Kartläggning av målgruppen

1

Bilaga 1

Kartläggning av målgruppen

2

Innehåll

Antal unga som inte fullföljer gymnasiet ... 3

Antal unga inom aktivitetsansvaret ... 3

Antal unga som uppbär försörjningsstöd ... 3

Antal unga som har timanställning eller deltidsanställning ... 3

Antal unga som finns registrerade hos Arbetsförmedlingen ... 3

Skillnader inom målgruppen ... 3

Utbildningsnivå: ... 4

Antal unga utanför ... 4

Målgruppens behov ... 4

Utbildningsnivå ... 4

Behov ... 4

Verktyg ... 4

Funktionsnedsättning ... 5

Behov ... 5

Verktyg ... 5

Utrikes födda ... 5

Verktyg ... 5

Unga utanför ... 5

Behov ... 5

Verktyg ... 5

Övrigt ... 5

Behov ... 5

Verktyg ... 6

Jämställdhetsperspektiv ... 6

Dialog med målgruppen ... 7

Enkätsvar från Arbetsförmedlingen, försörjningsstöd och Knutpunkten (15 svar) ... 7

Möte med ungdomsrådet ... 8

Enkätsvar från gymnasiet (188 svar) ... 10

3

Antal unga som inte fullföljer gymnasiet

Som saknar gymnasieexamen: 130 Som har avbrott från gymnasiet: 41

Antal unga inom aktivitetsansvaret

250

Antal unga som uppbär försörjningsstöd

116

På grund av arbetslöshet eller otillräcklig inkomst: 109 På grund av sjukskrivning: 7

Andel med slutförd gymnasieutbildning med godkänt betyg: 35 procent Andel som saknar fullständig grundskola: 25 procent

Andel som saknar fullständig gymnasieutbildning: 65 procent

Antal unga som har timanställning eller deltidsanställning

260

Antal unga som finns registrerade hos Arbetsförmedlingen

Inklusive antal unga deltidsarbetslösa och antal som inte står direkt till arbetsmarknadens förfogande

Totalt antal: 420 Öppet arbetslösa: 123 Deltidsarbetslösa: 2 Timanställda: 25

Som inte står till arbetsmarknadens förfogande: 26

Skillnader inom målgruppen

Antal i program med aktivitetsstöd: 156 Kvinnor: 176

Män: 244

Med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga: 84

4 Utrikes födda: 86

Utbildningsnivå:

Med enbart förgymnasial utbildning: 112 Med gymnasial utbildning: 290

Med eftergymnasial utbildning: 18

Antal unga utanför

Gäller unga i åldern 20-24 år, som varken arbetar eller studerar och som vare sig kommunen eller Arbetsförmedlingen har kontakt med

50-60

Målgruppens behov

Utbildningsnivå

64 procent av unga i Västerviks kommun har en slutförd gymnasieutbildning med godkänt betyg.

36,4 procent påbörjar en högre utbildning före 25 års ålder.

Därmed ligger Västerviks kommun strax över rikets nivå för slutförd gymnasieutbildning (63,4 procent) och något under rikets nivå för högre utbildning (43,7 procent).

Behov

Av unga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen saknar drygt 25 procent gymnasieutbildning. För unga som uppbär försörjningsstöd är siffran 65 procent. I vår dialog med målgruppen har många uppgett utbildning som en viktig faktor för att komma närmare ett jobb. Därför ska vi prioritera såväl gymnasial som eftergymnasial utbildning i vårt arbete.

Verktyg

För att tillgodose målgruppens behov av utbildning kommer vi att arbeta på följande sätt:

 Utbildningskontrakt. Samverkan mellan arbetsmarknadsverksamheten, folkhögskolor, Komvux och Arbetsförmedlingen.

 Traineejobb. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Komvux, näringslivet och kommunen.

 Ungdomsanställningar. En insats från arbetsmarknadsverksamheten som innebär arbetslivserfarenhet i kombination med kompetensutveckling.

 Samverkan med folkhögskolor inom arbetet med utbildningskontrakt, samt inom Arbetsförmedlingens verksamhet.

