamheten på olika sätt. Pedagogerna anser viktigt att barnen ska utveckla ett bra modersmål, som har en stor betydelse inför andraspråksinlärningen. Resultatet visar även att pedagogerna arbetar på ett medvetet sätt för att stödja barns språkutveckling och använder sig av dagliga tillfällen och aktiviteter som sker i förskolan. Sam- spelet och interaktionen mellan aktörerna på förskolan samt ett bra samarbete med hemmet anses också spela en stor och viktig roll för språkutvecklingen.
Mina slutsatser av studien är att samtliga förskollärare är engagerade och in- tresserade av barns olika modersmål som finns i förskolan och arbetar på ett medvetet sätt. Förskollärarna lyfter upp och gör synligt barnens modersmål på många olika sätt samt stödjer dem med hjälp av olika verktyg. Pedagogernas engagemang, bemötande och stöttning anses vara betydelsefulla i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.
Nyckelord: förskola, flerspråkighet, modersmål, identitet, språkutveckling, stöttning.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.2 INTERKULTURALITET ... 2
1.3 FÖRSKOLANS STYRDOKUMENT ... 2
1.4 MODERSMÅLETS BETYDELSE VID INLÄRNING AV DET SVENSKA SPRÅKET ... 3
1.5 CENTRALA BEGREPP ... 4
1.4.1 Flerspråkighet ... 4
1.4.2 Modersmål ... 5
1.5.3Identitet ... 6
1.5.4Språkutveckling ... 6
1.6 SYFTE ... 7
1.7 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7
2 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 8
2.1SAMMANFATTNING AV FORSKNINGSÖVERSIKT... 10
3 TEORI ... 12
3.1.DET SOCIOKULTURELLA PERSPEKTIVET ... 12
3.1.1. Mediering och redskap ... 12
3.1.2. Språk ... 13
3.1.3. Den närmaste proximala utvecklingszonen ... 13
4 METOD ... 15
4.1.METODVAL ... 15
4.2. DELTAGARE ... 15
4.3 DATAINSAMLINGSMETOD ... 16
4.4 GENOMFÖRANDE ... 16
4.5 DATABEARBETNING ... 17
4.7 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 19
5 RESULTAT ... 21
5.2 SYNSÄTT OCH FÖRÄNDRINGAR - EN TILLBAKABLICK ... 21
5.3 UTMANINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ... 22
5.4 MODERSMÅLETS RELEVANS ... 24
5.5 SPRÅKUTVECKLING OCH STÖD ... 25
6 DISKUSSION ... 28
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 28
6.2 METODDISKUSSION... 31
6.3 SLUTSATSER ... 32
6.4 FORTSATT FORSKNING ... 33
REFERENSER ... 34
BILAGOR ... 37
1
1 INLEDNING
Enligt Skolverket (2013) möter pedagogerna i förskolan i dag en stor del fler- språkiga barn, något som ställer höga krav på förskollärarens kompetens och utbildning. Skolverket (2016) skriver att förskolan är en kulturell mötesplats, som bl.a. har som uppdrag att främja och utveckla flerspråkiga barns språkut- veckling. Min studie grundas i ett intresse för flerspråkiga barns språkutveckl- ing och hur förskolan kan vara ett instrument för att stärka språkutvecklingen hos barn med ett annat modersmål än svenska. Mitt intresse för flerspråkiga barns utveckling och dess betydelse har växt fram under min verksamhetsför- lagda utbildning (VFU) då jag hade märkt att barngrupperna består av ett stort antal barn med andra modersmål än svenska. Jag anser viktigt att belysa hur dessa barn får möjlighet i förskolan till att utveckla sitt modersmål och det svenska språket. Jag själv är flerspråkig med rumänska som modersmål och jag vet hur svårt det kan vara att kunna kommunicera eller göra sig förstådd i kommunikation med de andra man möter. Detta är något som fick mig att re- flektera över förskollärarens tankar kring flerspråkighet i förskolan samt att skapa en bättre förståelse kring deras undervisningsmetoder i arbetet med fler- språkiga barns språkutveckling.
Det är viktigt för professionen att bli mer medvetna om hur pedagogerna på förskolan stödjer, uppmuntrar och skapar möjligheter för flerspråkiga barn för att kunna använda sitt modersmål och det svenska språket. Detta är något som ligger på förskolechefernas och pedagogernas ansvar, genom att ha kunskaper kring vad arbetet med flerspråkiga barn innebär, att deras attityder är positiva, har ett öppet och nyfiket förhållningssätt och kan även hitta bra strategier och metoder i deras undervisning. Förskolans läroplan betonar vikten av att försko- lan ska stimulera barns språkutveckling, uppmuntra och ta tillvara barns nyfi- kenhet och intresse. Därmed är pedagogens roll att stödja barnet i sin kommu- nikations- och språkutveckling (Skolverket, 2016).
Genom min studie vill jag kunna bidra med nya tankar och funderingar på hur pedagogerna i förskolan kan tänka kring arbetet med flerspråkiga barns språk- utveckling.
1.1 Bakgrund
I detta avsnitt kommer jag utifrån litteraturen att redogöra för interkulturalitet, förskolans uppdrag och modersmålets betydelse vid inlärning av det svenska språket. Därefter kommer jag att redogöra för centrala begrepp i min studie för att läsaren ska känna till vad jag menar med dem. Syftet med detta avsnitt är
2
att ge läsaren en inblick i hur samhällets har förändrats över tiden och vad för- skolans styrdokument och modersmålsstöd betyder i arbetet med språkutveckl- ingen hos flerspråkiga barn.
1.2 Interkulturalitet
Kultti (2014) skriver att vart femte barn i förskolan har tillgång till fler språk än svenska. Förskolan blir den första kontakten med det svenska samhället för många av dessa barn och deras vårdnadshavare. Författaren skriver även att möten mellan barn, deras vårdnadshavare och andra familjemedlemmar med olika språklig bakgrund sker i förskolan, och att internationaliseringen av sam- hället gör förskolan till en arena där flera språk möts i ett gemensamt, som är svenskan.
Skolinspektionen (2010) skriver att samhällets förändringar påverkar alla of- fentliga institutioner på ett eller annat sätt. En av dessa är förskolans verksam- het och ett alltmer segregerat och differentierat samhälle med en stor mångfald ställer nya krav både på lärare och kompetenser. Utbildningsdepartementet (2010) betonar vikten av att i samband med samhällets förändring krävs en större pedagogisk kompetens. Därmed anses viktigt att personalen ska fördju- pas och utöka sina kompetenser.
Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2010) skriver att i tidig ålder möter flerspråkiga barn de olika språken och att barn använder dem på olika sätt. Författarna anser att dessa barn behöver kunna använda sig både av mo- dersmålet och det svenska språket, beroende på vem de samspelar med och i vilken sammanhang. Sheridan, m.fl. (2010) anser också att förskolan spelar en stor och viktig roll i hur barn kan kommunicera med varandra och med peda- gogen i verksamheten, samt hur de bemöts när de talar sina olika språk. Pe detta sätt kan förskolan bidra till eller begränsa barns möjligheter för kommu- nikation.
1.3 Förskolans styrdokument
Förskolan styrs av både läroplan och skollag och är det första steget i det svenska utbildningsystemet. Förskolans läroplan innehåller mål och riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas. Att förskolan följer läroplanen ligger på förskolechefens ansvar (Skolverket, 2017). Förskolans läroplan betonar vikten av att bl.a. barn med annat modersmål än svenska ska utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, något som även framgår i Skollagen (2010:800). Förskolans läroplan beskriver att både språk och lärande går hand i hand och att förskolan har ett viktigt uppdrag att bidra till barns språkutveckl- ing:
3
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsut- veckling/…/. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. (Skolverket, 2016, s.7).
