Kommunstyrelsen beslutar att vara medfinansiär i Stålhagen tillsammans med AB Hultsfreds Bostäder för att bedriva Stålhagsgården. Fördelningen av kostnaden är 40 % för Hultsfreds kommun och 60 % för AB Hultsfreds Bostäder.

(1)

Kallelse 1 (1)

Ersättarna för kännedom

Kommunstyrelsen 2017-01-11

Tid för sammanträde tisdagen den 17 januari 2017 kl. 14:00

Spara dina handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde

Lokal Sessionssalen, kommunhuset i Hultsfred

Lars Rosander

Ordförande Britt Idensjö

Sekreterare

Sammanträdet är öppet för allmänheten

Ärenden

1 Val av protokolljusterare samt godkännande av dagordning

2 Finansiering Stålhagsgården 2017-2019 - KS 2016/150 3 Behov av simlärare i Hagadal och Virserums

Badhus - KS

2016/170

4 Regional samverkan kring ungas uppväxt i

Kalmar län - KS 2016/159

5 Rätt till heltid inom socialnämndens verksamheter - KS

2016/166

6 Socialjour - arvode 2017/6

7 Förslag till gemensamt reglemente för kommunstyrelsen, barn- och

utbildningsnämnden och socialnämnden

2016/138

8 Varuförsörjningsplan Hultsfreds kommun 2016/162 9 Begäran om tilläggsanslag år 2016 på grund

av nya löneavtal 2016/163

10 Anmälningsärenden 2017 2017/4

(2)

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesdatum

2016-11-29

1(2)

Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 243/2016 Dnr 2016/150 048

Finansiering Stålhagsgården 2017-2019

Förslag

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att vara medfinansiär i Stålhagen tillsammans med AB Hultsfreds Bostäder för att bedriva Stålhagsgården. Fördelningen av kostnaden är 40 % för Hultsfreds kommun och 60 % för AB Hultsfreds Bostäder.

Totalbeloppet som delas är 690 000 kr per år i tre år, höjning av lönekostnaderna kommer att ske enligt kollektivavtal.

Finansiering föreslås ske ur kommunstyrelsens anslag ur asylpengarna omgång 2.

Sammanfattning

Hultsfreds Bostäder och Hultsfreds kommun har för avsikt att fortsätta med integrationsprojektet i Stålhagen med Stålhagsgården under ytterligare tre år.

Ärendebeskrivning Stålhagsgården

Hultsfreds Bostäder och Hultsfreds kommun kommer att med

gemensamma medel fortsätta att aktivt arbeta för Stålhagsgården och för en bra integration.

Hultsfreds Bostäder har under en period av tre år bedrivit en verksamhet för att få ett lugnare område och en bättre integration ut i samhället.

Kostnaderna för verksamheten har tidigare delats med Migrationsverket, men som nu dragit sig ur samarbetet och svarar inte längre för några kostnader i projektet. Det är två personer som arbetar i Stålhagsgården.

Deras arbete har också bidragit till att de asylsökande fått praktikplatser och arbete.

Stöds verksamheten kan den även öppnas upp i Virserum. Det har varit ett starkt önskemål från de asylsökande och även den lokala

hyresgästföreningen. Hyresgästföreningen ställer gärna upp och deltar i verksamheten i Virserum.

Verksamheten som bedrivs är undervisning i svenska, information om olika kulturer, informerar om vad som sker i kommunen, allemansrätten, besök i affärer mm.

(3)

2016-11-29

2(2)

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Tillsammans ska Hultsfreds Bostäder och kommunen göra det lättare för de nyanlända som kommer till kommunen eller vill flytta hit. Hultsfreds Bostäder ansvarar för ledningen för projektet.

Projektet som har pågått några år är en ledstjärna bland flera kommunala bolag i landet, och samarbetet med de boende har uppmärksammats på många håll som ett gott exempel på en väldigt bra integration och nytta för de nyanlända.

Förslag

Om man räknar med en avtalshöjning med ca 3 % blir det följande:

År Totalt kronor varav ABHB Kommunen

År 2017 690 000 414 000 276 000

År 2018 710 000 426 000 284 000

År 2019 731 000 439 000 292 000

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse från Nicke Wainebro, VD Skickas till

Kommunstyrelsen

(4)

Tjänsteskrivelse 2016-10-05 AB Hultsfreds Bostäder

Nicke Wainebro

Finansiering av verksamhet i Stålhagsgården

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att vara medfinansiär i Stålhagen tillsammans med AB Hultsfreds Bostäder för att bedriva Stålhagsgården. Fördelningen av kostnaden är 40 % för Hultsfreds kommun och 60 % för AB Hultsfreds Bostäder.

Totalbeloppet som delas är 690 000 kr per år i tre år, höjning av lönekostnaderna kommer att ske enligt kollektivavtal.

Sammanfattning

Hultsfreds Bostäder och Hultsfreds kommun har för avsikt att fortsätta med integrationsprojektet i Stålhagen med Stålhagsgården under ytterligare tre år.

Ärendebeskrivning

Stålhagsgården

Hultsfreds Bostäder och Hultsfreds kommun kommer att med gemensamma medel fortsätta att aktivt arbeta för Stålhagsgården och för en bra integration . Hultsfreds Bostäder har under en period av tre år bedrivit en verksamhet för att få ett lugnare område och en bättre integration ut i samhället.

Kostnaderna för verksamheten har tidigare delats med Migrationsverket, men som nu dragit sig ur samarbetet och svarar inte längre för några kostnader i projektet. Det är två personer som arbetar i Stålhagsgården. Deras arbete har också bidragit till att de asylsökande fått praktikplatser och arbete.

Stöds verksamheten kan den även öppnas upp i Virserum, det har varit ett starkt önskemål från de asylsökande och även den lokala hyresgästföreningen.

Hyresgästföreningen ställer gärna upp och deltar i verksamheten i Virserum.

Verksamheten som bedrivs är undervisning i svenska, information om olika kulturer, informerar om vad som sker i kommunen, allemansrätten, besök i affärer mm.

Se även det bifogade inlägget från de som deltar i verksamheten har skrivit.

(5)

Tjänsteskrivelse 2016-10-05 AB Hultsfreds Bostäder

Nicke Wainebro

Tillsammans ska Hultsfreds Bostäder och Hultsfreds Kommun göra det lättare för de nyanlända som kommer till kommunen eller vill flytta hit. Hultsfreds Bostäder ansvarar för ledningen för projektet.

Projektet som har pågått några år är en ledstjärna bland flera kommunala bolag i landet, och samarbetet med de boende har uppmärksammats på många håll som ett gott exempel på en väldigt bra integration och nytta för de nyanlända.

