Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Lerum 20:4, Bro över Säveån, Lerums kommun Samrådshandling

Miljökonsekvensbeskrivning

Detaljplan för fastigheten Lerum 20:4, Bro över Säveån, Lerums kommun Samrådshandling

2011-03-28

Upprättad av: Lars Nilsson, WSP Granskad av: Maria Aronson, WSP

Godkänd av: Hanna Kaplan, Lerums kommun

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Lerum 20:4, Bro över Säveån, Lerums kommun Samrådshandling

2011-03-28

Kund

Lerums kommun 443 80 Lerum

Konsult

WSP Samhällsbyggnad Box 13033

402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46 31 727 25 00 Fax: +46 31 727 25 01 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Kontaktpersoner

Hanna C Kaplan, Lerums kommun Telefon 0302-52 10 00

E-post hanna.kaplan@lerum.se

Innehåll

1. SAMMANFATTNING ... 4

2. INLEDNING ... 5

2.1. BAKGRUND ... 5

2.2. SYFTET MED MILJÖBEDÖMNINGEN ... 5

2.3. BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING AV DETALJPLAN ... 5

2.4. AVGRÄNSNING ... 6

2.5. PROCESS OCH TIDPLAN ... 7

3. DETALJPLANEN ... 8

3.1. INNEHÅLL ... 8

3.2. SYFTE ... 8

3.3. FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PLANER OCH PROGRAM ... 8

3.4. STUDERADE ALTERNATIV ... 9

3.5. NOLLALTERNATIV ... 9

4. FÖRUTSÄTTNINGAR ... 10

4.1. RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD ... 10

4.2. ÖVRIGA SKYDD ... 11

4.3. ÖVRIGA INTRESSEN ... 12

5. MILJÖ ... 13

5.1. NULÄGE ... 13

5.2. KONSEKVENSER ... 15

5.3. PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN ... 16

5.4. MÖJLIGA ÅTGÄRDER ... 16

6. MILJÖKVALITETSMÅL ... 17

7. UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING ... 18

8. SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSE ... 18

9. FORTSATT ARBETE ... 19

9.1. VATTENVERKSAMHET ... 19

9.2. NATURA 2000 ... 19

10. REFERENSER ... 20

1. Sammanfattning

År 2007 antogs ett program för Lerums Centrum med syftet att bemöta Le- rums vision att ”utveckla Lerums Centrum till en vital och mångfacetterad förstad snarare än en sovstad. I tätortskärnan ska kommunens planering foku- seras på åtgärder som underlättar förbindelserna (tillgängligheten) och där- med ge förutsättningar till ett mer attraktivt centrum.” Ett planprogram har tagits fram och ligger till grund för flera detaljplaner inom programområdet.

Kommunen har bedömt att programmet riskerar att medföra betydande miljö- påverkan vid åtgärder invid Säveån, som är av riksintresse för naturvården.

Planen omfattar område för bro över Säveån i centrala Lerum. Brons place- ring är planerad ca 1,5 km uppströms mynningen i sjön Aspen och strax ne- dan Wamme bro. Mark är avsatt för gångpassage vid landfästena vid båda stränderna. Föreslagen plan innehåller även naturmark längs norra stranden.

Den mark som tas i anspråk för bro och anslutande gator är enligt nu gällande plan planlagd för naturmark på norra sidan och bostadsbebyggelse på södra sidan.

Säveån utgör riksintresse för naturvården från mynningen i Göta älv upp till Sävelången nordost om Floda. Vattendraget har stort värde för fisk och är en viktig vandringsled för bland annat lax till lekområden uppströms. Ån har även ett rikt fågelliv. Vegetation längs stränderna har betydelse för vattendra- get.

Strandområden påverkas negativt då grönområde överförs till trafikytor sam- tidigt som barriäreffekten för djur förstärks något. Upplevelsevärdena påver- kas negativt då bro och anslutande gator korsar genom ett parkområde med en gångstig längs vattnet. Planerad bro kommer dock inte att påverka Säveåns viktiga funktion för vandrande fisk och inte heller kommer strömningsförhål- landen påverkas. Eftersom åfåran redan är permanentad kommer inte eros- ionsskydd att ytterligare påverka åfårans naturliga erosionsprocesser. Konse- kvenserna för naturmiljön bedöms bli små och kommer inte att påtagligt skada naturvärdena i riksintresseområdet.

