• No results found

9 av 10 lärare saknar tid för att planera sina lektioner

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "9 av 10 lärare saknar tid för att planera sina lektioner"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärarfackligt Nummer 3

För dig som är ombud i Lärarförbundet MARS 2013

Missa inte

SETT-dagarna! 11 Dags att söka

karriärtjänster 10 Tappa inte farten

i opinionsarbetet! 7

Tema: Arbetsbelastning

Frågan om lärares arbetsbelastning är het just nu. I detta nummer sätter vi fokus på denna fråga ur flera perspektiv, vad Lärarförbundet gör för att förbättra lärar- nas arbetssituation, goda exempel ute i landet och vad du kan göra som ombud Läs mer sid 2-5

9 av 10 lärare

saknar tid för att

planera sina lektioner

(2)

Lärarfackligt nr 3 | 2013

2

Carl-Arne Hultberg, Lärarför- bundets huvudskyddsombud i Ronneby, arbetar systematiskt med arbetsbelastningsfrågan.

– Principen är att vi från avdel- ningen åker ut till olika arbetsplat- ser och informerar om vilka möj- ligheter som skyddsombuden har.

Detta är inget nytt, men i och med att arbetsbelastningen är så pass markant för lärare nuförtiden läg- ger vi extra krut på att åka ut och berätta om arbetsmiljölagen och dess möjligheter, säger Lärarför- bundets huvudskyddsombud i Ronneby, Carl-Arne Hultberg.

Bra effekt

Avdelningens arbete har gett resul- tat. På senare tid har avdelningen varit inblandad i 4 – 5 ärenden.

– Det var ett stort ärende i höstas där även Arbetsmiljöverket var med i processen. Under våren har vi fått in tre handlingsplaner. Jag tycker att det visar att vårt arbete har haft en bra effekt

Nöjda medlemmar

Främsta belöningen är dock med- lemmarnas reaktioner.

– Många säger att de är nöjda och glada att något händer. Bara så sent som igår fick jag en klapp på axeln av en medlem i affären som tyckte vi gjort ett bra jobb. Sådant gör en taggad i det fortsatta jobbet med ar- betsbelastningen.

Lärarnas orimligt höga arbetsbelastning har blivit en het fråga och Lärarförbundet arbetar aktivt runt om i landet för att förbättra situationen.

Tema: arbetsbelastning

Just nu fortsätter Lärarförbundet det arbete som förbundet gjort en längre tid – att tydligt visa på på lärarnas ar- betssituation.

– Det är på grund av den bilden som regeringen, Arbetsmiljöverket, Skol- verket och andra vidtagit åtgärder för att bättre hantera lärarnas arbetssitua- tion, säger Mathias Åström, förhand- lingschef på Lärarförbundet.

Nyligen beslutade Arbetsmiljöver- ket om ett föreläggande mot Stock- holms stad att förbättra lärarnas ar- betssituation.

– Det är ett erkännande av lärares arbete, att Arbetsmiljöverket ser och förstår arbetsbelastningen. I den me- ningen är det ett oerhört viktigt före- läggande. Det här kommer spela stor roll för diskussionen i många kom- muner där situationen är liknande, säger Mathias Åström.

Lärarförbundet anmälde Gällivare Ett exempel på där Lärarförbundet agerat är inom fritidsverksamheten i Gällivare kommun, som drabbats av

flera fall av stressrelaterad ohälsa. Efter upprepade vädjanden till arbetsgiva- ren valde Lärarförbundet att skicka en så kallad 6-6-A-anmälan i enlighet med Arbetsmiljölagen.

Nu måste kommunen vidta åtgär- der som förbättrar arbetsmiljön vid fritidshemmen – annars verkställs det vitesföreläggande på totalt 800 000 kronor som Arbetsmiljöverket beslu- tat om.

– Det är tråkigt att det ska behöva gå så långt som till vitesförelägganden innan kommunen agerar, för de här problemen har vi påtalat i flera år, säger Elisabet Johansson, huvudskyddsom- bud för Lärarförbundet i Gällivare.

Huvudskyddsombud kräver åtgärder Ett annat exempel är Marnässkolan i Ludvika, där Lärarförbundets huvud- skyddsombud Christina Samdahl krä- ver åtgärder för att få till en förändring.

I en anmälan till Arbetsmiljöverket be- skrivs en situation av sjukskrivningar även i rektorsled, arbetslagssamarbete som tagits bort samt lokalproblem.