Förslag

Om man räknar med en avtalshöjning med ca 3 % blir det följande:

År Totalt kronor varav ABHB Kommunen

År 2017 690 000 414 000 276 000

År 2018 710 000 426 000 284 000

År 2019 731 000 439 000 292 000

Nicke Wainebro

VD

AB Hultsfreds Bostäder

(6)

2016-12-06

1(1)

KSAU § 256/2016

Behov av simlärare i Hagadal och Virserums badhus

Förslag

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att godkänna ytterligare personalförstärkning genom en heltidstjänst som simlärare vid Hagadals simhall och Virserums badhus.

Finansieringen med 400 000 kronor föreslås ske ur FRI 500, integrationspengar, från år 2017.

Sammanfattning

Med anledning av rådande förhållanden och en ökad tillströmning av besökare, främst barn och unga till kommunens badhus ansöker kultur- och fritidsförvaltningen om att få tillsätta en simlärartjänst för att bibehålla och klara simundervisningen.

Kultur- och fritidschefen Peter Adolfsson har meddelat att det har blivit en ökad belastning på verksamheten i Hagadal.

För att upprätthålla en god miljö behövs ytterligare en simlärare anställas.

Kostnad för tjänsten är beräknad till 400 000 kronor. Tjänsten skulle delas mellan Hultsfred och Virserum.

Med en ökad arbetsbelastning på Hagadal och ett ökat behov av

simundervisning i kommunen ser vi att det under kommande år blir svårt att klara skolans krav på simkunnighet.

Det finns ett stort behov av att förstärka verksamheten med kompetent och utbildad personal/simlärare för att säkra och förbättra verksamheten och skolans krav.

Skickas till Kommunstyrelsen

(7)

Kultur- och Fritidsförvaltningen Peter Adolfsson

0495-24 05 01

peter.adolfsson@hultsfred.se

Tjänsteskrivelse

2016-12-06

Kommunstyrelsen

Behov av personal/simlärare på Hagadal och i Virserums Badhus

Att kommunstyrelsen beslutar att bevilja Kultur och Fritid tillsätta en heltidstjänst som simlärare vid Hagadals simhall och Virserums Badhus. Att 400 000 kronor kan

rekvireras från FRI 500, integrationspengar, från år 2017.

Sammanfattning

Med anledning av rådande förhållanden och en ökad tillströmning av besökare, främst barn och unga till våra badhus ansöker Kultur och Fritid om att få tillsätta en

simlärartjänst för att bibehålla och klara simundervisningen i Hultsfreds kommun.

Med en ökad arbetsbelastning på Hagadal och ett ökat behov av simundervisning i kommunen ser vi att det under kommande år blir svårt att klara skolans krav på simkunnighet.

Vi har också en ökad sjukfrånvaro, även långtidssjukskrivningar, vilket man sannolikt kan koppla till den ökade tillströmningen av besökare och en allmänt stökigare miljö i vår anläggning på Hagadal.

Därav ser vi ett stort behov av att förstärka verksamheten med kompetent och utbildad personal/simlärare för att säkra och förbättra vår verksamhet och skolans krav.

Vi önskar därför att kommunstyrelsen från FRI 500 beviljar 400 000 kronor årligen från och med 2017 till en heltidstjänst som simlärare på Hagadal och Virserums badhus.

Peter Adolfsson Kultur och Fritidschef

(8)

2016-12-13

1(3)

KSAU § 262/2016 Dnr 2016/159

Regional samverkan kring ungas uppväxt i Kalmar län

Förslag

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om att vara med i regional samverkan kring ungas uppväxt i Kalmar län.

Vidare föreslås att finansiering sker genom att 38 000 kronor som finns avsatta i budget 2017 höjs till 44 000 kronor i ombudgeteringen samt för åren 2018 och 2019 läggs 44 000 kronor in i ram.

Sammanfattning

Regionförbundet erbjuder möjlighet att vara med i regional samverkan kring ungas uppväxt i Kalmar län.

Regionförbundet erbjuder möjligheter till Regional samverkan kring ungas uppväxt 2017-19. Det innebär:

 Samordning av Lupp 2018 och jämförelser med andra statistiska undersökningar.

 Insatser för unga kring trygghet, jämställdhet, hälsa, attraktivitet och delaktighet.

 Erbjudande om metodhjälp för att anordna dialogmöten med ungdomar.

 Arbete kring barnkonventionen med anledning av förslaget om att barnkonventionen ska bli lag och implementering av densamma.

 Samordning av insatser inom socialtjänst och i angränsande område hälso- och sjukvård samt skola kring ungdomspolitiska frågor.

 Möjligheten till att teckna avtal om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Fryshuset i Kalmar län och föreningen Kumulus utreds.

Finansiering

För att finansiera verksamheten föreslår regionförbundet att kommunerna betalar en fast avgift på 15 000 kronor samt 2 kronor per invånare och år därutöver. Regionförbundet betalar lika mycket i form av regionala projektmedel.

(9)

2016-12-13

2(3)

Svar på Regionförbundets erbjudande om Regional samverkan kring unga uppväxt 2017-19 önskas senast den 31 december 2016.

Bakgrund

”Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen”. Så lyder det nationella

ungdomspolitiska målet som antogs i januari 2015. Den nationella ungdomspolitikens strategi utgår från tre perspektiv – ungdomars

inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Att nå det ungdomspolitiska målet är en av samhällets största utmaningar. Det handlar om att skapa ett jämställt och jämlikt samhälle där alla unga har möjlighet att leva

självständiga liv och kunna påverka. Idag har många barn och unga i Sverige olika och annan etnisk bakgrund och detta är en utmaning och tillgång som måste beaktas och förvaltas väl. Det kräver nya sätt att arbeta, samverka och utveckla de offentliga institutionerna.

Det finns ett förslag om att barnkonventionen ska bli lag och om detta blir verklighet kommer högre krav att ställas på bland annat barns inflytande i beslutsprocesser. Detta kräver ökad kunskap och ändrade förhållnings- och arbetssätt gentemot barn.

De senaste sex åren har den regionala samverkan kring ungas uppväxt bland länets kommuner samt Eksjö kommun utgått från de Lupp- undersökningar som genomförts 2009, 2012 samt 2015. Resultatet från Lupp 2012 har utmynnat i en rad utbildnings insatser inom de

fokusområden som identifierades; jämställdhet, delaktighet, integration, normkritiskt tänkande samt den nya ungdomspolitiken som antogs nationellt den 1 januari 2015.

