• No results found

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Diskursanalys: vetenskaplig teori och metod. Dagens upplägg. Vetenskapsfilosofiska utgångspunkter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bild 1. Bild 2. Bild 3. Diskursanalys: vetenskaplig teori och metod. Dagens upplägg. Vetenskapsfilosofiska utgångspunkter"

Copied!
19
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bild 1

Diskursanalys:

vetenskaplig teori och metod

Anna Malmquist leg. psykolog, doktor i psykologi

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 2

Dagens upplägg

• Diskursanalysens vetenskapliga utgångspunkter

• Diskursanalysens uppgift

• Olika former av diskursanalys – Konversationsanalys – Diskurspsykologi – Foucauldian discourse analysis

• Praktiskt exempel – diskurspsykologi

• Arbete med egna intervjuer

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 3

Vetenskapsfilosofiska utgångspunkter

• Teori och metod nära sammankopplade

• Socialkonstruktionistisk epistemologi (och ontologi)

• Poststrukturalistisk språkfilosofi

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(2)

Bild 4

Fyra socialkontruktionistiska premisser

• En kritisk inställning till självklar kunskap – Verkligheten är tillgänglig för oss genom våra kategorier,

inte spegelbilder av verkligheten ”därute”

• Historisk och kulturell specificitet

– Vår syn på och förståelse för världen är alltid kulturellt och historiskt specifik

• Samband mellan kunskap och sociala processer – Kunskap frambringas i social interaktion

• Samband mellan kunskap och social handling – Hur kunskap och sanning konstrueras påverkar vilka

handlingar som blir möjliga och vilka som förblir otänkbara Efter Vivien Burr (1995), An introduction to social constructionism

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 5

Kritik mot socialkonstruktionismen

• ”allt flyter”, kunskapsrelativism

• Skillnader mellan den ”sociala” och den

”naturliga” världen

• Bromskloss för både epistemologiska och ontologiska socialkontruktionistiska antaganden om den ”naturliga” världen

Enligt Sören Barlebo Wenneberg (2000) Socialkonstruktivism

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 6

Poststrukturalism

• Språkfilosofisk utgångspunkt att vårt tillträde till verkligheten alltid går genom språket

– Den fysiska världen får betydelse genom diskurs – Den sociala världen konstrueras genom språket

• Framvuxen ur strukturalismen – Ferdinand de Saussure

– Förhållandet mellan språk och verklighet är godtyckligt (arbiträrt)

– Varje tecken (ord) har en bestämd plats i förhållande till andra tecken

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(3)

Bild 7

Poststrukturalism, forts.

• ”den språkliga vändningen” från 1950-talet

• Enligt poststrukturalismen har tecknen inte så låsta positioner till varandra

• Strukturen är tillfällig och kan vara motsägelsefull

• Strukturen skapas, reproduceras och förändras genom användningen av språket (diskursiva praktiker)

• Språket är strukturerat i mönster eller diskurser

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 8

”Diskurs”?

• ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)” (Winther Jorgensen & Phillips, 2000, Diskursanalys)

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 9

Diskursanalysens uppgift

• Vi kan aldrig nå utanför diskursen ->

diskurserna i sig är föremål för analysen

• Vilka mönster finns i sätten att tala eller skriva?

• Vilka sociala konsekvenser får olika diskursiva framställningar av verkligheten?

• Vilka är ”självklarheterna” som upplevs som naturliga?

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(4)

Bild 10

Diskursanalytisk karta

Vardagsdiskurs Abstrakt diskurs

Konversationsanalys Diskurspsykologi

Kritisk diskursanalys

Foucauldian discourse analysis Laclau & Mouffes

diskursteori

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 11

Konversationsanalys (CA)

• Naturligt tal, tal-i-interaktion

• Hur talet är organiserat: turtagning, överlappande tal, reparationer, initiering och avslut av ett specifikt ämne, hälsning, frågor, inviter, uppmaningar etc.

• Adjacency pairs, ex. fråga-svar

• Traditionen grundades av Harvey Sack

• ”Talk is action, not communication” (Edwards, 1995)

• Kontexten är det omedelbara tidigare sagda

• Detaljerade transkriptioner, med intonation, takt, betoning, pauser, överlappande tal etc.