Fokus på arbetsbe- lastning ger resultat

Lärarförbundet visar på

lärares arbetssituation

(3)

– Nu är det viktigt att Stockholms lä- rare märker att det tas ett krafttag kring frågan om deras arbetsbelastning, sä- ger Johan Törnroth, ordförande för Lä- rarförbundet i Stockholm.

Lärarförbundet i Stockholm har presenterat ett kraftfullt och konkret förslag till åtgärder. Det är ett svar dels på Arbetsmiljöverkets föreläg- gande men framför allt en följd av de lättnader i arbetsbörda som Stock- holms lärare kräver.

– Det måste finnas konkreta för- slag både på kort och lång sikt. Lärare måste redan idag märka att föränd- ring kommer att ske, säger Johan

Törnroth, ordförande för Lärarför- bundet i Stockholm.

Om Stockholms stad inte förbättrat lärarnas situation senast den 15 au- gusti går Arbetsmiljöverkets ärende vidare till förvaltningsrätten.

– Undersökningarnas tid är förbi, vi vet att lärare i alla skolformer hos näs- tan alla arbetsgivare jobbar under en orimligt hög press. Arbetsgivare är skyldiga att ta reda på hur lärare har det. Det har många gjort, och ändå stoppat in mer, säger Erik Hallsenius, ombudsman på Lärarförbundet.

Alla som anställer lärare måste möta de krav som Lärarförbundet riktar mot Stockholms stad.

– Om arbetsgivaren inte svarar upp mot kraven när de kommer från Lärar- förbundet så lär de bli tvungna att göra det när de kommer under hot om vite från Arbetsmiljöverket, säger Erik Hallsenius.

Läs alla kraven på lararforbundet.se/

arbetsbelastning.

”Vi kräver skarpa åtgärder”

I arbetsmiljöärenden är det Arbetsmil- jöverket som fattar beslut, men för att myndigheten ska göra det krävs att man försökt hitta lokala lösningar först.

Om ni redan fört konkreta diskussio- ner med arbetsgivaren inom ramen för samverkan eller skyddskommittéarbe- te, utan att nå resultat, gå direkt till punkt 3.

1. Väck ett ärende i skyddskommittén:

För varje arbetsplats ska det finnas en skyddskommitté. Den kan höra till ar- betsplatsen eller förvaltningen/före- taget. Som skyddsombud eller leda- mot i kommittén har du rätt att väcka frågor där.

Skriv ner ditt ärende. Det behöver inte vara omfattande och ett mejl räck-

er. Var dock tydlig med att det är ett ärende till skyddskommittén.

Formulera en kort bakgrund utifrån vad vi vet om arbetsmiljöläget, från medarbetarundersökningar, samtal med medlemmar, sjukskrivna på ar- betsplatsen eller liknande. Peka på vad som måste lösas.

Kom med konkreta förlag om du har, och sätt en tidsplan. Bolla gärna frågan med ditt huvudskyddsombud ellerregionala skyddsombud.

De har också möjlighet att få stöd i konkret formulerade åtgärdsförslag som Lärarförbundet tagit fram, om de passar för just er arbetsplats.

2. Om dina krav inte får gehör kräv att skyddskommittén vänder sig till Arbets- miljöverket för avgörande.

Då måste ”frågan hänskjutas till Ar- betsmiljöverket, som har att pröva denna i den mån den faller inom områ- det för verkets befogenheter” enligt arbetsmiljöförordningen 9§. Begär du det får arbetsgivaren inte säga nej.

Ni måste dock pröva eventuella lös- ningsförslag från arbetsgivaren innan ni kräver att ärendet ska gå vidare.

3. Begär arbetsmiljöåtgärder enligt arbetsmiljölagen 6 kap. 6a§ .

Det görs i en skrivelse som är riktad till din chef. Formulera bakgrunden uti- från vad vi vet om arbetsmiljöläget, från medarbetarundersökningar, skydds- ombudens rapporter eller liknande.

Sätt en tidsgräns och kom eventu- ellt med konkreta förslag på lösningar.

Först efter att arbetsgivaren svarat, el- ler att tiden som du satt löpt ut, finns möjlighet att koppla in Arbetsmiljö- verket.

Har ni däremot inte det kan Arbets- miljöverket skicka tillbaka ärendet med frågan om ni har försökt att lösa problemet mellan parterna.

Tre steg för att agera i arbetsbelastningsfrågan

Arbetsbelastning är en arbetsmiljöfråga. Så här kan du som ombud gå till väga för att se till att problemet behandlas som en arbetsmiljöfråga på din arbetsplats. Då får ärendet all den tyngd som arbetsmiljölagen erbjuder.

Några av förslagen för att rensa bland lärarnas arbetsuppgifter och prioritera lärares kärnupp- drag.

