Bild 1
Diskursanalys:
vetenskaplig teori och metod
Anna Malmquist leg. psykolog, doktor i psykologi
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 2
Dagens upplägg
• Diskursanalysens vetenskapliga utgångspunkter
• Diskursanalysens uppgift
• Olika former av diskursanalys – Konversationsanalys – Diskurspsykologi – Foucauldian discourse analysis
• Praktiskt exempel – diskurspsykologi
• Arbete med egna intervjuer
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 3
Vetenskapsfilosofiska utgångspunkter
• Teori och metod nära sammankopplade
• Socialkonstruktionistisk epistemologi (och ontologi)
• Poststrukturalistisk språkfilosofi
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 4
Fyra socialkontruktionistiska premisser
• En kritisk inställning till självklar kunskap – Verkligheten är tillgänglig för oss genom våra kategorier,
inte spegelbilder av verkligheten ”därute”
• Historisk och kulturell specificitet
– Vår syn på och förståelse för världen är alltid kulturellt och historiskt specifik
• Samband mellan kunskap och sociala processer – Kunskap frambringas i social interaktion
• Samband mellan kunskap och social handling – Hur kunskap och sanning konstrueras påverkar vilka
handlingar som blir möjliga och vilka som förblir otänkbara Efter Vivien Burr (1995), An introduction to social constructionism
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 5
Kritik mot socialkonstruktionismen
• ”allt flyter”, kunskapsrelativism
• Skillnader mellan den ”sociala” och den
”naturliga” världen
• Bromskloss för både epistemologiska och ontologiska socialkontruktionistiska antaganden om den ”naturliga” världen
Enligt Sören Barlebo Wenneberg (2000) Socialkonstruktivism
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 6
Poststrukturalism
• Språkfilosofisk utgångspunkt att vårt tillträde till verkligheten alltid går genom språket
– Den fysiska världen får betydelse genom diskurs – Den sociala världen konstrueras genom språket
• Framvuxen ur strukturalismen – Ferdinand de Saussure
– Förhållandet mellan språk och verklighet är godtyckligt (arbiträrt)
– Varje tecken (ord) har en bestämd plats i förhållande till andra tecken
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 7
Poststrukturalism, forts.
• ”den språkliga vändningen” från 1950-talet
• Enligt poststrukturalismen har tecknen inte så låsta positioner till varandra
• Strukturen är tillfällig och kan vara motsägelsefull
• Strukturen skapas, reproduceras och förändras genom användningen av språket (diskursiva praktiker)
• Språket är strukturerat i mönster eller diskurser
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 8
”Diskurs”?
• ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)” (Winther Jorgensen & Phillips, 2000, Diskursanalys)
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 9
Diskursanalysens uppgift
• Vi kan aldrig nå utanför diskursen ->
diskurserna i sig är föremål för analysen
• Vilka mönster finns i sätten att tala eller skriva?
• Vilka sociala konsekvenser får olika diskursiva framställningar av verkligheten?
• Vilka är ”självklarheterna” som upplevs som naturliga?
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 10
Diskursanalytisk karta
Vardagsdiskurs Abstrakt diskurs
Konversationsanalys Diskurspsykologi
Kritisk diskursanalys
Foucauldian discourse analysis Laclau & Mouffes
diskursteori
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 11
Konversationsanalys (CA)
• Naturligt tal, tal-i-interaktion
• Hur talet är organiserat: turtagning, överlappande tal, reparationer, initiering och avslut av ett specifikt ämne, hälsning, frågor, inviter, uppmaningar etc.
• Adjacency pairs, ex. fråga-svar
• Traditionen grundades av Harvey Sack
• ”Talk is action, not communication” (Edwards, 1995)
• Kontexten är det omedelbara tidigare sagda
• Detaljerade transkriptioner, med intonation, takt, betoning, pauser, överlappande tal etc.