Skadeförebyggande åtgärder bör inriktas mot att minimera störningar för lax och annan fisk under byggtiden. Träd och buskar bör dessutom sparas, alter- nativt nyplanteras, i en remsa närmast vattnet. Vid utläggande av erosions- skydd kan dessa utformas med naturhänsyn, till exempel så att ståndplatser skapas. Strändernas funktion som sammanhängande stråk för djur och prome- nerande människor bör beaktas.

2. Inledning 2.1. Bakgrund

År 2007 antogs ett program för Lerums Centrum med syftet att bemöta Le- rums vision att ”utveckla Lerums Centrum till en vital och mångfacetterad förstad snarare än en sovstad. I tätortskärnan ska kommunens planering foku- seras på åtgärder som underlättar förbindelserna (tillgängligheten) och där- med ger förutsättningar till ett mer attraktivt centrum.” Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrog därför åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta ett program för kommuncentrats utveckling. Detta planprogram ligger till grund för flera detaljplaner inom programområdet.

Kommunen har bedömt att programmet riskerar att medföra betydande miljö- påverkan vid åtgärder invid Säveån, som är av riksintresse för naturvården.

Åtgärderna invid Säveån handlar bland annat om byggnation av en ny broför- bindelse över Säveån i Lerums centrum. För denna åtgärd upprättas nu en detaljplan. Bedömningen om betydande miljöpåverkan vid denna del av pro- grammet medför krav på att en miljöbedömning ska genomföras integrerat i planarbetet. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är den dokumentat- ion som ska upprättas inom ramen för miljöbedömningsarbetet.

2.2. Syftet med miljöbedömningen

Det övergripande syftet med miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en ekologiskt hållbar utveckling främjas.

Miljöbedömning är en av flera konsekvensbedömningsprocesser i samband med framtagandet av en detaljplan. Det är ett uttalat syfte att konsekvensbe- dömningarna ska samspela så att de tillsammans ger ett bra planerings-, sam- råds- och beslutsunderlag. Samtliga konsekvensbedömningar kan därför sägas ha samma övergripande funktion nämligen att:

 Inkludera viktiga aspekter tidigt i planprocessen

 Underlätta alternativgenerering och alternativbelysning

 Avslöja målkonflikter

 Öka transparensen i planprocessen och underlätta samråd

 Öka förståelsen för planens följder och därmed förbättra underlaget för beslut och samråd.

Tillsammans kan bedömningarna bilda ett underlag för att t.ex. bedöma de- taljplanens förutsättningar att bidra till det viktiga målet om hållbar utveckl- ing. Miljöbedömningen syftar alltså inte till att på egen hand vara en ”håll- barhetsbedömning” - däremot ska den belysa några centrala aspekter för en långsiktigt hållbar livsmiljö.

2.3. Behov av miljöbedömning av detaljplan

När en ny detaljplan ska upprättas ska den genomgå en s.k. behovsbedöm- ning. Kravet på behovsbedömning av planer och program regleras i miljöbal- ken 6 kap. 11§. Kommunen ska enligt lagstiftningen utifrån kriterierna i bi- laga 2 och 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS

1998:905) för att bedöma om planens genomförande behöver miljöbedömas.

Vidare anger Plan och Bygglagen (PBL) 5 kap. 18§ ett antal olika typer av planer eller projekt som alltid måste åtföljas av en behovsbedömning. Be- hovsbedömningen innebär ett ställningstagande till om detaljplanen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan eller ej. Betydande miljöpåverkan med- för krav på miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

En behovsbedömning har genomförts för det detaljplaneprogram som före- gick föreliggande detaljplan. Kommunen har bedömt att programmet riskerar att medföra betydande miljöpåverkan vid åtgärder invid Säveån, som är av riksintresse för naturvården. Eftersom denna detaljplan hanterar en genomgri- pande åtgärd, dvs. en bro, över Säveån har den tidigare bedömningen om be- tydande miljöpåverkan ansetts vara direkt överförbar till föreliggande detalj- plan. Således ska en miljöbedömning genomföras och en MKB upprättas i samband med detaljplanen.