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 12

Exempel på enkel transkription

Från Smith (2003) Qualititative psychology

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(5)

Bild 13

Exempel på detaljerad transkription

Från Smith (2003), Qualitative psychology

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 14

Diskurspsykologi

• Den språkliga vändningen kom senare i psykologin

• Jonathan Potter & Margaret Wetherell, 1987

• Utmanar mainstream-psykologins föreställning om språket som kognitiva representationer

• I diskurspsykologin ses talet som orienterat mot sammanhanget, det är kontextualiserat

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 15

forts…

• Tal som sociala handlingar, performativa dimensioner av tal

• Psykologiska koncept som fördomar, identitet, minne, tillit är i diskurspsykologin sådant vi gör snarare än är eller har

• Hur används diskursiva resurser och med vilken effekt?

• Initialt användes naturliga data, av praktiska och etiska skäl mer och mer semi-strukturerade intervjuer

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(6)

Bild 16

Arbetsgången

• Transkribera inspelat tal i sin helhet (enklare än CA)

• Läs igenom hela materialet utan att analysera

• Koda materialet efter forskningsfrågan

• Analysera, uppmärksamma mönster i sätt att prata (terminologi, stil, grammatisk karaktär, metaforer)

• Skriv samman resultatet

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 17

Analytiska verktyg

• Tolkande repertoarer: “a lexicon or register of terms and metaphors drawn upon to characterize and evaluate actions and events” (Potter &

Wetherell, 1987, Discourse and social psychology)

• Accounts: hur vi använder excuses, justifications, apologies, requests och disclaimers för att rättfärdiga vår ståndpunkt

• Diskursiva strategier för att framstå som trovärdiga, t.ex. livligt berättande, vaga formuleringar, extremfallsformulering (Edwards &

Potter, 1992, Discursive psychology)

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 18

Foucauldian discourse analysis

• Identifierar diskursiva resurser som finns tillgängliga i en kontext

• Vilka slags objekt och subjekt konstrueras inom diskursen?

• Vilka sätt att handla på blir möjliga i en viss position?

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(7)

Bild 19

Analys i 6 steg

1. Hur är det diskursiva objektet konstruerat?

- Identifiera alla delar av texten där studieobjektet återfinns

2. Utifrån vilka olika diskurser omtalas objektet?

- Fokusera skillnader i hur objektet beskrivs 3. Varför konstrueras objektet just så just då?

- Fokusera vad som kan komma talaren till gagn genom sitt sätt att prata

Efter Carla Willig (2008) Qualitative research in psychology

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 20

Forts…

4. Från vilken subjektsposition talar personen?

- Likväl som objekt skapas i diskursen så skapas även subjekt

5. Hur ser relationen ut mellan diskurs och praktik?

- Undersök vilka möjliga handlingsutrymmen diskursen rymmer

6. Vilka tankar, känslor och erfarenheter blir möjliga i en viss subjektsposition?

- De diskursiva positionerna påverkar inte bara hur vi agerar utan också hur vi känner och tänker

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 21

Diskursanalytiska problem

• Reflexivitet – om verkligheten är socialt skapad och sanningar är diskursivt producerade, hur ska vi då förhålla oss till forskningsresultaten?

• Forskaren har en position i förhållande till det undersökta, en annan position skulle ge andra resultat

• Kvalitetskriterier: genomskinlighet och trovärdighet

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(8)

Bild 22

Exempelstudie – diskursiv psykologi

Malmquist, Anna (2007) Psykologförbundet och regnbågsfamiljerna – en diskursanalytisk studie av konfliktpunkter mellan Sveriges Psykologförbund och homosexuellas familjebildningar. Linköpings universitetet: examensuppsats.

Malmquist, Anna & Zetterqvist Nelson, Karin (2008) Diskursiv diskriminering av regnbågsfamiljer. En analys av argument mot likställande av homo- och heterosexuellas föräldraskap. Socialvetenskaplig tidskrift, vol. 15(3-4), s. 315-331.