Det svenska samhället blir mer och mer internationaliserat och enligt försko- lans styrdokument ställs höga krav på pedagogernas ansvar när det kommer till språk och kulturer. Detta gäller både pedagogernas yrkesprofession och kun- skaper i att öka sin förståelse i vad en mångkulturell förskola innebär. Både förskolans styrdokument och skollagen tar upp språkets betydelse för barns lärande, något som ligger på förskolans ansvar för att stimulera barns språkut- veckling. Därmed ska pedagogen uppmuntra flerspråkiga barn i deras språkut- veckling både vad det gäller modersmålet och svenska (Skolverket, 2016).
Dessutom skriver Skolverket (2013) att pedagogernas roll är att lyfta fram barns modersmål samt att barn med samma modersmål ska erbjudas stimule- rande aktiviteter på deras modersmål. På så sätt stimuleras andra språk som finns i barngruppen än svenska samt synliggörs de olika språken som varje barn pratar. Det är även viktigt att pedagogerna har kunskap om barnets tidi- gare erfarenheter för att kunna planera och anpassa aktiviteterna till barnets förståelse i deras andraspråk för att kunna främja barns språk- och kommuni- kationsutveckling. Förskolans styrdokument betonar vikten av att genom för- skolan ska alla barn få möjlighet att känna delaktighet i sin egen kultur samt utveckla känsla och respekt för andra kulturer. Detta ska bidra till att barnen ska utveckla deras förståelse för värderingar som präglas av kulturell mångfald (Skolverket, 2016).
1.4 Modersmålets betydelse vid inlärning av det svenska språket
Benckert, Håland och Wallin (2008) skriver att 15,5 % av förskolebarnen an- vänder flera än ett språk dagligen. Därefter är pedagogens förhållningssätt vik- tigt för barns språkutveckling gällande både det svenska språket och moders- målet. Samverkan mellan förskolan och hemmet spelar också en viktig roll för att stimulera båda språken. Författarna definierar modersmålet som är avgö- rande för barnets identitets-, kunskaps-, och språkutveckling.
Skolverket (2018) skriver att barn med annat modersmål än svenska, inte har rätt till modersmålsundervisning i förskolan och förskoleklassen. Det är för- skolechefen som bestämmer hur modersmålsstödet ska utformas i förskolan.
Dessutom ska dessa verksamheter bidra till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både sitt modersmål och det svenska språ- ket. Förskolans läroplan (Skolverket, 2016) skriver att verksamheten ska lägga
4
stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling samt att barn ska känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla respekt och känsla för andra kulturer.
Vidare skriver Skolverket (2018) att viktiga komplement och resurs i moders- målsstöd i förskolan kan vara flerspråkiga pedagoger, lärare i modersmålsstöd och vårdnadshavarna. Skolverket (2018) betonar vikten av att verksamheten ska uppmuntra barnens intresse för, och nyfikenhet på olika språk. Detta kan göras med hjälp av t.ex. litteratur på olika språk eller med att undersöka var- dagliga ord på olika språk. Att arbeta på ett språkutvecklande sätt blir det möj- ligt för barnen att använda och utveckla både det svenska språket och moders- målet. Skolverket (2010) skriver att genom ett bra utvecklat modersmål stärks barnens trygghet och självkänsla, och lärandets möjligheter expanderar. Det betonas även vikten av att pedagogerna på förskolan ska ha en bra relation till barnens familj, föra dagliga samtal, lyssna och reflektera över deras språk och kultur för att stärka barnens identitet. Allt detta bidrar till barns språkutveckl- ing.
Yazici, Ilter och Glover (2010) anser det viktigt att ha en bra bas i modersmålet innan man ska tillägna sig ett andraspråk. Författarna betonar vikten av att bar- nen ska få modersmålsstöd i förskolan. Detta för att barnen ska kunna öka kun- skaperna i andraspråket, samt att ha lättare när de kommer till skolan. Vidare skriver författarna att modersmålsstödet hos barn som har samma modersmål, kan bidra till en social sammanhållning. Yazici m.fl. (2010) anser att förskolan är en mötesplats där barnen kan få stimulans och stärka sitt andraspråk genom de olika aktiviteterna och det sociala samspelet.
Kultti (2014) skriver att barn som behärskar ett bra modersmål kommer lättare att lära sig ett nytt språk. Detta gör det också möjligt att barn kan bli delaktiga av samhällslivet i sitt hemland. Med hjälp av modersmålsstöd ska barnen ut- veckla kunskaper i och om sitt modersmål, men även ges förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga. Detta är något som förfat- taren knyter an till förskolans läroplan. Kulti (2014) menar på att de dagliga aktiviteterna i förskolan ska formas som stöd för barn med annat modersmål för att på så sätt bidra till barnens språkutveckling.
1.5 Centrala begrepp
1.4.1 Flerspråkighet
Det finns olika definitioner och uppfattningar om vad begreppet flerspråkighet innebär. Jag kommer att använda begreppet flerspråkighet eller flerspråkiga barn i min studie, om de barn som i sin vardag använder fler än ett språk. Loris M. (2015) definierar flerspråkighet som en förmåga att kunna behärska och
5
kommunicera på fler än ett språk, och att barnen kan lära sig två eller fler språk parallellt. Det är vanligt att dessa barn börjar generellt prata lite senare än barn som lär sig prata ett språk, men det finns en medvetenhet om de språken hos dessa barn och de kan skilja språken åt. Loris M. (2015) påpekar att flersprå- kighet är en kompetens som man kan utveckla och inte någon egenskap. Det händer ofta att man kopplar ihop begreppet flerspråkighet med utländsk bak- grund, något som anses vara en bristande kompetens i svenska, i stället för kompetens i flera språk.
Calderon (2006) skriver att det finns två olika sorters tvåspråkighet som kallas för simultan och succesiv. Med simultan tvåspråkighet menar författaren att ett barn lär sig två språk redan från födseln eller i jättetidig ålder, och inlärning av språken sker parallellt. Detta kan ske om föräldrarna har olika modersmål som de aktivt använder med barnet. Successiv tvåspråkighet är när barnen redan kan tala det förstaspråket och lär sig ett andraspråk efter cirka tre års ålder.
Calderon (2006) använder sig av begreppet additiv språkmiljö när hon betonar vikten av att barn ska ges möjlighet att utveckla och behålla sitt modersmål i förskolan parallellt med svenskan då dessa kompletterar varandra. Genom att pedagogerna stödjer och ger möjlighet till barn att använda sitt modersmål i förskolan underlättas barnens språkutveckling. Författaren uppmuntrar att för- äldrarna ska använda det eller de språk som känns naturligast och bäst med deras barn, för annars finns det risk att barnens förstaspråk stagnerar i utveckl- ingen, något som kan ha negativa effekter för utveckling av det svenska språ- ket.
1.4.2 Modersmål
Begreppet modersmål kommer att används i denna studie, om de barn som har lärt sig prata sitt förstaspråk. Calderon (2006) definierar modersmål som det språk som man lär sig från födseln och som första språk. Ett bra utvecklat mo- dersmål ger bättre förutsättningar för att lära och utveckla ett nytt språk. Skans (2011) skriver att både modersmål och förstaspråk betyder det första språket som barnet lär sig hemma. Börestam (2001) definierar modersmål som ett förstaspråk samt att det är språket som barnet använder mest. Om barnet växer upp i en miljö där föräldrarna talar olika språk med barnet då kan barnet få två modersmål. Genom modersmål utvecklar barnet även sin identitet. Loris M (2015) skriver att det är viktigt att stödja barnens modersmål för att ge möjlig- het till barnen att utvecklas till flerspråkiga individer. Vidare skriver författa- ren att barn använder sig av det språk som barn får tillgång till och om barn får höra t.ex. svenska kommer det att kunna lära sig detta bra och lätt.
