samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Full text

(1)

Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation

samt

Handlingsplan mot

hedersrelaterat våld och förtryck (HRV)

Strategi

›› Plan/program

Riktlinje

Regler och instruktioner

(2)

2 Fastställt av: Kommunfullmäktige 2014-02-25

Datum: Reviderad december år 2013

För revidering ansvarar: Socialförvaltningen, Barn och Utbildningsförvaltningen För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Socialnämnden

Dokumentet gäller för: Socialnämnden, Barn- och utbildningsnämnden Dokumentet gäller till och med: 2015-12-30

(3)

3

I

NNEHÅLL

1. Inledning ... 4

2. Socialtjänsten ... 5

2.1 Bemötande och omhändertagande ... 5

2.2 Den akuta situationen ... 5

2.3 Långsiktigt ... 5

2.3.1 Gör en bedömning av behoven ... 6

2.3.2 Tänk på ... 6

2.4 Hedersrelaterat våld och förtryck ... 7

2.4.1 Identifiera hedersrelaterat våld ... 7

2.4.2 Tänk på ... 7

2.4.3 Bemötande ... 7

2.4.4 Tänk på ... 8

2.4.5 Externa resurser ... 8

3. Polisen ... 9

Polisens roll och vad polisen kan erbjuda misshandlade kvinnor. ... 9

4. Hälso- och sjukvården ... 9

4.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar ... 9

4.2 Bemötande och omhändertagande ... 9

5. Brottsofferjouren ... 10

6. Gymnasiet på Lindeskolan ... 11

6.1 Bemötande och omhändertagande ... 11

7. Informationsmaterial ... 11

(4)

4

Bakgrund

Varje år misshandlas tusentals kvinnor i Sverige. En kvinna dör var tionde dag till följd av misshandel. Mörkertalen är stora och de polisanmälda fallen utgör endast toppen på ett isberg.

Från att ha varit en enskild angelägenhet har mäns våld mot kvinnor nu synliggjorts som det samhällsproblem det faktiskt är. Men trots att en rad insatser och åtgärder vidtagits för att komma tillrätta med våldet finns det fortfarande mycket vi kan göra för att förbättra vårt omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Därför bildades Nätverk för Kvinnofrid i Bergslagen 2002. Nätverket är fortfarande aktivt och består av representanter från polismyndigheten, socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt brottsofferjouren (BOJ).

Nätverket träffas två gånger per år, men kontakter tas vid behov däremellan. Även

representant från Barn och utbildningsförvaltningen kommer att delta i nätverket framöver.

1. Inledning

Våld i nära relation kan användas som ett paraplybegrepp under vilket våld mot kvinnor, män, barn som bevittnat våld och hedersrelaterat våld ingår. I Lindesbergs kommun har ett

gemensamt handlingsprogram avseende våld i nära relationer våld arbetats fram.

Många barn bevittnar våld i nära relation, vilket kan betraktas som en form av psykisk barnmisshandel. Barnens situation behöver utredas och rätt insatser ges till dem, lika väl som att rätt insatser ges till den våldsutsatta föräldern, som oftast är deras mamma.

Hedersrelaterat våld och förtryck är brott riktade mot någon – ofta en släkting – som, enligt gärningsmannens och övriga släktens uppfattning, riskerar att vanära släktens eller gruppens heder. Det är oftast flickor och unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld, men även pojkar och män kan utsättas och särskilt om de är tillsammans med, stödjer eller skyddar en flicka/kvinna som bryter mot familjens normer. Våldet kan också drabba homo-, bi- och transsexuella personer på grund av deras sexuella läggning.

I vårt möte med misshandlade och hotade kvinnor eller män och barn som bevittnat våld och i fall med hedersrelaterat våld, har vi olika roller och ansvar. För att på bästa sätt kunna möta dessas behov av hjälp och stöd är det viktigt att vi har god kännedom om respektive

myndighets/organisations roll och uppgift. Att vi vet hur olika aktörer arbetar och vad vi kan förvänta oss av varandra. Det är också nödvändigt att vi har ett gemensamt syn- och

förhållningssätt för att de som behöver vår hjälp ska garanteras samma professionella omhändertagande oberoende av vart och till vem de vänder sig för att få hjälpen hjälp. En viktig uppgift för nätverket har varit att sammanfatta vilken rollfördelning vi har och vilka insatser som kan ges i handlingsprogrammet.

(5)

5

2. Socialtjänsten

2.1 Bemötande och omhändertagande

När socialtjänsten får kännedom om att en kvinna eller man blivit misshandlad blir denne tilldelad någon av de handläggare som ingår i vår grupp som arbetar med ”våld i nära relationer”. Målsättningen är att vi skall kunna erbjuda en kontakt senast inom 24 timmar.