 Förebyggande och avhjälpande av avhopp från gymnasiet. Arbetsförmedlingen, kommunen, Försäkringskassan och landstinget samfinansierar två projekt i detta syfte: Satellitnavigering och Plugin 2.0. Projekten bedrivs inom det kommunala aktivitetsansvaret i samverkan med familjeenheten. Målsättningen är att projekten ska implementeras som ett arbetssätt i den ordinarie verksamheten.

5

Funktionsnedsättning

Nästan 20 procent av unga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har någon form av funktionsnedsättning som kan påverka möjligheterna till arbete.

Behov

Personer med funktionsnedsättning kan behöva specialutformat stöd för att nå sina mål.

Verktyg

 Skolsamverkan. En samverkan mellan Arbetsförmedlingen, gymnasieskolan, socialtjänsten, aktivitetsansvaret, Försäkringskassan och landstinget för att förbereda gymnasieelever med funktionsnedsättning på tiden efter gymnasiet.

 SIUS-konsulenter. En insats från Arbetsförmedlingen som ger personer med funktionsnedsättning stöd att komma in i och klara av arbetslivet.

 Arbetslivskonsulenter. En insats från arbetsmarknadsverksamheten som ger personer med funktionsnedsättning stöd att komma in i och klara av arbetslivet.

 Spåret. Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, kommunen, landstinget och Försäkringskassan. Varje myndighet kan remittera personer som har svårigheter, och som har kontakt med fler än en myndighet.

Utrikes födda

Runt 20 procent av unga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är utrikes födda, och detta är en grupp som kommer att öka i omfattning. Vi har därför som målsättning att analysera behovet av insatser och erbjuda kompletterande åtgärder.

Verktyg

I dagsläget finns de insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder samtliga arbetssökande, plus yrkessvenska.

Unga utanför

Idag har vi ingen kartläggning av unga utanför. Till och med 19 års ålder har vi uppsökande verksamhet genom kommunens aktivitetsansvar men inte därefter.

Verktyg

Tillsammans reda ut och planera för kartläggning och eventuellt uppsökande verksamhet för denna målgrupp. Det ska finnas med i arbetet framöver.

Övrigt

75 procent av unga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har en fullföljd gymnasieutbildning. För dem gäller det att antingen gå vidare till högre utbildning eller få sitt första jobb. I vår dialog med målgruppen var önskemålet om praktik mycket framträdande. I vårt samtal med ungdomsrådet kom vi även fram till att det är mycket viktigt att få en närmare kontakt med arbetslivet redan under gymnasietiden.

Behov

Arbetslösa ungdomar behöver en praktikplats, för att få prova på och få en fot in i arbetslivet.

Gymnasieelever behöver få en närmare kontakt med arbetslivet/näringslivet. Detta kan röra allt från att lära sig att skriva CV och personligt brev till att få träffa profiler från näringslivet och få

information om olika branscher, yrkesval och karriärvägar.

6 Verktyg

 Praktikservice. Behålla det höjda antalet feriepraktikplatser för unga 16-19 år. Ett ökat antal praktikplatser totalt, fortsatt samverkan med näringslivet.

 Ökad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet. Bättre kontakt och ett ökat antal praktikplatser.

 Arbetsmarknadskunskap. Bedrivs idag inom Knutpunktens verksamhet. Vi har även som målsättning att påverka grundskola och gymnasium att arbeta med dessa frågor så tidigt som möjligt. Det finns till exempel ett material som är avsett att använda i samband med praktik (”I praktiken”, från Svenskt näringsliv). Det har föreslagits som ett användbart material av praktikservice, men används inte i skolorna i någon större utsträckning. Att utreda varför, och om det bör användas mer, kan vara en viktig del i detta arbete.

 Jobbmässor. Mässor för ungdomar om jobb och utbildning, där såväl näringslivet som kommunens och Arbetsförmedlingens verksamheter deltar för att informera.

Ett önskemål från målgruppen, som vi också vill föra vidare för diskussion, är effektiv rådgivning och vägledning genom individuella SYV-tider för elever på gymnasiet. Västervik är deltagare i

webbplatsen ”Syvchatten.se” där ungdomar kan ställa frågor online, måndagar kl. 10-12. Chatten används inte så mycket i dag men ett arbete för framtiden skulle kunna vara att marknadsföra funktionen mer, främst via sociala medier.

