EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 18.5.2021 C(2021) 3484 final
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 18.5.2021
om den skattemässiga behandlingen av förluster under covid-19-krisen
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 18.5.2021
om den skattemässiga behandlingen av förluster under covid-19-krisen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och av följande skäl:
(1) Covid-19-utbrottet har föranlett exceptionella åtgärder på både nationell nivå och EU- nivå för att stödja EU:s ekonomi och underlätta dess återhämtning. Syftet med de flesta kortsiktiga krishanteringsåtgärderna är att säkerställa att företagen har ett tillräckligt kassaflöde.
(2) Särskilt små och medelstora företag1 har drabbats hårt av folkhälsoåtgärderna, eftersom de ofta har svårare att täcka och finansiera förluster än större företag. Små och medelstora företag bedriver också oftare sin verksamhet inom de affärssektorer som tvingats stänga på grund av folkhälsoåtgärderna, som hotell, restauranger, kaféer och barer.
(3) Många jurisdiktioner har agerat snabbt för att lätta det omedelbara skattetrycket på företagen genom lämpliga stödåtgärder, varav en stor del har omfattats av unionens regler om statligt stöd, särskilt den nya tillfälliga ramen för statligt stöd2. Den vanligaste typen av skatteåtgärd för att förbättra företagens kassaflöde har varit anstånd med inbetalning av skatt, men även ändringar av bestämmelserna om förlustutjämning har varit ett viktigt skattepolitiskt verktyg.
(4) Medlemsstaterna tillåter vanligtvis tre metoder för den skattemässiga behandlingen av förluster. Förluster kan normalt a) användas under den aktuella räkenskapsperiod under vilken de uppkommer, så att ingen skatt behöver betalas under den perioden.
Dessutom kan överskjutande förluster antingen b) utjämnas framåt och räknas av mot nästa tillgängliga framtida vinst för att minska skatteskulden, eller, som i vissa medlemsstater, c) utjämnas bakåt och räknas av mot den totala vinsten under föregående beskattningsår eller ett antal föregående beskattningsår, så att en återbetalning av tidigare inbetald skatt genereras.
(5) Som en politisk åtgärd är förlustutjämning framåt inte lika användbar för att omedelbart hjälpa företag i svårigheter, eftersom skattebetalaren endast får likviditetsfördelar när företaget är lönsamt igen och betalar skatt. Förluster från tidigare år kan användas under innevarande räkenskapsperiod, men detta frigör inte någon likviditet förrän skattebetalaren går med vinst. Förlustutjämning bakåt är mycket bättre för de företag som drabbats av krisen, eftersom den leder till
1 Begreppet små och medelstora företag definieras i kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
2 Meddelande från kommissionen – Tillfällig ram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19 (EUT C 91I, 20.3.2020, s. 1), ändrat genom kommissionens meddelanden C(2020) 2215 (EUT C 112, 4.4.2020, s. 1), C(2020) 3156 (EUT C 164, 13.5.2020, s. 3),
återbetalning av skatt som betalats under tidigare beskattningsår och ger företagen ytterligare likviditet. Detta är särskilt bra för små och medelstora företag.
(6) Fördelen med förlustutjämning bakåt är att endast de företag som varit lönsamma under åren före pandemin gynnas, vilket innebär att det i princip endast är sunda företag som gynnas. I praktiken kommer endast företag som gick med vinst och betalade skatt under åren före 2020 att kunna utjämna sina förluster för 2020 och 2021 mot dessa inbetalda skatter. Detta säkerställer att åtgärden riktar sig till företag som drabbas direkt av pandemin och att offentliga medel inte används för att hjälpa privata företag som har svårigheter av orsaker som inte har något samband med krisen.
(7) För att säkerställa en riktad åtgärd bör de medlemsstater som beslutar att tillåta förlustutjämning bakåt med mer än ett år begränsa detta till företag som inte gått med förlust under de föregående åren. Om förlustutjämning bakåt tillåts med två eller tre år bör detta därför gälla för företag som inte gick med förlust under 2019, 2018 eller 2017.
(8) Kostnaderna för åtgärderna avgörs huvudsakligen av vid vilken tidpunkt de vidtas, dvs. företagen får pengarna nu när de behöver dem mest, och de kommer inte att behöva vänta tills de kan utjämna sina förluster mot framtida skattskyldighet.