Kommunens ställningstagande i programmet för Lerums Centrum (2007) grundar sig främst på att:

 Riskerar att indirekt påverka Natura 2000-område längs Säveån. Na- tura 2000-området kan inte säkert sägas vara direkt berört och därmed bedöms det att tillstånd enligt 7 kap 28 § MB inte krävs.

 Programförslaget ger möjlighet till utbyggnad av ny vägbro, bryggor och strandpromenad utmed Säveån. Vissa av åtgärderna kan bli före- mål för tillstånd av vattenverksamhet. Ingrepp kring Säveån kan på- verka riksintresset dels genom lokaliseringen, dels genom en grund- läggning och andra markarbeten som kan krävas. Det kan innebära miljöpåverkan på biologisk mångfald och vattenmiljöer i Säveån. Åt- gärderna riskerar att innebära betydande miljöpåverkan.

 Riskerar att påverka områden eller natur som har erkänd nationell el- ler internationell skyddsstatus, t ex riksintressen eller naturreservat, i form av riksintresset för naturvård Säveån.

Eftersom bedömning gjorts att tillstånd enligt 7 kap 28 § MB inte krävs anses inte miljöpåverkan vara betydande i detta avseende.

2.4. Avgränsning

MKB är i huvudsak begränsad till att beskriva konsekvenserna av de föränd- ringar som tillåts enligt planförslaget och som kan påverkas i planarbetet.

Miljökonsekvenser beskrivs för Säveåns naturvärden eftersom påverkan här kan bli betydande enligt behovsbedömningen.

Tid

Miljökonsekvenser beskrivs för år 2020.

Rum

Geografiskt avgränsas miljöbedömningen till Säveån och dess influensom- råde. Vattendraget med omgivande landmiljöer kan påverkas i sin helhet ef- tersom Säveån har en funktion som spridningskorridor.

Sak

I planprogrammet bedömde Lerums kommun att åtgärderna invid Säveån som kan medföra betydande miljöpåverkan på framför allt Säveån som riksintresse för naturmiljövården. Bron medför trafikökningar vilket påverkar buller och luftföroreningar men förändringarna är begränsade och har inte bedömts med- föra betydande miljöpåverkan enligt behovsbedömningen.

2.5. Process och tidplan

En behovsbedömning har genomförts och samråd har hållits med Länsstyrel- sen om behov och avgränsning.

 Samrådsskede planeras att genomföras under vår/sommar 2011.

 Utställelse av planen planeras under hösten 2011.

 Planen kan antas vid årsskiftet 2011/2012 och vinner därefter laga kraft.

3. Detaljplanen 3.1. Innehåll

Planen innehåller område för bro över Säveån i centrala Lerum. Brons place- ring är planerad ca 1,5 km uppströms mynningen i sjön Aspen och strax ne- dan Wamme bro. Mark är avsatt för gångpassage längs båda stränderna. Före- slagen plan innehåller även park längs norra stranden. Den mark som tas i anspråk för bro och anslutande gator är enligt nu gällande plan planlagd för park på norra sidan och bostadsbebyggelse på södra sidan.

Utsnitt ur plankarta till detaljplan.

3.2. Syfte

Syftet med detaljplanen är att skapa bättre tillgänglighet till centrum. Den planerade bron är ett led i arbetet med att skapa en ändrad gatustruktur som möjliggör genomfart för bil- och busstrafik istället för de säckgator som idag leder in till centrum.

3.3. Förhållande till andra planer och program

Den gällande översiktsplanen för Lerums kommun, Lerums framtidsplan ÖP2008, antogs av kommunfullmäktige 2008-03-06.

Aktuellt område ingår i det mer omfattande planprogrammet ”Program för Lerums centrum” som godkändes 2007-03-28.