Ovanstående målsättningar skulle kunna vara en fråga för samverkansorganet Jobbkommissionen.

Arbetsförmedlingen kan också bjudas in för att informera i gymnasieskolan.

Jämställdhetsperspektiv

Samtliga verksamheter som jobbar med arbetslösa ungdomar i dag har ett könsneutralt arbetssätt, det vill säga tar inte särskild hänsyn till om personen i fråga är en man eller en kvinna. Alla unga får samma vägledning och samma insatser oavsett kön.

För att förstärka vårt jämställdhetsarbete kommande år ska vi arbeta mer aktivt med att få män och kvinnor att vidga sina vyer vad gäller mer otraditionella utbildnings- och yrkesval.

Arbetsförmedlingen ska arbeta på detta sätt när de ger information till unga, liksom arbetsmarknadsverksamheten i sina olika insatser.

I framtiden skulle vi kunna ha jämställdhetsfrågan som en temadag för anställda, eller som ett fokusområde att arbeta med under en period.

7

Dialog med målgruppen

I dialogen med ungdomar i Västerviks kommun har vi utgått från följande tre frågor:

 Vad anser du att du behöver för att komma närmare ett jobb?

 Vilken hjälp behöver du? T.ex. kompetenshöjning, studier praktik

 Inom vilka yrkesområden tror du det finns möjlighet att få arbete?

Dialogen har förts i tre steg:

 En enkät delades ut till ungdomar som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, som uppbär försörjningsstöd samt som är aktuella i arbetsmarknadsverksamheten Knutpunkten. 15 enkätsvar inkom. Underlaget var därmed litet men svaren var relativt enhetliga (se nedan).

 Ungdomsrådet bjöds in att delta i ett möte med samverkansgruppen. Det resulterade i ett två timmar långt samtal med många intressanta synpunkter (se nedan).

 Enkäten delades ut till ungdomar på gymnasiet. 188 svar inkom (se nedan).

De synpunkter som framkommit i denna dialog har kontinuerligt legat till grund för vår planering av framtida samverkan inom överenskommelsen. I enlighet med målgruppens önskemål kommer vi bland annat att satsa på ett ökat antal praktikplatser, både inom kommunens praktikservice och inom Arbetsförmedlingen. Vi vill också bedriva ett påverkansarbete för att införa

arbetsmarknadskunskap i skolorna. För mer detaljerad information, se bilaga 3.

I framtiden har vi som målsättning att hålla dialogen med målgruppen levande, bland annat genom fokusgrupper och fortsatt kontakt med ungdomsrådet.

Enkätsvar från Arbetsförmedlingen, försörjningsstöd och Knutpunkten (15 svar)

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Utbildning Kunskap om att söka

jobb

Praktik Körkort Erfarenheter Bil Egen bostad

Vad anser du att du behöver för att komma

närmare ett jobb?

8

Möte med ungdomsrådet

Ungdomsrådet lyfte följande punkter som viktiga för att minska ungdomsarbetslösheten:

 Någon form av kontaktnät. Majoriteten som får jobb får det via kontakter. Ungdomar vars föräldrar har goda kontaktnät har ett försprång. Andra behöver göra större ansträngningar och kan behöva hjälp till den första viktiga kontakten.

 Möjlighet till praktik. Att teoretiska gymnasieprogram helt saknar praktik är en stor brist.

Det kan leda till fallande motivation, och innebär ofta att personen står helt utan erfarenhet och kontakt med arbetslivet efter avslutade gymnasiestudier. Den som däremot får göra mycket praktik under studietiden har mycket bättre förutsättningar att få jobb.

 Tidig och bra information om hur man söker jobb. Gymnasieelever borde konsekvent erbjudas omfattande övningar i att skriva CV och personligt brev, samt träna på

intervjusituationer. Som det är i dag skiljer det sig mycket mellan olika skolor och program hur mycket man får veta om detta.