6 1.5.3 Identitet
Ladberg (2003) framhäver att språk och identitet utvecklas tillsammans. För- fattaren skriver att individens identitet formas tidigt och den är viktigt för bar- nets självkänsla. Ett barn som känner sig självförtroende och trygg kommer att ha lättare att lära sig något nytt. Ladberg (2003) skriver att drivkraften som är kopplad till identiteten är individens behov att bli sedd så som den är. För att kunna vissa det, måste människan känna sig trygg med att det man visar upp blir mottaget. När barnet känner att dess identitet är accepterat vågar det prata sitt egna språk. Vidare betona författaren viktigt att personalen i förskolan ska stärka barnens identitet på olika sätt som t.ex. genom att barnens olika moders- mål ska både synas och höras i förskolan. Genom att visa en positiv attityd kring barnets språk och identitet stödjs barnets språkutveckling.
Sheridan och Pramling Samuelsson (2006) skriver också att identiteten är vik- tigt för barns språkutveckling. De är viktigt att pedagogen på förskolan ska utveckla barnens språk genom att föra samtal med barnen och att vara närva- rande och lyhörd. Enligt författarna, anses leken ha en stor roll för att barnen ska utveckla sitt ordförråd då barnens samspel utvecklas i interaktion med varandra och sociala sammanhang. Författarna belyser även vikten av att pe- dagogerna ska arbeta på ett medvetet sätt med språket under dagen för att ut- veckla barnens självkänsla och identitet.
1.5.4 Språkutveckling
Kultti (2012) beskriver begreppet språkutveckling utifrån Vygotskijs teori om hur språk och tänkande utvecklas. Detta handlar om att barnet först bemästrar ordets yttre betydelse hos ett föremål, och sedan kan barnet använda ordet i allmän betydelse. Vidare skriver hon att barnet utvecklar sin förståelse av or- dets betydelse i samspel med andra.
Calderon (2006) skriver att barn utvecklar sitt språk utifrån de språk som de hör runt omkring sig och att barn redan från födseln erövrar språkets ljud, struktur och ord. Språkutvecklingen är en process och det finns olika variat- ioner gällande hur fort utvecklingen går beroende på vilket sammanhang, barn föds in i och hur de vuxnas samspel med barnen ser ut. Calderon (2006) skriver också att språk- och identitetsutveckling går hand i hand och barn som har ett väl utvecklat modersmål och känner sig trygga i sig själva samt utvecklar det nya språket genom att öva, lyssna och pröva i lekfulla former.
7
1.6 Syfte
Studiens syfte är att bidra till kunskap om hur förskolan kan vara en stöttande arena för flerspråkiga barn och dess betydelse för barnets språkutveckling.
1.7 Frågeställningar
• Hur beskriver förskollärare sina erfarenheter och upplevelser av att ar- beta med flerspråkiga barn?
• Hur framställer pedagoger modersmålets betydelse för utvecklingen av det svenska språket?
• Hur stöttas och stimuleras flerspråkiga barn i sin språkutveckling i för- skolan?
8
2 FORSKNINGSÖVERSIKT
I detta avsnitt kommer jag att gå igenom tre tidigare avhandlingar kring fler- språkiga barns språkutveckling, som kan bidra och förstärka med kunskap till min studie (Skans, 2011; Kultti, 2012; Yazici, Ilter & Glover 2010). Jag kom- mer att beskriva avhandlingarnas problemområden, metod och resultat. Jag kommer även att förklara på vilket sätt forskningen är relevant för min studie.
Gemensamt i alla studier är att forskarna undersöker pedagogernas förhållning- sätt till flerspråkiga barn samt utforskar hur förskolans verksamhet kan bidra till barns språkutveckling.
Skans (2011) intresse var att studera förskolan i ett perspektiv av samhällsför- ändringar och problematisera hur dessa förändringar leder till ändring av för- skolornas praktik. Ett annat intresse var att studera på vilket sätt lärandeinne- hållet är viktigt för förskolebarnen samt hur man lär sig det. Studien genom- fördes i Malmö och den var inriktad på en flerspråkig förskolas didaktik. Där befann sig ett stort antal barn med ett annat modersmål än svenska. Som ut- gångspunkt i sin studie har Skans (2011) använt sig av ett sociokulturellt syn- sätt, där utvecklingen sker i interaktion mellan individer och omgivning samt där språk och tänkande är sammanvävt. Skans (2011) har även använt sig av Øzerks teori om tvåspråkigt lärande som bygger på ett samband mellan inne- håll och språklärande (Skans, 2011).
Som metod har Skans (2011) använt sig av kombinerade intervjuer och obser- vationer. Skans (2011) ville använda sig av observationer för att undersöka vad som sker i kommunikationen på förskolan. Dessa gjordes med hjälp av både videoobservationer samt fältanteckningar. Skans (2011) genomförde inter- vjuer med pedagoger och rektorer för att få ett bredare resultat samt svar på förskolans innehåll och arbetssätt.
Resultaten av Skans (2011) studie visar att det finns en överensstämmelse mel- lan pedagogernas vilja att arbeta med ett visst innehåll kring flerspråkighet, med hur de arbetar i praktiken. Pedagogernas arbetssätt varierade i olika kon- texter. Vissa ansåg viktigt att få barnen att kommunicera oavsett vilket språk barnen använder, såväl modersmålet som tecken som stöd. Som stöd för barns språkutveckling har pedagogerna i denna studie använt sig av konkreta föremål i olika sammanhang som sagoläsning och bilder. Skans (2011) skriver att fler- språkiga pedagoger ses som en förutsättning i förskolans verksamhet för att tillsammans med barnen använda modersmålet som en komplettering till det svenska språket. Det är barngruppens och pedagoggruppens sammansättning som påverkar möjligheterna att arbeta med barnets olika modersmål på
9
förskolan. Detta beror på vilken förskola barnet placeras i samt om det finns olika språkkompetenser bland pedagogerna. Skans (2011) skriver vidare att förskolorna som inte har flerspråkiga pedagoger kan erbjuda barn modersmåls- stöd som kommer en gång i veckan. Detta är något som inte ger barn ett kon- tinuerligt stöd i den dagliga kommunikationen, utan det kan ses som en styrd språkinlärning av modersmålet samt barnets möjligheter att utveckla nya kun- skaper begränsas.
Kultti (2012) utforskade hur förskolan kan vara en arena för att stärka flersprå- kiga barns språkutveckling. Kultti (2012) skriver att den språkliga kompeten- sen grundläggs i tidig ålder och hennes intresse är att få syn på vilka erfaren- heter flerspråkiga barn gör i förskolan och hur de pedagogiska miljöer och ak- tiviteter kan stärka yngre barns utveckling. För att bli tydlig med begreppen ingår interaktion, kommunikation, deltagande och redskap samt för att sam- mansätta sociala och kulturella villkor med individens lärande och utveckling grundar Kultti (2012) sin studie i ett sociokulturellt perspektiv. Interaktionen mellan barn och vuxna gör att man kan komma i kontakt med en mångfald av olika färdigheter, kunskaper och sätt att både agera och förstå världen (Kultti, 2012).
Kultti (2012) har använt sig av deltagande observation och videoinspelningar.