Olika statistiska undersökningar såsom Lupp, öppna jämförelser, ILFA med flera visar på det faktum att unga upplever en högre grad av stress, otrygghet och psykisk ohälsa än i tidigare mätningar. Flickor är

överrepresenterade beträffande stress och psykisk ohälsa. Här krävs krafttag för att förändra situationen.

Nuläge

Våren 2016 var ett nytt Lupp-resultat klart och 13 rapporter presenterades av Linnéuniversitetet. Resultatet visar att vi fortsatt behöver fokusera på ungas delaktighet, jämställdhet och fritid, men att ungas hälsa och trygghet också kommer att vara väldigt viktiga områden kommande treårsperiod.

Aktörer

Idag sker ett tätt samarbete med Kumulus och Fryshuset samt diverse nationella instanser såsom Myndigheten för ungdoms- och

civilsamhällsfrågor, SKL och Reglab för att stötta kommunernas arbete.

(10)

2016-12-13

3(3)

Utmaningar

Individnivå – Trygghet, Delaktighet, Jämställdhet, Hälsa, Identitet/tillhörighet

Verksamhetsnivå – Fler forum för dialog med unga, fler mötesplatser, kollektivtrafiken, fler kontakter för unga som mår dåligt – ”En väg in”.

Organisationsnivå – Forum för unga och politiker, kontaktpolitiker i kommunerna, tjänstemän med ansvar för ungdomsfrågor, Ungdomsråd, handlingsplaner.

Policynivå – Målbilder i RUS, målbilder lokalt för ungas uppväxt, målbilder i verksamhetsplaner.

Förslag

Styrgruppen för LUPP har haft frågan uppe och föreslår att kommunen deltar i regionala samverkan kring ungas uppväxt i Kalmar län.

Hultsfreds kommun har tidigare varit med i länssamverkan varför det finns 38 000 kronor inlagt i budget 2017. Den nya samverkan skulle innebära en höjning till ca 44 000 kronor. Detta baserar sig då på ett invånarantal på 14 400 personer.

Beslutsunderlag

Erbjudande från Regionförbundet i Kalmar län Skickas till

Kommunstyrelsen

(11)

2016-11-11

Kommunstyrelsen

Regional samverkan kring ungas uppväxt 2017-2019

Regionförbundet erbjuder möjligheter till Regional samverkan kring ungas uppväxt 2017-19. Det innebär:

 Samordning av Lupp 2018 och jämförelser med andra statistiska undersökningar.

 Insatser för unga kring trygghet, jämställdhet, hälsa, attraktivitet och delaktighet.

 Erbjudande om metodhjälp för att anordna dialogmöten med ungdomar.

 Arbete kring barnkonventionen med anledning av förslaget om att barnkonventionen ska bli lag och implementering av densamma.

 Samordning av insatser inom socialtjänst och i angränsande område hälso- och sjukvård samt skola kring ungdomspolitiska frågor.

 Möjligheten till att teckna avtal om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Fryshuset i Kalmar län och föreningen Kumulus utreds.

Finansiering

För att finansiera verksamheten föreslår regionförbundet att kommunerna betalar en fast avgift på 15.000 kronor samt 2 kronor per invånare och år därutöver.

Regionförbundet betalar lika mycket i form av regionala projektmedel.

Svar på Regionförbundets erbjudande om Regional samverkan kring unga uppväxt 2017-19 önskas senast den 31 december 2016.

Bakgrund

”Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen”. Så lyder det nationella ungdomspolitiska målet som antogs i januari 2015. Den nationella ungdomspolitikens strategi utgår från tre perspektiv – ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Att nå det ungdomspolitiska målet är en av samhällets största utmaningar. Det handlar om att skapa ett jämställt och jämlikt samhälle där alla unga har möjlighet att leva självständiga liv och kunna påverka. Idag har många barn och unga i Sverige olika och annan etnisk bakgrund och detta är en utmaning och tillgång som måste

(12)

2

beaktas och förvaltas väl ur ett intersektionellt perspektiv. Det kräver nya sätt att arbeta, samverka och utveckla de offentliga institutionerna.

Det finns ett förslag om att barnkonventionen ska bli lag och om detta blir verklighet kommer högre krav att ställas på bland annat barns inflytande i beslutsprocesser. Detta kräver ökad kunskap och ändrade förhållnings- och arbetssätt gentemot barn.

De senaste sex åren har den regionala samverkan kring ungas uppväxt bland länets kommuner samt Eksjö kommun utgått från de Lupp-undersökningar som genomförts 2009, 2012 samt 2015. Resultatet från Lupp 2012 har utmynnat i en rad utbildnings insatser inom de fokusområden som identifierades; jämställdhet, delaktighet, integration, normkritiskt tänkande samt den nya ungdomspolitiken som antogs nationellt den 1 januari 2015.

Olika statistiska undersökningar såsom Lupp, öppna jämförelser, ILFA med flera visar på det faktum att unga upplever en högre grad av stress, otrygghet och psykisk ohälsa än i tidigare mätningar. Flickor är överrepresenterade beträffande stress och psykisk ohälsa. Här krävs krafttag för att förändra situationen.

Resultat av arbetet 2014-16

För att bedriva det ungdomspolitiska arbetet i länet finns ett Lupp-nätverk

bestående av tjänstepersoner i kommunerna. Nätverket träffas fyra till sex gånger per år och de sista åren har fokus på träffarna varit utbildningsinsatser inom temaområden baserade på Lupp-resultatet. I länet finns också chefsnätverket ”Det Goda Mötet” där cheferna för fritidsgårdarna ingår.

Länets ungdomsråd har utbildats i samarbete med Kumulus och Sveriges ungdomsråd. Syftet har varit att stärka ungdomsrådens ställning i kommunerna och ge unga kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter de har. Det har också varit ett sätt att bilda kommunöverskridande nätverk för ungdomarna.

Fryshuset har etablerat sig i länet och erbjuder sin verksamhet och sina metoder till kommunerna som ett komplement till det arbete som bedrivs gentemot

ungdomar. Fryhusetableringen är en följd av projektet ”Det Goda Mötet” som var ett värdegrunds- och kompetensutvecklingsprojekt riktat till länets fritidsledare där Fryshuset deltog som processledare.

Den ideella föreningen Kumulus har under treårsperioden bland annat arbetat med internationella utbyten, idépengar till ungas egen organisering, ungdomsmässan Youngster i Borgholm samt delaktighetsprojektet ”Skaka om”. ”Skaka om” är en hemsida där unga kan ge uttryck för sina åsikter och är ett sätt för dem att komma i kontakt med sina kommunpolitiker. Ett metodmaterial för dialog med unga togs

(13)

3

fram i projektet och finns att tillgå hos Kumulus. 8 kommuner har medverkat i projektet som finansierades av Allmänna arvsfonden.