• Ta bort kravet på LPP.

• Ta bort de så kallade Stock- holmsproven.

• Sänk och förtydliga kraven på skriftliga omdömen i års- kurs 6 – 9.

Lärare måste redan idag märka att föränd- ring kommer att ske, säger Johan Törnroth, ordförande för Lärarförbundet i Stockholm.

I en handlingsplan till Stockholms stad föreslår Lärarförbundet åtgärder för att minska lärarnas höga arbetsbelastning.

Tema: arbetsbelastning

(4)

Lärarfackligt nr 3 | 2013

44

Få koll på din arbetstid!

I april är det åter dags för Lärarmötet, som ger dig möjligheter till reflektion, lärande och framför allt samtal med andra lärare.

Temat i april är arbetstid i grund- och gymnasieskolan.

Lärarmötet arrangeras över hela landet. Välkommen!

Läs mer och anmäl dig på lararforbundet.se

/lararmot et

Lärarmötet i april

Umeå 9/4

Vänersborg 9/4 Västerås 10/4 Göteborg 11/4 Linköping 11/4

Östersund 16/4

Falun 18/4

Växjö 18/4

Stockholm 19/4 Gällivare 23/4

Höör 24/4

Luleå 24/4

Örebro 24/4

Det partsgemensamma materialet frågor och svar om lärares arbetstid är ett resultat av HÖK 12. I avtalsuppgö- relsen kom vi överens om ett gemen- samt arbete där vi inspirerades av de danska parternas gemensamma arbe- te.

Det vi nu har framme är ett antal vardagsnära frågor där svaren syftar till att reda ut frågan i förhållande till det centrala avtalets reglering.

Det betyder att det också är viktigt att kontrollera om det finns lokala av- tal som påverkar hur svaret blir rele- vant i den enskilda lokala situationen.

Frågorna och en filmad intervju

med anledning av frågorna finns på Lä- rarförbundets webbplats.

Materialet tar sin konkreta avstamp i ett antal situationer i en ferieanställ- ningssituation. Det betyder att det i första hand är bilaga M som är utgångs- punkten för svaret. Många av svaren är dock generella och väl så användbara för dig med semestertjänst.

Det här är ett första steg som vi ser det. Utfallet och användbarheten för det nu levererade blir en del av under- laget för att diskutera hur vi kan gå vi- dare, med ytterligare frågor och med frågor som mer direkt rör semesteran- ställdas situation.

Lärarförbundet kommer att fort- sätta det viktiga arbetet med att för- bättra tillämpningen av arbetstids- reglerna både för semester- och ferieanställda.

Läs alla frågor och svar på lararfor- bundet.se/arbetsbelastning.

Fråga 1. Under diskussionen om hur årets arbetsuppgifter ska förläggas komm- er hanteringen av utvecklingssamtal upp. Några lärare vill förlägga dessa till kvällstid och menar samtidigt att den reglerade arbetstiden inte räcker till. Rek- tor menar att de utvecklingssamtal som inte ryms inom den reglerade arbetsti- den får förläggas till förtroendearbetstiden. Vad gäller?

Svar: Samtliga utvecklingssamtal ska genomföras inom lärares reglerade ar- betstid om 1 360 timmar. Det är rektor som beslutar när den reglerade arbets- tiden ska förläggas. Om rektor förlägger den reglerade arbetstiden till kvälls- tid, tid som avtalet anser vara obekväm, utges tillägg för obekväm arbetstid.

Vanliga frågor om kommunala avtalet

Det partsgemensamma materialet frågor och svar om lärares arbetstid är ett resultat av HÖK 12. I avtalsuppgörelsen kom vi överens om ett gemensamt arbete där vi inspirerades av de danska parternas gemensamma arbete.

Fråga 10, Rektor har lagt ut lärarens reglerade arbetstid så att arbetstiden startar samtidigt som den första lektionen börjar och slutar samtidigt som dagens sista lektion slutar. Läraren önskar få förlägga sin reglerade arbetstid så att den börjar 15 minuter innan första lektionen startar och slutar 15 mi- nuter efter det att sista lektionen slutar. Vad är rimligt?

Svar: Den reglerade arbetstiden ska rymma att läraren kan vara på plats före och efter lektionen för att till exempel hinna ta fram och sätta undan mate- rial, iordningställa lokalen och släppa in och ut eleverna. För att skolan ska kunna ge eleverna den undervisningstid de har rätt till måste läraren kunna starta och avsluta lektionen på utsatt tid. Hur mycket reglerad tid som be- hövs kan variera och avgörs med beaktande av vilken undervisning som be- drivs, hur lokalerna ser ut och så vidare. Tiden ska inte tas från elevernas undervisningstid.