Både vid observationstillfällena och efteråt har hon gjort anteckningar om hän- delser och språkliga aktiviteter. Författaren uttrycker att videoinspelningarna har bidragit till kunskap om lärande, utveckling och institutionella praktiker samt relationer mellan dessa.
Kulttis (2012) resultatet visar att gemensamma aktiviteter där barnet kan delta och få plats ger goda villkor för språk- och kommunikationsutveckling i för- skolan. Aktiviteterna som görs i grupp möjliggör både det fysiska och språk- liga deltagandet genom upprepning och imitation. I dessa aktiviteter kan lä- rarna kommunicera med hela barngruppen men även med enskilda barn, och alla barn kan bli delaktiga i språkliga aktiviteter på svenska oavsett barnens språkkunskaper. Kultti (2012) tar upp olika aktiviteter och rutiner som det bru- kar förekomma i den dagliga verksamheten och presenterar hur tiden kan an- vändas på olika sätt samt hur pedagogerna medvetet möjliggör inkludering av samtliga barn i språklig kommunikation. Kultti (2012) skriver att det svenska språket dominerar i förskolan och modersmålet släpps lite och att det uppkom- mer i kommunikationen barn emellan, eller om det finns pedagoger som har gemensamt modersmål med barnen. Det svenska språkets dominans i försko- lan kan förklaras genom att barnen ska utvecklas till självständiga individer för att kunna kommunicera med omgivningen och för att i förskolan möts flera individer med olika språk och därför krävs ett gemensamt språk. Dock leder
10
detta till att flerspråkiga barn får mindre förutsättningar att både utveckla och stimulera sina modersmål. Kultti (2012) anser viktigt att barn ska lära och ut- veckla det svenska språket i förskolan med pedagogernas stöd och hjälp, men även med att få utrymme att utveckla modersmålet.
Yazici, Ilter och Glover (2010) har utforskat hur barn i förskolan kan utveckla ett andraspråk med hjälp av deras modersmål. Vid inlärning av det andra språ- ket ansåg författarna att ett komplext förhållande finns mellan modersmålut- veckling, barns självkänsla, pedagogernas förhållningssätt och annan språkun- dervisning. Yazici m.fl. (2010) har studerat hur detta påverkar grupper av barn i fyra europeiska länder; Turkiet, Norge, Tyskland och Österrike. Författarna ansåg modersmålet vara en nyckelroll i ett barns sociala och personliga språk- utveckling samt en stor betydelse i lärandet av det andra språket.
Som metoder i Yazici m.fl. (2010) studie har de använt sig av deltagande ob- servationer och inspelade samtal samt enkät till vårdnadshavarna. Författarna ville jämföra studien utifrån tre källor genom att testa barnens modersmåls- kompetenser, intervjufrågor om språkanvändning i familjen och den tredje käl- lan var att se modersmålsundervisning.
Yazicis m.fl. (2010) resultat visar att modersmålet hos barnen som bor i andra länder än Turkiet ligger på olika nivåer jämfört med barnen som växt upp i sitt ursprungsland. Dock kan dessa barn öka deras kompetenser och kunskaper både i andra språk, i olika ämnen, social sammanhållning och öka bredare ut- bildningsmöjligheter.
2.1 Sammanfattning av forskningsöversikt
Skans (2011) studie är relevant i min studie då den lyfter fram hur förskolan kan leda till flerspråkiga barns språkutveckling i ett samhälle som är i ständig förändring. Den problematiserar även på vilket sätt de förändringarna påverkar förskolebarns lärande och utveckling i förskolans innehåll och arbetssätt och använder sig av de didaktiska frågorna ´´Vad och Hur´´. Utifrån Skans (2011) resultat kan man se hur pedagogernas förhållningsätt påverkar språkutveckling hos barnet samt hur förskolan kan skapa möjligheter för att stimulera och ut- veckla andra modersmål beroende på vilka kompetenser man har.
Även Kulttis (2012) studie kan vara till hjälp inför min undersökning då för- fattaren inriktar sin forskning på barns språkutveckling. Kultti (2012) hävdar vikten av att flerspråkiga pedagoger ska utnyttja olika tillfällen i förskolan för att tala med barn som har samma modersmål samt använda sig av andra red- skap som böcker på barnens modersmål. Utifrån resultaten kan man se hur viktigt det är att förskolepersonalen ska visa engagemang i arbetet med
11
flerspråkiga barn för att stimulera de andra modersmålen som finns, men även att pedagogen ska stödja barnet i det svenska språket.
Yazici m.fl. (2010) är också en studie som tar upp modersmålets betydelse i inlärning av det andra språket, något som även i min studie jag vill kunna få fram. Författarna hävdar vikten av modersmålet då det spelar en viktig roll i barnens utveckling. Yazici m.fl. (2010) skriver att förskolan är viktig för soci- alisering och utveckling av barnens karaktär och personlighet. Det är erfaren- heterna i tidig barndom som lägger grunden för barnets personlighet och kul- turella värderingar.
12
3 TEORI
Teoretisk utgångspunkt i min studie är Lev S. Vygotskijs sociokulturella per- spektiv på lärande och utveckling. Detta teoretiska perspektiv valdes utifrån studiens syfte och frågeställningar. Förskolans verksamhet anses vara en bro till barns lärande och utveckling, då teorins grund är att vi agerar utifrån olika kulturella sammanhang tillsammans med andra människor som är runt om- kring oss. I det kommande avsnittet kommer jag att presentera det sociokultu- rella perspektivet och centrala begrepp som är relevanta för min studie.
3.1. Det sociokulturella perspektivet
Den ryske psykologen Lev S. Vygotskij är lärofader och grundare till det soci- okulturella perspektivet. Vygotskij intresserade sig för människornas utveckl- ing både i ett biologiskt och ett sociokulturellt perspektiv och ville undersöka hur dessa samverkade. Han var intresserad av att utveckla en teori där indivi- dens tänkande kunde förstås genom att analysera handlingar och språk i relat- ion till både de kulturella och sociala resurser individerna använde sig av. Han ansåg språket som ett kollektivt redskap som spelar en avgörande roll för indi- videns lärande och utveckling (Säljö 2013). Kommunikation och språkanvänd- ning är grundläggande element i barns lärprocesser i det sociokulturella per- spektivet på lärandet. I centrum står samspelet mellan individ och grupper och att man visar intresse för hur dessa skapas och använder kognitiva och fysiska resurser. (Säljö, 2014).
Säljö (2000) skriver att barnet lär sig att skapa gemenskap, aktivt delta och påverka sin omgivning genom språket. Vidare skriver författaren att språket anses som ett redskap för att uppfatta och kommunicera på med omvärlden, men även som ett redskap för att förmedla våra tankar som leder till lärande och utveckling. Han menar även att lärandet alltid sker både medvetet och omedvetet samt att lärandet och utvecklingen inte kan skilja sig åt. Genom att delta i ett sammanhang sker hela tiden ett lärande. Kommunikationen har en framträdande betydelse på lärande och våra erfarenheter hjälper oss att forma en uppfattning om världen. Sociokulturellt perspektiv på lärande gör att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Detta lägger vikten på vad en individ lär sig snarare än om den lär sig.
3.1.1. Mediering och redskap
Med mediering avses att människor använder redskap eller verktyg för att både förstå och agera i vår omvärld. Ett medierande lärande betyder att människan
13
genom socialt samspel med språket som verktyg och med andra utvecklar nya kognitiva handlingar som sedan överförs till en tanke (Säljö, 2017).
