• No results found

570 äldreomsorgschefer om att leda under Coronakrisen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "570 äldreomsorgschefer om att leda under Coronakrisen"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

570 äldreomsorgschefer om att leda under

Coronakrisen

I denna enkät har chefer från alla delar av kommunalt driven äldreomsorg deltagit. Resultatet baseras främst på svar från första linjens chefer inom särskilda boenden och hemtjänst, ofta titulerade enhetschefer. Enhetschefer är verksamhetsnära chefer som har ett omfattande och kvalificerat ansvar för att leda

äldreomsorgsverksamheten så att den blir bra och säker.

Från sjukvården hör vi att den största svårigheten när man behandlar patienter med Covid-19 förmodligen är ovissheten. Det är svårt att göra bedömningar eftersom kunskapen än så länge är liten. Ovissheten gäller också inom äldreomsorgen och gör de verksamhetsnära

chefernas uppdrag både komplicerat och pressat.

De dilemman de verksamhetsnära cheferna ställs inför kan illustreras med följande citat:

”Alla dilemman man ställs inför. Ska jag godkänna "hemgjord" handsprit som säker. Kan jag dubbla in vikarier nu? Att inte kunna skicka alla på Covid-19 test - men imorgon kan de ju bli smittade igen. Kontinuerliga tester? Leda på distans. Att lugna personal. Att alla endast tid för detta men vi har ju en framtid att tänka på. Att få rätt material - går knappt att beställa handskar och förkläden på vanligt vis.”

Datum: 2020-05-12

Jonas Karlsson (Analys och slutsatser) Åsa Jaktlund (Datainsamling)

(2)

För att cheferna ska kunna ta sitt ansvar behöver de rätt organisatoriska förutsättningar. I den här enkäten har vi fokuserat på hur cheferna ser på sina förutsättningar vad det gäller att uppfylla ansvaret för tilldelade

arbetsmiljöuppgifter. Cheferna har också fritt fått beskriva hur de upplever sin egen arbetssituation.

Chefernas arbetsmiljöuppgifter

Frågan har aktualiserats med anledning av Covid-19. Många som jobbar inom

äldreomsorgen, de verksamhetsnära chefernas medarbetare, är oroliga både för sin egen situation och för omsorgstagarnas situation (de äldre). Utifrån arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar att vidta åtgärder så att inte medarbetarna utsätts för onödiga risker.

Att det generellt finns stora brister i arbetsmiljön inom äldreomsorg är känt sedan tidigare. De som hävdar att det handlar om brist på resurser har sannolikt en poäng, åtminstone till stor del.

Resultat i sammanfattning

 Närmare fyra av fem chefer har känt oro för att personal ska smittas

 En hög andel av cheferna saknar förutsättningar i sitt arbetsmiljöarbete

 Endast hälften av de tillfrågade cheferna bedömer att det finns tillräckligt med skyddsutrustning.

 Nästan en fjärdedel av chefer har övervägt att returnera sina uppgifter i arbetsmiljöarbetet

 Chefer som får stöd av ledningen upplever sig ha bättre förutsättningar att förebygga smittspridning

 Skillnaderna mellan hur chefer inom särskilda boenden och chefer med ansvar för hemtjänst upplever och bedömer situationen är genomgående små

(3)

Närmare fyra av fem chefer har känt oro för att personal ska smittas

I enkäten uttrycker 60 procent av cheferna till viss del oro för att personal ska smittas under arbetet. 17 procent känner stark oro. Totalt har alltså 77 procent uttryckt oro i någon grad.

Om tillräckliga resurser, befogenheter och kunskaper

För att en chef ska kunna uppfylla sina arbetsmiljöuppgifter krävs tre saker. Chefen ska ha tillgång till tillräckliga resurser, befogenheter och kunskaper. Saknas delar av detta har chefen svårt att göra sitt jobb.

Enkäten visar att endast 38 procent av cheferna upplever sig ha tillräckliga resurser för att förebygga smittspridning fullt ut. Resursbristen är tydlig när det gäller skyddsutrustning.

Endast 50 procent av cheferna bedömer att det finns tillräckligt med adekvat

skyddsutrustning. Något fler, 61 procent, anser sig ha tillräckliga befogenheter för att förebygga smittspridning. Bland de som upplever bristande befogenheter beskriver flera att deras befogenheter begränsats genom att det är andra funktioner inom organisationen som fattar beslut om vad som behövs. Det är ett hårt styre uppifrån. 80 procent av cheferna upplever sig ha tillgång till tillräckliga kunskaper om hur man förebygger smittspridning.

