• No results found

Klassificering av information exempel och jämförelse. Anki Heimonen Kommunalförbundet ITSAM

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Klassificering av information exempel och jämförelse. Anki Heimonen Kommunalförbundet ITSAM"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Klassificering av information

exempel och jämförelse

Anki Heimonen

Kommunalförbundet ITSAM 2014‐05‐20

(2)

ITSAM – ett kommunalförbund

 Bildas 2008

 6 kommuner i Östergötland och  Kalmar län

 Hanterar telefoni, bredband, 

upphandling, drift och support av IT‐

system 

 ITSAM Arkiv  2012‐07‐01

ITSAM Arkivs uppgifter Tillsyn

Stöd och råd Utbildning Utveckling

Strategiskt arbete E‐arkiv

m.m, m.m.

(3)

Målet

Målet för varje myndighet bör (eller ska?) vara att rätt  person ska kunna komma åt rätt information vid rätt  tillfälle.

För att uppnå det behöver all information som 

myndigheten hanterar vara klassificerad och försedd 

med rätt attribut för återsökning och behörighet.

(4)

Klassificering ‐ ett sätt att spegla  verksamheten

Strukturen kan visa verksamhetsområden, processer och 

aktiviteter, d v s vad en verksamhet/myndighet arbetar med och  hur den är organiserad.

Schemat kan även vara organisationsoberoende, d v s helt utan  koppling till myndighetens organisering. Denna får då tydliggöras  genom särskilda organisationsbeskrivningar.

(5)

KLASSA

SKL:s uppdrag att utarbeta ett förslag till nationell klassificeringsstruktur (ny  diarieplan) för kommuner, landsting och regioner.

Projektet har hanterats via Kommunala samrådsgruppen för arkivfrågor.

Arkivkonsult Tom Sahlén har ansvarat för sammanställningen.

Referenspersoner/‐grupper har fått lämna synpunkter.

Remiss/testperioden har avslutats och sammanställning/

justering av klassificeringsschemat har genomförts.

Förslaget till klassificeringsschema har publicerats under våren 2014.

(6)

Andra exempel

KLASSA är ett av flera förslag på klassificeringsschema. 

Förslag har utarbetats eller är under utarbetande hos  enskilda kommuner eller via olika samverkansprojekt. 

Inriktningen på projekten är ofta:

•Gemensam processkartläggning

•Gemensam klassificeringsstruktur

•Gemensam dokumenthanteringsplan

Hur förhåller sig dessa exempel och förslag till KLASSA?

(7)

”KLASSA 2”

Medverkande:

•Konceptstudie e‐arkiv Kronoberg/Blekinge

•eArkiv Kalmar län

•E‐Arkiv Skåne Nordost, m fl

(Olofströms kommun, Karlshamns kommun, Ronneby kommun, 

Karlskrona kommun, ITSAM, Växjö kommun, Tomelilla kommun, Kalmar  kommun, Helsingborgs stad, Nybro kommun, Halmstads kommun, 

Laholms kommun, Skövde kommun, Vetlanda kommun, VEAB)

(8)

”KLASSA 2”

Förslag till principer

•Så kategorier på översta nivån som möjligt för att minimera risken för att  välja fel verksamhetsområde.

•På de översta nivåerna 1‐2 så långt det är möjligt vardagliga ord, längre ner i  hierarkien ok med fackuttryck.

•Processgrupper på nivå två eller tre, beroende på behov

•Processgrupper skrivs med substantiv

•Huvudprocesser på nivå tre eller fyra, beroende på behov

•Huvudprocesser och processer skrivs med verb

•Processerna fylls på efter hand och ska baseras på faktisk analys och  kartläggning.

(9)

Nedbrytningschema (nivåer)

1 Verksamhetstyp

1.1 Verksamhetsområde

1.1.1 Processgrupp

1.1.1.1 Process

Aktivitet Handling

(10)

Skillnader…..

KLASSA

”0‐nivå” alla nivåer för att kunna  eftersöka styrdokument och 

verksamhetsbeskrivningar/

funktionsbeskrivningar vid sitt  verksamhetsområde eller process.