Inom det sociokulturella perspektivet finns det två typer av redskap som är fysiska och psykologiska. De fysiska redskapen som även kallas för artefakter är de föremål som människan tillverkar som t.ex.: papper och penna, datorer o.s.v. för att kunna användas i olika praktiska sammanhang. De psykologiska verktygen är det vi använder oss av för att tänka och kommunicera som t.ex.:
alfabetet, siffersystem o.s.v. men språket är det viktigaste psykologiska red- skapet. Genom språk blir människan både delaktig i andras perspektiv och för- medlar sociokulturella erfarenheter. Språket anses som ett redskap för kommu- nikation både mellan människor och inom människor samt att vara länken mel- lan samhället och individen (Säljö, 2013).
3.1.2. Språk
Enligt Säljö (2017) är språket som ett medierande redskap och genom både det talade och skrivna språket är vi alla beroende av varandra samt att det kan hjälpa oss att organisera vår omvärld. Vidare skriver Säljö (2017) att det även finns olika kompletterade medierande system såsom bilder som kan hjälpa oss att kommunicera om dem. Han betonar vikten av att förstå språket i den soci- okulturella traditionen som ett ständigt utvecklingsbart teckensystem som sam- spelar med andra uttrycksformer. Författaren använder sig av begreppet multi- modal teckenskapare då människan hela tiden kan utveckla nya sätt att uttrycka sig på.
Vygotskijs syn på relationen mellan tanke och språk var att båda var nära be- släktade, men inte identiska. Vi erövrar språket i samspel med andra i vår när- het och på så sätt tar vi till oss specifika sätt att se på världen. Han hävdar att språket finns mellan människor för att kunna kommunicera, men att det också finns inom människor när vi tänker. Det är alltså kommunikationen med andra individer som formar vårt tänkande. Språket anses även som det viktigaste kul- turella redskapet som människor använder för att kunna beskriva, tänka och förstå omvärlden (Säljö, 2017).
3.1.3. Den närmaste proximala utvecklingszonen
Enligt Vygotskij är människan ständigt under utveckling med möjlighet att ut- veckla nya kunskaper i olika situationer. Både lärandet och utvecklingen skapas i samspel mellan människor i vardagen. Hans syn på principen om den närmaste utvecklingszonen var att det är en ständigt pågående process och han menade att när individen kan behärska ett begrepp eller en förmåga, är det mycket nära för att också behärska något nytt. Vygotskij definierade den
14
närmaste utvecklingszonen som området mellan det som ett barn inte kan klara själv och det som samma barn kan klara med hjälp av någon annan. Med hjälp kommer barnet senare att kunna göra det själv. Det handlar om vilka möjlig- heter en individ har att få lära sig och om det fick rätt hjälp. Detta perspektiv ger konsekvenser på hur lärandet bedöms. Enligt ett sociokulturellt perspektiv bör en god bedömning av ett barn eller en elev se även till den potentiella ut- veckling barnet eller eleven kan göra med rätt stöd och hjälp. Lärande är bero- ende av stöd från den som kan mer än den som lär sig för att kunna leda läran- det vidare (Säljö, 2017).
I den här kontexten använder Säljö (2017) det engelska begreppet scaffolding som betyder att man kan närma kunskaper som den andre personen hade. Det är viktigt att även den lärande ska förstå utmaningarna och ta sig vidare för att inte den kunnige gör hela processen. Därför är det viktigt att läraren ser elevens relation till en vis färdighet d.v.s. elevens utvecklingszon, och från denna fö- reteelse leda vidare på så sätt att eleven successivt får förståelse och utvecklar den nya kunskapen och det nya lärandet.
15
4 METOD
I följande avsnitt kommer jag att presentera val av metod för min studie där jag förklarar varför jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod. Däref- ter beskrivs urvalet av pedagoger och förskolor, datainsamlingsmetoden, hur jag gick tillväga när jag genomförde intervjuerna samt hur jag har bearbetat och analyserat data. Jag kommer även att reflektera över studiens reliabilitet och validitet och avslutar med vilka etiska överväganden jag har tagit hänsyn till när jag genomförde studien.
4.1. Metodval
Studien är en kvalitativ undersökning som genomfördes med hjälp av semi- strukturerade intervjuer. Vid en kvalitativ metod ligger fokus på deltagares per- spektiv och insamlade data består av ord (Bryman, 2011). Christofferssen och Johannessen (2015) skriver att de kvalitativa metoderna är mer flexibla och tillåter mer spontanitet och anpassning i interaktionen mellan forskare och del- tagare. Bryman (2011) hävdar att de semistrukturerade intervjuerna innehåller en intervjuguide som omfattar ämnet som berörs. Med en semistrukturerad in- tervju ges respondenterna mer frihet i att svara, frågorna behöver inte ställas i samma ordning som i intervjuguiden samt det finns utrymme för eventuella följdfrågor. Christofferssen och Johannessen (2015) beskriver några fördelar med semistrukturerade intervjuer då alla respondenter får samma frågor som sedan kan jämföras med vad de olika respondenterna har svarat på samma fråga samt att det inte tar lika lång tid som öppna intervjuer. Jag anser att semistruk- turerade intervjuer lämpar sig bra i min studie då jag ville få fram pedagogernas tankar och reflektioner kring flerspråkiga barns språkutveckling. Genom att använda mig av semistrukturerade intervjuer kunde jag be respondenterna att berätta mer om deras erfarenheter, det som de har varit med om och ställa följdfrågor. Jag ansåg även att jag kan få ett både komplext och bra resultat genom att använda mig av intervjuer som metod.
4.2. Deltagare
I mitt urval valde jag att intervjua pedagoger som arbetar på två olika förskolor inom samma kommun. Mitt kriterium var att deltagarna i undersökningen skulle vara utbildade förskollärare. Studiens urvalsgrupp bestod av fyra kvinn- liga utbildade förskollärare av den anledningen att inga av de valda förskolorna hade några manliga förskollärare. Åldern på deltagarna var mellan 28–60 år.
Respondenterna har arbetat inom förskolan i genomsnitt mellan 3–35 år.
16
4.3 Datainsamlingsmetod
För att hålla mig inom syftets ramar har jag skrivit en intervjuguide med sexton frågor (se bilaga 2) som var en bra förberedelse inför datainsamling. Christof- fersen och Johannesen (2015) skriver att intervjuguiden bildar utgångspunkten för en semistrukturerad intervju samt att den ska följa en struktur av olika sor- ters frågor så som inledning-, fakta-, introduktion-, övergångs-, nyckelfrågor, komplicerade och känsliga frågor och avslutande frågor. Intervjuguiden be- stådd av enkla och öppna frågor som respondenterna kunde svara på med egna ord. De första frågorna i min intervjuguide handlade om korta fakta som rörde pedagogernas utbildning och arbetslivserfarenhet. De andra frågorna i min in- tervjuguide fokuserade på respondenternas egna erfarenheter, uppfattningar och upplevelser. I slutet av intervjun fanns det tid för att både jag och respon- denterna kunde lyfta upp något viktigt och ställa ytterligare frågor eller kom- mentarer till det som sagts.