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 12
Exempel på enkel transkription
Från Smith (2003) Qualititative psychology
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 13
Exempel på detaljerad transkription
Från Smith (2003), Qualitative psychology
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 14
Diskurspsykologi
• Den språkliga vändningen kom senare i psykologin
• Jonathan Potter & Margaret Wetherell, 1987
• Utmanar mainstream-psykologins föreställning om språket som kognitiva representationer
• I diskurspsykologin ses talet som orienterat mot sammanhanget, det är kontextualiserat
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 15
forts…
• Tal som sociala handlingar, performativa dimensioner av tal
• Psykologiska koncept som fördomar, identitet, minne, tillit är i diskurspsykologin sådant vi gör snarare än är eller har
• Hur används diskursiva resurser och med vilken effekt?
• Initialt användes naturliga data, av praktiska och etiska skäl mer och mer semi-strukturerade intervjuer
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 16
Arbetsgången
• Transkribera inspelat tal i sin helhet (enklare än CA)
• Läs igenom hela materialet utan att analysera
• Koda materialet efter forskningsfrågan
• Analysera, uppmärksamma mönster i sätt att prata (terminologi, stil, grammatisk karaktär, metaforer)
• Skriv samman resultatet
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 17
Analytiska verktyg
• Tolkande repertoarer: “a lexicon or register of terms and metaphors drawn upon to characterize and evaluate actions and events” (Potter &
Wetherell, 1987, Discourse and social psychology)
• Accounts: hur vi använder excuses, justifications, apologies, requests och disclaimers för att rättfärdiga vår ståndpunkt
• Diskursiva strategier för att framstå som trovärdiga, t.ex. livligt berättande, vaga formuleringar, extremfallsformulering (Edwards &
Potter, 1992, Discursive psychology)
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 18
Foucauldian discourse analysis
• Identifierar diskursiva resurser som finns tillgängliga i en kontext
• Vilka slags objekt och subjekt konstrueras inom diskursen?
• Vilka sätt att handla på blir möjliga i en viss position?
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 19
Analys i 6 steg
1. Hur är det diskursiva objektet konstruerat?
- Identifiera alla delar av texten där studieobjektet återfinns
2. Utifrån vilka olika diskurser omtalas objektet?
- Fokusera skillnader i hur objektet beskrivs 3. Varför konstrueras objektet just så just då?
- Fokusera vad som kan komma talaren till gagn genom sitt sätt att prata
Efter Carla Willig (2008) Qualitative research in psychology
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 20
Forts…
4. Från vilken subjektsposition talar personen?
- Likväl som objekt skapas i diskursen så skapas även subjekt
5. Hur ser relationen ut mellan diskurs och praktik?
- Undersök vilka möjliga handlingsutrymmen diskursen rymmer
6. Vilka tankar, känslor och erfarenheter blir möjliga i en viss subjektsposition?
- De diskursiva positionerna påverkar inte bara hur vi agerar utan också hur vi känner och tänker
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 21
Diskursanalytiska problem
• Reflexivitet – om verkligheten är socialt skapad och sanningar är diskursivt producerade, hur ska vi då förhålla oss till forskningsresultaten?
• Forskaren har en position i förhållande till det undersökta, en annan position skulle ge andra resultat
• Kvalitetskriterier: genomskinlighet och trovärdighet
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 22
Exempelstudie – diskursiv psykologi
Malmquist, Anna (2007) Psykologförbundet och regnbågsfamiljerna – en diskursanalytisk studie av konfliktpunkter mellan Sveriges Psykologförbund och homosexuellas familjebildningar. Linköpings universitetet: examensuppsats.
Malmquist, Anna & Zetterqvist Nelson, Karin (2008) Diskursiv diskriminering av regnbågsfamiljer. En analys av argument mot likställande av homo- och heterosexuellas föräldraskap. Socialvetenskaplig tidskrift, vol. 15(3-4), s. 315-331.