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 23

Bakgrund

• Psykologförbundet var remissinstans inför lagändringar om homoadoption (2001) och assisterad befruktning för lesbiska par (2004)

• Psykologförbundet sa ”nej” till gemensam adoption för homosexuella par

• De sa ”ja” till assisterad befruktning för lesbiska par, men föreslog att den kvinna som inte föder barnet ska benämnas som

”förälder”, inte som ”mor”

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 24

Om studien

• 9 seminstrukturerade intervjuer med personer som funnits i ledningen för psykologförbundet (i dess styrelse eller som anställd på dess kansli) vid tiden för författandet av endera eller båda remissvaren

• 4 av intervjupersonerna hade också undertecknat remissvaren

• Syftet med uppsatsen var att ”närmare undersöka och skapa en fördjupad förståelse för Sveriges Psykologförbunds argument och ställningstaganden i frågor som rör homosexuellas familjebildningar.”

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(9)

Bild 25

Arbetet med datamaterialet

• Intervjuerna transkriberades i sin helhet

• Genomläsning av hela materialet

• En indexerande sammanfattning gjordes av varje intervju

• Varje informants svar på varje fråga sammanfattades

• I processen upptäcktes ett genomgripande mönster av två sätt att tala om homofamiljer som problematiska…

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 26 ..diskurserna ”utifrån” och ”inifrån” var relaterade till varsitt lagförslag

• En diskurs om svårigheter som tillförs familjen utifrån, i form av negativa samhällsattityder till homosexualitet, var retoriskt användbar i argumentation mot homoadoptioner.

• Frågan om assisterad befruktning för lesbiska par framställdes som problematisk genom argumentation som knyts till svårigheter som tillstöter inifrån familjen.

Genom att jämföra den lesbiska familjen mot en heterosexuell norm skapas föreställningar om problem som kretsar kring ett underskott av män och ett överskott av kvinnor som föräldrar.

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 27 Utifrån: samhällets attityder till homosexualitet

...så skulle man då åstadkomma en.. en viss risk för att ytterligare då belasta barnets situation. Att bli alltså typ, det här vanliga, att.. att.. att man uppfattas.. att det uppfattas väldigt, om man säger, udda och knepigt av kamrater och omgivning att.. i skola och annat.. att man då har två mammor eller två pappor (mm). IP 8

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(10)

Bild 28 Utifrån: samhällets attityder till homosexualitet

...så skulle man då åstadkomma en.. en viss risk för att ytterligare då belasta barnets situation. Att bli alltså typ, det här vanliga, att.. att.. att man uppfattas.. att det uppfattas väldigt, om man säger, udda och knepigt av kamrater och omgivning att.. i skola och annat.. att man då har två mammor eller två pappor (mm). IP 8

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 29 Adoptivbarnets ”dubbla annorlundaskap”

…alltså rent generellt kan man ju utgå ifrån att barn som rycks upp från sin egen bakgrund (mm) och, tänk dig själv, ett kolsvart barn ifrån mörkaste Afrika som placeras i en familj uppe i.. i Norrland (mm), där det kanske inte finns några fler (mm) färgade barn, då (mm), det är klart att det finns en större påfrestning för dessa barn om det dessutom skulle hamna i en minoritet bland homosexuella par, till exempel, det är klart att det blir en pålastning (mm), att förhålla sig till (mm).

IP 4

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 30 Adoptivbarnets ”dubbla annorlundaskap”

…alltså rent generellt kan man ju utgå ifrån att barn som rycks upp från sin egen bakgrund (mm) och, tänk dig själv, ett kolsvartbarn ifrån mörkaste Afrika som placeras i en familj uppe i.. i Norrland(mm), där det kanske inte finns några fler (mm) färgade barn, då (mm), det är klart att det finns en större påfrestning för dessa barn om det dessutom skulle hamna i en minoritet bland homosexuella par, till exempel, det är klart att det blir en pålastning (mm), att förhålla sig till (mm).

IP 4

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(11)

Bild 31 Adoptivbarnets ”dubbla annorlundaskap”

…alltså rent generellt kan man ju utgå ifrån att barn som rycks upp från sin egen bakgrund (mm) och, tänk dig själv, ett kolsvartbarn ifrån mörkaste Afrika som placeras i en familj uppe i.. i Norrland(mm), där det kanske inte finns några fler (mm) färgade barn, då (mm), det är klart att det finns en större påfrestningför dessa barn om det dessutom skulle hamna i en minoritetbland homosexuella par, till exempel, det är klart att det blir en pålastning (mm), att förhålla sig till (mm).