17,0%

60,0%

23,0%

Ja, jag känner stark oro Jag känner mig orolig ibland/till viss del

Jag känner liten eller ingen oro

Känner du oro för att personal ska smittas under arbetet?

(4)

38,0%

48,0%

12,0%

2,0%

Ja Delvis Nej Tveksam/Vet ej

Upplever du att du har tillräckliga resurser för att förebygga smittspridning inom de verksamheter som du ansvarar för?

50,0%

38,0%

9,0% 3,0%

Ja Delvis Nej Tveksam/Vet ej

Bedömer du att det finns tillräckligt med adekvat skyddsutrustning för medarbetarna inom de verksamheter som

du ansvarar för?

62,0%

19,0% 19,0%

Ja Nej Tveksam/Vet ej

Anser du att du har tillräckliga befogenheter för att förebygga smittspridning inom de verksamheter som du ansvarar för?

(5)

”Jag önskar att jag kunde erbjuda skyddsmaterial till alla medarbetare, även i de gråzoner som faktiskt finns. I dagsläget är det sjuksköterska som ska avgöra om medarbetarna ska använda skyddsmaterial.”

”Att inte kunna erbjuda det skydd som behövs trots att man vet hur man själv hade velat bedriva vården utan måste invänta beslut och riktlinjer som kommer från staden som dessutom inte har tagits fram i dialog med oss närmast verksamheten.”

”Jag kan endast beställa den skyddsutrustning som förvaltningen har. T.ex. IIR munskydd fastän jag helst skulle vilja att mina medarbetare använder FFP2 och FFP3. Å andra sidan är IIR munskydd tillräckliga enligt Region Sörmland, smittskydd.”

Ett stort antal chefer belyser att frågan kring skyddsutrustning är större än att enbart handla om tillgång till skydd. Det handlar också om att lära personalen att följa grundläggande principer kring hygien.

”Att få alla att följa basala hygienrutiner. Blir svårt när man å ena sidan vill ha bättre skyddsutrustning än vad som är rekommenderat samtidigt som man inte följer de grundläggande reglerna.”

”Samt att få undersköterskor att ha en hög följsamhet till basala hygienrutiner då fokus läggs på adekvat skyddsutrustning i och med kommunals utgångspunkt som inte är förenligt med arbetsgivarens (skyddsmask/munskydd).”

Nästan en fjärdedel av chefer har övervägt att returnera sina uppgifter i arbetsmiljöarbetet

Enkäten visar att 23 procent av cheferna i samband med Coronakrisen övervägt att returnera sina uppgifter i arbetsmiljöarbetet till överordnad chef. Det är en förhållandevis hög andel. Samtidigt har betydligt fler angivit brister både vad det gäller resurser och befogenheter. Det bekräftar tidigare resultat om verksamhetsnära chefers stora lojalitet till arbetsgivaren. Chefer är beredda att anstränga sig till det yttersta för att hålla sina

80,0%

6,0% 14,0%

Ja Nej Tveksam/Vet ej

Upplever du dig ha tillgång till tillräcklig kunskap om hur man förebygger smittspridning?

(6)

verksamheter igång. Det är aktningsvärt men samtidigt kan det innebära att de i ett längre perspektiv riskerar sin egen hälsa.

Flera chefer beskriver en osäkerhet kring vad som händer om de skulle returnera sin arbetsmiljödelegation. En del chefer skriver att de skulle få kritik om de returnerade arbetsmiljöuppgifterna tillbaka till sin chef. Att deras förmåga som chef då skulle ifrågasättas. Att de riskerar att bli omplacerade. Ett par chefer konstaterar motsatsen. Att de lyft frågan och fått ett bra bemötande som resulterat i bättre förutsättningar.

”Att returnera arbetsmiljöansvaret har vi fått till oss att vi kan göra men att vi då inte kan jobba kvar som chefer då rollen kräver att man innehar arbetsmiljöansvaret."

”Orolig över att skyddsutrustningen ska ta slut och vad säger jag då till min personal.

Vet att jag kan säga från mig arbetsmiljöansvaret. Men man är lojal mot sin arbetsgivare.”

Svårt att bedöma vilka åtgärder som är rätt

Flera chefer lyfter fram att oklarheten i fakta och direktiv gör det svårt att göra rätt.

Exempelvis blir det otydlighet i frågor och svar när Patientsäkerhetsperspektivet och det förebyggande arbetsmiljöarbetet blir två olika processen som behandlar samma frågor.

