• No results found

Kursansvarig lärare: Mathias.Martinsson, e-post:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kursansvarig lärare: Mathias.Martinsson, e-post:"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kursinformation

Magisteruppsats, 15 hp Kurskod: 767A16

VT 2016

Kursansvarig lärare: Mathias.Martinsson, e-post: mathias.martinsson@liu.se

(2)

Allmänt

En magisteruppsats på SVS är ett självständigt examensarbete i något av ämnena Samhälls- och kulturanalys, Etnicitet eller Äldre och åldrande. Kort sagt ska du som student nu använda dig av och fördjupa de kunskaper som du tillägnat dig tidigare i utbildningen, och på det

kandidatprogram du tidigare gått. Du har därför utmärkta förutsättningar för att göra ett riktigt bra arbete. Vi utgår ifrån att varje uppsats ger ett kunskapsbidrag, som har ett intresse för en bredare publik. Uppsatserna är ett viktigt led i institutionens forsknings- och utvecklingsstrategi.

Genom uppsatserna kan vi också utveckla samarbetet med det omgivande samhället, och

examensarbeten är en utmärkt möjlighet för en organisation, ett företag eller en myndighet att få en fråga belyst. På samma sätt kan ett examensarbete vara ett utmärkt tillfälle för studenten att knyta kontakter med den delen av verkligheten som ligger utanför universitetets hägn. I det här dokumentet får du instruktioner om hur uppsatsarbetet ska genomföras.

Val av ämne sker inom ramen för de kunskapsområden, som konstituerar huvudområdet Samhälls- och kulturanalys, dvs social ordning, normalitet och avvikandets villkor, sociala och kulturella värden, livsvillkor och identiteter samt socialt ansvar, samförstånd och konflikt, eller inom ramen för något av huvudområdena Etnicitet eller Äldre och åldrande.

Arbetet kan vara såväl teoretiskt som empiriskt inriktat. Empiriska studier kan bygga på eget insamlat material och/eller sekundärdata. Den som så önskar kan bygga vidare på tidigare projektarbeten eller uppsatser. Du svarar själv för de kontakter med organisationer, företag etc.

som är nödvändiga för uppsatsprojektet, med undantag för om du utför ett regelrätt uppdrag åt någon.

Uppsatsen kan också bygga på uppdrag t.ex. i form av en utvärdering. Du ska samråda med handledaren både för att få klarsignal om att uppdraget kan ligga till grund för uppsatsarbetet och vid förhandling om avtal med uppdragsgivare. Dessa samråd är viktiga för att kunna avgöra om uppdraget kan fungera som ett led i en magisteruppsats. Institutionen påtar sig normalt inte något ekonomiskt ansvar i samband med uppdrag i form av examensarbeten. Även om

uppsatsen bygger på ett uppdrag måste den uppfylla de vetenskapliga kriterier som gäller för en akademisk magisteruppsats. I normalfallet procucerar man då en rapport som vänder sig till uppdragsgivaren, och en vetenskaplig uppsats, som granskas av examinator.

(3)

Kursens mål och innehåll enligt kursplanen Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

- med hög grad av självständighet formulera vetenskapligt förankrade problem, frågeställningar och utveckla idéer, välja för frågeställningen motiverade metoder, göra etiska bedömningar i relation till valda metoder i ett forskningssammanhang och/eller praktiska verksamheter

- självständigt designa och genomföra en avgränsad vetenskaplig studie, integrera kunskap, analysera ett material och dra slutsatser från analyserna

- muntligt och skriftligt kunna kommunicera sin studie, den underliggande kunskapen och sina slutsatser för såväl akademisk som annan publik

- värdera och kritiskt reflektera över den egna och andras studier med hänsyn till vetenskapliga, etiska och samhälleliga aspekter

Kursinnehåll

Kursen omfattar planering och genomförande av ett självständigt arbete i form av en

vetenskapligt förankrad empirisk eller teoretisk studie. I det självständiga arbetet används och fördjupas ämnesteoretiska och metodologiska kunskaper av relevans för något av

huvudområdena Samhälls- och kulturanalys, Äldre och åldrande eller Etnicitet.