Utom kontorstid kontaktas socialjouren i Örebro.

I den akuta situationen har den som utsatts för våld behov av ordentligt med tid. Hon/han behöver berätta om sin situation utan ifrågasättande. Ta reda på vad den utsatte är mest rädd för just nu och vad hon / han är rädd ska hända fortsättningsvis. Gå genom de omedelbara praktiska behoven.

Räkna med att situationen är kaotisk. Den våldsutsatte behöver mycket hjälp med att få bekräfta sin egen verklighet, p.g.a. att hon /han troligen under lång tid fått sin verklighet definierad genom sin partner. Ta alltid reda på om det finns barn inblandade och tänk på att barnen blir mycket känslomässigt utsatta när deras mor förälder blir misshandlad.

2.2 Den akuta situationen

Vilka insatser behövs?

 samtal

 ekonomiskt bistånd

 jourboende

 hjälp med barnen

 akut skydd för den våldsutsatte och barnen

 vid behov meddela förskola/skola

 förmedla kontakt med polisen

 förmedla kontakt med sjukhus

 förmedla kontakt med brottsofferjouren.

Tänk på att fysiska och psykiska skador behöver dokumenteras av läkare även om kvinnan /mannen inte vill anmäla den här gången. Initiativet till fortsatt kontakt med den som utsatts för våld ligger på socialsekreteraren.

2.3 Långsiktigt

Vilken hjälp behöver kvinnan /mannen för att på lång sikt kunna klara sin situation, så att hon / han inte upplever att den enda möjligheten är att fortsätta leva med partnern. Vilka personer har kvinnan /mannen i sin familj eller bekantskapskrets som kan hjälpa och stödja? Går det att återknyta kontakter som den enskilde kan ha förlorat p.g.a. sin isolering.

(6)

6 2.3.1 Gör en bedömning av behoven

 stödjande samtal

 barnens behov

 Trappansamtal erbjuds barnen

 ekonomiskt bistånd

 hjälp med bostad

 kontaktperson (brottsoffer jouren)

 möjligheter till skydd för den utsatte och barnen.

 förmedla kontakt med kvinnojour m.m.

 familjeteamet

 vid behov ordna tid hos familjerättssekreterare 2.3.2 Tänk på

 Tänk på att den utsatte med största sannolikhet varit utsatt för fysiskt och psykiskt våld många gånger innan hon /han berättar och att hon den enskilde bara berättar om en bråkdel av våldet.

 Tänk på att sannolikheten är stor för att den som utsatts för våld förnekar våldet, speciellt om hon /han fortsätter att leva samman med partnern.

 Tänk på att sannolikheten är stor att även barnen bevittnat och varit utsatt för våld.

Ställ frågor som gäller barnens situation.

Barn och ungdomar som upplever våld är utsatta för trauma. Nedan beskrivs några exempel på vanliga reaktioner på våld:

 fysiska symtom som ex. magont, huvudvärk

 koncentrationssvårigheter

 mardrömmar, sömnstörningar

 aggressionsutbrott

 gråtattacker

 överdriven rädsla vid plötsliga ljud

 barnet drar sig undan från kamrater och slutar att leka

 förskolebarn kan genom lek visa upplevelser av våld

 äldre barn kan visa det genom självskadebeteende, utagerande beteende eller depression

Barnens situation ska alltid utredas enligt 11 kapitlet 1 § SoL och lämpliga insatser ska sättas in. Var medveten om att förhållandet till partnern som misshandlar är präglat av att förhålla sig till våld och rädslan för våld. När partnern finns med handlar och talar den våldsutsatte på ett sätt som är ägnat att minska risken för nytt våld. Samtala därför med parterna var för sig.

(7)

7

2.4 Hedersrelaterat våld och förtryck

I arbetet mot hedersrelaterat våld är det viktigt att ha kunskap om den familjestruktur som ligger till grund för hedersproblematiken. I starkt patriarkala samhällen, där kyskhet och oskuld är centrala begrepp, får värden som heder och skam stort utrymme. Familjestrukturen kan förstås i formen som en pyramid, där pappan eller andra äldre släktingar (t.e.x. farfar, farbror, äldste sonen) är överhuvud i familjen. Flickor befinner sig längst ner i

familjehierarkin. Familjepyramiden är en del av en större utvidgad släktpyramid. I den här typen av utvidgad familjestruktur står det kollektiva tänkandet i centrum och en person är i första hand familjemedlem och i andra hand en enskild individ. Man hjälper varandra inom gruppen och tar inte gärna hjälp utifrån.

2.4.1 Identifiera hedersrelaterat våld

Två användbara frågor som ger tydliga signaler om begränsningar i personens liv är:

 vad vill du göra som du inte får?

 Vad måste du göra som du inte vill?

2.4.2 Tänk på

Tala inte med personen i termer av att hon/han är utsatt för hedersrelaterat förtryck. I

hederskulturen anses den utsatta bära skulden till att ha brutit mot hederskoderna. Att tala om hedersrelaterat förtryck kan ge upphov till skuldkänslor och en känsla av ”det är mitt fel”. Det kan göra personen osäker på sin rätt till hjälp. Få i stället personen att berätta om sin situation.

Om berättelsen tas tillbaka kan det finnas olika skäl till detta, bland annat är hot och

påtryckningar från familj och släkt vanligt. Bemöt flickan/pojken med respekt och lyssna till förklaringen, men ifrågasätt också varför detta händer nu. Har det hänt något som gör att hon/han ändrar sin berättelse? Bekräfta att du tror på det som har berättats tidigare och att det alltid är möjligt att kontakta socialkontoret igen för att få stöd.

2.4.3 Bemötande

I samband med förhandsbedömning gällande barn och ungdomar, tänk på:

 välj en neutral plats för möten med flickan/pojken, gärna i skolan. Tänk på att personen kan vara bevakad av bröder eller kusiner.

 Ta hänsyn till vilken tid som passar ungdomen, särskilt flickor kan ha större krav på sig att vara hemma en viss tid.

 Uppmana ungdomen att ta med sig en stödperson vid möten, en vuxen som man litar på exempelvis ur skolpersonalen.

 Ta reda på om det finns behov av att använda tolk, som är neutral, i första hand telefontolk

(8)

8 2.4.4 Tänk på

En riskbedömning ska alltid göras, för att undersöka skyddsbehovet och göra en bedömning av konsekvenser av olika alternativ. När riskbedömning är gjord, ta ställning till

skyddsbehovet för flickan/pojken. Informera tydligt om vilken hjälp socialkontoret kan ge.

Om ungdomen behöver placeras utanför hemmet, så görs det antingen enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om vård av unga (LVU). Föräldrar kan samtycka till placering, men trycket från andra släktingar kan vara så stort att en ansökan om LVU ändå krävs.

2.4.5 Externa resurser

Nätverket för Kvinnofrid i Lindesberg

Barnahuset i Örebro län, Rättscentrum i Örebro, www.orebro.se/barnahus, tel. till samordnarna 019-21 44 91 eller 019-21 44 92

Resursgruppen i Örebro län (Stöd till utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck) se bilaga Kvinnohuset i Örebro, tel. 019-14 41 99

Kvinnohuset i Karlskoga, tel. 0586-395 00 Kvinnohuset i Filipstad, tel. 0590-122 21 Akutsjukvården Lindesbergs lasarett

Akutsjukvården Universitetssjukhuset i Örebro Diakoner/Svenska kyrkan

Familjerådgivningen

(9)

9

3. Polisen

Polisens roll och vad polisen kan erbjuda misshandlade kvinnor.

Polisens roll är att sköta förundersökningen, d.v.s. färdigställa det material som ska ligga till grund för åklagarens beslut i åtalsfrågan. Enligt lag ska förundersökning bedrivas sakligt och opartiskt och på ett sådant sätt att den enskildes rättssäkerhet tas tillvara.

En utsatt kvinna kan dygnet runt komma i kontakt med polisen for att anmäla brott.

I ett "akut" läge kommer omedelbara insatser att ske, exempelvis transport till läkare och/eller kvinnohus. Brott mot kvinnor och barn är prioriterade brott och manualer för åtgärder finns, likväl som tidsgränser för färdigställande av förundersökningen.

I samband med anmälan eller senare under förundersökningen kommer kvinnan att informeras om reglerna for besöksförbud och möjligheten till målsägarbiträde.

Hos utredande personal finns kunskaper om vilka andra samhällsorgan som kan erbjuda hjälp med sådana saker som faller utanför polisens ansvarsområde.

Telefon till närpolisområde Lindesberg (ej bemannat dygnet runt) 0581-875 00.

Telefon till polisen Örebro (bemannat dygnet runt) ring 114 14

4. Hälso- och sjukvården

4.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar

Hälso- och sjukvården möter dagligen kvinnor som sina patienter och är därför en viktig aktör när det gäller att upptäcka kvinnor som utsatts för våld. Många

kvinnor vänder sig till vården med de konsekvenser som våldet fört med sig även om man uppger en annan orsak till sitt besök.

Hälso-och sjukvården har därför inte bara ett stort ansvarar för ett medicinskt och psykosocialt omhändertagande i det akuta skedet, utan även för att upptäcka bakomliggande orsaker när våldet inte är den direkta orsaken till besöket.

Våldsutsatta kvinnor är utsatta för ett multitrauma. De är såväl psykiskt och fysiskt som rättsligt och socialt skadade.

4.2 Bemötande och omhändertagande

Kvinnan kan få akut hjälp dygnet runt på sjukhusets akutmottagning, på dagtid även på vårdcentral eller kvinnoklinikens mottagning. Det görs medicinsk bedömning och undersökning av en läkare, skadorna dokumenteras och vid behov finns det möjlighet att stanna kvar på sjukhuset. Sjukvården kan vara behjälplig i kontakten med socialtjänst, polis, kvinno- och brottsofferjour. Kvinnans identitet skyddas under vårdtiden.

(10)

10 Remittering till kurator för en eventuell vidare samtalskontakt görs. Kuratorn kan erbjuda kris-, stöd- och terapisamtal samt informera om samhällets resurser och förmedla kontakt med myndigheter och samhällsorgan.

Hälso- och sjukvården har även ansvar för att på begäran utfärda rättsintyg.

Landstinget i Örebro län har tagit fram ” ”Riktlinje vid våld i nära relation”, där det finns stegvisa instruktioner, mallar och lathundar för hur vi går till väga i mötet med våldsutsatta kvinnor. Detta finns även på ÖLL:s intranät så att alla som behöver kan skriva ut materialet.

På Lindesbergs lasarett finns ett nätverk för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor.

Telefon dagtid till kommunens Vårdcentraler:

Lindesbergs VC 0581 – 85 518 vid akut behov, annars 85 100

Storå VC 0581 – 84 850

Frövi/Fellingsbro VC 0581 – 84 901 vid akut behov, annars 85900

5. Brottsofferjouren

Att bli offer för ett brott är för de allra flesta en både skrämmande och kränkande upplevelse.

Känslan av otrygghet blir ofta mycket stark och kan i vissa fall leda till en personlig kris.

Då betyder det oerhört mycket att få en medmänniska att tala med, någon som har förståelse för den drabbades situation, som kan visa omtanke och inte minst hjälpa till med det

praktiska. Hjälpen är kostnadsfri.

Det är då brottsofferjouren behövs. Så snart Du meddelar att Du vill ha stöd så kontaktas Du av någon från BOJ. Vi som arbetar på BOJ har tysthetslöfte.

 Du kan få hjälp med samtal och stöd och tröst för att orka gå vidare. Du avgör själv hur mycket och hur länge Du behöver vår hjälp.

 Du kan få hjälp när Du behöver annat stöd, t.ex. av juridisk, social, ekonomisk, psykologisk eller medicinsk art genom hänvisning till rätt instans.

 Du kan få stöd och information inför eventuell rättegång.

(11)

11

6. Gymnasiet på Lindeskolan

6.1 Bemötande och omhändertagande

När vi på Lindeskolan får kännedom om att en elev är utsatt för hedersrelaterat våld/förtryck ska kontakt tas med elevhälsan, företrädesvis kurator eller skolsköterska. Vi behöver lyssna och ge eleven tid att berätta om sin situation. För att kunna bedöma om det är ett akut läge och om skyddsbehov finns. Därefter görs en konsultation med socialtjänsten för eventuell

anmälan. Är eleven över 18 år handlar det om att motivera/initiera en kontakt med socialtjänsten.

Skolans uppgift är att informera eleven om de rättigheter alla människor i Sverige har. Visa på FN:s Barnkonvention och mänskliga rättigheter, förmedla information/kontakt med

organisationer som arbetar med HRV frågor. Viktigt att eleven får ett fortsatt och kontinuerligt stöd i sin situation och i vardagen i skolan.

Kontinuerligt värdegrundsarbete ska ske på skolan där dessa frågor ingår.

Ovanstående bedöms i huvudsak gälla även för grundkolans elever.

7. Informationsmaterial

Till denna plan finns en liten broschyr med information som du kan lämna till den våldsutsatta kvinnan så att hon vet vart hon kan vända sig och vad hon kan få hjälp med.

Om du vill beställa broschyren kan du vända dig till någon i Nätverket för kvinnofrid. Lista med telefonnummer till dem som ingår i nätverket bifogas.

Bilaga:

Adresslista 2012-2013

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :
Outline : Socialtjänsten