Fråga 15. En lärare arbetar deltid 80 procent och har reglerad ar- betstid utlagd måndag – torsdag med sju timmar per dag. En stu- diedag infaller på en fredag. Rek- tor vill att läraren ska vara med.

Vad gäller?

Svar: Lärarens deltid på 80 pro- cent innebär att lärarens reglerade arbetstid är 80 procent av 1 360 timmar, det vill säga 1 088 tim- mar.

Vid planeringen av verksam- hetsåret måste arbetsgivaren se till att läraren har reglerad ar- betstid utlagd på den aktuella fredagen/studiedagen och att arbetstiden ryms inom den del- tidsanställde lärarens reglerade arbetstid.

Hur få plats med uvecklingsamtalen?

Hur få tid till utvecklingssamtalen? Det är en av frågorna som får ett svar i det partgemensam- ma materialet med frågor och svar om lärares arbetstid.

När börjar den reglerade arbetstiden?

Hur få tid för studiedagen?

Tema: arbetsbelastning

Riv ur affischen och sätt upp i lärarrummet!

(5)

Lärarfackligt nr 3 | 2013 5

Få koll på din arbetstid!

I april är det åter dags för Lärarmötet, som ger dig möjligheter till reflektion, lärande och framför allt samtal med andra lärare.

Temat i april är arbetstid i grund- och gymnasieskolan.

Lärarmötet arrangeras över hela landet. Välkommen!

Läs mer och anmäl dig på lararforbundet.se

/lararmot et

Lärarmötet i april

Umeå 9/4

Vänersborg 9/4

Västerås 10/4

Göteborg 11/4

Linköping 11/4

Östersund 16/4

Falun 18/4

Växjö 18/4

Stockholm 19/4 Gällivare 23/4

Höör 24/4

Luleå 24/4

Örebro 24/4

(6)

Lärarfackligt nr 3 | 2013

6

(7)

Mathias Åström

lararforbundet.se/

lonebloggen Lärarförbundets förhandlingschef

M

ed 2012 års avtalsrörelse har vi tagit viktiga steg för lärares löner och status.

Men många steg återstår.

Arbetet med att få avtalen vi tecknade under 2012 att göra skill- nad är nu i full gång runt om i lan- det.

Det börjar dessutom dra ihop sig för årets avtalsrörelser, där nya avtal med Almega Tjänsteföreta- gen, Arbetsgivarverket (staten) och Svenska Kyrkan ska tecknas. I förra veckan påbörjade avtalsdele- gationen, som utsetts av Lärarför- bundets förbundsstyrelse, arbetet med att ta fram förbundets priori- terade frågor inför avtalsrörelsen med Almega Tjänsteföretagen, som är Lärarförbundets näst störs- ta avtalsområde.

Trycket på kommuner, företag och andra skolhuvudmän att svara upp mot avtalen och ta ansvar för lärarkrisen är stort.

Jag kan konstatera att det sker ett omfattande och strategiskt jobb av Lärarförbundet runt om i kommunerna, och jag känner stolthet över allt detta arbete.

Trycket för höjda lärarlöner är stenhårt och de rättmätiga för- väntningarna höga.

Politiker uppvaktas, förvalt- ningsledningar rådbråkas och många, många medlemmar och förtroendevalda i Lärarförbundet använder hela sitt kontaktnät för att sprida budskapet att lärarna ska få mer än andra.

I artikeln här intill kan ni läsa om några exempel på vad som är på gång.

lararforbundet.se/avtal2013

Trycket stort för att lärarna ska få mer än andra

Därför gäller det att inte tappa fart i opinionsarbetet, utan att regelbundet påminna politikerna och skolföreta- gen om att satsa på lärarna.

Det handlar om att föra ut budska- pet publikt och få stöd och kunskap hos en bred allmänhet. Det handlar också om att träffa kommunens politi- ker från olika partier och förklara och beskriva behoven, att det inte bara är här och nu utan att det krävs både nu och sen. Att det är ett långsiktigt enga- gemang till stöd för lärarna som krävs av alla politiker i kommun och rikspo- litik.

Det jobbas på runt om i landet. I Sundsvall har Lärarförbundet skrivit en insändare i Sundsvalls Tidning med fakta om lärare som gör ont. Detta är en bra påminnelse om varför lärarna ska få mer än andra:

Faktura på fem miljarder

I januari skickade Lärarförbundet en faktura på fem miljarder kronor till statsminister Fredrik Reinfeldt, med krav på en statlig återbetalning till Sveriges lärare för att täcka det tapp lärarlönerna gjorde under 1970- och 1980-talen då staten fortfarande hade arbetsgivaransvaret för lärarna. Be- loppet har LO, TCO och SACO räknat fram.