Schemat innefattar tre verksamhetstyper  där kärnverksamhet har nio 

underliggande verksamhetsområden  varav fem är landsting och regioner.

KLASSA tar utgångspunkt från SKL:s och  SCB:s verksamhetsindelning för 

kommuner landsting och regioner.

”KLASSA 2”

Ingen ”0‐nivå”styrande dokument  redovisas påen plats under ”1.3 Styra,  organisera och leda verksamheten”. 

Verksamhetstyperna är fler och redovisas  direkt påöversta nivån, d v s att 

kärnverksamheten har delats upp och  presenteras som egna verksamhetstyper  med egna rubriker.

Gäller endast kommunal verksamhet.

Handläggare och registratorer är nära  knutna till projektet och arbetet utförs i  form av workshops och webbmöten.

(11)

En jämförelse….

KLASSA

1. Ledning

2. Verksamhetsstöd 3. Kärnverksamhet

”KLASSA 2”

1. Demokrati och insyn 2. Intern service

3. Samhällsbyggnad 4. Trygghet och säkerhet 5. Hälsoskydd

6. Miljöoch naturskydd 7. Förskola och utbildning 8. Vård och omsorg

9. Individ och familjeomsorg 10. Överförmyndare

11. Näringsliv och kultur 12. Samhällsservice

(12)

Vad bygger ”KLASSA 2” på?

I vårt arbete har vi försökt att ta tillvara de kartläggningar  och klassificeringar som utförts tidigare inom enskilda  kommuner och inom olika projekt. 

• KLASSA

• ”VERKSAM” inom ITSAM

• Karlskrona

• Tomelilla m fl.

(13)

Förväntat resultat

• Organisations‐oberoende redovisning och återsökning av  information. 

• Samordning av informationshanteringen – oavsett  verksamhetssystem och kommun.

• En grundplattform för ett väl fungerande informationsflöde  inom och mellan olika verksamheter och myndigheter.

• Skapa förutsättningar för ett  väl fungerande e‐arkiv  och ett  långsiktigt digitalt bevarande.

(14)

• Glöm organisationskartan!

• Dokumentera relationen mellan verksamheten och dess  handlingar.

• Utbilda och förbättra kunskapen/förståelsen inom  verksamheterna.

• Synliggör informationens betydelse för verksamheterna.

• Klargöra att de digitala handlingarna också ingår i  arkivredovisningen.

Praktiskt arbete

(15)

En organisation som uppfyller  

lagens, 

allmänhetens 

och verksamhetens krav

på äkta och relevant information.

Önskat resultat

(16)

Frågor?

Anki Heimonen 1:e Arkivarie

Kommunalförbundet ITSAM  Storgatan 36, 590 36 KISA Växel: 0494‐197 00

Direkt: 0494‐197 34  Mobil: 070 240 69 22

e‐post: ann‐christine.heimonen@itsam.se

References

Related documents

”När det är högt patientflöde kan man ju ha att det flyter på och att det, att man blir effektiv i triagen.//Vi försöker göra så mycket som möjligt med patienten i triagen så

Situationsläsande kommer som fas två och innebär att barnet nu kan läsa ord som finns i ett sammanhang, barnet kan till exempel läsa ordet smör som står på smörpaketet, medan

Vi vill därför genom denna studie och med hänsyn till de förutsättningar som framkom i tidigare systematisk litteraturstudie, utforma en undervisningssituation för att synliggöra

eftersom bilder är rektangulära till formen blir antalet pixlar 4000 i bredd och 3000 i höjd = 12 000 000

Detta innebär att barn som nyligen kommit till Sverige eller inte tidigare kommit i kontakt med svenska språket ska kunna få även annan undervisning på sitt modersmål..

Med hänsyn taget till den bakgrund kring urval som utförts kan det tänkas att denna studie kan ge upphov till vidare undersökningar för att studera första linjens chefers

CNN gav bäst resultat i alla olika tester framför de andra två neurala nätverken, Recurrent Neural Network (RNN) och Convolutional Recurrent Neural Network

Jag vill undersöka om elever efter att ha arbetat koncentrerat med vissa grammatiska moment också använder dessa i fria uppsatser i högre grad än elever som inte arbetat