4.4 Genomförande
Jag började planera studien genom att formulera ett informationsbrev (se bi- laga 1) och en intervjuguide (se bilaga 2), som jag sedan skickade till min handledare för eventuella ändringar och godkännande att kunna kontakta re- spondenterna och förskolorna. Först tog jag kontakt via mejl och telefon med förskolecheferna till två mångkulturella förskolor. Jag pratade lite kort om mig själv, att jag höll på med examensarbete, berättade om mitt syfte med studien, att jag ville använda mig av intervjuer med förskollärare och att jag först skulle behöva deras samtycke. Efteråt skickade jag ut informationsbrevet och sam- tyckesblanketten till förskolecheferna via mejl. Vid en av förskolorna har för- skolechefen rekommenderat mig vilka förskollärare jag skulle intervjua, me- dan på den andra förskolan hade jag i åtanke en förskollärare som själv tillfrå- gades om hon skulle vilja delta i min studie. Detta efter att jag hade fått för- skolechefens samtycke. Jag tog kontakt med respondenterna via mejl, och de informerades om att deras deltagande är frivilligt och att de kunde avbryta medverkan när som helst under intervjun samt att jag tänkte spela in intervju- erna. Efter att förskollärarna tackat ja till min intervju skickade jag både in- formationsbrev, samtyckesblankett och intervjuguide via mejl. Tanken att jag skickade intervjufrågorna i förväg var att ge respondenterna lite mer tid för att reflektera över frågorna i förväg, och för att spara tid både för mig och dem under intervjun. Detta med tanken på att det kan vara svår att vara borta ifrån barngruppen. Alla ställde upp frivilligt och gav samtycke för att spela in inter- vjuerna.
17
Därefter fick respondenterna själva välja tid, datum och plats för intervjun. Jag gjorde fyra intervjuer på två olika förskolor. Alla intervjuer gjordes enskilt och genomfördes på respondenternas arbetsplatser i en ostörd plats under deras ar- betstid. Intervjuerna tog mellan 20–30 minuter. Vid intervjutillfällena presen- terade jag kort mitt syfte med studien och sedan började jag ställa frågorna.
Alla mina respondenter var engagerade och besvarade mina frågor med bra och relevant motiverade svar som kunde leda till följdfrågor. För att få möjlig- het att både lyssna och transkribera alla intervjuer efteråt har jag spelat in dessa med min mobiltelefons ljudinspelningsfunktion. Jag har använt mig även av papper och penna för att kunna föra anteckningar då pedagogernas olika svar ledde till följdfrågor som uppstod under pågående intervju. Dessa följdfrågor ställde jag efter respondenterna har avslutat sitt svar för att jag inte skulle av- bryta eller påverka deras svar. Under mina intervjuer följde inte jag samma ordning på frågorna. I stället hoppade jag vid några tillfällen över några frågor då respondenternas svar ledde till andra frågor som skulle tas lite längre fram.
Det kunde även varit att på visa frågor, som skulle tas upp lite längre fram, besvarades i samband med frågan vi varit på och då behövde inte jag ställa frågan på nytt när vi kom fram till den.
4.5 Databearbetning
I analys av kvalitativa data i min studie, har jag använt mig av induktiv tema- tisk analys, som Hayes (2000) tar upp den i sju steg. Först ska man förbereda data genom att transkribera intervjuerna, för att sedan läsa igenom intervjuerna noggrant och dela in informationerna i enheter, som uppkom i intervjuerna.
Efteråt ska man sortera enheterna som kommer att bilda prototema. Därefter ska man undersöka den valda prototeman och försöka definiera den. Med detta börjar teman ta form och ordna varje temas namn, definition och tillhörande data. I sista steget väljs ut relevanta data för att redovisa där man kan belysa med citat.
När intervjuerna har skett började jag bearbeta insamlade data genom att tran- skribera intervjuerna och renskriva mina anteckningar för att kunna analysera.
Detta gjordes på eftermiddagen under samma dag som jag intervjuade, då jag ansåg att det var lättare att minnas i stort sätt allt jag och respondenterna pra- tade om. Jag lyssnade på intervjuerna och skrev ner dessa ordagrant i separata dokument för att lättare kunna jämföra vad de olika förskollärarna hade sagt samt välja det som är relevant för min studie i den kommande resultatdelen.
Jag hade studiens syfte i bakhuvudet när jag transkriberade intervjuerna, och antecknade det som framstår som viktigt i marginalen. Jag sökte även efter det som var relevant för min studie samt försökte att skapa mig en bild av
18
förskollärarnas uppfattningar i arbetet med flerspråkiga barn. Detta gjorde jag för att lättare kunna hantera det empiriska materialet och hitta ett gemensamt mönster. I analysen av mitt insamlade material har jag använt mig av kodning genom att jag strök under de ord som var relevanta, intressanta och som åter- kom bland respondenternas svar. Detta gjorde jag för att lättare se om det finns något samband mellan studiens syfte, frågeställningar och intervjuerna. Utifrån det kodade materialet, analysen genererade fyra teman som var gemensamma för respondenternas upplevelser och tankar kring arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Dessa teman ansåg jag vara centrala i samtliga inter- vjuer samt relevanta till min studies forskningsfrågor. I resultatavsnittet kom- mer jag att redogöra för de fyra teman.
4.6 Reliabilitet och validitet
Christoffersen och Johannesen (2015) skriver att reliabilitet betyder hur tillför- litliga data är och har att göra med hur noggranna och exakta studiens data är.
Reliabilitet handlar även om vilka data som används, på vilket sätt det samlats in på, hur de behandlats och bearbetats. Författarna skriver vidare att resultatet kan bli detsamma även om fler forskare skulle upprepa undersökningen av samma grupp och att detta är ett tecken på hög reliabilitet. I min undersökning är alla respondenter förankrade till förskolan. De arbetar och har erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. Reliabiliteten visar på tillförlitlighet i min studie genom att jag spelade in intervjuerna med hjälp av min mobiltelefon och jag kunde lyssna flera gånger för att kunna reflektera bättre över det som re- spondenterna sagt under intervjun utan att behöva lägga mina egna tolkningar, men även koppla till studiens syfte och frågeställningar. Detta var något som även hjälpte mig att plocka bort det som inte var relevant för min studie och som inte besvarade mina frågeställningar. Genom att jag ställde följdfrågor och ville få mer svar gällande förskollärarens tankar under intervjuns gång, var tan- ken att stärka reliabiliteten.
Christoffersen och Johannesen (2015) skriver att validitet betyder giltighet och handlar om en relation mellan det allmänna fenomen som ska undersökas och konkreta data. Genom att samla in data för en undersökning är data en fördel- ning av verkligheten, inte hur verkligheten faktiskt ser ut. Därför är det viktigt att ifrågasätta hur de data forskaren samlar in representerar fenomenet som man vill undersöka och på vilket sätt det är relevant i förhållande till själva fenomenet. Med hjälp av intervjuguiden ansåg jag att frågorna var giltiga för att svara på mitt syfte. Validiteten framkommer i min studie genom att jag in- tervjuade förskollärare som arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan och detta är något som är relevant för studiens frågeställningar. Just för att få en så bra validitet som möjligt och en större omfattning på svaren har
19
jag valt att intervjua fyra pedagoger från två olika förskolor och som arbetar på olika avdelningar. Om jag skulle intervjua pedagoger som arbetar på samma avdelning, tror jag skulle få samma svar från alla och på så sätt skulle påverka studiens resultat. Genom att använda mig av intervjuer med förskollärare som metod anser jag att jag fick en bra bild av hur pedagogerna, som arbetar med flerspråkiga barn, använder sig av olika metoder i deras undervisning samt ett innehållsrikt resultat som kunde besvara studiens frågeställningar. Jag kunde även koppla respondenternas reflektioner till forskningsöversikten som jag uppvisat i min studie.
Däremot går det inte att generalisera resultatet i min studie gällande hur fler- språkiga barns språkutveckling går till i alla förskolor i Sverige, eftersom ur- valet av fyra förskollärare inte kan svara för majoriteten som är verksamma i svenska förskolor. Däremot kan resultatet bidra till en ökad förståelse för språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn i förskolan.