Medlemsstaterna kommer att gå miste om skatteintäkter nu, men de kommer i framtiden att få skatteintäkter från företag som har kunnat hålla sig flytande och som kommer att återgå till lönsamhet. Dessutom kommer användningen av förlustutjämning bakåt att minska förlustutjämningarna framåt under kommande perioder, vilket ytterligare lindrar effekterna på skatteintäkterna.
(9) Vissa medlemsstater har redan infört eller aviserat åtgärder som möjliggör förlustutjämning bakåt för beskattningsåret 2020, vilket kommer att göra det möjligt för skattebetalarna att utjämna sina förluster för 2020 mot vinster som gjorts under tidigare beskattningsår.
(10) Medlemsstaterna har dock vanligtvis olika regler för behandlingen av förluster, vilket ofta skapar ojämlika villkor.
(11) Denna rekommendation till medlemsstaterna om hur de kan behandla förluster nationellt, med utgångspunkt i bästa praxis, skulle kunna bidra till jämlika villkor för företag i hela unionen.
(12) Denna rekommendation bör gälla för beskattningsåren 2020 och 2021 för att hjälpa företag under covid-19-krisen.
(13) Medlemsstaterna bör tillåta förlustutjämning bakåt för företag, åtminstone till det förra beskattningsåret, dvs. till och med 2019. För att göra det möjligt för skattebetalarna att utjämna hela förlustbeloppet i förhållande till tidigare inbetalda skatter får medlemsstaterna förlänga möjligheten att utjämna bakåt med upp till de föregående tre åren, dvs. till och med 2017. Denna förlängda period för förlustutjämning bakåt gynnar särskilt små företag med lägre vinster.
(14) Åtgärden bör begränsas för att förhindra alltför stora konsekvenser för de nationella budgetarna. En gräns på tre miljoner euro per förlustbringande beskattningsår skulle innebära ett värdefullt stöd, särskilt för mindre företag, samtidigt som det säkerställs att alla skattebetalare gynnas i viss utsträckning.
(15) Kommissionen påminner medlemsstaterna om att de, i de fall då de inför åtgärder som uppfyller villkoren för att utgöra statligt stöd som inte är undantaget från
anmälningsskyldigheten, måste anmäla sådana åtgärder till kommissionen i enlighet med de förfaranden som är allmänt tillämpliga på statligt stöd.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.
1. INNEHÅLLOCHTILLÄMPNINGSOMRÅDE
I syfte att gynna företagen mot bakgrund av den ekonomiska situation som orsakats av covid- 19-pandemin fastställs i denna rekommendation en samordnad strategi för den skattemässiga behandlingen av de förluster som företagen gjort under beskattningsåren 2020 och 2021.
2. SKATTEMÄSSIGBEHANDLINGAVFÖRLUSTER
Med tanke på de exceptionella ekonomiska omständigheterna under 2020 och 2021 till följd av covid-19-pandemin, bör medlemsstaterna tillåta förlustutjämning bakåt för företag, åtminstone till det förra beskattningsåret, dvs. till och med 2019.
Medlemsstaterna får förlänga perioden för att möjliggöra förlustutjämning bakåt till och med de föregående tre åren, så att företagen kan räkna av sina förluster för beskattningsåren 2020 och 2021 mot redan beskattade vinster under beskattningsåren 2019, 2018 och 2017.
Medlemsstaterna bör tillåta företagen att omedelbart begära förlustutjämning bakåt för de förluster som de uppskattar att de kommer att göra under beskattningsåret 2021, utan att behöva vänta till årets slut.
3. BEGRÄNSNINGAR
För att begränsa effekterna på de nationella budgetarna bör medlemsstaterna begränsa vilka förlustbelopp som kan utjämnas bakåt. Det högsta beloppet för förlustutjämning bakåt bör vara tre miljoner euro per förlustbringande beskattningsår.
Om medlemsstaterna tillåter förlustutjämning bakåt till och med 2017 bör de stödberättigade företagen inte ha ådragit sig förluster under något av beskattningsåren 2019, 2018 och 2017.
4. UPPFÖLJNING
Medlemsstaterna uppmanas att informera kommissionen om de åtgärder som vidtas till följd av denna rekommendation och om eventuella ändringar av dessa åtgärder.
Medlemsstaterna uppmanas att diskutera med kommissionen om sina planer för förlustutjämning bakåt för företag.
5. MOTTAGARE
Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdad i Bryssel den 18.5.2021
På kommissionens vägnar Paolo GENTILONI
Ledamot av kommissionen