I flera kommuner har Lärarförbun- det ställt frågan till sina riksdagsleda-

möter om de är beredda att stötta kra- vet på regeringen att höja lärarnas löner med ett engångslyft på just 5 miljarder kronor.

En som ställt sig bakom Lärarför- bundets uppmaning om att staten ska kompensera lärarna med en sådan satsning är riksdagsledamoten Jabar Amin (MP):

– Vi är beredda att satsa fem miljar- der från statens sida som ska syfta till att bland annat höja lärarlönerna. Vår förhoppning är att fler partier kan göra detsamma, säger Jabar Amin.

Politikerna som lovar

I Vaggeryd har Roger Ödebrink (S), ordförande i barn- och utbildnings- nämnden, som en följd av en insända- re från Lärarförbundet, svarat att poli- tikerna kommer att ha sittningar med Lärarförbundet inom kort, ”för att skapa en plattform för skolfrågorna i kommunen”. (ur Värnamo Tidning)

Ett bra exempel kommer från Sundbyberg, där Lärarförbundet upp- vaktade politikerna i samband med ett kommunfullmäktigemöte nylig- en, där Lärarförbundets citatbok över- lämnades. I boken finns ett stort antal politiker som uttalar sig om att lärar- nas löner måste öka.

Har du exempel? Hör gärna av dig med tips och bilder: efterlysning@

lararforbundet.se

När politikerna hade kommunfullmäktigemöte en måndagskväll i Sundbyberg, fick de en liten present av avdelningen i Sundbyberg med en uppmaning dem att starta en liten bokcirkel.

Lärarförbundet kräver att lärarna ska få mer än andra även i kommande avtalsrörelser. Men detta kommer inte att hända av sig själv, utan alla som jobbar för att lärarlönerna ska upp måste ligga i och ligga på för att det ska bli verklighet.

Tappa inte fart i opinionsarbetet!

(8)

Lärarfackligt nr 3 | 2013 9 Läs mer, beställ böcker och prenumerera på vårt nyhetsbrev

www.lararforbundetsforlag.se

Box 12239, 102 26 Stockholm

Uppfyll läroplanens mål med sång och musik Förskollärare Marie Eriksson beskriver sitt arbete med sång och musik, både med de yngsta barnen på sin avdelning och med åldersindelade grupper i hela förskolan.

Med många praktiska exempel och bilder vill hon inspirera andra pedagoger att hitta nya användningsområden för arbe- tet med sång, musik och rörelse i förskolan.

Musik i förskolan – inspiration och lärande i sagans värld av Marie Eriksson.

Mjuka pärmar, 152 sidor med ett åttiotal färgbilder.

Pris 196 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer.

Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.

En bok för dig som är ny lärare

Att känna sig trygg med sin teoretiska kunskap är en sak, att veta hur man ska hantera oförutsedda situationer i klassrummet är något helt annat.

Katja Hvenmark-Nilsson delar här med sig av sina erfa- renheter som ny, ung lärare. Hon har skrivit en personlig berättelse där hon beskriver olika dilemman och ger tips om hur de kan lösas.

Boken vill inspirera både dig som är nyutexaminerad lärare och dig som har hunnit jobba några år.

Balanskonster för nya lärare

av Katja Hvenmark-Nilsson. Illustrationer: Eva Lindén.

Mjuka pärmar, 104 sidor.

Pris 159 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer.

Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.

Kunskap, språk och identitet – att undervisa fl erspråkiga elever i F–6 Lena Vestlin (red). Mjuka pärmar, 160 sidor, ett fyrtiotal färgbilder.

Pris 195 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer.

Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.

Så kan skolan stötta, så att fl er når målen Lgr 11 visar att lärare behöver arbeta språk- och kunskaps- utvecklande i alla ämnen, men hur gör man?

I den här reportgeboken berättar lärare, skolledare, fors- kare och experter om arbetssätt som fungerar för fl ersprå- kiga elever, men som även gynnar elever med svenska som modersmål.

De fl esta exempel är hämtade från årskurs F–6, men förhållningssätten är lika relevanta för andra årskurser och skolformer.

Så kan skolan stötta, så att fl er når målen Lgr 11 visar att lärare behöver arbeta språk- och kunskaps- utvecklande i alla ämnen, men hur gör man?