0 2 4 6 8 10 12

Praktik Studier Kompetensutveckling Motivation

Vilken hjälp behöver du? T.ex. kompetenshöjning, studier, praktik

01 23 45 67 89 10

Inom vilka yrkesområden tror du det finns

möjlighet att få arbete?

9

 Arbetsförmedlingen är oftast förstahandsvalet för den som inte har ett starkt driv att själv hitta ett jobb, eller kanske inte riktigt vet vad hen är kvalificerad för. Behovet är att få vägledning och en knuff i rätt riktning till att komma ut och få de första kontakterna med arbetslivet.

 Bättre information om vidareutbildning. Det är inte lätt att veta vad och var man ska studera. Att komma i gång kräver egna initiativ som inte alla är kapabla till just då. Studie- och yrkesvägledarna ger inte ett tillräckligt stort stöd. Ofta behöver man söka upp dem själva (vilket också kräver eget initiativ), vilket gör att vissa inte har någon kontakt med dem alls under hela gymnasietiden. Om de besöker klassrummet är det ofta med allmän information som bara hjälper dem som redan vet vad de vill göra.

 Mer kontakt med näringslivet. Information om lokala företag och vad de faktiskt gör, att få veta av företag vad de vill ha ut av ett CV, att få träffa personer inom näringslivet som berättar om sin väg… och kanske få möjligheten att knyta de där första kontakterna.

Näringslivet borde få vara mer närvarande både under gymnasiet och efter inskrivning på Arbetsförmedlingen. Ungdomar borde få se att ”det är dit vi ska”.

 Synliggör Campus Västervik. Att möjligheten till högskolestudier finns i Västervik är inte känt för alla. Campus bör vända sig till alla gymnasieelever, även dem som studerar teoretiska program. Man kan ändra sig under eller efter gymnasietiden och vilja satsa på en mer yrkesinriktad utbildning. Att veta att det finns på hemmaplan kan öka motivationen.

 Mässor är ett bra sätt att få information. Det är bättre att få gå runt och mingla och själv välja vad man är intresserad av, än att få allmän information vid en föreläsning. Det ger inspiration och man kan få insikt i vad olika yrken innebär i verkligheten. Det är också en möjlighet att knyta kontakter för dem som inte redan har ett befintligt kontaktnät.

Ungdomar från alla olika grupper kan ha nytta och vara intresserade av mässor.

 Arbetssökande behöver insikt. För den gruppen som står längre från arbetsmarknaden är det viktigt att få insikt i vad man vill och vilka möjligheter som står till buds för att nå dit. Och att det kanske krävs lite arbete för att komma dit. Det är svårt att nå fram till en person som inte fått den insikten. För att komma dit behöver man motivation, och helst få komma ut tidigt och känna sig behövd i arbetslivet.

 Sociala medier når ut till ungdomar. Att lägga ut information på en myndighets webbplats är inte ett effektivt sätt att nå ungdomar. Man behöver informera där unga befinner sig,

nämligen på sociala medier. Att skapa evenemang på Facebook är ett sätt. Det måste vara så tillgängligt som möjligt och ska helst inte kräva någon extra ansträngning från ungdomens sida. ”Gör så mycket som möjligt för att fånga oss.”

 Gymnasiet kan göra mer för att förbereda elever på arbetslivet. Till exempel borde det ställas högre krav på sådant som att komma i tid. Samma regler som gäller i arbetslivet borde gälla på gymnasiet.

 Prao och eventuell praktik borde vara mer seriöst. Elever borde få information innan om varför man har praktik, och få hjälp att skaffa en praktikplats som intresserar dem. Det ska tas på allvar och inte bara vara ett sätt att ”slippa skolan en vecka”.

 Uppsökande insatser kan behövas även efter 20.

10

Enkätsvar från gymnasiet (188 svar)

0 10 20 30 40 50 60 70

Vad anser du att du behöver för att komma närmare ett jobb?

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Vilken hjälp behöver du? T.ex. kompetenshöjning,

studier, praktik

11

0 1020 3040 5060 70 80

Inom vilka yrkesområden tror du det finns

möjlighet att få jobb?