T.ex. skyddsutrustning.

”Vi får olika bud om vad som gäller i olika frågor och meddelar anhöriga och

medarbetare om det vi får till oss och får i nästa stund ändra oss. Vi ägnar mycket tid åt att maila/ringa hit och dit för att få besked men det är ofta luddiga svar som vi får tolka och lösa på egen hand.”

”Det som gör att jag kan känna viss oro, är att det inte finns evidensbaserade underlag i all information samtidigt som vi får väldigt mycket information via media som kan vara olika från den ena dagen till den andra”

23,0%

71,0%

6,0%

Ja Nej Vet ej

Har du i samband med Coronakrisen övervägt att returnera dina uppgifter i arbetsmiljöarbetet till överordnad chef?

(7)

Chefer som får stöd av ledningen av upplever sig ha bättre förutsättningar att förebygga smittspridning

Cheferna ställs inför en mängd olika utmaningar och arbetsuppgifter. Under Coronakrisen har det tillkommit ännu mer. Cheferna behöver stöd i sitt arbete för att klara det.

Enkäten pekar på ett tydligt samband mellan chefernas upplevelse av att kunna förebygga smittspridning och tillräckligt stöd. Starkast är sambandet mellan upplevelsen av att ha tillräckliga resurser och stöd från närmaste chef. Det finns också ett tydligt samband mellan om cheferna övervägt att returnera sina uppgifter i arbetsmiljöarbetet och hur de upplever det stöd de ges.

Enkäten visar att 79 procent av cheferna upplever att de får det stöd de behöver av sin närmaste chef. Starkast är stödet från chefskollegor. 88 procent upplever att de får stöd från kollegorna. Det upplevde stödet från stödfunktioner som exempelvis HR svagare. 56 procent upplever att de får det stöd de behöver från stödfunktioner.

Även det stora flertalet verksamhetsnära chefer upplever sig ha tillräckligt med stöd från närmaste chef och kollegor så gör det oklara läget och ovissheten att behovet är stort. Alla verksamhetsnära chefer ska känna stöd. Bristande beslutsstöd från närmaste chef är katastrof.

”Att alla beslut dröjer så oerhört lång tid (vi har inget eget mandat) och saker och ting beslutas utan att det förankras med oss. Vi får till oss allt när det redan blivit till ett problem eftersom att det som beslutat inte går att applicera på våra verksamheter.”

56%

79%

88%

Stödfunktioner som exempelvis HR

Din närmaste chef Chefskollegor

Upplever du att du får det stöd du tycker att du behöver från

(8)

”det fattas lite stöd verbalt från chef så vi vet att vi gör rätt, vi har egna idéer som vi förankrar hos vår chef men hen säger inte ja eller nej”

Bra stöd från närmaste chef är uppskattat.

”vår kommunledning, vår socialchef och våra stabsfunktioner har stöttat upp vårt arbete på ett oerhört professionellt sätt”

”Vi har vice chef på helg och röda dagar nu”

Stödet från stödfunktioner som exempelvis HR måste på många håll stärkas upp. Stödet ska vara konkret och praktiskt. Att som expert nu inta en konsultativ roll där

äldreomsorgens chefer förväntas göra allt jobb själva är inte tillfredställande.

”jag förväntas göra allt själv”

Exempelvis beskriver flera chefer att de själva förväntas ta ansvar för introduktion av den stora grupp med tillfälliga medarbetare som rekryteras in nu. Det är ett arbete som

givetvis kan samordnads och organiseras av någon annan än de verksamhetsnära cheferna själva. Ett annat exempel handlar om städning. På flera håll har städningen av hygienskäl stärkts upp genom att cheferna själva fått anställa städare. Det är också ett arbete som med fördel kan samordnas och organiseras av någon annan än de verksamhetsnära cheferna själva.

”Vi har fått resurser och Bemanningsenheten har lagt in timanställda i Infrakontroll men det är vi som ska ta hand om anställning, introduktion mm”

Chefernas egen situation och arbetsmiljö

Cheferna uttrycker i stor utsträckning en känsla av otillräcklighet, för stora

ansvarsområden, gränslöst arbete. Många gick in i året med ett ekonomiskt pressat läge som nu förvärras med hög sjukfrånvaro och mycket vikarier. Cheferna lägger stor energi på att försöka lugna medarbetare, anhöriga, brukare, vikarier och samtidigt svara på kontrollfrågor från ledningen som ligger på ovanifrån.