I den här reportgeboken berättar lärare, skolledare, fors- kare och experter om arbetssätt som fungerar för fl ersprå- kiga elever, men som även gynnar elever med svenska som modersmål.

De fl esta exempel är hämtade från årskurs F–6, men

Nya böck er!

OBS! Nya beställningsrutiner för böcker som beställs till lokalavdelningen! Ange koden LOKA för att få 10 % rabatt även i fortsättningen. Se mer info på Förbundsnätet.

(9)

Tips ur nya ombudshäftet Syns du - finns vi. Ladda ner hela eller beställ på lararforbundet.se/materialkatalogen.

Eller klipp ur spara. Det kommer fler sidor i kommande Lärarfackligt!

Syns du – finns vi Att vara ombud i Lärarförbundet

På webbplatsens särskilda ombudssidor finns material och verktyg som är riktade speciellt till dig som är ombud och ger råd och stöd för olika situationer. Där finns också en be- skrivning av skyddsombudets särskilda upp- drag. Gå till lararforbundet.se/ombud. Du loggar in med ditt personnummer och ditt medlemsnummer som finns på baksidan av varje nummer av Lärarnas tidning.

I stort sett all information som du behöver för uppdraget finns på Lärarförbundets webb- plats. Bekanta dig med hur Lärarförbundets webbplats är uppbyggd och vad som finns under de olika rubrikerna. Använd den också tillsammans med medlemmar som söker svar på olika frågor.

Webbplatsen består dels av den centrala webb- platsen, lararforbundet.se, dels de lokala webb- platserna, lararforbundet.se/kommunens eller koncernens namn. Det är förbundets kom- munikationsavdelning som ansvarar för larar- forbundet.se, och avdelningarna som ansvarar för de lokala webbplatserna.

De flesta sidorna når du utan att logga in dig.

Men vill du till exempel gå in på ombuds- sidorna, se lönestatistiken eller beställa mate- rial så behöver du vara inloggad.

Tipsa om våra medlemssidor

Tipsa dina kollegor om att använda Lärarför- bundets verktyg för att få koll på löneutveck- ling och arbetstid.

Min sida:

Här hittar du som är medlem all information som rör ditt medlemskap och dina eventuella uppdrag inom Lärarförbundet.

lararforbundet.se/minsida Min lön:

Följ din individuella löneutveckling i ”Min lön” och jämför den med andra inom din yrkesgrupp.

lararforbundet.se/minlon Min arbetstid:

Här får du koll på din arbetstid! Mata in upp- gifterna om din planerade arbetstid och hur mycket du faktiskt jobbat. Använd resultatet som underlag i diskussionerna med din ar- betsgivare.

lararforbundet.se/minarbetstid Webbombudsmannen:

Du kan också ställa frågor om ditt jobb och din lön och få snabba svar av webbombuds- mannen.

lararforbundet.se/webbombudsmannen

Som ombud får du regelbundet information från oss. Tidningen Lärarfackligt och vårt ny- hetsbrev via e-post ser till att du alltid är upp- daterad med den senaste informationen från Lärarförbundet.

Materialkatalogen är Lärarförbundets webbshop där du kan köpa eller ladda ner profilprodukter, broschyrer och böcker. Den finns på lararforbundet.se/materialkatalogen.

lararforbundet.se

till din hjälp när det passar dig

På Lärarförbundets webbplats, lararforbundet.se, finns massor av information som

du har nytta av och som du kan visa för medlemmar.

(10)

Lärarfackligt nr 3 | 2013

10

GLOBAL ACTION WEEK 22-28 APRIL 2013

Global Action Week är en kampanjvecka med fokus på ut- bildning. Syftet är att påminna om FN:s millenniemål, som slår fast att alla barn ska ha rätt till utbildning. Årets tema är bristen på utbildade lärare.

Visste du att …

Alla barn har rätt till en utbildad lärare - men 1,7 miljoner lärare saknas i 114 länder.

Lärarbristen och yrkets låga status är gemensamma pro- blem i Sverige och i världen. I Sverige kommer det att saknas 43 000 lärare år 2020 enligt SCB.

Andelen svenskt bistånd som går till utbildning behöver öka och få en tydlig långsiktig politisk styrning. I Sverige går endast tre kronor av varje hundralapp i bistånd till utbild- ning.

Sedan år 2000 har 43 miljoner fler barn fått möjlighet att gå i skolan. Men fortfarande saknas plats för 61 miljoner barn och av dessa är 54 procent flickor.

lararforbundet.se/globalactionweek

GLOBAL ACTION WEEK 22-28 APRIL 2013

Global Action Week är en kampanjvecka med fokus på ut- bildning. Syftet är att påminna om FN:s millenniemål, som slår fast att alla barn ska ha rätt till utbildning. Årets tema är bristen på utbildade lärare.

