DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER
Är full sysselsättning möjlig?
Roger Mörtvik
Göran Zettergren
Arbetslösheten i Sverige
0 2 4 6 8 10 12 14
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Anders Borg (januari 2009)
”Huvudförklaringen till att utanförskapet under de
senaste decennierna har vuxit sig så stort är att det har lönat sig för dåligt att arbeta. Den viktigaste uppgiften för regeringen är därför att öka drivkrafterna till arbete.
…därför att arbetslöshetsförsäkringen är avgörande för hur hög arbetslöshet man har på lång sikt i en ekonomi.
[…]
Det är väletablerade forskningsresultat. Det är en
beprövad erfarenhet från Sverige och andra länder.”
Den nationalekonomiska standardmodellen
• Jämviktsarbetslösheten bestäms av ”institutioner”:
– Arbetslöshetsersättningen
– Skattekilen
– Anställningsskyddet
– Organisationsgraden
– Lönebildningen
• Jämviktsarbetslösheten påverkas inte av:
– efterfrågan
– investeringar, kapitalstock
– relativpriser
Finansdepartementets bedömning 2011
Ekonomiska avdelningen, ”Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?”
1. Panelstudier på OECD-länder
– Över tiden (1961-1995, 1982-2003,…)
– Mellan länder (ca 20 industriländer)
2. Svenska tidseriemodeller
– Över tiden
3. Svenska mikrosimuleringsmodeller
– Mellan individer
Rimligt antagande?
”Beräkningarna utgår t.ex. genomgående ifrån att de personer som väljer att gå in i arbetskraften i
genomsnitt har samma arbetslöshetsrisk som dem som redan är inne på arbetsmarknaden. […]
Om så [inte] är fallet skulle det innebära att vi
överskattar effekten på jämviktsarbetslösheten och
sysselsättningen.”
1. Panelstudier (OECD)
• Skattningarna inte robusta
– Stationaritetsproblem
• Kausalitetsproblem
– Är det hög arbetslöshet som leder till höjd a-kassa?
• Varför faller arbetslösheten ?
– Sysselsättning stiger
– Arbetskraften faller
• Slutsatser för Sverige?
– OECD: modellen fungerar inte för Sverige
– Nickell: -4% arbetslöshet?
OECD
Bassanini & Duval (2006)
“Varken institutionerna… eller uppsättningen
makroekonomiska störningar [i Finland, Tyskland och Sverige]… kan fånga de mycket landspecifika faktorer…
som låg bakom uppgången i arbetslöshet under denna två-årsperiod [1990-92]“
0 2 4 6 8 10 12 14
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004
Sverige 1
Sverige 2
OECD Employment Outlook 2006
“Vissa europeiska länder visar sig uppnå lika bra sysselsättningsresultat [som de anglosaxiska
länderna] med en extremt annorlunda politik”
– Centraliserade löneförhandlingar
– Generösa arbetslöshetsersättningar
– Gedigen aktiveringspolitik
– Höga skattekilar
– Högt anställningsskydd
“Detta indikerar att det inte finns en enda väg till att
uppnå en god sysselsättningsnivå.”
Negativ arbetslöshet i Sverige?
Nickell m.fl. (2005)
2. Svenska tidseriemodeller
• Arbetslöshetsmodeller:
– Bara en publicerad studie – Forslund (1995)
• Lönebildningsmodeller: inget stöd för ersättningsgraden
– Calmfors och Forslund (1990)
– Forslund (1995)
– Holden och Nymoen (1998)
– Nymoen och Rødsedt (2002)
– Forslund och Kolm (2004)
• Ett undantag:
– Forslund, Gottfries och Westermark (2008)
Arbetslöshet och ersättningsgrad
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Arbetslöshet Ersättningsgrad
Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Ersättningsgrad
Löneandel och ersättningsgrad
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Arbetskostnadsandel Ersättningsgrad
3. Mikrosimuleringsmodeller
• Individer med högre ersättningsgrad har högre
sannolikhet att bli arbetslösa. Men den enda orsaken till att ersättningsgraden varierar mellan individer är deras inkomst.
Det enda detta säger är att individer med låg (förväntad) inkomst har hög sannolikhet att bli arbetslösa.
• Modellen visar att 70% av sysselsättningsökningen kommer från ”övrig-gruppen” utanför arbetskraften.
Effekten på ”utanförskapet” är därför begränsad.
Penningpolitiken
• Införandet av inflationsmålet 1993 var mycket bra.
• Penningpolitiken utformning de första åren var en katastrof, men den har gradvis blivit bättre.
• De senaste har Rb haft ett ”flexibelt inflationsmål” och även beaktat effekterna på arbetslösheten.
• Den snabba räntesänkningen 2008-09 är troligen den
främsta förklaringen till den snabba återhämtningen.
Vad hade varit en lämplig reporänta?