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 23
Bakgrund
• Psykologförbundet var remissinstans inför lagändringar om homoadoption (2001) och assisterad befruktning för lesbiska par (2004)
• Psykologförbundet sa ”nej” till gemensam adoption för homosexuella par
• De sa ”ja” till assisterad befruktning för lesbiska par, men föreslog att den kvinna som inte föder barnet ska benämnas som
”förälder”, inte som ”mor”
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 24
Om studien
• 9 seminstrukturerade intervjuer med personer som funnits i ledningen för psykologförbundet (i dess styrelse eller som anställd på dess kansli) vid tiden för författandet av endera eller båda remissvaren
• 4 av intervjupersonerna hade också undertecknat remissvaren
• Syftet med uppsatsen var att ”närmare undersöka och skapa en fördjupad förståelse för Sveriges Psykologförbunds argument och ställningstaganden i frågor som rör homosexuellas familjebildningar.”
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 25
Arbetet med datamaterialet
• Intervjuerna transkriberades i sin helhet
• Genomläsning av hela materialet
• En indexerande sammanfattning gjordes av varje intervju
• Varje informants svar på varje fråga sammanfattades
• I processen upptäcktes ett genomgripande mönster av två sätt att tala om homofamiljer som problematiska…
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 26 ..diskurserna ”utifrån” och ”inifrån” var relaterade till varsitt lagförslag
• En diskurs om svårigheter som tillförs familjen utifrån, i form av negativa samhällsattityder till homosexualitet, var retoriskt användbar i argumentation mot homoadoptioner.
• Frågan om assisterad befruktning för lesbiska par framställdes som problematisk genom argumentation som knyts till svårigheter som tillstöter inifrån familjen.
Genom att jämföra den lesbiska familjen mot en heterosexuell norm skapas föreställningar om problem som kretsar kring ett underskott av män och ett överskott av kvinnor som föräldrar.
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 27 Utifrån: samhällets attityder till homosexualitet
...så skulle man då åstadkomma en.. en viss risk för att ytterligare då belasta barnets situation. Att bli alltså typ, det här vanliga, att.. att.. att man uppfattas.. att det uppfattas väldigt, om man säger, udda och knepigt av kamrater och omgivning att.. i skola och annat.. att man då har två mammor eller två pappor (mm). IP 8
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 28 Utifrån: samhällets attityder till homosexualitet
...så skulle man då åstadkomma en.. en viss risk för att ytterligare då belasta barnets situation. Att bli alltså typ, det här vanliga, att.. att.. att man uppfattas.. att det uppfattas väldigt, om man säger, udda och knepigt av kamrater och omgivning att.. i skola och annat.. att man då har två mammor eller två pappor (mm). IP 8
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 29 Adoptivbarnets ”dubbla annorlundaskap”
…alltså rent generellt kan man ju utgå ifrån att barn som rycks upp från sin egen bakgrund (mm) och, tänk dig själv, ett kolsvart barn ifrån mörkaste Afrika som placeras i en familj uppe i.. i Norrland (mm), där det kanske inte finns några fler (mm) färgade barn, då (mm), det är klart att det finns en större påfrestning för dessa barn om det dessutom skulle hamna i en minoritet bland homosexuella par, till exempel, det är klart att det blir en pålastning (mm), att förhålla sig till (mm).
IP 4
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 30 Adoptivbarnets ”dubbla annorlundaskap”
…alltså rent generellt kan man ju utgå ifrån att barn som rycks upp från sin egen bakgrund (mm) och, tänk dig själv, ett kolsvartbarn ifrån mörkaste Afrika som placeras i en familj uppe i.. i Norrland(mm), där det kanske inte finns några fler (mm) färgade barn, då (mm), det är klart att det finns en större påfrestning för dessa barn om det dessutom skulle hamna i en minoritet bland homosexuella par, till exempel, det är klart att det blir en pålastning (mm), att förhålla sig till (mm).