Den aktuella planen är en av flera planer som tas fram för att genomföra planprogrammets avsikter. En följd av detta är att kumulativa effekter kan uppstå när flera planer berör Säveån. Därför tas parallellt en översyn av Sä- veån fram så att planerna kan bedömas mot en gemensam bakgrund.

Största delen av planområdet ingår i gällande plan ”Byggnadsplan för del av Lerums Stationssamhälle, Centrala delen”, fastställd av Länsstyrelsen 1956- 11-05. Den anger inom området park och vägmark samt vattenområde för de delar som föreslås användas för bro, park och huvudgata. För en liten del av den södra delen av planområdet gäller ”Ändring av byggnadsplanen, för del av Lerums Stationssamhälle, Centrala delen”

3.4. Studerade alternativ

Ingen alternativ lokalisering har studerats av bron. Föreslaget läge kopplar samman Stationsvägen i centrum med Alingsåsvägen som är en infart så att trafiken från öster leds in i centrum. Endast på denna plats kan de båda ga- torna kopplas ihop till ett sammanhängande stråk som ger den önskade effek- ten att leda in trafiken till centrum.

3.5. Nollalternativ

Nollalternativet är en beskrivning av situationen år 2020 om den planerade verksamheten eller åtgärden, i föreliggande fall planen, inte kommer till stånd. Det innebär inte att allting förblir som i nuläget, utan avser den sanno- lika utvecklingen i det fall att planen inte antas eller genomförs.

I detta fall innebär nollalternativet att ingen ny bro byggs och att gång- cykel- och vägtrafiken kommer att fortsätta att gå ordinarie väg till och från Lerums Centrum. Förväntad trafikökning kommer att belasta Häradsbron. Påverkan undviks i naturområden vid Säveån.

4. Förutsättningar

4.1. Riksintresse för naturvård

”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.” (Miljöbalken 3kap 6§)

NRO 14148 Säveån, Nääs, Öjared, Aspen

Säveån utgör riksintresse för naturvården från mynningen i Göta älv upp till Sävelången nordost om Floda. Enligt beskrivningen utgör Säveån lek- och uppväxtområde för lax och havsöring. Den ursprungliga och genetiskt värde- fulla laxstammen, “Säveålax”, kan få stor betydelse som genbank för framtida utsättningsföretag i andra vattendrag. Fiskeintresse gäller främst från Aspen upp till Sävelångens utlopp.

Kartan visar riksintresse för naturvård (blått) och Natura 2000-område (rött). Gul ring visar detaljplanens läge.

Värdet kan enligt beskrivningen påverkas negativt av bl a vandringshinder, utsläpp av försurande ämnen, skogsavverkning, vattenföroreningar, dämning samt byggande av vägar, ledningar och bebyggelse. Kulturmarkerna kan på- verkas negativt av igenväxning och gödsling.

Följande är ett utdrag ur beskrivning av områdets huvuddrag. “Säveån har ett slingrande lopp och är mellan Lerum och Floda djupt nedskuren mellan brin- kar, som bildats i finsedimentet (mjäla och lera) … Ravinsidorna kläds av en lummig vegetation med mycket lövträd. Här finns de flesta svenska lövträd, dock dominerar klibbal, ek och asp. Bland buskarna märks främst hassel,

hägg, olvon och brakved. I buskvegetationen lever hasselmus och hasselsnok.

Blomsterprakten är stor. Inom reservatet finner man bl a trolldruva, ormbär, rödblära, lundstjärnblomma och ängsruta. Mest framträdande är dock vårflo- rans blåsippor och vitsippor.

Åns omväxlande lopp och den inramande lövvegetationen har gett förutsätt- ningar för ett rikt fågelliv. Till de regelbundet återkommande häckfåglarna hör bl a knipa, forsärla, drillsnäppa och många arter sångare. Vissa år häckar också strömstare och kungsfiskare. Lugnvattnen och dammarna är viktiga övervintringsplatser för gräsand, vigg, sothöna, knipa, storskrak, knölsvan, sångsvan, kanadagås, smådopping, salsksrake, rörhöna och kungsfiskare.

Strömstaren är vanlig i forsarna.”

4.2. Övriga skydd

Miljökvalitetsnormer för vatten

Miljökvalitetsnormer (MKN) är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt och gäller för vissa geografiska områden eller för hela landet. MKN är aktuella i de fall det är nödvändigt att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön.

I miljöbalken anges att kommuner och myndigheter vid planering och plan- läggning ska iaktta miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsen ska pröva kommu- nens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan om det kan befaras att beslutet innebär att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kapitlet MB inte följs.

Säveån har på aktuell sträcka redan i nuläget god kemisk status (exklusive kvicksilver). Den ekologiska statusen är måttlig beroende på påverkan genom flödesregleringar. God ekologisk status ska vara uppnådd 2021. Nedströms är den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) god ända till mynningen medan den ekologiska statusen varierar mellan god och måttlig då vissa sträckor är påverkade av flödesregleringar. Aktuellt projekt påverkar ej uppfyllande av miljökvalitetsnormerna.

Natura 2000-områden

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Natura 2000-områden finns i alla medlemsländer och finns för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Det svenska nätverket omfattar flera områden som är utvalda därför att de är viktiga livsmiljöer för hotade arter.

Natura 2000-området ”Säveån SE0530085” ligger uppströms och området

”Säveån, nedre delen SE0520183” ligger nedströms. Detaljplanen berör inte ett Natura 2000-område direkt och eventuell indirekt påverkan bedöms som sannolikt liten. Inga vandringshinder byggs och tillkommande föroreningar från vägdagvatten är mycket små.

4.3. Övriga intressen

Kommunen antog 2005 en policy för naturvård. Vad gäller naturvård i tätor- terna uppges att naturvård i kommunens tätorter i första hand ska bedrivas för att utveckla och bevara de rekreativa värdena, dvs. för att tillgodose medbor- garnas behov av grönytor. Den vetenskapliga naturvården kommer i tätorterna i andra hand. I de fall det råder konflikt mellan de rekreativa värdena och de vetenskapliga, ska grundregeln vara att de rekreativa värdena prioriteras.

Lerum har år 2010 tagit fram ett naturvårdsprogram. Säveån på sträckan Kas- tenhov-Aludden anges ha naturvärde klass 1. Säveån har ett lugnflytande, svagt meandrande lopp genom centrum. Till största delen är brinkar stabilise- rade. Längs ån finns parknatur, men längst upp lövskog. Arter i och längs vat- tendraget är lax, havsöring, insjööring, ål, kungsfiskare, strömstare, forsärla, strutbräken, vattenskräppa, bäckbräsma, kantarellmussling. Säveån har också värde för friluftslivet (klass 2) som tätortspromenadområde och förbindelse- länk centrum-Aspen. Främst används det för promenader, cykling och mot- ionslöp. Genom skötsel bör lövbeskuggning av vattnet eftersträvas, men par- tivis bör det finnas genomsikt för rekreationsvärdet.

5. Miljö 5.1. Nuläge

Länsstyrelsen i Älvsborgs län tog 1997 fram rapporten ”Säveån – en naturin- ventering i Lerums kommun”. Sträckan genom Lerums centrum mellan Aspen och Wamme bro beskrivs som lugntflytande i meanderbågar. Strand- områdena har en smalbård av klibbal och andra lövträd och är till stora delar förstärkta med makadam. Ån är helt omgiven av bebyggelse. Vissa aspekter lyftes fram som vägledande för riksintressets egenskaper och funktioner:

 Naturligt landskapsformande processer

 Bevarande av särskilt värdefulla naturområden

 Vattenfunktionen och vattenkvaliteten

 Dalgångens funktion som spridningskorridor

 Estetiska värden och betydelsen för upplevelser, inspiration och för- ståelse

Träd och buskar vid ån anges som viktiga för vattenlivet liksom förekomst av äldre och död ved. I tätorterna bör konstbyggnader och utsläpp undvikas. Ve- getation bör etableras i en 5-10 m remsa närmast vattendraget.