-10 -5 0 5 10 15 20
1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Reporänta Rudebusch Mankiw Taylor
Sysselsättning och reporänta
-9,0 -7,0 -5,0 -3,0 -1,0 1,0 3,0 5,0 7,0 9,0
-2 0 2 4 6 8 10 12 14 16
Sysselsättning Reporänta Real reporänta
Varför ska Riksbanken ha ett sysselsättningsmål?
• Någon måste ansvara för att stabilisera sysselsättningen
• Riksbanken måste göra det, för att stabilisera inflationen
• Lägre arbetslöshet (pga. lönestelhet nedåt)
• Bättre inflationsutfall (mindre kortsiktighet)
• Större transparens
• Tydligare ansvar och lättare utvärdering
Andel långtidsarbetslösa i olika åldergrupper 1976-2004
0 1 2 3 4 5 6 7 8
1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004
16-25
25-34
35-59
60-64
Nya och försvunna jobb i Sverige 1987-2009
200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000 550 000 600 000 650 000 700 000
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Nya jobb
Försvunna jobb
Finanspolitiken under krisen
Det behövs en stram finanspolitik i goda tider för att bygga upp ett handlingsutrymme i extrema lågkonjunkturer. Men detta utrymme måste också användas för att stimulera ekonomin i dåliga tider.
Enligt Finanspolitiska rådet överskattade regeringen effekten av de s.k. automatiska stabilisatorerna och säger att detta ledde till att man såg ett mindre behov av aktiv konjunkturpolitik än vad som faktiskt var fallet.
De expansiva åtgärder som vidtogs var i princip fullt finansierade genom andra utgiftsminskningar eller andra skattehöjningar.
Sveriges finanspolitik var inte expansiv.
-3,3
-4,9
-8,9 -9,1 -9,3
-13,3
-16
-17,8
-19,9 -20,3 -2,4
-5 -5 -4,8
-14,2
-8,8
-15,1
-1,2
-11 -10,3
-25 -20 -15 -10 -5 0
Norge Tjeckien Danmark Belgien USA UK Spanien Tyskland Finland Sverige
Produktion i tillverkningsindustrin Sysselsättning i tillverkningsindustrin
Så mycket föll produktion och sysselsättning i tillverkningsindustrin mellan 2007-2009
Källa: BLS
Andel som känner till respektive inte känner till att regeringen infört jobbskatteavdrag ;
fördelat på hushållsinkomst
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
0-199k 200k-399k 400k-599k 600k-
ja nej
Källa: Novus
opinion maj 2011
Andel som ändrat sitt arbetsutbud efter att ha fått jobbskatteavdrag
0 1 1 0
82
17
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Ja, har gått ned i arbetstid
Ja, har ökat min arbetstid Ja, har börjat arbeta efter att ha gjort annat
Ja, tagit extra arbete Nej, jobbar som förut Vet ej
Källa: Novus
opinion, Maj 2011
Hur högre jobbskatteavdrag skulle påverka anställdas och företagares yrkesarbete
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Ja, skulle gå ned i arbetstid
Ja, skulle vilja öka min arbetstid
ja, skulle börja arbeta efter att ha gjort annat
ja, skulle ta ett extra arbete
Nej, skulle fortsätt som vanligt
Vet ej
Arbetare Tjänsteman Egen företagare
Källa: Novus
opinion, Maj 2011
Om du skulle vilja arbeta mer än idag, tror du att det skulle vara möjligt?
0 10 20 30 40 50 60 70
Ja, skulle kunna öka min arbetstid
Ja, skulle kunna skaffa ett extra arbete
Nej, det skulle inte gå att öka arbetstiden i samma
jobb
Om jag ökade arbetstiden skulle jag inte få mer
betalt för det
Nej, skulle inte få ett extra arbete
Arbetare Tjänstemän Egna företagare
Källa: Novus
opinion, Maj 2011
Arbetsgivares attityder till att anställa olika grupper
Källa: SCB/TCO våren 2011
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Yngre än 30 år Utlandsfödda inom Europa
Utlandsfödda utanför Europa
Personer med synliga funktionshinder
Äldre än 55 år Långtidsarbetslösa Sjukskrivna från annat arbete
positiv negativ varken eller
Fyra av tio arbetsgivare har svårt att hitta
tillräckligt kvalificerad personal – runt var sjunde avstod från att anställda
0 10 20 30 40 50 60 70
Offentliga arbetsgivare Privata arbetsgivare 10-19 anställda 20-99 anställda 100 anställda eller fler
Ja, men vi anställde ändå
Ja, men vi avstod från att anställa Nej
SCB/TCO våren 2011
Medelvärde för arbetslöshetstidens längd 15-74 år (AKU), antal veckor efter ålder
0 10 20 30 40 50 60 70 80
totalt 15-24 år totalt 25-54 år totalt 55-74 år
Antalet arbetslösa, i program och i arbete med stöd
Källa: Arbetsförmedlingen
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Utsatta grupper Ej i utsatta grupper