Visste du att …

Alla barn har rätt till en utbildad lärare - men 1,7 miljoner lärare saknas i 114 länder.

Lärarbristen och yrkets låga status är gemensamma pro- blem i Sverige och i världen. I Sverige kommer det att saknas 43 000 lärare år 2020 enligt SCB.

Andelen svenskt bistånd som går till utbildning behöver öka och få en tydlig långsiktig politisk styrning. I Sverige går endast tre kronor av varje hundralapp i bistånd till utbild- ning.

Sedan år 2000 har 43 miljoner fler barn fått möjlighet att gå i skolan. Men fortfarande saknas plats för 61 miljoner barn och av dessa är 54 procent flickor.

lararforbundet.se/globalactionweek

Regeringen inför två nya karriärtjänster inom grund- och gymnasieskolan från och med 1 juli 2013. Den ena kallas förstelärare, den andra kallas särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning (lektor).

I april kan arbetsgivarna söka pengar och Lärarförbundet arbetar med att påverka kommuner och privata arbetsgivare att söka pengar.

880 miljoner kronor per år i riktade statsbidrag finns för att inrätta karriär tjänster för lärare, och framför allt för att ge karriärlärarna ett lönepåslag. Lärarförbundet har räknat ut att det skulle ge upp mot 9 000 lärare möjlighet att få i genomsnitt 5 000 kronor extra i månaden. 1 juni får kommunerna besked om hur mycket pengar de får.

Tipsa din arbetsgivare att söka pengar och berätta att du är intresserad av en karriärtjänst! Uppmuntra också kollegor att göra samma sak.

Ansökan görs av arbetsgivaren till Skolverket mellan 2/4 till 26/4.

Läs mer på lararforbundet.se.

Dags att söka karriärtjänster!

(11)

NOTERAT

Sedan en tid tillbaka kan man sig- nera sin ansökan om medlem- skap elektroniskt. Det gör att an- sökningsprocessen blir enklare och snabbare, både för den som ansöker och för oss som tar emot ansökan.

- De allra flesta som ringer oss angående inträde idag väljer att signera sin ansökan med e-legiti- mation. De tycker det är smidigt och är glada att slippa skicka pap- per fram och tillbaka, säger Annica Svensson, på Lärarnas A-kassa.

Ansökan görs på vår webbplats, lararnasakassa.nu. I ansöknings-

formulärets sista steg kan man välja att skriva ut och signera ansökningsblanketten, eller om man vill skriva under den elektro- niskt.

Väljer man elektronisk signering kommer ansökan direkt in i vårt

system. Inget krångel med att hitta penna, kuvert eller frimärke.

Smidigt att fixa medlemskapet med e-legitimation

Du har väl inte missat att man kan bli medlem hos oss med hjälp av e-legitimation?

Den 20 mars träffades Lärarför- bundets avtalsdelegation för Almega Tjänsteföretagen för sitt första möte.

Avtalsdelegationen, som utsågs av Lärarförbun- dets förbundsstyrelse i januari, börjar nu arbetet med att ta fram förbundets prioriterade frågor inför avtalsrörelsen med Almega Tjänsteföre- tagen.

Almega Tjänsteföretagen är den arbetsgivar- organisation som samlar de allra flesta av lan- dets stora friskolearbetsgivare.

– Nu måste Almega Tjänsteföretagen visa att de tar lärarlönefrågan på allvar, säger Mathias Åström, Lärarförbundets förhandlingschef.

Alla lärare är fel lönesatta, men i vår senaste rapport i serien Perspektiv på lärarlöner visar vi att det ser särskilt illa ut för lärare inom privat sektor.

Avtalet tecknas av Lärarförbundet och Lä- rarnas riksförbund tillsammans genom Lärar- nas samverkansråd.

H

ur kan det innovativa och moderna lärandet utvecklas i för- skolor, skolor och fritidshem? Inspireras 17 -18 april på mässan och konferensen SETT 2013 i Kista. Som medlem i Lä- rarförbundet får du rabatt på deltagaravgiften, eftersom förbun- det är partner i SETT.

– Digitaliseringen är en av de viktigaste frågorna för att skapa en modern skola. Likvärdighet, tillgång och fortbildning är ut- maningar som måste lösas. Vi har inte råd att låta bli att satsa på IT om vi ska kunna förbereda eleverna för samhällets krav på di- gital kompetens, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Si- rén.

SETT är Skandinaviens största mässa och konferens inom området det innovativa och moderna lärandet.