Södra Östersjöprogrammet har beviljat medel till CaSYPoT (Capacity building for Strategic Youth Policy and Transnational cooperation), ett projekt där en enkät liknande Lupp ska genomföras i några regioner i Polen, Kaliningrad, Litauen och Emmaboda kommun. Syftet med projektet är att jämföra ungas levnadsvillkor och lägga grunden för ungdomspolitiska policys och handlingsplaner. Projektet syftar också till kapacitetsbyggande i kommunerna för att arbeta transnationellt.

Arbetet med Lupp och den regionala samverkan kring ungas uppväxt har lyft de ungdomspolitiska frågorna på den politiska dagordningen i kommunerna och fler kommuner har idag ungdomsansvariga politiker och tjänstepersoner, policys och handlingsplaner för ungdomsfrågor samt forum för dialog med unga.

Nuläge

Våren 2016 var ett nytt Lupp-resultat klart och 13 rapporter presenterades av Linnéuniversitetet. Resultatet visar att vi fortsatt behöver fokusera på ungas delaktighet, jämställdhet och fritid, men att ungas hälsa och trygghet också kommer att vara väldigt viktiga områden kommande treårsperiod.

Aktörer

Idag sker ett tätt samarbete med Kumulus och Fryshuset samt diverse nationella instanser såsom Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, SKL och Reglab för att stötta kommunernas arbete.

Utmaningar

Individnivå – Trygghet, Delaktighet, Jämställdhet, Hälsa, Identitet/tillhörighet Verksamhetsnivå – Fler forum för dialog med unga, fler mötesplatser,

kollektivtrafiken, fler kontakter för unga som mår dåligt – ”En väg in”.

Organisationsnivå – Forum för unga och politiker, kontaktpolitiker i kommunerna, tjänstemän med ansvar för ungdomsfrågor, Ungdomsråd, handlingsplaner.

Policynivå – Målbilder i RUS, målbilder lokalt för ungas uppväxt, målbilder i verksamhetsplaner.

(14)

4

Regional samverkan kring ungas uppväxt 2017-2019 Lupp 2018

Kunskapen vi får via Lupp lägger grunden för det ungdomspolitiska arbetet och pekar ut temaområden och vilken inriktning arbetet ska ha. Enkäten har

genomförts med treårsintervaller sedan 2009 och för att få en longitudinell studie och fortsätta se trender krävs att vi fortsätter att göra enkäten. 2018 blir i så fall nästa gång och det är viktigt att resultatet från Lupp vägs samman med resultat från andra liknande undersökningar och studier. Resultatet utgör ett

beslutsunderlag för kommunerna och lämnar förslag på förbättrings- och utvecklingsområden för att stärka ungas levnadsvillkor.

Attraktivitet

Många unga lämnar regionen för arbete, studier eller för att pröva något nytt.

Cirka 80 procent av länets unga i årskurs 2 på gymnasiet uppgav 2015 att de tror att de kommer att flytta från sin kommun. För att få fler unga att stanna kvar eller flytta tillbaka till Kalmar län och för att locka ungdomar från andra delar av landet och världen hit krävs att vi är attraktiva. Vi behöver erbjuda ett gott klimat att växa upp i som är tryggt och jämlikt där det finns möjlighet att utöva sina intressen. Vi behöver bli bättre på att visa vad som finns här och tillsammans skapa en tydligare identitet för länet.

Hälsa

I Lupp 2015 och andra undersökningar ser vi att ungas psykiska försämras. Såväl förebyggande som akuta insatser behöver hänga ihop bättre. Samverkan kring unga är nödvändigt för att uppnå detta. En del av arbetet med ungas hälsa kommer att ske inom ramen för länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård, men förebyggande hälsoarbete kommer också att bedrivas inom ramen för Regional samverkan kring ungas uppväxt.

Detta kan exempelvis ske i dialoger med unga och via utbildningsinsatser för tjänstepersoner som arbetar unga.

Trygghet

Lupp 2015 visar att ungas upplevelse av trygghet har minskat markant i såväl hemmen, som i skolan, på väg till och från skolan, i kollektivtrafiken och i centrum. Detta bör vi undersöka närmare i form av dialoger med unga och vi behöver också hitta metoder för att arbeta med att öka känslan av trygghet.

Delaktighet

Såväl barnkonventionen som ungdomspolitiken pekar på vikten av att barn och unga får vara delaktiga och kan påverka sin situation. Fler kommuner bör ha forum för dialog med unga och här kan vi vara katalysatorer.

Samverkan med de politiska partiernas ungdomsförbund kommer att återupptas

(15)

5

och stöd till unga politiker är aktuellt då vi ser att fler unga än äldre väljer att lämna politiken.

Det är också viktigt att nå ungdomar som väljer att inte organisera sig i ungdomsråd eller politiska partier eller andra föreningar. Forum för detta bör också skapas.

Partnerskap

Förutom samverkan kommunerna emellan kring ungas uppväxt vill vi 2017-2019 också skapa andra typer av partnerskap med såväl Landstinget som idéburen sektor. Vi behöver hitta nya former för partnerskap som exempelvis Idéburet offentligt partnerskap (IOP). IOP är en samverkansform med civilsamhällets organisationer utan krav på upphandling eller andra modeller som bygger på konkurrens mellan kommersiella aktörer. De idéburna organisationerna är outnyttjade resurser inom välfärdsområdet och kan med hjälp av IOP få en nyckelroll. Målet är att inför kommande treårsperiod undersöka möjligheten med att teckna IOP med Fryshuset i Kalmar län och föreningen Kumulus.

För ytterligare information i ärendet kontakta ungdomssamordnare Cilla Ilhammar via e-post, cilla.ilhammar@rfkl.se, eller telefon, 0480-448368.

Helena Nilsson Regiondirektör

(16)

2017-01-10

1(2)

KSAU § 12/2017 Dnr 2016/166 023

Rätt till heltid inom socialnämndens verksamheter

Förslag

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ge socialnämnden uppdraget att införa Rätt till Heltid.

Sammanfattning

Socialnämnden har beslutat att verksamheten ska ta fram hållbara riktlinjer för att införa Rätt till Heltid samt en plan för genomförandet. Genom omvärldsbevakning, analys av verksamheten samt en riskbedömning har det visat sig att det skulle trygga arbetskraftsförsörjningen, ge bättre kontinuitet för brukarna och göra vårdarbetet mer attraktivt. Detta som ett led i satsningen Attraktiv arbetsgivare, där fokus ligger på att befintliga medarbetare trivs och vill stanna och att potentiella medarbetare skulle vilja arbeta hos kommunen.