IP 4

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 32

Jag tror att när det gäller homosexuella familje..liksom..bildningar, då kan man kanske titta på ytterligare.. det är en annan.. det är någon dimension där som vi inte riktigt är klara över än riktigt. IP 5

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 33 Påfrestningar utifrån vid assisterad befruktning?

Ja, för att de.. det ligger ju på ett helt annat plan (okej). Mm. Eftersom du styr över dig själv (mm) och hur du liksom gör de.. det är ju helt upp till dig själv egentligen (mm), men att.. att låta ett barn komma ifrån utsatta förhållanden och in i en situation som vi inte vet är bra för dem eller ej, det är en annan sak (mm). Men ditt eget val, alltså vad du gör med din kropp (mm), de.. det kan ju egentligen ingen annan ha en åsikt om. IP 4

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(12)

Bild 34 Påfrestningar utifrån vid assisterad befruktning?

Ja, för att de.. det ligger ju på ett helt annat plan (okej). Mm. Eftersom du styr över dig själv (mm) och hur du liksom gör de.. det är ju helt upp till dig själv egentligen (mm), men att.. att låta ett barn komma ifrån utsatta förhållanden och in i en situation som vi inte vet är bra för dem eller ej, det är en annan sak (mm). Men ditt eget val, alltså vad du gör med din kropp (mm), de.. det kan ju egentligen ingen annan ha en åsikt om. IP 4

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 35 Påfrestningar utifrån vid assisterad befruktning?

Ja, för att de.. det ligger ju på ett helt annat plan (okej). Mm. Eftersom du styr över dig själv (mm) och hur du liksom gör de.. det är ju helt upp till dig själv egentligen (mm), men att.. att låta ett barn komma ifrån utsatta förhållanden och in i en situation som viinte vet är bra för dem eller ej, det är en annan sak (mm). Men ditt eget val, alltså vad du gör med din kropp (mm), de.. det kan ju egentligen ingen annan ha en åsikt om. IP 4

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 36

Inifrån: mammor och pappor som olika

Jao, du. De har ju väldigt mycket en gemensam funktion, men de har också olika funktioner, och det är ju framförallt det här att vara identifikationsobjekt för barnet (mm), men att skapa trygghet och närhet o.. och så det har de ju ett gemensam.. alltså där har de ju.. det gör de ju båda två (mm). Men det här att man är olika kön ger ju barnet olika bitar i sin utveckling (mm) att identifiera sig med (mm). Och det är väl en utav de ståndpunkterna som Psykologförbundet har, det är ju att barn som lever ihop med två likadana föräldrar (mm), får ju inte det tillgodosett. IP 4

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(13)

Bild 37

Inifrån: mammor och pappor som olika

Jao, du. De har ju väldigt mycket en gemensam funktion, men de har också olika funktioner, och det är ju framförallt det här att vara identifikationsobjekt för barnet (mm), men att skapa trygghet och närhet o.. och så det har de ju ett gemensam.. alltså där har de ju.. det gör de ju båda två (mm). Men det här att man är olika kön ger ju barnet olika bitar i sin utveckling (mm) att identifiera sig med (mm). Och det är väl en utav de ståndpunkterna som Psykologförbundet har, det är ju att barn som lever ihop med två likadana föräldrar (mm), får ju inte det tillgodosett. IP 4

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 38

Inifrån: mammor och pappor som olika

Jao, du. De har ju väldigt mycket en gemensam funktion, men de har också olika funktioner, och det är ju framförallt det här att vara identifikationsobjekt för barnet (mm), men att skapa trygghet och närhet o.. och så det har de ju ett gemensam.. alltså där har de ju.. det gör de ju båda två (mm). Men det här att man är olika kön ger ju barnet olika bitar i sin utveckling (mm) att identifiera sig med (mm). Och det är väl en utav de ståndpunkterna som Psykologförbundet har, det är ju att barn som lever ihop med två likadana föräldrar (mm), får ju inte det tillgodosett. IP 4

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 39 Underskott av män: ingen man för pojken att identifiera sig med

…det finns bara kvinnor (mm) i hel.. kryllar av dem överallt.. så kan det ju bli problem för små pojkar att tänka sig det här att man inte får leka med krigsleksaker eller att man får liksom inte finns förståelse. Så de.. det är mer det här.. men det måste... de.. det kanske inte behöver hämma totalt.. men jag tror att pojkar leker annorlunda generellt än vad flickor gör (mm), … men det gäller ju att föräldrar vill sina barns bästa (mm), någonstans (mm), och ..

försöker kanske hitta andra förebilder eller skapa relationer eller hur man nu kan lösa det, men det kanske inte är något sådant där att myndigheterna måste vara involverade eller att det finns någon slags, ja om de.. om man tänker så här, för vissa sammanhang så finns det någon slags så här att man jourhavande kompis, då skulle man kunna tänka sig några [skratt] där det fanns liksom i lesbiska..

för lesbiska kvinnor man kunde höra av sig till.. det finns liksom män som man kan få kontakt med som kan vara kompispappa eller vad man ska nu kunna kalla det för. IP 5

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(14)

Bild 40 Underskott av män: ingen man för pojken att identifiera sig med

…det finns bara kvinnor (mm) i hel.. kryllar av dem överallt.. så kan det ju bli problem för små pojkar att tänka sig det här att man inte får leka med krigsleksaker eller att man får liksom inte finns förståelse. Så de.. det är mer det här.. men det måste... de.. det kanske inte behöver hämma totalt.. men jag tror att pojkar leker annorlunda generellt än vad flickor gör (mm), … men det gäller ju att föräldrar vill sina barns bästa (mm), någonstans (mm), och ..

försöker kanske hitta andra förebilder eller skapa relationer eller hur man nu kan lösa det, men det kanske inte är något sådant där att myndigheterna måste vara involverade eller att det finns någon slags, ja om de.. om man tänker så här, för vissa sammanhang så finns det någon slags så här att man jourhavande kompis, då skulle man kunna tänka sig några [skratt] där det fanns liksom i lesbiska..

för lesbiska kvinnor man kunde höra av sig till.. det finns liksom män som man kan få kontakt med som kan vara kompispappa eller vad man ska nu kunna kalla det för. IP 5

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 41 Underskott av män: ingen man som flickan ser sin mamma åtrå

Ähh.. barn behöver föräldrar som älskar dem. Barn behöver föräldrar som älskar, det vill säga, som har förmåga att vända sig utanför sig själv (mm). Och där är ju.. det är ju därför du är här idag, så att säga, det är ju.. för mig så förstår jag att vända sig utanför sig själv i.. i.. i en sexuell relation innebär också att man vänder sig utanför den.. att man vänder sig utanför det egna könet och vänder sig över könsgränsen (okej). Och i min förståelse utav.. utav familjen och föräldraskapet så innebär det att om man väljer att bejaka en sexualitet som inte sträcker sig över könsgränsen (mm), då.. då har man valt att att avstå från föräldraskapet (mm). Och då.. och det är ju.. det är ju en moralisk fråga, så att säga (mm). IP 3

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 42 Underskott av män: ingen man som flickan ser sin mamma åtrå

Ähh.. barn behöver föräldrar som älskar dem. Barn behöver föräldrar som älskar, det vill säga, som har förmåga att vända sig utanför sig själv (mm). Och där är ju.. det är ju därför du är här idag, så att säga, det är ju.. för mig så förstår jag att vända sig utanför sig själv i.. i.. i en sexuell relation innebär också att man vänder sig utanför den.. att man vänder sig utanför det egna könet och vänder sig över könsgränsen (okej). Och i min förståelse utav.. utav familjen och föräldraskapet så innebär det att om man väljer att bejaka en sexualitet som inte sträcker sig över könsgränsen (mm), då.. då har man valt att att avstå från föräldraskapet (mm). Och då.. och det är ju.. det är ju en moralisk fråga, så att säga (mm). IP 3

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(15)

Bild 43 Överskott av kvinnor: hon kan inte vara

”mamma”,

Alltså, man kan ju inte kalla henne mor, för hon är ju inte mor. En mor är ju någon som har fött ett barn, eller tagit på sig att gå in i rollen för den som har fött ett barn. Och precis som vi pratade om barns behov, barn har ju behov utav att ha en mor (mm). Sedan så finns det ju andra signifikanta vuxna naturligtvis, som är viktiga (mm), men de har ju alltid specifika benämningar (mm). Alltså, det är ju ett grundskott mot språket, så att säga (mm), att hävda att det skulle finnas..