Riksintresse för naturvård i Lerum mellan Häradsbron och Wamme bro.

Sportfiskarna har gjort en ”Beskrivning av vattenmiljö, värden och risker vid bygge av planerad bro över Säveån i Lerums kommun” daterad 2008-06-12.

”Säveån genom Lerums tätort är lugnflytande i ett slingrande lopp. Åns bredd är vid normalvattenflöde ca 20 m. Slänterna är ofta, särskilt på södra sidan, förstärkta med sten och rester av pålning finns på sträckans norra sida. Ån är långsamt rinnande ända ner till Aspen. Stränderna är skredbenägna och har successivt förstärkts mot ras och erosion. Senast år 2007 vid Nybroparken fylldes djuphålor ut och strandzonen förstärktes.

Bryggkonstruktioner finns på södra sidan och lämnar öppningar i vegetation- en. Annars kantas stranden av storvuxna lövträd, främst al men även ask, lind

och lönn. Träden skuggar vattenytan till ca ¾ mitt på dagen. Strax nedan Wramme bro skapas en breddning och fördjupning av ån till följd av en snabbare ström under brospannet. Djupet förmodas vara 1,5- 2,5 meter i mitt- fåran… ” Säveån beskrivs som livsmiljö för ett flertal fiskarter av värde för den biologiska mångfalden. Ålen är idag föremål för åtgärdsplan för åter- hämtning. Ett flertal av Aspens fiskarter vandrar upp i Säveån för att leka och söka föda. I vattensystemet finns nors, färna, braxen, id och gös. Fiskens lek sker dock ofta i vegetationsområden som nästan helt saknas på denna del av Säveån. Lämplig lekbiotop för laxartad fisk saknas också på inventerad sträcka. Aktuell sträcka antas därför främst fungera som vandringsled.

Norra stranden har parkkaraktär.

Södra stranden har en mer vildvuxen karaktär med högvuxna örter och löv- träd i en remsa mellan vattendrag och centrum.

5.2. Konsekvenser

Naturligt landskapsformande processer

Stränderna har redan försetts med erosionsskydd. Ny bro och eventuella eros- ionsskydd kommer därför inte att ytterligare motverka åns naturliga land- skapsformande processer genom att permanenta åfåran. Omgivande stadsbe- byggelse utgör redan en begränsning som omöjliggör naturlig erosion. Kon- sekvenserna på naturliga landskapsformande processer bedöms som små.

Bevarande av särskilt värdefulla naturområden

Vegetation ersätts med hårdgjorda ytor vilket generellt medför en negativ på- verkan. Området kommer också att delas upp i mindre områden vilket gene- rellt innebär en risk att områdena blir så små att de inte längre fungerar som livsmiljö för vissa arter. Samtidigt ökar störningar från trafik vilket kan på- verka djur och växter negativt. Vissa skuggande träd avlägsnas men kompen- seras delvis av brons skugga över vattenytan. Det kan bli aktuellt att förbättra befintliga erosionsskydd för att skydda bron vilket kan medföra lokal negativ påverkan på bottenlevande växter och djur. Denna del av Säveån saknar dock vegetationsområden och bottnar som är lämpliga för lekande fisk. Konse- kvenserna blir små.

Vattenfunktionen och vattenkvaliteten

Högsta noterade vattennivå i sjön Aspen som ligger 1,5 km nedströms är +24,21. Eftersom vattendraget är lugntflytande kan vattennivåerna antas vara några decimeter högre vid planerat broläge. Primärkartan anger höjderna +28,9 och +31,8 där gata över planerad bro ansluter till befintligt gatunät. Det är därmed fullt möjligt att bygga ny bro utan att ställa landfästen i vattenom- rådet så att en dämmande sektion uppstår. Bron är också planerad att byggas utan stöd i vattnet. Konstruktionen kommer därmed inte att påverka strömför- hållanden.