Under en längre period har kommunen haft svårt att tillsätta vakanta tjänster och vikariat. En kartläggning av befintlig personal och framtida behov genomfördes över hela organisationen. Kartläggningen visade att det redan nu råder personalbrist men att det framförallt i framtiden kommer vara stor brist på undersköterskor.

I slutet av förra året fick samtliga medarbetare inom vård och omsorg besvara en enkät om deras önskemål kring hur de vill arbeta.

Frågeställningarna som analyserades var; nuvarande sysselsättningsgrad, vilken sysselsättningsgrad man skulle vilja ha, flexibilitet och vad den främsta anledningen är om man inte vill arbeta heltid. Enkäten visade att om samtliga medarbetare får önska sin sysselsättningsgrad skulle

verksamheten få ett tillskott på 15,4 årsarbetare vilket inte räcker för att täcka framtida behov.

I riskanalysen visar det sig att det i genomsnitt är ca 40 årsarbetare frånvarande per år. I den uträkningen ingår sjukfrånvaro, semester utöver huvudsemester och vård av barn.

Det tyder på att varje medarbetare inom vård och omsorg behöver arbeta i så hög sysselsättningsgrad som möjligt. Skulle alla medarbetare erbjudas Rätt till Heltid och önska sin sysselsättningsgrad så kommer det inte täcka personalbehovet i framtiden. För att kunna attrahera och rekrytera nya

(17)

2017-01-10

2(2)

medarbetare måste vi kunna erbjuda Rätt till Heltid.

Genom att anställa flera ledare till Hultsfreds Kommun ges förutsättningar för ett verksamhetsnära ledarskap. Samtliga ledare ska på uppdrag av socialnämnden driva frågan om Rätt till heltid, vilket kommer att innebära ett motivationsarbete, samarbete och en tydlig helhetsbild för ökad

flexibilitet hos medarbetarna.

En projektledare skulle öka förutsättningarna för att samordna chefer, medarbetare, kommunal och andra berörda för att på ett så effektivt sätt som möjligt implementera Rätt till Heltid. Uppdraget för projektledaren blir att hitta samverkansformer, nätverka och rapportera tillbaka till

verksamheten. Projektledaren behöver också se över vilka utbildningsinsatser som kan vara aktuella.

Att införa Rätt till Heltid kommer att innebära kostnader för projektledare, eventuella utbildningsinsatser samt digitala stödsystem. Det skulle kunna uppstå en merkostnad innan formerna för flexibilitet hos medarbetare och organisation har fallit på plats.

Förväntade positiva effekter av Rätt till Heltid och önskad sysselsättningsgrad är;

 Flera heltider

 Färre timvikarier

 Minskad sjukfrånvaro

 Stabilare grupper

 Bättre kontinuitet

 Underlätta rekrytering

Socialnämnden beslutade föreslå kommunstyrelsen besluta att ge socialnämnden uppdraget att införa Rätt till Heltid.

Under förutsättning att kommunstyrelsen beslutar enligt ovan kommer socialnämnden att tillsätta en projektledare för implementering av Rätt till Heltid.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse 2016-12-06

Socialnämndens arbetsutskott § 75/2016, 2016-11-30 Skickas till

Kommunstyrelsen

(18)

2016-12-14

1(2)

Socialnämnden

SN § 105/2016 Dnr 2016/99

Rätt till heltid

Beslut

Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att:

- ge socialnämnden uppdraget att införa Rätt till Heltid

Socialnämnden beslutar att tillsätta en projektledare för implementering av Rätt till Heltid förutsatt att kommunstyrelsen beslutar enligt

socialnämndens förslag.

Sammanfattning

Socialnämnden har beslutat att verksamheten ska ta fram hållbara riktlinjer för att införa Rätt till Heltid samt en plan för genomförandet. Genom omvärldsbevakning, analys av verksamheten samt en riskbedömning har det visat sig att det skulle trygga arbetskraftsförsörjningen, ge bättre kontinuitet för brukarna och göra vårdarbetet mer attraktivt. Detta som ett led i satsningen Attraktiv arbetsgivare, där fokus ligger på att befintliga medarbetare trivs och vill stanna och att potentiella medarbetare skulle vilja arbeta hos kommunen.

Under en längre period har kommunen haft svårt att tillsätta vakanta tjänster och vikariat. En kartläggning av befintlig personal och framtida behov genomfördes över hela organisationen. Kartläggningen visade att det redan nu råder personalbrist men att det framförallt i framtiden kommer vara stor brist på undersköterskor.

I slutet av förra året fick samtliga medarbetare inom vård och omsorg besvara en enkät om deras önskemål kring hur de vill arbeta.

Frågeställningarna som analyserades var; nuvarande sysselsättningsgrad, vilken sysselsättningsgrad man skulle vilja ha, flexibilitet och vad den främsta anledningen är om man inte vill arbeta heltid. Enkäten visade att om samtliga medarbetare får önska sin sysselsättningsgrad skulle

verksamheten få ett tillskott på 15,4 årsarbetare vilket inte räcker för att täcka framtida behov.

Det tyder på att varje medarbetare inom vård och omsorg behöver arbeta i så hög sysselsättningsgrad som möjligt. Skulle alla medarbetare erbjudas

(19)

2016-12-14

2(2)

Socialnämnden

Rätt till Heltid och önska sin sysselsättningsgrad så kommer det inte täcka personalbehovet i framtiden. För att kunna attrahera och rekrytera nya medarbetare måste vi kunna erbjuda Rätt till Heltid.

Genom att anställa flera ledare till Hultsfreds Kommun ges förutsättningar för ett verksamhetsnära ledarskap. Samtliga ledare ska på uppdrag av socialnämnden driva frågan om Rätt till heltid, vilket kommer att innebära ett motivationsarbete, samarbete och en tydlig helhetsbild för ökad

flexibilitet hos medarbetarna.

En projektledare skulle öka förutsättningarna för att samordna chefer, medarbetare, kommunal och andra berörda för att på ett så effektivt sätt som möjligt implementera Rätt till Heltid. Uppdraget för projektledaren blir att hitta samverkansformer, nätverka och rapportera tillbaka till

verksamheten. Projektledaren behöver också se över vilka utbildningsinsatser som kan vara aktuella.

 Flera heltider

 Underlätta rekrytering Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse 2016-12-06

Socialnämndens arbetsutskott § 75/2016, 2016-11-30 Skickas till

Kommunstyrelsen

(20)

1 (3)

2016-12-06 Socialförvaltningen

Ann-Gret Sillén Socialchef

Rätt till Heltid inom vård- och omsorg i Hultsfreds kommun

Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden besluta att

- Föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott att ge socialnämnden uppdraget att införa Rätt till Heltid.