IP 4
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 31 Adoptivbarnets ”dubbla annorlundaskap”
…alltså rent generellt kan man ju utgå ifrån att barn som rycks upp från sin egen bakgrund (mm) och, tänk dig själv, ett kolsvartbarn ifrån mörkaste Afrika som placeras i en familj uppe i.. i Norrland(mm), där det kanske inte finns några fler (mm) färgade barn, då (mm), det är klart att det finns en större påfrestningför dessa barn om det dessutom skulle hamna i en minoritetbland homosexuella par, till exempel, det är klart att det blir en pålastning (mm), att förhålla sig till (mm).
IP 4
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 32
Jag tror att när det gäller homosexuella familje..liksom..bildningar, då kan man kanske titta på ytterligare.. det är en annan.. det är någon dimension där som vi inte riktigt är klara över än riktigt. IP 5
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 33 Påfrestningar utifrån vid assisterad befruktning?
Ja, för att de.. det ligger ju på ett helt annat plan (okej). Mm. Eftersom du styr över dig själv (mm) och hur du liksom gör de.. det är ju helt upp till dig själv egentligen (mm), men att.. att låta ett barn komma ifrån utsatta förhållanden och in i en situation som vi inte vet är bra för dem eller ej, det är en annan sak (mm). Men ditt eget val, alltså vad du gör med din kropp (mm), de.. det kan ju egentligen ingen annan ha en åsikt om. IP 4
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 34 Påfrestningar utifrån vid assisterad befruktning?
Ja, för att de.. det ligger ju på ett helt annat plan (okej). Mm. Eftersom du styr över dig själv (mm) och hur du liksom gör de.. det är ju helt upp till dig själv egentligen (mm), men att.. att låta ett barn komma ifrån utsatta förhållanden och in i en situation som vi inte vet är bra för dem eller ej, det är en annan sak (mm). Men ditt eget val, alltså vad du gör med din kropp (mm), de.. det kan ju egentligen ingen annan ha en åsikt om. IP 4
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 35 Påfrestningar utifrån vid assisterad befruktning?
Ja, för att de.. det ligger ju på ett helt annat plan (okej). Mm. Eftersom du styr över dig själv (mm) och hur du liksom gör de.. det är ju helt upp till dig själv egentligen (mm), men att.. att låta ett barn komma ifrån utsatta förhållanden och in i en situation som viinte vet är bra för dem eller ej, det är en annan sak (mm). Men ditt eget val, alltså vad du gör med din kropp (mm), de.. det kan ju egentligen ingen annan ha en åsikt om. IP 4
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 36
Inifrån: mammor och pappor som olika
Jao, du. De har ju väldigt mycket en gemensam funktion, men de har också olika funktioner, och det är ju framförallt det här att vara identifikationsobjekt för barnet (mm), men att skapa trygghet och närhet o.. och så det har de ju ett gemensam.. alltså där har de ju.. det gör de ju båda två (mm). Men det här att man är olika kön ger ju barnet olika bitar i sin utveckling (mm) att identifiera sig med (mm). Och det är väl en utav de ståndpunkterna som Psykologförbundet har, det är ju att barn som lever ihop med två likadana föräldrar (mm), får ju inte det tillgodosett. IP 4
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 37
Inifrån: mammor och pappor som olika
Jao, du. De har ju väldigt mycket en gemensam funktion, men de har också olika funktioner, och det är ju framförallt det här att vara identifikationsobjekt för barnet (mm), men att skapa trygghet och närhet o.. och så det har de ju ett gemensam.. alltså där har de ju.. det gör de ju båda två (mm). Men det här att man är olika kön ger ju barnet olika bitar i sin utveckling (mm) att identifiera sig med (mm). Och det är väl en utav de ståndpunkterna som Psykologförbundet har, det är ju att barn som lever ihop med två likadana föräldrar (mm), får ju inte det tillgodosett. IP 4
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 38
Inifrån: mammor och pappor som olika
Jao, du. De har ju väldigt mycket en gemensam funktion, men de har också olika funktioner, och det är ju framförallt det här att vara identifikationsobjekt för barnet (mm), men att skapa trygghet och närhet o.. och så det har de ju ett gemensam.. alltså där har de ju.. det gör de ju båda två (mm). Men det här att man är olika kön ger ju barnet olika bitar i sin utveckling (mm) att identifiera sig med (mm). Och det är väl en utav de ståndpunkterna som Psykologförbundet har, det är ju att barn som lever ihop med två likadana föräldrar (mm), får ju inte det tillgodosett. IP 4
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 39 Underskott av män: ingen man för pojken att identifiera sig med
…det finns bara kvinnor (mm) i hel.. kryllar av dem överallt.. så kan det ju bli problem för små pojkar att tänka sig det här att man inte får leka med krigsleksaker eller att man får liksom inte finns förståelse. Så de.. det är mer det här.. men det måste... de.. det kanske inte behöver hämma totalt.. men jag tror att pojkar leker annorlunda generellt än vad flickor gör (mm), … men det gäller ju att föräldrar vill sina barns bästa (mm), någonstans (mm), och ..
