Luleå Tekniska Universitet - C huset
Bedömning av riskfaktorer för negativ påverkan på inomhusmiljön
Presentation LTU 2019-11-12
Dan-Patrik Ryman, Hållbarhetssamordnare, Akademiska Hus Mats Franzon, Byggnadsteknikchef, Akademiska Hus
Anders Kumlin, av Akademiska Hus anlitad konsult, Anders Kumlin AB
1
Inomhusmiljöproblem allmänt
2
Dos-respons samband saknas i princip helt när det gäller inomhusmiljö.
D.v.s. samband mellan hälsa och enskilda föroreningar, eller totalnivån föroreningar, saknas.
• Boverket, BBR 6.51
• Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa.
• Folkhälsomyndigheten, FoHM
• Det finns ett känt samband mellan fuktskador och upplevelser av besvär i inomhusmiljön. Därför bör fukt och mögelskador alltid åtgärdas.
• Inga gränsvärden för t.ex. mögel eller emissioner i inomhusmiljöer.
Inomhusmiljöproblem allmänt
3
Bred enighet om att s.k. ”fuktskadade byggnader” innebär en ökad risk för olika typer av inomhusmiljöproblem.
• Syftet med de mätningar som utförs i samband med en
fuktskadeutredning/inomhusmiljöundersökning är att identifiera fuktskadade material, inte att bedöma risk. Risken är den fuktskadade byggnaden.
• Brukarnas upplevelse kan mätas via s.k. Örebroenkät.
• Material som tidigare varit fuktiga, och skadats av fukt, men som vid
undersökningstillfället är torra innebär en risk. D.v.s. fukten kan betraktas om en initiator.
• Det är byggnaden och inte luften som ska åtgärdas i en fuktskadad byggnad!
• Många andra riskfaktorer: Termiskt klimat, ventilation, materialemissioner,
ljusförhållanden
Förutsättningar och bedömning
• Utgår från byggnaden och dess installationer, alltså vad som normalt brukar vara fastighetsägarens ansvar.
• Utgår från Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2” som bl.a. innebär att undvika ”ohälsa” relaterat till
arbetsplatsen samt begreppet ”olägenhet för människors hälsa” som tas upp i Miljöbalkens 9 kap.
• Boverkets riktlinjer för ”påverkan av hygien eller hälsa” samt riktlinjer
från Folkhälsomyndigheten. Förekommande riktlinjer/vägledningar
för dessa begrepp används för bedömningen.
Förutsättningar och bedömning
• Utgår också från branscherfarenhet och empirisk kunskap.
• Utgår vad som bedöms kunna innebära en risk för negativ påverkan på inomhusmiljön utöver vad som bedöms vara normal påverkan.
• Bedömningen försöker utgå från olika riskfaktorer för negativ
påverkan på inomhusmiljön samt dess placering/utbredning plats.
• Resulterar i bedömningsutlåtande:
• Olägenhet
• Risk för olägenhet
• Ej olägenhet
Sammanfattande resultat/bedömning: Tak
Kontrollerade områden av vindsutrymmen visar inte på några generella områden med synlig mikrobiell växt.
Bedömning: Olägenhet föreligger inte.
Detaljerat:
Endast ett område med tecken på tidigare läckage har noterats, i del G, samt ett mindre område i del A med synlig mikrobiell växt.
I del A noteras en avloppsavluftning vara avslutad inne i vindsutrymme dock syns inga synliga tecken på att kondens i anslutning till denna. En ytterligare avloppsavluftning i del A noteras vara stängd, detta då ovan yttertak.
I delar av byggnaden där den ursprungliga konstruktionen utgörs av ett kompakttak noteras lukt av tjära vid konstruktionsingrepp i taken. Ingen liknande lukt har noterats någonstans i
byggnaden. Påverkan på vistelsezon från vindar bedöms marginell till obefintlig.
7
Sammanfattande resultat: Golv - bjälklag
Inga generella områden med avvikande lukt av kemisk karaktär förekommer i byggnaden.
De områden där avvikande lukt noteras förekomma bedöms bero på antingen konstruktionsuppbyggnad av platta på mark alternativt tidigare vattenskada. Spridda mindre områden i del C, mindre område i del E samt i länk mellan del F och G noteras ha avvikande lukt av kemisk karaktär under limmade ytskikt.
Bedömning: Plan 2, olägenhet föreligger lokalt enligt figur 1.
Plan 3, olägenhet föreligger inte.
8 Figur 1
Sammanfattande resultat/bedömning: Källare – plan 1
Bedömning: Olägenhet föreligger inte.
Detaljerat:
Endast ett begränsat område i nordöstra delen av källaren samt öppningar kring slambassäng i sydöstra delen har konstruktioner innehållandes organiskt och fuktkänsligt material.
Mindre fukttekniska avvikelser förekommer ställvis men funktionen av utrymmet som installationskällare bedöms fungera väl till tänkt användning.
9
Sammanfattande resultat/bedömning: Mellanväggar
Mellanväggar i byggnaden uppvisar generellt inga tecken på fuktpåverkan.
Bedömning: Olägenhet föreligger inte.
Detaljerat:
Konstruktionsmässigt utgörs merparten av mellanväggar av dubbla lager gips, alternativt gips samt plywood på stålstomme. Ett mindre antal äldre mellanväggar förekommer även med trästomme.
Undersökningen visar på mikrobiell skada i en av nio provpunkter i mellanväggar.
10
Sammanfattande resultat/bedömning: Ytterväggar - fasader
Inte motfyllda ytterväggar i byggnaden uppvisar generellt tecken på fuktpåverkan och synliga mikrobiella skador i ursprungliga konstruktioner.
Bedömning: Plan 2, olägenheter bedöms föreligga enligt figur 2.
Plan 3, olägenheter bedöms föreligga enligt figur 3.
Plan 4, olägenheter bedöms föreligga enligt figur 4.
Detaljer:
I 53 av 71 provpunkter i ytterväggar eller tidigare ytterväggar noteras synliga tecken på fuktpåverkan, synliga mikrobiella skador eller materialanalys som visar på mikrobiell skada.
Undersökning av ytterväggsdelar som berörts av åtgärd eller ombyggnation visar på generellt mindre antal med mikrobiella skador eller fuktpåverkan.
Skador förekommer även i ytterväggar som efter ombyggnad blivit innerväggar.
11
Sammanfattande resultat/bedömning: Ytterväggar - fasader
Detaljer, forts:
I flertalet mätpunkter har vid undersökning utförd under 2019 inga höga fuktvärden kunnat registreras i ytterväggar.
Skadeorsaken bedöms vara bristfällig funktion vad avser bröstningspartier mot mark och plåtdetaljer i fasad.
Endast en del av byggnaden har åtgärdats avseende vattenutledande funktion i luftspalt och utledande plåt ovan fönster. Denna åtgärd har genomförts ovan fönster i plan 2, del G mot norr, resterande plåtdetaljer är av ursprungligt utförande.
12
Markförhållanden
13
Byggnaden ligger i en sluttning. Entré till plan 2 sker via markplan på södra sidan, Universitetsvägen. Entré till plan 3 sker via markplan på norra sidan, Regnbågsallén.
Se foto 1 och 2 och figur 1.
Plan 2: Ytterväggar - fasader
14 Figur 2
Plan 3: Ytterväggar - fasader
15 Figur 3
Plan 4: Ytterväggar - fasader
16 Figur 4
Sammanfattande resultat/bedömning: Installationer - ventilation
17