Läs mer och anmäl dig på lararforbundet.se/sett.

Utforska det digitala lärandet på SETT

Avtalsrörelsen

börjar med Almega

(12)

Redaktion: Mikael Johansson Johan Tufvesson Ansvarig

utgivare: Kristina Stutterheim Form: Anna Bylund Layout Mikael Johansson

Johan Tufvesson

Besöksadr: Segelbåtsvägen 15 Postadr: Box 12 229

102 26 Stockholm Telefon: 08 - 737 65 00 (växel) Webbplats: lararforbundet.se E-post: infored@lararforbundet.se Tryckeri: Lenanders 2013

Du vet väl att du kan få Lärarfackligt via e-post? Gå in på lararforbundet.se och anmäl dig. Där kan du också skriva ut tidigare exemplar av tidningen som PDF-fil eller utnyttja sökfunktionen för

att hitta enskilda artiklar. Licensnummer 341189 Svanenmärkt

trycksak

Y

rkesprogrammen ska nu ge högskolebehörighet och vab-intygen tas bort. Det är bra — men regeringen borde ha lyssnat på kritiken från början.

Att alla som går en gymnasieutbildning ska få kunskaper och kompetens för att klara yrkeslivet och en vardag som aktiv medborgare är en mycket viktig fråga för Lärarförbun- det. Det är en omistlig del av vår kunskapssyn.

I många år har vi jobbat hårt för att få regeringen att inse att vissa branscher, vissa yrken eller vissa ungdomar inte behöver mindre kunskaper är andra.

Vår absoluta mening är att alla behö- ver goda kunskaper i matematik, svenska och engelska. Det betyder inte att alla ungdomar förväntas bli akademiker, men dörren till högre ut- bildning ska vara öppen.

I grunden handlar det om att arbetsmarknaden kräver breda och gedigna kunskaper hos alla. Ytterligare ett starkt argument är att gymnasieskolan ska öppna yrken för elever, men inte låsa in dem i karriärmässiga åter- vändsgränder.

En av bristerna i gymnasiereformen är som sagt tillbaka på ritbordet. Regeringen har till slut lyssnat. Och inte bara på

oss – detta har vi drivit tillsammans med bland annat nä- ringslivets branschorganisationer.

Det är bra att regeringen vill rätta till misstag. Samtidigt är det besvärande att skolan utsätts för experiment som redan på idéstadiet kritiserats av de som vet hur skolan fungerar och vad forskning och beprövad erfarenhet belagt. Det finns flera exempel.

Vab-intygen infördes först och togs se- dan bort för att de inte gav effekt. Fler skriftliga omdömen infördes och tas nu bort för att de överbelastar lärare.

Även om Lärarförbundet välkomnar omsvängningarna, så ger ryckigheten inte bara oro, utan betydande merar- bete.

Hur många skriftliga omdömen och vab-intyg hade lärare sluppit om regeringen lyssnat på oss och andra? Hur många fler elever hade fått litet bättre och mer av lärares tid och resurser? Svensk skola behöver lång- siktiga och hållbara spelregler.

Eva-Lis Sirén Lärarförbundets ordförande Följ och kontakta mig på Twitter @evalissiren

» Arbetsmarknaden kräver breda och gedigna

kunskaper hos alla «

Långsiktiga och

hållbara spelregler

References

Related documents

[r]

Detta för att få en förståelse för hur och vad som påverkar lärarens tillämpning av digitala verktyg inom svenskämnet, och med denna studie bidra med ytterligare förståelse

■ Frequency + Holder and Pad Configuration + Frequency Tolerance @ 25°C + Frequency Stability + Operating Temperature Range + Circuit Condition + Overtone Order.

Han var glad åt att samarbetet med partiet hade förbättrats, även om det fanns utrymme för nya an- strängningar, åt att hans organi- sation hade fördubblat sitt

Ersta Sjukhus Intensivvårdsplatser för patienter som kräver IVA vård men som inte är smittade med Covid-19.. Remeo Intensivvårdsnära rehab för patienter för patienter i behov

fastighetsägaren till --- --- ---, med adress --- Fågelfors, ett rättelseföreläggande att senast inom en månad från delgivning ha inkommit med kompletta handlingar för ansökan

Om den arbetade tiden inte registreras på rätt sätt finns risk för att flextid och övertid blandas vilket leder till felaktigheter både vad gäller beräkning av arbetstiden och av de

När det gäller vad lärarna kan göra för att eleverna ska känna sig trygga på sin skola, tycker alla intervjugrupperna att de känner sig trygga för de vet att om någonting