Provkoder

IND1 – Delprov, 5 hp (UG) IND2 – Examination, 10 hp (UV)

(4)

Utförande

Uppsatsarbetet genomförs stegvis med handledning som undervisningsform. Du har själv ansvar för att driva kunskapsprocessen framåt. Processens olika moment är:
 val av ämne,

 PM, (utfört/påbörjat i kursen Vetenskaplig framställning och metod)

 delmanus omfattande ca 50% färdigställd text

 slutmanus,


 uppsatsseminarium,


 inlämning av godkänd uppsats

Två obligatoriska moment ingår i uppsatsarbetet, nämligen:

1. Framläggning av 30%-manus, inkluderande opposition 2. Framläggning av färdig uppsats, inkluderande opposition

Ni har med er ett PM från kursen Vetenskaplig framställning och metod. Utgå från detta PM i ert arbete. Uppsatshandledningen börjar vecka 14.

Deadline för inlämning av 30%-manus är fredagen vecka 16. Seminariebehandling av 30%- manus sker vecka 17. Handledare meddelar godkänt 30%-manus. Vad som motsvarar 30% är en bedömningsfråga givetvis, men ett riktmärke kan vara att 30% består i att man skrivit fram (skrivit fram, inte skrivit putsfärdigt) det mesta av det krafs som kommer före analysavsnittet, (alltså inledning, problemformulering, syfte, frågeställningar, avgränsningar, utpekande av material, urval, metod, etiska reflektioner, teoretisk ram), och att man samlat in lejonparten av sitt empiriska material.

Deadline för inlämning av slutmanus är fredag vecka 22. Uppsatsseminarierna går av stapeln i slutet av vecka 23. Dessa datum kan justeras i samråd med studerandegruppen, vid behov.

Rätt till handledning gäller bara per automatik under det läsår då man går kursen. Detta innebär att om du är registrerad, och har tilldelats en handledare för uppsatsarbetet, kommer dina handledningstimmar vara förbrukade vid utgången av vårterminen, om du inte formellt har dispens eller studieuppehåll, eller på annat sätt kommit överens med handledaren om en lösning.

Du har rätt att lämna din handledares namn som referens när du söker jobb eller dylikt.

Handledaren kan då t.ex. intyga graden av självständighet, hur deadline hållits, hur ev.

fältkontakter genomförts osv. Det är dock en god idé att först tillfråga handledaren.

Magisteruppsatsen genomförs med stort mått av självständighet. Uppsatsen skrivs i normalfallet enskilt, eller undantagsvis tillsammans med en annan magisterstudent inom SVS eller inom något annat masterprogram på ISV.
 Ni kan alltså högst vara två som samarbetar om samma uppsats. Om två studenter är författare, är det viktigt att det klart framgår i vad mån ni svarat i olika hög grad för uppsatsens skilda delar. Detta är en förutsättning för att kunna göra en

(5)

individuell examination. Det är också viktigt i kontakter med presumtiva arbetsgivare i meritvärderingen. Det samma gäller om ni söker forskarutbildning.

Kursansvarig meddelar den enskilde studenten när handledare utsetts. Handledaruppdraget omfattar ca 25 klocktimmar, vilket även omfattar timmar för lärarnas inläsning av manus i dess olika skeden samt handledarträffar och examination av ett annat arbete. Handledning kan ske både individuellt och i grupp. Om flera väljer näraliggande ämnen, kan handledare välja att exempelvis kombinera grupp- och individuell handledning, vilket kan ge fler

handledningstillfällen för varje student.

Framläggningsseminarium

Den slutliga examinationen av uppsatskursen sker genom att uppsatsen behandlas på ett seminarium. Syftet med oppositionen är att författare, opponenter samt övriga

seminariedeltagare ska få bättre förståelse av svårigheterna med att genomföra en undersökning och en vidgad uppfattning om alternativa sätt att tackla vetenskapliga problem. Det är viktigt att granskningen av uppsatserna sker i en konstruktiv anda. Ett kritiskt förhållningssätt innebär inte bara att söka fel, utan handlar snarare om att reflektera över t.ex. utgångspunkter,

frågeställningar, metod m.fl. Både svagheter och styrkor i uppsatsen ska belysas i konstruktiv anda.

Examinator leder seminarium genom att:


- presentera uppsats och författare
 - presentera opponenter


- ge författaren möjlighet att komma med korta tillrättalägganden - överlåta själva oppositionen till opponenterna

- därefter leda en fri diskussion

Examinatorn har en tämligen tillbakadragen roll under seminariet.

Examinatorn kan välja att ge kompletterande synpunkter eller att ställa kompletterande frågor mot slutet av seminariet om ytterligare klargöranden behövs efter opposition.

Checklista för opponenter

Seminariebehandlingen av magisterarbetet är avsedd att ge en givande diskussion kring arbetets innehåll och pröva dess kvalité genom att lyfta fram förtjänster och brister samt ta upp idéer om hur arbetet kan utvecklas. Seminariet bygger i huvudsak på opponentens insatser.