försöker kanske hitta andra förebilder eller skapa relationer eller hur man nu kan lösa det, men det kanske inte är något sådant där att myndigheterna måste vara involverade eller att det finns någon slags, ja om de.. om man tänker så här, för vissa sammanhang så finns det någon slags så här att man jourhavande kompis, då skulle man kunna tänka sig några [skratt] där det fanns liksom i lesbiska..
för lesbiska kvinnor man kunde höra av sig till.. det finns liksom män som man kan få kontakt med som kan vara kompispappa eller vad man ska nu kunna kalla det för. IP 5
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 40 Underskott av män: ingen man för pojken att identifiera sig med
…det finns bara kvinnor (mm) i hel.. kryllar av dem överallt.. så kan det ju bli problem för små pojkar att tänka sig det här att man inte får leka med krigsleksaker eller att man får liksom inte finns förståelse. Så de.. det är mer det här.. men det måste... de.. det kanske inte behöver hämma totalt.. men jag tror att pojkar leker annorlunda generellt än vad flickor gör (mm), … men det gäller ju att föräldrar vill sina barns bästa (mm), någonstans (mm), och ..
försöker kanske hitta andra förebilder eller skapa relationer eller hur man nu kan lösa det, men det kanske inte är något sådant där att myndigheterna måste vara involverade eller att det finns någon slags, ja om de.. om man tänker så här, för vissa sammanhang så finns det någon slags så här att man jourhavande kompis, då skulle man kunna tänka sig några [skratt] där det fanns liksom i lesbiska..
för lesbiska kvinnor man kunde höra av sig till.. det finns liksom män som man kan få kontakt med som kan vara kompispappa eller vad man ska nu kunna kalla det för. IP 5
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 41 Underskott av män: ingen man som flickan ser sin mamma åtrå
Ähh.. barn behöver föräldrar som älskar dem. Barn behöver föräldrar som älskar, det vill säga, som har förmåga att vända sig utanför sig själv (mm). Och där är ju.. det är ju därför du är här idag, så att säga, det är ju.. för mig så förstår jag att vända sig utanför sig själv i.. i.. i en sexuell relation innebär också att man vänder sig utanför den.. att man vänder sig utanför det egna könet och vänder sig över könsgränsen (okej). Och i min förståelse utav.. utav familjen och föräldraskapet så innebär det att om man väljer att bejaka en sexualitet som inte sträcker sig över könsgränsen (mm), då.. då har man valt att att avstå från föräldraskapet (mm). Och då.. och det är ju.. det är ju en moralisk fråga, så att säga (mm). IP 3
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 42 Underskott av män: ingen man som flickan ser sin mamma åtrå
Ähh.. barn behöver föräldrar som älskar dem. Barn behöver föräldrar som älskar, det vill säga, som har förmåga att vända sig utanför sig själv (mm). Och där är ju.. det är ju därför du är här idag, så att säga, det är ju.. för mig så förstår jag att vända sig utanför sig själv i.. i.. i en sexuell relation innebär också att man vänder sig utanför den.. att man vänder sig utanför det egna könet och vänder sig över könsgränsen (okej). Och i min förståelse utav.. utav familjen och föräldraskapet så innebär det att om man väljer att bejaka en sexualitet som inte sträcker sig över könsgränsen (mm), då.. då har man valt att att avstå från föräldraskapet (mm). Och då.. och det är ju.. det är ju en moralisk fråga, så att säga (mm). IP 3
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 43 Överskott av kvinnor: hon kan inte vara
”mamma”,
Alltså, man kan ju inte kalla henne mor, för hon är ju inte mor. En mor är ju någon som har fött ett barn, eller tagit på sig att gå in i rollen för den som har fött ett barn. Och precis som vi pratade om barns behov, barn har ju behov utav att ha en mor (mm). Sedan så finns det ju andra signifikanta vuxna naturligtvis, som är viktiga (mm), men de har ju alltid specifika benämningar (mm). Alltså, det är ju ett grundskott mot språket, så att säga (mm), att hävda att det skulle finnas..
nu finns det plötsligt två mödrar. IP 3
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 44 Överskott av kvinnor: hon kan inte vara
”mamma”,
Alltså, man kan ju inte kalla henne mor, för hon är ju inte mor. En mor är ju någon som har fött ett barn, eller tagit på sig att gå in i rollen för den som har fött ett barn.Och precis som vi pratade om barns behov, barn har ju behov utav att ha en mor (mm). Sedan så finns det ju andra signifikanta vuxna naturligtvis, som är viktiga (mm), men de har ju alltid specifika benämningar (mm). Alltså, det är ju ett grundskott mot språket, så att säga (mm), att hävda att det skulle finnas..
nu finns det plötsligt två mödrar. IP 3
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 45
hon kan inte vara ”pappa”,
…om det är två kvinnor.. och man, alltså, om man tittar på något sätt normalt, eller någon slags vanligaste situation, är att det finns en man och en kvinna.. så.. i psykologiskt hänseende så har jag ju svårt att.. att se att den ena kvinnan är fullt ut mamma och den andra kvinnan är fullt ut pappa. IP 8
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 46
hon kan inte vara ”pappa”,
…om det är två kvinnor.. och man, alltså, om man tittar på något sätt normalt, eller någon slags vanligaste situation, är att det finns en man och en kvinna.. så.. i psykologiskt hänseende så har jag ju svårt att.. att se att den ena kvinnan är fullt ut mamma och den andra kvinnan är fullt ut pappa. IP 8
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 47
alltså får vi kalla henne ”förälder”
…med en insemination.. alltså man får ett.. ett barn inom förhållandet, då.. då är det ju ändå att den ena är biologisk mamma (mm), den andra i bästa fall blir ju en psykologisk mamma.. eller en.. en någon. Och jag kan förstå att det finns inget begrepp för detta eftersom det är en liksom ny företeelse (mm) och i brist på att..
samtidigt så känns det lite så här att men det .. det är ing.. eftersom den biologiska mamman finns där så blir det svårt att.. jag kan tycka det blir mer rätt att det blir
”förälder”, … jag tycker mo.. en mor kanske är lite.. att det blir lite starkt att säga det.. det kan vara så bästa fall… IP 5
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 48
alltså får vi kalla henne ”förälder”
…med en insemination.. alltså man får ett.. ett barn inom förhållandet, då.. då är det ju ändå att den ena är biologisk mamma (mm), den andra i bästa fall blir ju en psykologisk mamma.. eller en.. en någon. Och jag kan förstå att det finns inget begrepp för detta eftersom det är en liksom ny företeelse (mm) och i brist på att..
samtidigt så känns det lite så här att men det .. det är ing.. eftersom den biologiska mamman finns där så blir det svårt att.. jag kan tycka det blir mer rätt att det blir
”förälder”, … jag tycker mo.. en mor kanske är lite.. att det blir lite starkt att säga det.. det kan vara så bästa fall… IP 5
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 49
alltså får vi kalla henne ”förälder”
…med en insemination.. alltså man får ett.. ett barn inom förhållandet, då.. då är det ju ändå att den ena är biologisk mamma (mm), den andra i bästa fall blir ju en psykologisk mamma.. eller en.. en någon. Och jag kan förstå att det finns inget begrepp för detta eftersom det är en liksom ny företeelse (mm) och i brist på att..
samtidigt så känns det lite så här att men det .. det är ing.. eftersom den biologiska mamman finns där så blir det svårt att.. jag kan tycka det blir mer rätt att det blir
”förälder”, … jag tycker mo.. en mor kanske är lite.. att det blir lite starkt att säga det.. det kan vara så bästa fall… IP 5
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 50
alltså får vi kalla henne ”förälder”
…med en insemination.. alltså man får ett.. ett barn inom förhållandet, då.. då är det ju ändå att den ena är biologisk mamma (mm), den andra i bästa fall blir ju en psykologisk mamma.. eller en.. en någon. Och jag kan förstå att det finns inget begrepp för detta eftersom det är en liksom ny företeelse (mm) och i brist på att..
samtidigt så känns det lite så här att men det .. det är ing.. eftersom den biologiska mamman finns där så blir det svårt att.. jag kan tycka det blir mer rätt att det blir
”förälder”, … jag tycker mo.. en mor kanske är lite.. att det blir lite starkt att säga det.. det kan vara så bästa fall… IP 5
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 51
Och jag tror att det blir en viss skillnad (mm).
För det är väldigt ursprungligt hos människan det här med ens egen avkomma (mm), jag tror det (mm). IP 7
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 52
Och jag tror att det blir en viss skillnad (mm).
För det är väldigt ursprungligt hos människan det här med ens egen avkomma (mm), jag tror det (mm). IP 7
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 53
Sammanfattningsvis
• Biologi ställs mot psykologi, kvinnlighet ställs mot manlighet
• Den biologiska modern som den viktigaste föräldrafunktionen
• Barn anses behöva precis en (men inte fler) kvinna och en (men inte fler) man, två kvinnor innebär underskott av män och överskott av kvinnor
• En kvinna och en man är just vad bygger upp den heterosexuella normen
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 54 Subjektspositioner i förhållande till samhällsattityder
• Och personligen är jag ju ganska, så att säga, eller känner mig ganska fördomsfri, liberal i sådana här sammanhang, va. IP 8
• …men alltså det är attityder (mm) som är relativt djupt förborgade och som man inte uttrycker, för man har lärt sig att man inte ska uttrycka (mm) det på det här sättet (nej, just det, just det). IP 1
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 55 Subjektspositioner i förhållande till samhällsattityder
• Och personligen är jagju ganska, så att säga, eller känner mig ganska fördomsfri, liberal i sådana här sammanhang, va. IP 8
• …men alltså det är attityder (mm) som är relativt djupt förborgade och som maninte uttrycker, för man har lärt sig att maninte ska uttrycka (mm) det på det här sättet (nej, just det, just det). IP 1
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
Bild 56 Nu är det din tur! Foucauldiansk- inspirerad analys av ditt eget material
1. Välj ett diskursivt objekt – det du är intresserad av att undersöka i texten. Identifiera några avsnitt i texten där objektet återfinns. Hur är det diskursiva objektet konstruerat?
2. Utifrån vilka olika diskurser omtalas objektet?
Finns det skillnader i hur objektet beskrivs i olika delar av materialet?
3. Varför konstrueras objektet just så just då? Hur gagnar det talaren att tala just då, just då?
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________