Det som sätter press på de verksamhetsnära cheferna kan till stor del sammanfattas i:

1. Mycket svårt att hitta och rekrytera in personal med tillräcklig kompetens 2. Stor energi läggs på att stävja oro bland personal och anhöriga

3. Att försöka förhindra smittspridning. Diskussionen om skyddsutrustning är mycket svår. Vad krävs, att den har rätt kvalitet och finns i tillräcklig omfattning?

4. Att orka och få tiden arr räcka.

(9)

Bemanning/personalförsörjning

Det är svårt att hitta personer med rätt kompetens och att hinna med att ge dem rätt information och kunskap runt smittrisk och smittspridning. Stort inflöde av nya och oerfarna medarbetare sliter också på den ordinarie personalen som måste ta större ansvar.

”Stor oro över personalbrist mm samt kring arbetssätt samt hög arbetsbelastning för alla gör det helt omöjligt att känna sig nöjd ”

”Att kunna rekrytera personal helst med adekvat utbildning, vårderfarenhet”

”Att ha personal i tillräcklig utsträckning när ordinarie är hemma på grund av sjukdom samt att vi inte vet hur våra vikarier tar till sig informationen/kunskapen om vikten av basal hygien.”

Bristande förutsättningar

”TUNG ARBETSMILJÖ ATT VARA CHEF ÖVER MÅNGA MEDARBETARE OCH FYRA OLIKA PROFESSIONER. SOM ANSVARIG RÄCKER INTE TIDEN TILL, NÄRA ATT RASA AV ALLT SOM SKALL UTFÖRAS, ABSOLUT INTE OK”

”Känner oro att även om vi som nu HAR material så saknas kunskap i HUR den ska användas och när. Har försökt träna med personalen i samband med APT, på och avklädning av utrustning men känns ändå otryggt... Jag lider av tidsbrist och börjar även känna mig lite trött”

”förstå och få ut all information vid rätt tidpunkt och på rätt sätt till alla medarbetare inklusive vikarier. Att som chef behöva freda sig stundligen och dagligen i mötet med oroade medarbetare”

”Har 50 anställda plus timvikarier att ansvara för upp delat på 5 verksamheter. Varav en inom HSL vilket uppdelas i ssk och rehab. Under dessa tider övermäktigt”

”Jag är själv med 50 medarbetare och Corona smitta i verksamheten”

Om känslan av otillräcklighet och att stävja oro

”Det som är tufft för en enhetschef är att man två till tre dagar i veckan får

vidarebefordra länkar och brev från övre chef där det alltid i slutet står: "är du orolig prata med din chef". Har man 59 personal som alla är jätteoroliga, var tar jag vägen själv?”

”Vi chefer, har fått order att titta dygnet runt på våra mejl och svara våra privata telefoner, även kvällar och helger när vi är lediga, det har lett för några av oss att vi inte kan sova, blir lätt irriterade, känner oss stressade, det finns inget beredskap så vitt vi vet i fall av någon/ några av oss chefer, insjuknar”

”Att möta den stora oro som finns. Att hinna vara behjälplig med att besvara frågor samtidigt som jag förväntas driva ordinarie arbetsuppgifter. Jag har mitt kontor på enheten och även om jag har dörren stängd för att försöka hinna med att planera och strukturera knackar det i princip konstant på dörren. Jag vill vara så tillgänglig som

(10)

möjligt för mina medarbetare, för de sliter, men det är mycket svårt att känna sig tillräcklig.”

”Ovissheten kring smittan och den rädsla/oro som finns bland omsorgspersonalen.”

”Att orka hålla ut hela vägen. Vi har inga konstaterade fall i min verksamhet, dock finns en stark rädsla för att vi ska drabbas efter att ett av våra grannboenden drabbades. Jag tänker ofta att jag redan känner sådan oro och trötthet över situationen i Sverige och världen och jag blir rädd för om jag kommer att hålla om och när vi drabbas "på riktigt"

i min verksamhet.”

”En känsla av maktlöshet. En upplevelse av att arbeta i blindo när det gäller planering i verksamhet. T.ex. att personal är hemma vid minsta symptom och att det kan sträcka sig över veckor men att de inte finns någon resurs till tester. Att vid misstanke om smitta hos hyresgäster testar man endast enstaka boende med symptom och inte alla. Det leder till oro hos personal och till en större åtgång på skyddsmaterial (vilket vi inte har så mycket av.)”

”Den svåraste utmaningen är att orka hålla i och hålla ut, att fortsatt stå kvar och vara tydlig med information om vad som gäller och inte ge efter för "massans" överkrav på ex.

skyddsutrustning. Det finns tydliga riktlinjer som misstros då personalen tror att de bygger på bristande tillgång på skyddsutrustning eller att vi mörkar riskerna med att arbeta med Covidpatienter/brukare. Misstron eldas på av alla möjliga människor, alltifrån privatpersoner, media, skyddsombud och sist men inte minst fackförbund som alla plötsligt blivit smittskyddsexperter - suck!”

”Det är ett hårt styre uppifrån och ner med rutiner osv men med något otydliga ramar, vilket gör att jag känner en osäkerhet i vissa av de direktiv jag ska verkställa. Jag får då inte heller ge sken av att vara osäker inför personalen för att inte skapa onödig oro bland personalen. Men osäkerheten gör att jag själv mår ganska dåligt när jag väl kommer hem. Ibland tänker jag att det enkla vore att returnera arbetsmiljöansvaret till min chef, men samtidigt vill jag göra ett bra arbete för min personal”

”Oron är stor att vi inte har tillräcklig eller vad som kommer visa sig felaktig hantering av skyddsutrustning. Osäkerheten är stor vilket är det mest pressande. Ett stort ansvar läggs på cheferna vilka också är dessa som "hängs ut" i pressen.”

”Känns som väldigt viktigt att såväl de fackliga organisationerna som arbetsgivaren hanterar medarbetarnas oro utifrån OSA, systematiskt. Allt handlar dock inte om skyddsutrustning och smittan. Även om man följer alla regler och riktlinjer så finns det oro som måste hanteras på många olika sätt.”

”Stötta personalen i deras oro om att ev själv bli smittad eller ta hem till anhöriga med ev riskgrupp själv eller anhörig”

Visions ställningstagande

(11)

Kommunpolitiker och högre tjänstemän måste ta sitt ansvar och underlätta de verksamhetsnära chefernas svåra och mycket pressade arbete. Det är inte rimligt att cheferna ska lämnas ensamma i den utsträckning som många beskriver i denna allvarliga situation. Det behövs dialog och samarbete för att lösa situationer som uppstår på ett så klokt sätt som möjligt:

 De verksamhetsnära cheferna ska ha mandat och tillgång till de resurser som behövs för att klara sina arbetsmiljöuppgifter.

 De verksamhetsnära cheferna ska ha tillgång till stödfunktioner för såväl ordinarie verksamheten som för att klara smittskyddsfrågorna.

Om undersökningen

Målgruppen för undersökningen är verksamhetsnära chefer inom kommunalt driven äldreomsorgsverksamhet, oftast med titeln Enhetschef. I Sverige finns drygt 5000 enhetschefer inom äldreomsorg. Vision representerar omkring hälften av landets verksamhetsnära chefer med uppdrag inom äldreomsorg. Enkäten med 12 frågor

skickades ut via epost till 2074 enhetschefer eller motsvarande, i slutet av april (24 april - 27 april). Av dessa påbörjade 590 personer enkäten. 570 av dessa besvarade sedan huvudfrågorna (via filterfrågan om de arbetar som chefer inom äldreomsorgen samt att det ingår i tjänsten att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete).

References

Related documents

Tomas Englund Jag tror på ämnet pedagogik även i framtiden.. INDEX

Det finns en hel del som talar för att många centrala förhållanden i skolan verkligen kommer att förändras under åren framöver:... INSTALLATIONSFÖRELÄSNING

Jag kan med mitt material inte säga att organisationer eller företag gör sig av med dem som saknar någon eller några av de sex förväntningarna och som samtidigt inte uppfyller

*.. Psalmen flödar rikt under 1600-talet, och det är svårt att i denna mäktiga produktion finna representativa linjer. Belfrage har valt att stu­ dera två genrer

Syftet med denna artikel är att introducera den patografiska genren och att lämna ett bidrag till förståelsen av dess historiska uppkomst.. Tre omvälvningar i skolmedicinen

Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att då en medarbetare byter roll och blir chef över sina kollegor, så riskerar ledarskapet att bli svagt och otydligt eftersom det kan

I dag är det nämligen godtyckligt huruvida sjukvården ställer frågan om det finns hemmavarande barn och, om det blir konstaterat att det finns det, att det följs upp med

Vi anser att biståndets uppgift är att bidra till att skapa förutsättningar för människor att lyfta sig ur fattigdom och förtryck och ska bidra där andra flöden inte