Opponenten inleder med en kort sammanfattning av arbetet. Det ger författaren och publiken en möjlighet att bedöma om opponenten har läst och i huvudsak förstått arbetet. För publiken som

(6)

inte alltid är lika påläst underlättar sammanfattningen också att följa med i den diskussion som sedan följer. Sammanfattningen bör inte ta mer än 10 minuter. Författaren skall tillfrågas om sammanfattningen i huvudsak stämmer. Därefter fortsätter den egentliga oppositionen. Inled gärna med att tala om hur du tänkt dig att lägga upp oppositionen. Som du vet sedan tidigare forum är en genomgång sida för sida både opedagogiskt och tidsödande. Gör en prioritering av vad du tar upp i första hand så att du säkert hinner med de viktigaste frågorna. Till din hjälp har du betygskriterierna samt kursplanens mål. Din uppgift är att leda diskussionen och se till att alla relevanta frågor kommer upp på seminariet. Vilka sakfrågor är viktiga att lyfta fram, vilka förtjänster och brister behöver särskilt påpekas, vilka oklarheter behöver redas ut, vad kunde ha gjorts annorlunda?

Seminariet skall utveckla arbetet vidare. Presentera din kritik på ett pedagogiskt sätt, som inbjuder till diskussion snarare än till försvar. Detta innebär t.ex. att du inte bara för fram en sak- kritik generellt, som författaren kanske inte förstår, utan istället pekar på konkreta exempel som visar på mönster i texten. Ge författaren möjlighet att utveckla sina svar i en dialog med dig. Var konstruktiv i din kritik. Även tung kritik går att presentera på ett konstruktivt sätt. Ge förslag på hur bristerna skulle kunna avhjälpas. Lägg inte tid på att påtala formaliafel. Markera dem du hittar i ditt manus, som du sedan lämnar över till författaren.

Som opponent har ni huvudsakligen två grupper att tillfredsställa: Uppsatsförfattaren/na och publiken. För uppsatsförfattarna är det här ett inlärningstillfälle. De är varken betjänta av påhopp eller att få reda på saker som de redan kan. Försök istället att genom frågor få igång en

diskussion om hur de kunde gjort istället och hur de skulle kunna gå vidare i sitt arbete. Var inte rädda för långa dialoger och för att stå på er i era åsikter. Förbered gärna uppsatsförfattarna på att ni avser att få igång akademiska stridigheter så att de inte tar angreppen för personligt, men avslöja helst inte frågorna för dem. Tänk på att positiv kritik är lika viktig som negativ sådan. En viktig uppgift för opponenterna är därför att lyfta fram vad som är bra med examensarbetet och varför.

Avsluta med ett sammanfattande omdöme där du både tar fram förtjänster och brister. Väcker arbetet idéer om framtida studier är det också bra att ta upp det i avslutningen. När opponentens del är slut bör det återstå ca 10 minuter för gemensam diskussion och eventuella frågor

/synpunkter från examinatorn. Lämna tillbaka det ex av uppsatsen där du gjort dina anteckningar inför oppositionen till författaren. Det är en bra hjälp inför slutjusteringen att få ditt exemplar där även detaljer som det inte fanns tid att ta upp på seminariet finns markerade.

Gör er opposition tydlig för åhörarna. Tänk på att de inte är så väl insatta i uppsatsarbetet, utan att ni kanske måste göra en kort redovisning före varje fråga som ni ställer. Oppositionen bör vara minst 30 minuter lång.

(7)

Följande delar bör ingå i oppositionen:

Problemformulering, bakgrund, syfte, frågeställningar. Är syftet rimligt, går frågeställningarna att besvara? Kunde man ha angripit problemet på ett annat sätt eller formulerat

frågeställningarna annorlunda? Är avgränsningar lämpligt gjorda? Har uppgiften brutits ned på ett bra sätt?

Teoriavsnitt/littteraturgenomgång. Hur är arbetet knutet till och motiverat utifrån teori, tidigare forskning och utredningar. Hur har författarna använt sig av och brutit ned resonemang till konkreta frågor? Granska klarhet och konsekvens i begreppsanvändning och formulering av definitioner.

Metoder och metodval. Är valen väl underbyggda och motiverade? Finns alternativ? Innehåller metodbeskrivningen den information en läsare behöver för att kunna värdera resultaten och slutsatserna av studien? Finns det något att invända mot författarens val av metod? Finns det ev.

andra intressanta angreppssätt? Diskuteras eventuella problem vid genomförandet av metoden?

Diskuteras etiska spörsmål i relation till metod, tillvägagångssätt, urval etc?

Resultat och resultatredovisning. Är resultatredovisningen överskådlig och informativ?

Diskuterar författarna vad den genomförda studien har för styrka och svagheter, t ex om resultaten är osäkra eller behäftade med vissa brister? Diskuteras datas kvalitet: validitet, reliabilitet och generaliserbarhet? Är slutsatserna rimliga i förhållande till kvaliteten på data?

Detaljgranska arbetsmetoder, statistiska beräkningar, tabeller, intervjucitat etc. Kopplar författarna tillbaka till syfte, sina frågeställningar, så det framgår i vilken utsträckning de är besvarade?

Helhetsbedömning. Gör en bedömning av arbetet i sin helhet. I vilken utsträckning hänger de olika delarna problemformulering, syfte, teori, metodval, urval, datainsamling, analys och diskussion ihop? Finns det en röd tråd som man kan följa genom arbetet? Beskriver

uppsatsarbetarna hela tiden varför de gör saker, hur de gör saker osv.? Har uppsatsen bidragit till att öka kunskapen om och förståelsen av det tema eller problemområde den avsett att belysa?

Slutomdöme. Oppositionen avslutas med en sammanfattande helhetsbedömning som fokuseras på arbetets förtjänster, med positiv och konstruktiv kritik. T ex värdet av arbetet vetenskapligt och praktiskt.

Formella synpunkter på uppsatsen. Akribi, språkbehandling, innehållsförteckning, referenser, litteraturförteckning. Denna punkt bör göras kort, t ex med generella omdömen som

exemplifieras. Alla upptäckta konstigheter skall istället samlas i en lista som lämnas över till uppsatsförfattarna i samband med genomgången. Citat, figurer och tabeller skall ha källa angiven. Är källorna rätt använda? Går det att spåra informationen bakåt? Har referenser och litteraturförteckning gjorts med noggrannhet och konsekvens? Vet läsaren vad författarna tycker och vad som kommer från vilka källor?

Avsluta gärna oppositionen med någon eller några diskussionsfrågor, som bjuder in seminariet.

(8)

Studenten har en vecka på sig efter slutseminariet att arbeta in opponentens och examinators kommentarer i texten. Det är den slutliga texten som ligger till grund för betyget.

Uppsatsen betygsätts med något av betygen Väl godkänd, Godkänd, Underkänd. Betygsättning diskuteras i examinatorskollegium. Examinerande lärare är densamma som examinatorn vid seminariet. Examinatorerna utses efter att manuskriptet på uppsatsen har lämnats in.

Examinator granskar uppsatsen med hjälp av Urkund.

(9)

Betygskriterier

För godkänd krävs att samtliga de moment som anges i kursinformationen som obligatoriska moment har genomförts.

Detta betyder att ni ska visa förmåga att:

• vetenskapligt förankra och motivera val av syfte och frågeställningar


• tydligt återge valda begrepp och teoretiska resonemang samt förmåga att relatera den egna studien till tidigare forskning av relevans för syfte / frågeställningar / resultat


• välja för frågeställningarna motiverade metoder och förmåga att med hög grad av självständighet genomföra en vetenskaplig studie


• kritiskt reflektera över metodval, genomförande och resultat


• föra en etiskt reflekterad diskussion över metodval, genomförande och resultat


• på ett kritiskt reflekterat sätt värdera en annan students uppsatsarbete (opposition)


• vetenskapligt försvara och diskutera det egna arbetet För väl godkänd krävs att ni dessutom har visat:

• hög grad av självständighet i val av syfte, frågeställningar och motivering av vald ansats


• originalitet i val av frågeställningar, metod eller analys


• utvecklad förmåga till kritisk reflektion och integrering av kunskaper från olika källor i relation det egna arbetet


• utvecklad förmåga att kritiskt reflektera över ett annat examinationsarbete

• utvecklad förmåga att skriftligt framställa uppsatsarbetet på ett välstrukturerad, stringent och stilistiskt elegant sätt


• förmåga att genomföra en studie inom ramen för den tid som uppsatsarbetet ska genomföras (deadline)

(10)

En uppsatsmall för uppsatsens formgivning skall finnas på SVS hemsida.

Uppsatsen omfattar ca 50 sidor brödtext (+-10 sid) för en person, ca 70 sidor (+-10 sid) för två personer. Smärre avvikelser kan accepteras om det är befogat. Pagineringen räknas från och med sida 1 som är den sida där inledningen till uppsatsen börjar. Har du bilagor så läggs dessa efter referenslistan och räknas inte in i sidoantalet.