- Tillsätta en projektledare för implementering av Rätt till Heltid.

Sammanfattning

Socialnämnden har beslutat att verksamheten ska ta fram hållbara riktlinjer för att införa Rätt till Heltid samt en plan för genomförandet. Genom

omvärldsbevakning, analys av verksamheten samt en riskbedömning har det visat sig att det skulle trygga arbetskraftsförsörjningen, ge bättre kontinuitet för brukarna och göra vårdarbetet mer attraktivt. Detta som ett led i satsningen Attraktiv arbetsgivare, där fokus ligger på att befintliga medarbetare trivs och vill stanna och att potentiella medarbetare skulle vilja arbeta hos kommunen.

Under en längre period har kommunen haft svårt att tillsätta vakanta tjänster och vikariat. En kartläggning av befintlig personal och framtida behov

genomfördes över hela organisationen. Kartläggningen visade att det redan nu råder personalbrist men att det framförallt i framtiden kommer vara stor brist på undersköterskor.

I slutet av förra året fick samtliga medarbetare inom vård och omsorg besvara en enkät om deras önskemål kring hur de vill arbeta. Frågeställningarna som analyserades var; nuvarande sysselsättningsgrad, vilken sysselsättningsgrad man skulle vilja ha, flexibilitet och vad den främsta anledningen är om man inte vill arbeta heltid. Enkäten visade att om samtliga medarbetare får önska sin sysselsättningsgrad skulle verksamheten få ett tillskott på 15,4 årsarbetare vilket inte räcker för att täcka framtida behov.

(21)

Socialförvaltningen

Ann-Gret Sillén 2016-12-06

2 (3)

Det tyder på att varje medarbetare inom vård och omsorg behöver arbeta i så hög sysselsättningsgrad som möjligt. Skulle alla medarbetare erbjudas Rätt till Heltid och önska sin sysselsättningsgrad så kommer det inte täcka

personalbehovet i framtiden. För att kunna attrahera och rekrytera nya medarbetare måste vi kunna erbjuda Rätt till Heltid.

Genom att anställa flera ledare till Hultsfreds Kommun ges förutsättningar för ett verksamhetsnära ledarskap. Samtliga ledare på socialförvaltningen

förväntas driva frågan, vilken kommer att innebära, motivationsarbete, samarbete och tydlig helhetsbild för ökad flexibilitet hos medarbetarna.

En projektledare skulle öka förutsättningarna för att samordna chefer, medarbetare, kommunal och andra berörda för att på ett så effektivt sätt som möjligt implementera Rätt till Heltid. Uppdraget för projektledaren blir att hitta samverkansformer, nätverka och rapportera tillbaka till verksamheten.

Projektledaren behöver också se över vilka utbildningsinsatser som kan vara aktuella.

 Flera heltider

 Underlätta rekrytering

(22)

Socialförvaltningen

Ann-Gret Sillén 2016-12-06

3 (3)

Ann-Gret Sillén Johanna Bälter Lise-Lotte Bertilsson

Socialchef Personalkonsult Verksamhetschef

(23)

2017-01-10

1(1)

KSAU § 17/2017 Dnr 2017/6

Socialjour - timarvode

Förslag

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att då uppdragen kvarstår för socialnämndens ordförande och vice

ordförandena ska ersättning utbetalas med timarvode och reseersättning för tidsåtgång vid varje tillfälle.

Sammanfattning

I och med socialjour med tjänstemän kommer ersättningen för socialjour att tas bort enligt tidigare beslut, dock kvarstår uppdragen att vara tillgänglig för ordförandebeslut. Förslag lämnas om att det då ska kunna utbetalas timarvode för uppdrag.

I och med att socialjouren nu lyfts över till tjänstemän från presidiet i socialnämnden har också ersättningen tagits bort enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige § 160/2015-12-14. Dock kvarstår den beredskap då det krävs ordförandebeslut i enskilda ärenden.

I de gemensamma bestämmelserna är det fastställt att delegation ingår i arvodet som ordförande, förste och andre vice ordförande. Detta innebär då att de inte ska få något utöver årsarvodet enligt listan över uppdrag som ingår för en ordförande.

Då det är ett antal uppdrag i veckan som kräver insatser av ordförande föreslås att socialnämndens ordförande och vice ordförandena undantas och får timarvode för uppdragets insats. Det blir alltså ersättning för varje utfört uppdrag.

Utvärdering kan ske efter ett halvår för att se hur förslaget har fungerat och om justering av detsamma behövs.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse från kommunkansliet Skickas till

Kommunstyrelsen

(24)

1 (1)

2017-01-09 Kommunkansliet

Britt Idensjö

Komplettering till ersättningsbestämmelser för förtroendevalda - socialjour punkt 2.3.8

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att då uppdragen kvarstår för socialnämndens ordförande och vice ordförandena ska ersättning utbetalas med timarvode och reseersättning för tidsåtgång vid varje tillfälle.

Sammanfattning

I och med socialjour med tjänstemän kommer ersättningen för socialjour att tas bort enligt tidigare beslut, dock kvarstår uppdragen att vara tillgänglig för ordförandebeslut. Förslag lämnas om att det då ska kunna utbetalas timarvode för uppdrag.

I och med att socialjouren nu lyfts över till tjänstemän från presidiet i socialnämnden har också ersättningen tagits bort enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige § 160/2015-12-14.

Dock kvarstår den beredskap då det krävs ordförandebeslut i enskilda ärenden.

I de gemensamma bestämmelserna är det fastställt att delegation ingår i arvodet som ordförande, förste och andre vice ordförande. Detta innebär då att de inte ska få något utöver årsarvodet enligt listan över uppdrag som ingår för en ordförande.

Då det är ett antal uppdrag i veckan som kräver insatser av ordförande föreslås att socialnämndens ordförande och vice ordförandena undantas och får

timarvode för uppdragets insats. Det blir alltså ersättning för varje utfört uppdrag.

Utvärdering kan ske efter ett halvår för att se hur förslaget har fungerat och om justering av detsamma behövs.

(25)

(26)

(27)

2017-01-10

1(2)

KSAU § 14/2017 Dnr 2016/138

Förslag till gemensamt reglemente för kommunstyrelsen, barn- och

utbildningsnämnden och socialnämnden

Förslag

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att anta förslaget för sin del samt att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta det gemensamma reglementet för kommunstyrelsen, barn- och

utbildningsnämnden och socialnämnden.

Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har godkänt reglementet för sina delar samt den gemensamma delen och har skickat vidare för beslut i kommunfullmäktige.

Sammanfattning

Förslag till gemensamt reglemente har tagits fram.

Ett gemensamt reglemente har tagits fram och har godkänts av barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Därmed inväntas förslag till beslut om godkännande hos kommunstyrelsen.

I bilaga finns det tidigare antagna reglementet med noteringar om var det finns i nya förslaget.

Följande kan vara värt att uppmärksamma:

- I arbetsutskottet får ersättare endast närvara vid tjänstgöring. Detta är praxis. Undantag göras på förslag från ordförande eller att arbetsutskottet är eniga vid särskilda tillfällen.

- Tillsyn av läkemedel finns inte inskrivet under kommunstyrelsen då det ännu inte är klart var uppdraget kommer att hamna.

Förslaget är utskickat till kommunstyrelsens förvaltningar. Särskilt har kommunicering skett med personalkontoret och ekonomikontoret.

Efter antagande av gemensamt reglemente kommer en revidering av delegationsordningen att ske. Arbetet är påbörjat tillsammans med förbundschefen Helena Grybäck, Östra Smålands

(28)

2017-01-10

2(2)

Kommunalteknikförbund.

Då detta är ett nytt upplägg kommer dokumentet att få extra

uppmärksamhet för att skyndsamt kunna korrigera dokumentet så det fungerar i praktiken.

Beredning

Förslag och tjänsteskrivelse från nämndsekreterarna Barn- och utbildningsnämnden § 105/2016

Socialnämnden § 79/2016 Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse och förslag till reglemente Skickas till

Kommunstyrelsen

(29)

1 (2)

2016-12-29 Kommunkansliet

Britt Idensjö Kanslichef

Förslag till gemensamt reglemente för

kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden – kommentarer för

kommunstyrelsens del

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta det gemensamma reglementet för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden.

Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har godkänt reglementet för sina delar samt den gemensamma delen och har skickat vidare för beslut i kommunfullmäktige.

Sammanfattning

Förslag till gemensamt reglemente har tagits fram.

Ett gemensamt reglemente har tagits fram och har godkänts av barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Därmed inväntas förslag till beslut om godkännande hos kommunstyrelsen.

I bilaga finns det tidigare antagna reglementet med noteringar om var det finns i nya förslaget.

Följande kan vara värt att uppmärksamma:

- I arbetsutskottet får ersättare endast närvara vid tjänstgöring. Detta är praxis. Undantag göras på förslag från ordförande eller att

arbetsutskottet är eniga vid särskilda tillfällen.

- Tillsyn av läkemedel finns inte inskrivet under kommunstyrelsen då det ännu inte är klart var uppdraget kommer att hamna.

Förslaget är utskickat till kommunstyrelsens förvaltningar. Särskilt har kommunicering skett med personalkontoret och ekonomikontoret.

(30)

Förvaltningsnamn Britt Idensjö Kanslichef

2016-12-29

2 (2)

Efter antagande av gemensamt reglemente kommer en revidering av delegationsordningen att ske. Arbetet är påbörjat tillsammans med

förbundschefen Helena Grybäck, Östra Smålands Kommunalteknikförbund.

Då detta är ett nytt upplägg kommer dokumentet att få extra uppmärksamhet för att skyndsamt kunna korrigera dokumentet så det fungerar i praktiken.

Beredning

Förslag och tjänsteskrivelse från nämndsekreterarna Barn- och utbildningsnämnden § 105/2016

Socialnämnden § 79/2016

(31)

1 (20)

Gemensamt reglemente

Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt

socialnämnden

Detta reglemente har antagets av kommunfullmäktige § /2016 och träder i kraft 2016-X-X.

A. För styrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser

Uppdrag och verksamhet

1 § Styrelsen och nämnder ska inom sina respektive verksamhetsområden följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det fullmäktige – i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut – har bestämt att styrelsen/nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer.

Styrelse och nämnder styrs i huvudsak av följande lagar:

Kommunallagen (KL) Förvaltningslagen (FL) Personuppgiftslagen (PuL) Arkivlagen (ArkivL)

Offentlighets- och sekretesslag (OSL) Arbetsmiljölagen (AML)

Styrelsen och nämnder ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheterna har en god ekonomisk hushållning.

Organisation inom verksamhetsområdet

2 § Styrelsen och nämnder ansvarar för att organisation är tydlig och

ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten.

Personalansvar

3 § Styrelsen är anställningsmyndighet.

Styrelsen och nämnder har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sina respektive verksamhetsområden med undantag av de frågor som anges i 36 § (Personalpolitiken) i detta reglemente.

(32)

Gemensamt reglemente ^{2 (20)}

Personuppgifter

4 § Styrelsen och nämnder är personuppgiftsansvariga för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i styrelsens och nämndernas

verksamheter.

Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige

5 § Styrelsen och nämnder ska kontinuerligt följa upp sina verksamheter.

Styrelsen och nämnder ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem

 i reglemente,

 genom finansbemyndigande.

Styrelsen och nämnder kan vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts.

Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige.

Redovisningen lämnas till styrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar.

Nämnderna ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallag.

Information och samråd

6 § Styrelsen, nämnder och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnd få den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder.

Nämnder ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet.

Självförvaltningsorgan

7 § Nämnden får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.

Nämnden ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och tidsperiod för uppdraget.

(33)

Processbehörighet

§ 8 Styrelsen och nämnderna får själva eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av kommunfullmäktige.

Mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut kan styrelsen själv eller genom ombud föra talan i målet, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet.

Arkiv

§ 9 Styrelsen och nämnderna ska följa de föreskrifter om arkivvård som finns i arkivlagen och arkivreglementet.

Arbetsformer

Tidpunkt för sammanträden

10 § Styrelsen och nämnderna sammanträder på dag och tid som styrelsen och nämnderna bestämmer.

Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av styrelsens och

nämndernas ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras hos ordföranden om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet.

Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde.

Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena.

Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet.

Kallelse

11 § Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i styrelsen eller nämnden längst tid göra detta

(34)

(ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident.

Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet.

Varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet ska ha tillgång till kallelsen senast 5 dagar före

sammanträdesdagen.

Kallelse sker elektroniskt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse.

Ordförande kan bestämma om kallelse ska ske på annat sätt.

Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen.

Offentliga sammanträden

12 § Nämnden får besluta om offentliga sammanträden.

Kommunfullmäktige har tidigare beslutat § 85/2006 om att styrelsens sammanträden är offentliga.