4.7 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017) skriver att forskaren har ett ansvar gentemot de delta- gare i forskningen samt mot de som indirekt kan påverkas av den. God forsk- ningssed (Vetenskapsrådet, 2017) tar upp fyra huvudkrav som ska följas upp i en forskningsstudie. I det följande kommer jag att presenteras hur de fyra hu- vudkraven som Vetenskapsrådet (2017) beskrivs, har genomförts i min studie.
Jag har även fyllt i en blankett om behandling av personuppgifter i uppsatsar- beten, med diarienummer HS 2018/1058 GDPR.
Jag skickade ut ett informationsbrev (se bilaga 1) till alla respondenterna via mejl, cirka en vecka innan jag genomförde intervjuerna, för att uppfylla in- formationskravet. I detta brev berättade jag kort om vem jag är, att jag höll på att skriva ett examensarbete och presenterade studiens syfte med undersök- ningen samt att jag kommer att spela in intervjuerna. De fick även information om att deltagandet var frivilligt och att de hade rätten att avbryta medverkan när som helst.
För att uppfylla samtyckeskravet behövs underskrift av samtliga deltagare in- nan undersökningen påbörjar (Vetenskapsrådet, 2017). Respondenterna har fått skriva på en samtyckesblankett (se bilaga 1) innan jag påbörjade intervjun där de samtyckte till att delta i studien, att de tagit del av tidigare informationer samt att inspelning skulle ske. Detta har skett på plats inför intervjun.
Vetenskapsrådet (2017) betonar vikten av att forskaren ska skydda identiteten så som namn och andra uppgifter på de som deltar i undersökningen. För att uppfylla konfidentialitetskravet har jag informerat respondenterna om att all
20
information som namn på förskolor, kommun eller pedagoger som framkom- mer i min studie ska behandlas anonymt. Detta för att respondenterna som del- tog i min studie inte skulle kunna identifieras. Allt material har förvarats på en säker plats för att ingen obehörig skulle komma åt det.
Allt insamlat material användas bara i mitt examensarbete. Insamlade data kommer att förstöras efter arbetet är inlämnat och godkänt på Karlstads uni- versitet. Detta för att uppfylla nyttandekravet.
21
5 RESULTAT
I resultatdelen beskrivs det resultat som har framkommit vid den induktiva te- matiska analysen som har gjorts av insamlade data. Resultatet har deltats upp i fyra teman med utgångspunkt i studiens frågeställningar. Nedan kommer jag att redogöra för teman genom att beskriva det som är typiskt för just temat, med belysande citat.
5.2 Synsätt och förändringar - en tillbakablick
Flerspråkighetsarbetet anses vara viktigt för flerspråkiga barns språkutveckl- ing. Språkets betydelse ses som en del av individens identitet som bör lyftas på olika sätt i förskolans verksamhet. Samtliga respondenter beskriver språket som roligt, spännande och viktigt för identiteten. De beskriver inte det som något negativt, utan som ett viktigt uppdrag i deras arbete genom att visa mycket intresse för de olika språken, och använda det på många olika sätt vid olika tillfällen och situationer. Respondenterna betonar vikten av att pedago- gen ska vara lyhörd, stötta och utmana barnens språk, samt att vara nyfiken och prata kring vardagliga situationer både på svenska och på barnens moders- mål. Dessutom anser respondenterna det viktigt att förskolan ska satsa på det svenska språket, men samtidigt lyfta barnens andra språk.
´´Vårt bemötande är jätteviktigt. Vi måste vara engagerade i detta arbete. Ge- nom att ta tillvara de olika språken ser barnen att vi kan vara olika, och att detta är bra. Att vi kan se olika ut, prata olika språk och på så sätt får barn möta mångfald´´.
Samtliga respondenter har en positiv syn på att barngrupperna består av både barn som talar svenska och barn som har andra modersmål. Ett flertal respon- denter ansåg det som en liten nackdel när barn med samma modersmål vänder sig till varandra om det hade hänt något, i stället för att söka hjälp hos pedago- gerna.
´´Har man för många som pratar samma språk, går de till varandra i stället för att prata svenska med oss´´.
Det respondenterna upplever är att antal barn med andra modersmål har mins- kat i deras verksamheter. Detta har skett på grund av att många invandrare har flyttat till andra kommuner. På båda förskolor finns det mellan 4–20 olika mo- dersmål i barngrupperna. Respondenterna menar att medvetenheten av olika språk och kulturer har ökat jämfört med förr samt att arbetssättet har förändrats.
Ett flertal respondenter berättar att förr har de använt sig bara av det svenska språket för att barnen skulle lära sig och utveckla svenskan så fort som möjligt.
22
De nämnde även att förr i tiden hade man en modersmålslärare som gick till ett annat rum och genomförde språkliga aktiviteter med barn på sitt eget mo- dersmål. Man fick dock ingen respons av vad som skett vid dessa tillfällen. De berättar även att barnen kände sig lite rädda för att prata sitt modersmål med varandra i verksamheten. Detta gjorde att barnens modersmål kom att försäm- ras. I dag har synsättet ändrats och de anser det viktigt att använda sig av alla språk som finns representerade i barngruppen. Modersmålet finns mycket mer synligt i dag än innan. Samtliga respondenter hävdar också att läroplanen för förskolan har ändrats över tid om hur pedagogerna skall arbeta med mångkul- turella frågor, något som gör att pedagogen bör tänka om i detta arbete.
´´Innan kom det en modersmålslärare som gick iväg med barnen som har andra modersmål än svenska. Vi visste inte hur de arbetade med det. I dag är det mycket med interaktion, att man jobbar och utvecklar tillsammans´´.
Alla respondenter har gått fördjupande utbildningar och anser det jätteviktigt att man som pedagog ska hålla sig uppdaterad hela tiden genom att läsa nya och aktuella forskningar, litteratur samt gå utbildningar som rör detta ämne. På så sätt kan man då arbeta medvetet, främja, stimulera och integrera barnens språk i verksamheten. De berättade även hur förhållningssättet har förändrats samt att de fick en helt annan syn på arbetet med språkutvecklingen hos fler- språkiga barn än den de hade från början.
´´Det är bra att ta extra utbildningar och hålla sig uppdaterad hela tiden. Man får mer energi och vill jobba lite mer med det. Man kommer att tänka på ett nytt sätt efteråt än man har gjort innan. På universitetet lär man sig yttepytte del om arbetet med flerspråkiga barn, inte hälften så mycket man får i verklig- heten. I böcker står det bara grunden, inga konkreta metoder eller arbetssätt.
Det får man hitta själv´´.
5.3 Utmaningar och förutsättningar
Bristen på utbildade flerspråkiga pedagoger och ett bättre samarbete med vård- nadshavarna var något som kom upp i varje intervju gällande resurser som be- hövs för att betona modersmålets betydelse i utveckling av det svenska språket.
Samtliga beskriver vikten av att ha en utbildad pedagog som kan tala flera språk, som har kunskap om vad förskolan innebär samt att ha en pedagogisk roll. Ett flertal respondenter uttrycker en oro över att många vårdnadshavare har svårt att förstå hur viktigt modersmålet är för deras barn för att kunna ut- veckla det svenska språket. Vårdnadshavarna förstår inte varför pedagogerna vill arbeta med deras modersmål och frågar ofta om deras barn pratar svenska än. Respondenterna upplever att vårdnadshavarna inte anstränger sig så
23
mycket för att barnen ska lära sig ett bra hemspråk, även att de belyser vikten av det.
´´Vi skulle behöva ha utbildade flerspråkiga pedagoger, inte personer som kan tala flera språk och som inte är insatta på förskolan. Det går inte och bara ge omsorg, utan behövs en pedagogisk tänkt och kunna vara behjälplig i alla undervisningssituationer, och stötta barnet. Den pedagogen ska även kunna vara en länk mellan oss vårdnadshavarna för att de ska kunna förklara för de och visa konkret varför modersmålet är viktigt´´.