Efter titelsidan skall du foga in ett abstract på engelska (max 1 000 tecken med blanksteg, vilket är ca 130 ord). Detta Abstract är obligatoriskt skall inledas med uppsatsens titel och undertitel översatta till engelska. Abstractet skall avslutas med uppräkning av Keywords, max 7 st, på svenska och engelska.

Uppsatsen avslutas med en sammanfattning omfattande 1-2 sidor, på svenska eller engelska, vilken läggs mellan slutdiskussion och referenser, och är obligatorisk. Sammanfattningen är inte samma sak som avslutande diskussion.

Du står själv för eventuella kostnader i samband med fältarbete.

Under seminariet får du kommentarer av examinator och opponent. Om du får instruktioner från examinator om kompletteringar - krav för godkänt - måste du införa de ändringar som

examinator kräver. Du kan arbeta in övriga kommentarer och förslag som examinator och opponent bidragit med. Slutgiltigt betyg sätts efter bedömning av den reviderade uppsatsen.

Examinator tillsänds den reviderade (helt färdiga) uppsatsen senast en vecka efter framläggningen. Därefter sätts betyg: U, G eller VG.

När du fått ett positivt besked från examinator, lämnar du in den helt färdiga uppsatsen till programadministratör Gunilla Bygdén, via mail. Filformat *.pdf eller *.docx

Betyget läggs in i LADOK efter att du lämnat in din uppsats till administratör. Då förses uppsatsen med ett ISRN-nummer, och du får tillbaks uppsatsen med detta ifyllt.

Elektronisk Press (Electronic Press – EP)
 www.ep.liu.se

När du fått betyget infört i LADOK och fått tilbaks upppsatsen (med ISRN-nummer) ska du lägga upp den på Elektronisk Press hemsida. För att göra detta måste du skriva på ett

publiceringsgodkännande och lämna till administratör. Uppsatsen måste i detta skede vara i pdf- format.

Tryckning i pappersformat ombesörjer du själv – om du vill. Vill du trycka upp din uppsats själv går det bra på valfritt tryckeri. Vi har samarbete med LiU-Tryck.

(11)

Copyright


Institutionen och författaren har gemensamt copyright. Författaren har utöver denna publicering rätt att efter eget gottfinnande publicera arbetet på annat sätt.

Sektretessbeläggning av uppsatsen:
 Om en uppsats behandlar känsliga frågor kan den part som lämnat ut dessa uppgifter ibland önska att uppsatsen ska hemligstämplas. Den aktuella

informationsgivaren (t.ex. företag, myndighet, organisation) ska då skicka en skriftlig ansökan till prefekten på ISV med önskemål om att uppsatsen ska sekretessbeläggas. Detta brev ska vara inlämnat innan uppsatsen blir godkänd. Brevet ska innehålla följande punkter: Vilken uppsats det gäller och vem som skrivit uppsatsen, samt anledning till att sekretessbeläggningen önskas och hur lång tid uppsatsen önskas bli hemligstämplad (Maximal tid är 5 år).

References

Related documents

Syftet med fördjupningen om lastbilsförares sociala villkor är att få kunskap om vilka villkor förarna arbetar under och vilka skillnader som kan finnas mellan förare som kör

• Indikator 3: Andelen abonnemang för fast telefoni i relation till det totala antalet abonnemang för både fast telefoni och mobiltelefoni. • Uppföljning: Utifrån uppgifter

att firmatecknare och fullmaktstecknare för Skånes Kommuner ska vara ordförande Patric Åberg och förbundsdirektör Nina Mårtensson (förutsatt att anställningsavtal tecknas

Den underliggande bergarten utgör en risk för radongas men mäktigheten på leran medför att risken minskar då leran begränsar genomsläppligheten vilket även utförda

Styrelsen utser Anna Wittgren som efterträdare till Ann Nyström och Eva-Marie Hagström som efterträdare till Jimmy Ekborg i Tourism in Skånes styrelse fram tills Skånes

• Redogör för innehållet i intervjun, alltså vad informanterna har berättat för er om normalitet och avvikandets villkor, i förhållande till det fokus ni valt.. Med hjälp av era

Följ också de bedömningskriterier som gäller för skriftliga arbeten för kunskapsområde 1 (se särskilda G-kriterier för gestaltning). Gruppuppgiften ska senast den 9/9 kl.

Vi kan inte utgå från att alla ungdomar har en mobiltelefon med möjlighet att filma, och för att undvika att synliggöra ekonomiska ojämlikheter i gruppen kommer projektet köpa in