Närvarorätt

13 § Styrelsens ordförande har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnd får därutöver, om särskilda skäl

föreligger för detta, medge ledamot av styrelsen denna rätt. Den

förtroendevalde har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

Härutöver får styrelsen eller nämnd medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i styrelsen/nämnden att närvara vid sammanträde med styrelsen eller nämnd för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om styrelsen eller nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna.

Sammansättning

14 § Kommunstyrelsen består av 11 ledamöter och 11 ersättare.

Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden består vardera av 9 ledamöter och 9 ersättare.

Ordföranden

15 § Det åligger ordföranden att

(35)

1. leda styrelsen eller nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente,

3. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i styrelsen eller nämnden vid behov är beredda,

4. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i styrelsen eller nämnden,

5. bevaka att styrelsens eller nämndens beslut verkställs.

Härutöver åligger det styrelsens ordförande att under styrelsen 1. ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning,

2. med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor,

3. främja samverkan mellan styrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige samt

4. representera styrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte styrelsen bestämt annat i ett särskilt fall.

Presidium

16 § Styrelsens och nämndernas presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande.

Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs.

Ersättare för ordföranden och vice ordföranden

17 § Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i styrelsen eller nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem.

Om ordföranden eller annan i presidiet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får styrelsen eller nämnden utse en annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.

Kommunalråd

18 § I samband med val av styrelse utser fullmäktige ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande.

(36)

Ordförande för styrelsen är tillika kommunalråd. Kommunalrådet ska ägna hela sin arbetstid åt uppdrag för kommunen.

Kommunstyrelsens andre vice ordförande är oppositionsråd.

Uppdragen för kommunalråd och oppositionsråd finns noterade i ” Bestämmelser om ersättningar till kommunalt förtroendevalda”.

Förhinder

19 § När en ledamot är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Det är

ledamoten som snarast kallar den ersättare som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in.

Ersättares tjänstgöring

20 § Varje ledamot har en personlig ersättare som kan kallas in i förstahand.

Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in.

En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe.

Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättare i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet.

Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna men kan inte komma med förslag eller få sin mening antecknad till protokollet.

En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. Om det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna påverkats genom ersättarens tjänstgöring får dock en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i turordningen.

Jäv, avbruten tjänstgöring

21 § En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts.

Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna.

(37)

Reservation

22 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill

motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska, om möjligt, lämnas till sekreteraren i slutet av sammanträdet men senast före justeringen av protokollet.

Motsvarande gäller vid omedelbar justering.

Justering av protokoll

23 § Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot när det gäller nämnd.

Styrelsens protokoll justeras av ordföranden och två ledamöter.

Styrelsen och nämnderna kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska då redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot hos nämnd och ordförande samt två ledamöter när det gäller styrelsen.

Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m.

24 § Styrelsen och nämnderna ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser.

Nämnderna ska underrätta styrelsen så snart en uppdatering av den kommunala författningssamlingen bedöms nödvändig.

Delgivningsmottagare

25 § Delgivning med styrelsen eller nämnden sker med ordföranden, kommunchefen, förvaltningschefen eller annan anställd som styrelsen eller nämnden beslutar.

Undertecknande av handlingar

26 § Skrivelser, avtal och andra handlingar från styrelsen och nämnder ska på styrelsens och nämndernas vägnar undertecknas av ordföranden, eller vid förhinder av förste eller andre vice ordförande och kontrasigneras av anställd som styrelsen eller nämnden bestämmer.

I övrigt bestämmer styrelsen och nämnderna vem som ska underteckna handlingar.

Utskott

27 § Inom styrelsen ska finnas ett arbetsutskott. Arbetsutskottet ska bestå av 5 ledamöter och 5 ersättare.

(38)

Arbetsutskotten för barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden ska bestå av 4 ledamöter och 4 ersättare.

Styrelsen eller nämnden får därutöver inrätta ytterligare utskott.

Styrelsen och nämnderna utser ledamöter och ersättare i arbetsutskottet. Bland utskottets ledamöter väljer styrelsen eller nämnden en ordförande samt en förste och en andre ordförande.

Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får styrelsen eller nämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.

Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av styrelsen/nämnden vid valet bestämda ordningen.

Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas.

Utskottet sammanträder på dag och tid som utskott, styrelsen eller nämnden bestämmer. Sammanträde ska också hållas när ordföranden anser att det behövs. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

De ärenden som ska avgöras av styrelsen eller nämnden i dess helhet bör beredas av utskottet om beredning behövs. Ordföranden överlämnar sådana ärenden till utskottet. Ordföranden bestämmer föredragningslistan till utskottet.

När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut.

Styrelse för Hultsfreds Kommunala Industri AB

28 § Kommunstyrelsens arbetsutskott ska även utgöra styrelse för Hultsfreds Kommunala Industri AB.

(39)

B. Styrelsens uppgifter

Allmänt om styrelsens uppgifter

29 § Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning.

Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion). Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund.

Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda det arbetet med att ta fram styrdokument för

kommunen/landstinget (styrfunktion).

Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion).

Styrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter samt sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (särskilda uppgifter). Härutöver ansvarar styrelsen för de uppgifter som framgår av kommunallagen (1991:900) och annan lagstiftning.

Ledningsfunktionen och styrfunktionen

Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen

30 § Styrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragning mellan nämndernas kompetens. Styrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls.

Styrelsens övergripande uppgifter

31 § Styrelsen ska

1. leda och samordna utveckling av den kommunala demokratin 2. leda och samordna mark- och bostadspolitik. Se till att en

tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas.

(40)

3. leda den övergripande väg- och trafikplaneringen, vilken omfattar dels trafikfrågor av stor betydelse som väsentligt påverkar kommunen och regionen, dels betydande kollektivtrafikfrågor

4. leda den övergripande energipolitiken vilket omfattar frågor av stor betydelse för kommunen.

5. leda det övergripande arbetet med ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet

6. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd,

7. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut,

8. ha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen, 9. ha hand om kommunens personaladministrativa system,

ekonomisystem, dokument- och ärendesystem, e-postsystem, IT- system, kommunikationssystem, informationssystem,

skaderapporteringssystem, passersystem och förtroendemannaregister, 10. leda och samordna kommunens insatser inom eftergymnasial

utbildning

11. leda och samordna åtgärder för att främja sysselsättningen och näringslivet

12. leda fritids- och kulturpolitiken samt verka för en god fritids- och kulturverksamhet i kommunen

13. leda biblioteksverksamheten

14. leda kost- och städverksamheten samt verksamhetsvaktmästeri 15. leda och samordna informationsverksamheten

16. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs,

17. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder,

18. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar, 19. ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och

förvaltningscheferna,

20. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare,

21. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med KL,

22. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat.

Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas.