Det biologiska perspektivet
Tess
I sin bok Lyssna till Prozac berättar den amerikanske psykiatern Peter D Kramer om Tess - den första patient som han ordinerade Prozac till.
Tess, en kvinna pi nigra och trettio, hade haft en besvärlig barn- dom. Hennes pappa var alkoholiserad och mamman deprimerad. De bodde i stadens fattigaste delar. Tess utsattes som barn för övergrepp, även sexuella. Hon hade nio syskon och var själv äldst.
När pappan dog var Tess tolv it och dá tog hon över det praktiska ansvaret för syskonen. Fem it senare gifte hon sig - för att hjälpa sina syskon - med en äldre man. Syskonen flyttade med henne och maken till ett annat omride, bort frin slummen. Tess sig till att de skötte sko- lan och hon hjälpte dem fram till jobb och äktenskap.
Tess man var alkoholiserad och ibland vildsam. Hon försökte för- gäves is honom att Bluta dricka. När alla syskonen hade flyttat hemifrin skilde sig Tess.
Tess var duktig i sitt yrkesliv. Hon arbetade framgingsrikt med per- sonalfrigor i en stor koncern. Hon var socialt engagerad, bland annat i skolstyrelsen, för att förbättra förhillandena i de slumkvarter där hon själv vuxit upp. Hon tog ocksi hand om sin mor. Pi fiera sätt hade hon alltsi lyckats i livet, trots en svir start.
Men privat var Tess inte lycklig. Hon hade haft fiera historier med brutala män och den senaste i raden, Jim, hade hillit henne pi halster i fiera it och sedan lämnat henne och gaff tillbaka till sin fru. Tess hade en mycket dilig tilltro till sin förmiga att attrahera män.
Allt detta visste psykiatrikern, Kramer, innan han träffade Tess. Hon hade nämligen blivit remitterad till honom frill en psykolog som gett henne psykoterapi, men som inte tyckte att Tess depression blev bätt- re. Kanske skulle hon medicineras?
Kramer berättar att han blev överraskad när han träffade Tess, för att hon visade sig vara en si charmerande och mjuk person. Men under den vänliga ytan var Tess verkligen deprimerad, hon ville egentligen inte leva viciare.
Si fir hon Tofranil (ett av cle äldre antidepressiva medien) och blir
/Det biologiska perspektivet/ 19
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
bättre. Hon sover bättre, hon äter bättre och hon känner sigbättre - far tillbaka viljanatt leva. Men det är inte riktigt bra, tyckerKramer.
Tess oroar sig bland annat inför förestiende hirda förhandlingar med facket pi bennes arbetsplats. Ska hon klara dessa? Dessutom frigar Kramer henne om Jim (som ju övergett henne) och dá börjar hon genast grita. Si Kramer beslutaratt ge Tess det nya medlet, Prozac.
Tvi veckor efter att hon börjat med Prozac berättar Tess att hon inte känner sig det minsta trött och att hon känner sig bättre och mer fylld av tillförsikt än nigonsin tidigare. Hon kännersig mer attraktiv, hon börjar träffa män och hon börjar göra det pi ett annat sätt. Det är inte längre Tesssom är i underläge och beroende. Det är i stället hon som kan välja! Hon tänker inte pi Jim längre och kan inte försti hur bennes väninnor kan sti ut med sina karlar. Även i det övriga säll- skapslivet trivs Tess mycket bättre med sig själv.
Hennes arbete gir bättre och hon far ett starkare självfbrtroende.
Tess lyssnar pi klagomil utan att gi i försvarsställning och agerar sedan fast och konsekvent utifrinsin egen bedömning. Hon klarar galant de besvärliga förhandlingarna med facket och belönas med lönefbrhöj- ning.
Tess förändras pi fier sätt. Hon drar ner en del pi sittsociala enga- gemang (men slutar inte med det) ochtycker i stället att hon själv har rätt att njuta av livet. Honblir mer "sorglos ".
Hon byter ocksi bostad, si att hon bor längre bort frin modern, och deras förhillande förändras. Tidigare var Tess mycketomhändertagan- de gentemot modern. Enligt Kramer berodde det pi att Tess känslor egentligen var motstridiga: det var synd om modern men samtidigt hade ju modern genom sin oförmiga och apati bidragittill att Tess fick en si tung barndom. Nu kan Tess faktiskt tillita sigatt inför modern visa att det förflutna varittungt. (Modern mir ocksi bättre nu, efter- som även hon fatt Prozac!) Samtidigtkan hon förlita modern; Tess är inte bitter.
Sammanfattningsvis: Tess personlighet förändras pi ett ganskapitag- ligt sätt.
Efter nio minader slutar Tess med medicineringen.Forst är alit som vanligt, kanske dock inte riktigt lika brasom di hon använde Prozac.
Efter ytterligare ittaminader börjar det gi utför. Tess tycker inte läng- re att hon är "sig själv". Hon
känner sig sirbar och oroar sig inför nya forhandlingar pi jobbet.
Kramer uppfattar att hon är pi väg in i en ny depression och ordi- nerar fiter Prozac. Hon blir snabbt bättre, fir tillbaka sinsocials säker- het och sin självkänsla.''
20
/Det biologiska perspektivet/PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
Efter detta blir Tess tillstind stabilt. Under vissa perioder tar hon medicinen, under andra inte. Om hon iterfaller i sin gamla sirbarhet och osäkerhet tycker hon inte längre att detta är hennes "riktiga" jag.
Det är den nya personlighet som hon fick med hjälp av Prozac som är hennes sanna jag.
Detta oroar Kramer. En sak är att bota en depression. Men Tess har ju f tt en delvis ny personlighet, en som hon dessutom uppfattar som sitt "sanna ", " riktiga" jag. Är det bra att sá förändra en människas per- sonlighet? undrar Kramer.
(Efter Peter D Kramer: Lyssna till Prozac. Översättning Per Rundgren. Natur och Kultur, Stock- holm, 1996.)
Uppgifter
1. Tess förändring med hjälp av Prozac gick mycket snabbt. Hade det varit bättre om hon hade förändrats lingsammare och med hjälp av psykoterapi? Varför? Varför inte?
2. Vad skulle du tro att Tess ursprungliga tungsinne och självdestruktivitet berodde pà?
3. Spelar det nhon roll vad orsaken är - sá länge behandlingen verkar?
4. Vem var Tess egentligen, enligt din uppfattning? Motivera.
5. Har du iakttagit nigon liknande personlighetsförändring som den vi beskrivit här hos nigon du känner?
Patrik R
Patrik R är 17 ir. Han bor i en välmiende, villadominerad förort norr om Stockholm. Hans föräldrar är ganska framgingsrika och de hoppas förstis att det ska gi bra för deras enda barn. Patrik är duktigi skolan, men lingt drill bäst. Han vili gärna komma in pi juristlinjen eller pi Handelshögskolan, men som betygen ser ut just nu kommer han inte in.
Patrik är med i ett grabbgäng som sportar och festar tillsammans.
Han är inte den ledande i gänget, men han uppskattas för att han är hygglig och hjälpsam; en bra kamrat om än inte den allra roligaste.
Patrik är fortjust i Stella, som gir i en parallellklass, men det har han inte vigat visa. De har bara pratat lite nigra ginger.Patrik har pussat nigra flickor under sin gymnasietid, men sá mycket mer har det inte
/Det biotogi5ka perspektivet/ 21
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
blivit. Patrik längtar och undrar hur hanska vaga närma sig Stella.
En lördagkväll är det raveparty pa Stallet, en nedlagd hästgard i när- heten. Patrik berättar för sina föräldrar att han ska dit och de blir för- stas oroliga. Men Patrik säger att ett raveparty inte alls är detsamma som en knarkfest. Det ärdansen som är det speciella.
Patriks avsikt är inte heller att prövaknark, men det visar sig att de andra i gänget är belt inställda pa det. Calle, ledaren, har köpt ecstasy- tabletter och bjuder de andra. Stella kommerförbi, glad och uppspelt, och ler at grabbarna. Patrik beslutar sigför att pröva. En gang kan inte vara farligt, menar han. Och sa tar han sin tablett med de andra. De sit- ter vid serveringen i Stalletoch dricker coca-cola. Det är bara att sväl- ja ner tabletten och sa är det Hart.
Efter en liten stund känner sig Patrik förvirrad. Si börjar det sticka i hela kroppen och liksom rycka lite i musklerna pa ben och armar.
Patrik blir rätt nervös och undrar om det ska kännas sa här. Men Calle lugnar honom. Snart blir det jätteskönt, sägerhan.
Och det blir det ocksa. Efter en halvtimme börjarPatrik ma väldigt bra. Han känner hur han trivs med sina kamrater,Calle och de andra.
Han tycker om musiken och han börjar prata med de övriga i gänget.
De pratar om hur fint de mar och visar att de gillarvarandra.
En kompis till Stella, Fia, gar fórbi och Patrik feser sig och drar fram en stol at benne. Han ler och hon ler tillbaka och Patrik säger att det är toppen här och bjuder henne pa coca-cola och en cigarett. Patrik och Fia börjar prata om alit möjligt, de skrattar och har trevligt. När Stella kommer förbi känns det naturligt att be henne sätta sigocksa.
Hon är pa stralande humör och stämningen blir ännu högre. Saföre- slar Fia att de ska dansa och de gar upp alla tre. "Korn igen", säger
2 2 /Det biologiska perspektivet/
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
Stelid.
gird i när- le blir för- detsamma
- sig att de pt ecstasy- uppspelt, g kan inte ra. De sit- u att sväl-
det sticka ch armar.
här. Men
..
väldigt e:andra.
;gänget.
nani det trik
Patrik till Calle och de andra. "Korn, sá dansar vi."
Efter en stund dansar alla. Patrik mir jättefint. Han kramar bide Fia och Stella, och när Calle dansar förbi är det nära att han ocksi far en kram.
De dansar fiera timmar. Patrik känner sig stark och tycker att han orkar hur mycket som heist. Framit morgonen kysser han Stella och han tycker att han aldrig i hela sitt liv varit sá lycklig.
Aven de närmast föijande helgerna tar Patrik ecstasytabletter. Det känns fortfarande bra, men tredje gingen blir han trött och deprime- rad dagen efter. Hela söndagen känner han sig eländig, är ton i munnen, svettas och darrar. Han minns att han blivit väldigt varm under dansen kvällen innan och tror att han nog överansträngde sig.
Patrik fortsätter med tabletterna. Men eftersom han tycker att de inte ger lika fin effekt som de första gingerna höjer han dosen nigot.
Det börjar bli dyrt, för Calle bjuder inte längre, även om han är bus - sig och säljer till inköpspris. Gänget hiller fortfarande ihop, och Stella och Fia är ofta med, men nigot riktigt genombrottmed Stella har det inte blivit. Patrik vet inte heller hur intresserad hanegentligen är.
Nu händer det alit oftare att Patrik mir diligt. Han tar inga tablet- ter i veckorna, för han vill trots alit sköta skolan. Men han kännersig ofta deprimerad och retlig, ibland nästan aggressiv, fast han normalt inte alls är sidan.
En dag fräser han it en klasskamrat, Asa, som frigar honom om en läxa. Hon tittar undrande pi honour ochsäger inget. Pi hemvägen frin skolan springer Patrik ifatt henne och ber our ursäkt. "Men vad har hänt med dig, egentligen ?" säger Asa. "Duär dig inte lik."
De gár vidare, men efter en stund börjar Patrik berätta. Han berät- tar alltihop och frágar sen Asa our hon tror att ecstasy är ett verkligt farligt knark.
Uppgifter
1. orsak Patrik provade nägot som han ändá visste var förbjudet och antagligen farligt?
2. Varför fortsätter Patrik med tabletterna, trots att det inte känns lika fint efter ett par veckor?
3. Ecstasy páverkar hjärnans serotoninsystem sáatt en mängd serotonin fri- görs. Det är bland annat den substansen som ger de positiva effekterna.
Men det är antagligen ocksä via serotoninsystemet som de negativa effekterna kommer. Försök att förklara detta! Skaffa fram fakta our ecstasy!
4. Vad tycker du attAsaska säga till Patrik?
/Det biologiska perspektivet/ 2 3
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
.igkra;
intelligentare änandra?
senare är blivitbetydligt
gifler, men de vet fortfarande inte
d
intelligens egentligenSr.rskning kastardock 1 jus över vad generna betyder för vära mentalaförmägor, och var i
intern ens har sittsäte.
90 Av Gorm Palmgren. Illustrationer:Henning , .1 ff