nu finns det plötsligt två mödrar. IP 3

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 44 Överskott av kvinnor: hon kan inte vara

”mamma”,

Alltså, man kan ju inte kalla henne mor, för hon är ju inte mor. En mor är ju någon som har fött ett barn, eller tagit på sig att gå in i rollen för den som har fött ett barn.Och precis som vi pratade om barns behov, barn har ju behov utav att ha en mor (mm). Sedan så finns det ju andra signifikanta vuxna naturligtvis, som är viktiga (mm), men de har ju alltid specifika benämningar (mm). Alltså, det är ju ett grundskott mot språket, så att säga (mm), att hävda att det skulle finnas..

nu finns det plötsligt två mödrar. IP 3

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 45

hon kan inte vara ”pappa”,

…om det är två kvinnor.. och man, alltså, om man tittar på något sätt normalt, eller någon slags vanligaste situation, är att det finns en man och en kvinna.. så.. i psykologiskt hänseende så har jag ju svårt att.. att se att den ena kvinnan är fullt ut mamma och den andra kvinnan är fullt ut pappa. IP 8

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(16)

Bild 46

hon kan inte vara ”pappa”,

…om det är två kvinnor.. och man, alltså, om man tittar på något sätt normalt, eller någon slags vanligaste situation, är att det finns en man och en kvinna.. så.. i psykologiskt hänseende så har jag ju svårt att.. att se att den ena kvinnan är fullt ut mamma och den andra kvinnan är fullt ut pappa. IP 8

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 47

alltså får vi kalla henne ”förälder”

…med en insemination.. alltså man får ett.. ett barn inom förhållandet, då.. då är det ju ändå att den ena är biologisk mamma (mm), den andra i bästa fall blir ju en psykologisk mamma.. eller en.. en någon. Och jag kan förstå att det finns inget begrepp för detta eftersom det är en liksom ny företeelse (mm) och i brist på att..

samtidigt så känns det lite så här att men det .. det är ing.. eftersom den biologiska mamman finns där så blir det svårt att.. jag kan tycka det blir mer rätt att det blir

”förälder”, … jag tycker mo.. en mor kanske är lite.. att det blir lite starkt att säga det.. det kan vara så bästa fall… IP 5

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 48

alltså får vi kalla henne ”förälder”

…med en insemination.. alltså man får ett.. ett barn inom förhållandet, då.. då är det ju ändå att den ena är biologisk mamma (mm), den andra i bästa fall blir ju en psykologisk mamma.. eller en.. en någon. Och jag kan förstå att det finns inget begrepp för detta eftersom det är en liksom ny företeelse (mm) och i brist på att..

samtidigt så känns det lite så här att men det .. det är ing.. eftersom den biologiska mamman finns där så blir det svårt att.. jag kan tycka det blir mer rätt att det blir

”förälder”, … jag tycker mo.. en mor kanske är lite.. att det blir lite starkt att säga det.. det kan vara så bästa fall… IP 5

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(17)

Bild 49

alltså får vi kalla henne ”förälder”

…med en insemination.. alltså man får ett.. ett barn inom förhållandet, då.. då är det ju ändå att den ena är biologisk mamma (mm), den andra i bästa fall blir ju en psykologisk mamma.. eller en.. en någon. Och jag kan förstå att det finns inget begrepp för detta eftersom det är en liksom ny företeelse (mm) och i brist på att..

samtidigt så känns det lite så här att men det .. det är ing.. eftersom den biologiska mamman finns där så blir det svårt att.. jag kan tycka det blir mer rätt att det blir

”förälder”, … jag tycker mo.. en mor kanske är lite.. att det blir lite starkt att säga det.. det kan vara så bästa fall… IP 5

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 50

alltså får vi kalla henne ”förälder”

…med en insemination.. alltså man får ett.. ett barn inom förhållandet, då.. då är det ju ändå att den ena är biologisk mamma (mm), den andra i bästa fall blir ju en psykologisk mamma.. eller en.. en någon. Och jag kan förstå att det finns inget begrepp för detta eftersom det är en liksom ny företeelse (mm) och i brist på att..

samtidigt så känns det lite så här att men det .. det är ing.. eftersom den biologiska mamman finns där så blir det svårt att.. jag kan tycka det blir mer rätt att det blir

”förälder”, … jag tycker mo.. en mor kanske är lite.. att det blir lite starkt att säga det.. det kan vara så bästa fall… IP 5

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 51

Och jag tror att det blir en viss skillnad (mm).

För det är väldigt ursprungligt hos människan det här med ens egen avkomma (mm), jag tror det (mm). IP 7

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(18)

Bild 52

Och jag tror att det blir en viss skillnad (mm).

För det är väldigt ursprungligt hos människan det här med ens egen avkomma (mm), jag tror det (mm). IP 7

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 53

Sammanfattningsvis

• Biologi ställs mot psykologi, kvinnlighet ställs mot manlighet

• Den biologiska modern som den viktigaste föräldrafunktionen

• Barn anses behöva precis en (men inte fler) kvinna och en (men inte fler) man, två kvinnor innebär underskott av män och överskott av kvinnor

• En kvinna och en man är just vad bygger upp den heterosexuella normen

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 54 Subjektspositioner i förhållande till samhällsattityder

• Och personligen är jag ju ganska, så att säga, eller känner mig ganska fördomsfri, liberal i sådana här sammanhang, va. IP 8

• …men alltså det är attityder (mm) som är relativt djupt förborgade och som man inte uttrycker, för man har lärt sig att man inte ska uttrycka (mm) det på det här sättet (nej, just det, just det). IP 1

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

(19)

Bild 55 Subjektspositioner i förhållande till samhällsattityder

• Och personligen är jagju ganska, så att säga, eller känner mig ganska fördomsfri, liberal i sådana här sammanhang, va. IP 8

• …men alltså det är attityder (mm) som är relativt djupt förborgade och som maninte uttrycker, för man har lärt sig att maninte ska uttrycka (mm) det på det här sättet (nej, just det, just det). IP 1

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 56 Nu är det din tur! Foucauldiansk- inspirerad analys av ditt eget material

1. Välj ett diskursivt objekt – det du är intresserad av att undersöka i texten. Identifiera några avsnitt i texten där objektet återfinns. Hur är det diskursiva objektet konstruerat?

2. Utifrån vilka olika diskurser omtalas objektet?

Finns det skillnader i hur objektet beskrivs i olika delar av materialet?

3. Varför konstrueras objektet just så just då? Hur gagnar det talaren att tala just då, just då?

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

References

Related documents

Parioven sivukarmi, oikea Karm till dörr, sidor, höger Dørkarm, højre Dørkarm, sider, høyre Cadre de porte, droite Door frame, sides, right 56 x 55 x 1749 1 O3.. Parioven

Ovilista sivuille Bräda till dörrkarm, sidorna Rahmenbretter für Tür, Seiten Brædde till dørkarm Planche pour cadre de porte Board to door frame 19 x 95 x 1840 4 O7.. Ovilista

tai kattolauta eller takbräda eller takbord eller tagdækning ou voliges or roof board 16 x 72 x 1830 120 KA1b.. Kattokannattaja Takbalk Takbjelke Tagbjælke Panne Roof purlin 40 x 145

tai kattolauta eller takbräda eller takbord eller tagbrædder ou voliges or roof board 16 x 72 x 2300 154 E6b. Rullahuopa Takpapp Takpapp Tagpap Feutre bitumé Roof shingles 19 m

Ovenkarmin vuorilauta Foderbräda till dörrkarm Bord for dørkarm Bræt til dørkarm Planche pour cadre de porte Board to door frame 19 x 95 x 1100 2 O2.. Ovenkarmin vuorilauta

Parioven sivukarmi, vasen Sidokarm till dörr, vänster Dørkarm, sider, venstre Dørkarm, sider, venstre Cadre de porte, gauche Door frame, left side 56 x 55 x 1749 1 O4..

Liukuoven aukkolista, sivut List till skjutdörr, sidorna Leisten für Schiebetür, Seiten Brædde till skydedør, sider Planche pour porte coulissante, côtés Board to sliding door,

Partnerskap i teknikskiftet mot fossilfria, elektrifierade processer inom gruvdrift och metaller.