Den planerade bron möjliggör ökade trafikvolymer i Lerums centrum vilket medför att föroreningar i dagvattnet ökar något. Trafikvolymerna på bron har beräknats till 6500-7950 fordon/dygn. Trafikverket rekommenderar att dag- vatten vid trafikvolymer under 10 000 fordon/dygn kan ledas direkt till reci- pient. Schabloner för medelhalt vid denna trafikmängd är:

fosfor <0,15 mg/l kväve <1,2 mg/l bly <20 µg/l koppar <35 µg/l kadmium <0,5 µg/l

Dagvatten ska renas eftersom Säveån är en känslig recipient.

Dalgångens funktion som spridningskorridor

Säveån har på aktuell sträcka främst en funktion som spridningskorridor i vat- ten och på land. Planerad bro påverkar inte fiskvandring eftersom inga bro- stöd eller andra hinder placeras i åfåran. Eventuella erosionsskydd påverkar ej fiskvandring. Barriäreffekten för landlevande djur ökar dock något då gata och bro dras genom strandområdena och bildar ytterligare en barriär tillsam-

mans med övriga broar och gator i tätorten. Passage för djur kommer dock att vara möjlig mellan brostöd och vattendrag. Konsekvenserna på funktionen som spridningskorridor bedöms som små.

Estetiska värden och betydelsen för upplevelser, inspiration och förståelse

Möjligheten att uppleva Säveån påverkas negativt genom att gångstig längs stranden kommer att korsas av bro. Störningarna från bland annat buller ökar då trafik dras genom parkområdet. Eftersom planerad bro ligger i en tätort som redan är påverkad bedöms konsekvenserna för upplevelsevärdena bli små.

Konsekvenser för riksintresset

Konsekvenserna för naturmiljön bedöms sammantaget bli små och kommer inte att påtagligt skada naturvärdena i riksintresseområdet.

5.3. Påverkan under byggtiden

Påverkan och eventuella skador vid bygge i och vid vatten kan generellt upp- stå tillfälligt under byggtiden. Arbeten i vatten, utläggande av erosionsskydd och utsläpp av länshållningsvatten kan medföra grumling vilket påverkar vandrande fisk negativt. Vid gjutningsarbeten kan dagvatten med höga pH- värden släppas ut. Körskador kan uppstå på strandbrinkar och vegetation.

Det bedöms som möjligt att bygga bron utan att skador uppstår på Natura 2000-områden uppströsm och nedströms. Åtgärder för att undvika skador kan dock bli aktuella. Dessa tas fram under bygghandlingsskedet och regleras i tillstånd för vattenverksamhet.

5.4. Möjliga åtgärder

Byggarbeten bör ske under perioder då risken att störa fiskvandring minime- ras. Den laxartade fisken vandrar upp i Säveån under perioden juni till okto- ber.

Under byggtiden bör länshållningsvatten ledas till anläggning för rening och sedimentation.

Träd och buskar bör sparas, alternativt nyplanteras, i en remsa närmast vatt- net. Dessa bör hägnas in under byggtiden. Grova träd och död ved är värde- fulla att spara.

Dagvattenrening före utsläpp i Säveån studeras i planarbetet.

Vid utläggande av erosionsskydd kan dessa utformas med naturhänsyn, till exempel så att ståndplatser skapas.

Strändernas funktion som sammanhängande stråk för djur och promenerande människor beaktas.

Kommunen ser över eventuella kompensationsåtgärder i ett senare skede.

6. Miljökvalitetsmål

Riksdagen beslutade 1999 om 15 nationella miljökvalitetsmål. Därefter har ytterligare ett miljömål tillkommit.

Miljömålet ”God bebyggd miljö” har beaktats genom att gång- och cykelba- nor läggs på bron och genom att utrymme för gångväg avsatts längs stränder- na. Bron främjar dock i första hand motortrafik för en omfördelning av trafi- ken i centrum samt skapa en genare angöring till centrum för kollektivtrafi- ken. Måluppfyllelsen motverkas genom att grönområde tas i anspråk för tra- fikändamål.

Miljömålen ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft”, ”Bara naturlig försur- ning” och ”Ingen övergödning” har beaktats genom att gång- och cykelbanor läggs på bron. Måluppfyllelsen motverkas genom en utbyggnad av gatu- systemet vilket underlättar för biltrafik.

Miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Ett rikt växt- och djurliv”

har beaktats genom att brokonstruktionen ej kommer att byggas i vattendraget och genom att utrymme avsatts så att passage längs stränderna möjliggörs.

Ökade utsläpp av förorenat dagvatten påverkar ej vattenkvaliteten nämnvärt.

Måluppfyllelsen motverkas genom att barriäreffekten förstärks samtidigt som grönområde ersätts med trafikytor.

Följande miljömål behandlas ej:

 Giftfri miljö

 Skyddande ozonskikt,

 Säker strålmiljö

 Grundvatten av god kvalitet

 Myllrande våtmarker

 Hav i balans samt levande kust och skärgård

 Levande skogar

 Ett rikt odlingslandskap

 Storslagen fjällmiljö

7. Uppföljning och övervakning

Följande åtgärder planeras:

 Strandområdena har en funktion som spridningskorridor. Gångpassa- gernas funktion som faunapassage bör följas upp.

 Vegetationen längs stränderna bör sparas. Bedömning av behov av kompletterande plantering görs efter byggskede.

 Under byggtiden kontrolleras att skadlig grumling undviks.

8. Sammanfattande redogörelse

Bedömning är gjord med följande källor som huvudsakligt underlag:

 Beskrivning av riksintresse

 Säveån, en naturinventering i Lerums kommun

 Beskrivning av vattenmiljö, värden och risker vid bygge av planerad bro över Säveån i Lerums kommun

Endast ett lokaliseringsalternativ har studerats eftersom realistiska alternativ saknas. Befintlig gatustruktur och befintliga byggnader har varit styrande för val av lokalisering.

Avseende utformning har alternativ valts där inga brostöd placeras i vatten- draget. Valet syftar till att minimera påverkan på strömningsförhållanden och minimera grumlande arbeten under byggtiden.

Utrymme för gångväg har lagts in vid båda stränderna. På södra stranden fyl- ler detta utrymme i nuläget ingen funktion som gångväg eftersom gångväg saknas längs stranden. Syftet är att inte hindra en eventuell framtida gångväg.

Passagen kan dock få betydelse för fauna.

9. Fortsatt arbete

Efter samrådstiden sammanställs inkomna samrådssynpunkter. Efter att syn- punkterna har beaktats och eventuella justeringar av planhandlingen gjorts kommer planen att ställas ut. Under utställelsen finns det också möjlighet att lämna synpunkter. Därefter antas planen och vinner laga kraft.

9.1. Vattenverksamhet

Byggandet av den planerade bron kommer troligen att medföra arbeten i vat- tenområde. Tillstånd till vattenverksamhet söks hos Miljödomstolen genom att ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning lämnas in. Mindre omfattande arbeten kan istället anmälas till länsstyrelsen. Vid framtagande av handlingar för vattenverksamhet detaljutformas bron och skadeförebyggande åtgärder under byggtiden beskrivs.

9.2. Natura 2000

När utformning av bro och förhållanden under byggtiden har utretts närmare görs en bedömning av om det finns risk för att arbeten under byggtiden kan påverka Natura 2000-områden nedströms så att dispensansökan krävs. Läns- styrelsen är rådgivande i bedömningen. I nuläget görs bedömningen att det är möjligt att bygga bron utan att skador uppstår. Om en dispens krävs lämnas en dispensansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning till länssty- relsen.

10. Referenser

Lerums kommun (2007). Forma Lerum för framtiden. Program för Lerums Centrum. Godkänd av kommunstyrelsen 2007-03-28.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län (2007). Säveån. En naturinventering i Lerums kommun. Rapport 1997:1.

SportFiskarna (2008). Beskrivning av vattenmiljön, värden och risker vid bygge av planerad bro över Säveån i Lerums kommun. 2008-06-12.

Vägverket (2004). Vägdagvatten – råd och rekommendationer för val av mil- jöåtgärder. Publ 2004:195.

Lerums kommun (2007). Lerums centrum. Trafikutredning Aspenvägen mm.

2007-11-13.