´´Vi vill ha ett så bra som möjligt samarbete med föräldrarna för att känna sig mer insatta i arbetet samt delaktiga. Att de får känna att vi vill ta del av deras språk, kultur, och involvera de i vårt arbete´´.
Samtliga ansåg viktigt med vårdnadshavarnas delaktighet i verksamheten. De menar att med deras hjälp kan de tillsammans skapa en trygg språkmiljö för barnen, och hjälpa till med grunden för språkutvecklingen. De anser det svårt att veta om barnen med andra modersmål har brister i sitt språk, och om de behöver någon hjälp. Därför anser de att det är viktigt att ha en bra relation till vårdnadshavarna, föra dagliga samtal, utbyta informationer som rör barnet och prata kring detta.
´´Det är svårt att veta om barn med andra modersmål har något ´´fel´´ i språk- utvecklingen. Därför är det viktigt att bygga en relation med föräldrarna och ta upp detta, prata öppna om det då vi vill att barnet ska utveckla sitt språk´´.
Respondenterna beskriver det som viktigt även att redan från början behöver pedagogen vara tydlig med att introducera för vårdnadshavarna vad förskolan innebär, hur man tänker, vad man gör där, prata lite om arbetssättet, och inte minst förklara lite om det svenska samhället. Samtidigt som att även pedago- gen ska skapa en bild av deras kulturer och hur förskolan ser ut i deras hem- land, anses vara angeläget.
´´I arbetet med flerspråkiga barn är det också viktigt att vi tar vara på de olika kulturer och traditioner, att höra hur andra firar olika högtider´´.
Genom att alla går samma utbildning och även är SKUA (språk- ock kunskaps- utvecklande arbetssätt) -inspiratörer anser de ha fått ett annat perspektiv på språkets betydelse jämfört med sina kollegor. De uttrycker att det är jättesvårt att få tiden att räcka till, och hinna med att sprida den kunskapen vidare. De andra pedagogerna måste vara öppna och vilja ta till sig, samt ändra sitt arbets- sätt. Ett par respondenter tog upp bristen på utbildade pedagoger. I dag arbetar man med så mycket outbildad personal i förskolan, som kan påverka på ett bra eller dåligt sätt arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Därmed anser de att pedagogerna ska vara flexibla, vilja ändra sitt arbetssätt och anpassa sig.
24
´´Kollegialt lärande skulle vara bra för att kunna inspirera varandra. Att för- söka välja ut några kollegor som kan få mer fördjupat kunskap, men det är jättesvårt att skapa tillfälle för det, just att få tiden att sprida kunskapen vi- dare´´.
´´Man jobbar med så mycket outbildade, visa är väldigt bra och suger av sig och vill lära sig så mycket som möjligt, medan visa är inte intresserade alls.
Detta kan vara något som gör att bli lättare eller svårare i arbetet med språk- utvecklingen hos flerspråkiga barn´´.
5.4 Modersmålets relevans
Samtliga respondenter var eniga om att modersmålet har en stor betydelse för barnen. Det är jätteviktigt att barn i tidig ålder ska bli stärkt i sitt modersmål innan de utvecklar det nya språket. Språk och identitet anses viktiga för att kunna lära sig ett nytt språk. Respondenterna visar ett positivt förhållningssätt till barnens modersmål i samverkan med det svenska språket. Ingen av respon- denterna har upplevt några hinder för att barnen skulle kunna lära sig bra svenska när de använder sina modersmål. Snarare anser respondenterna det viktigt att barn först ska behärska ett bra modersmål. Genom att ha en bra bas och grund i modersmålet kommer barnen att ha en annan förståelse för hur språket byggs upp, samt lättare för att lära sig svenska. Något som framkom- mer ofta bland respondenternas svar är att de ser modersmålet som ett slags arv som är viktigt att förvara och fortsätta utveckla.
´´Har man en språksvårighet på sitt modersmål det blir inte så lätt att lära sig ett nytt språk. Det kommer att få samma problem i andra språket´´.
´´Modersmål är viktigt för deras identitet, för att kunna kommunicera med de- ras släktningar och familj, för att förstå hemkulturen. Barnen kommer att ha nytta av det när de blir större´´.
Alla ansåg det viktigt att uppmuntra barn som har samma modersmål till att våga prata sitt modersmål med varandra. De anser detta som en fördel då bar- nen kan stötta varandra och utveckla modersmålet tillsammans. Responden- terna hävdar även att i lek kan barnen byta språk, beroende på vem de leker och samtalar med.
´´Tillsammans kan de barnen som talar samma språk utveckla modersmålet genom att tala med sin kompis på förskolan, man kan känna tillhörighet, och bli trygg i att prata samma språk och få förståelse för sina kulturer. Som något negativt kan jag se att barn kan känna att de inte behöver lära sig svenska lika fort´´.
25
Som en nackdel i detta anser ett par respondenter, att de ofta inte förstår vad barnen säger till varandra samt att barnen inte utmanas att lära sig svenska lika snabbt. Dessa respondenter uttryckte även en oro inför barn som börjar gå på förskolan vid fem årsålder, då de inte har tillräckligt med tid för att bygga på barnens språk innan skolstarten.
´´Det kan ta tid för visa barn att lära sig det svenska språket när de kommer till förskolan vid 4–5 år. Man vill gärna hinna med lite äldre barn att bygga på deras språkutveckling, och det är svårt att inte tiden räcker. Man vill hinna och ge de så mycket som möjlighet´´.
Alla respondenter hävdar att det inte finns någon modersmålspedagog inom förskolan. En enstaka respondent berättar att det finns ett samarbete med en närliggande skola och att under vissa perioder kommer skolbarnen in, och läser för barn som talar samma modersmål. Dock anser alla att de kan stödja barnen i deras modersmål med hjälp av flerspråkig personal, vårdnadshavare, böcker, sånger, digitala verktyg, facebook grupper och vardagliga samtal. Alla respon- denter betonar vikten av att svenskan är det gemensamma språket som används i förskolan och att deras roll är att förstärka och utveckla det, men även att belysa de andra språk som finns.
´´Barnen tycker att språk är roligt och spännande oftast. De frågar mycket vad de olika saker heter på kompisens språk. Vi försöker att ta tillvara på alla mo- dersmål vi har. Vi lär oss ord på andra modersmål för att visa barn att vi kan också lite av deras modersmål för att känna sig bekväma och trygga´´.
5.5 Språkutveckling och stöd
Med språkutveckling menas språkutveckling för alla barn, det vill säga att det gäller mångfald. Respondenterna beskriver begreppet som stort, och upplever att ofta brukar man koppla det till flerspråkiga barn, medan de anser det viktigt även för svenska barn och barn med särskilda behov. Samtliga uttrycker att detta borde vara något som skulle komma på ett naturligt sätt i arbetet med alla barn, då detta är ett av pedagogernas uppdrag. Alla beskriver att pedagogen har en stor roll i arbetet med språkutvecklingen genom att utmana sig själv, lära på nytt, ta till sig aktuella forskningar då samhället har ändrats, förskolans läro- plan har reviderats, och därmed att arbetssättet i förskolan har ändrats.
´´Man skulle egentligen inte behöva tänka på själva begreppet, utan att det ska vara något självklart och komma på ett naturligt sätt i vårt arbete med alla barn´´.
Samtliga hävdar att i arbetet med språkutvecklingen, försöker de prata med barnen på ett naturligt sätt, så som att de skulle förstå vad de säger och menar,
