PROGRAM FÖR Hållbar jämställdhet. resultatrapport från Strömsunds kommun

(1)

PROGRAM FÖR

Hållbar jämställdhet

– resultatrapport från Strömsunds kommun

(2)

RESULTATRAPPORT – PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET • SiDA 2

Förord

ämställdhetsfrågor finns i alla politikområden men det är också viktigt att jämställdhet finns som ett eget område ur ett rättvise- och demokratiper- spektiv och för att kunna göra fria val. Att jobba med jämställdhet är därför en ständigt pågående process.

Det är viktigt att medvetandegöra att det finns en ojämställdhet i samhället, de konsekvenser det innebär och vad och hur vi kan åtgärda dessa. Det är viktigt att planera för ett jämställt samhälle för att kvinnor och män, flickor och pojkar ska kunna ha en mer jämställd vardag. Jämställdhet och tillväxt hör ihop. Att skapa en arbetsmarknad där även kvinnor har möjlighet till heltidsarbeten leder till att ekonomin ökar. Som offentlig arbetsgivare har vi därför ett särskilt ansvar att erbjuda heltidstjänster men även se till att vi har en bra arbetsmiljö och en flexibel förskola.

Genom de utbildningsinsatser som genomförts i vår kommun har jämställd- het kommit högt upp på dagordningen på ett tydligare sätt. De utvecklingsmedel som funnits har starkt bidragit till de resultat som vi nu kan redovisa.

Utmaningen nu är att vidmakthålla, utveckla de kunskaper och erfarenheter som vunnits de här åren. i rapporten beskrivs hur vi tänker oss att ytterligare implementera jämställdhetsfrågorna i vår organisation för ett hållbart jämställdhetsarbete.

örutom de konkreta behoven att vi behöver arbeta med detta för att utveckla vår kommun så har arbetet också gett oss nya infallsvinklar kring vår egen verksamhet. Vår service till medborgarna har utvecklats genom att vi synliggjort verksamheternas traditionella sätt att arbeta varefter vi kunnat göra förändringar. Tjänstemannaförslagen till politiska beslut innehåller en checklista som bland annat omfattar jämställdhet.

Statistiken har också gett oss tillfälle till reflexioner inför framtidens behov av arbetskraft. idag är 20 procent av de kommunanställda män, detta innebär att en ökad andel män erfordras i framtiden för vi skall kunna lösa våra välfärds- tjänster.

Attraktiviteten och möjligheten att behålla anställda kräver att de anställda ges möjlighet att välja heltid. Som ett led i detta startar vi nu upp en bemanningsenhet för vikariehantering

Eftersom kommunen ser jämställdhetsintegrering som ett viktigt redskap i vårt fortsatta arbete med en attraktiv kommun har vi nu genom olika styrdokument säkerställt att arbetet kommer att fortsätta.

Stödet från Sveriges kommuner och landsting, SKL, i denna fråga har varit viktigt. Det kanske är än viktigare att projektmedel går till mindre kommuner med den struktur vi har.

Kommunstyrelsens ordförande Strömsunds kommun

Kommunchef Strömsunds kommun

J

F

(3)

innehållsförteckning

Förord 2

InnehållsFörtecknIng 3

1. sammanFattnIng 5

2. Bakgrund 6

2.1 Strömsunds kommun 6

2.2 Ansökan om att delta i Program för hållbar jämställdhet 6

2.3 Beviljade medel 6

2.4 Kommunens politiska organisation 6

2.5 Kommunens förvaltningsorganisation 6

3. kommunens JämställdhetsarBete 7

3.1 Jämställdhet i arbetslivet, arbete från 2002 7 3.2 CEMRs deklaration för jämställdhet undertecknades 2006 7 3.3 Jämställdhet ska användas som tillväxtfaktor beslutades 2009 7

3.4 Utvecklingsarbetet 2010 7

3.5 Utvecklingsarbetet 2012–2013 8

4. resultat, mål och utFall 9

4.1 Jämställdhet prioriterat 9

4.2 Strömsunds hus 9

4.3 Årsredovisningen 12

4.4 Jämställdhetsmål inför 2014 12

4.5 Ökad medvetenhet inom organisationen 14

4.6 Beslutade satsningar med fokus på tillväxt och arbete 14 4.7 Plan för lika rättigheter och möjligheter 14

4.8 Erfarenheter från andra projekt 14

4.9 Programmål och utfall 14

5. genomFörande 2012–2013 17

5.1 Hela den kommunala organisationen 17

5.2 Utvecklingsarbetets organisation 17

5.3 Könsuppdelad statistik 17

5.4 Modell för analys av ojämställdhet 17

5.5 Omfattande utbildningsinsats 18

5.6 Plan för lika rättigheter och möjligheter 18

5.7 Kostnader 18

6. strategIsk plan För hållBarhet 19

6.1 Det är viktigt att slå vakt om och utveckla det som redan finns 19

6.2 Beslutade åtgärder 19

6.3 Planerade åtgärder 19

(4)

7. utBIldnIng och kommunIkatIon 20

7.1 Smart ekonomi 20

7.2 Bred satsning på utbildning 20

7.3 interna introduktionsutbildningar 20

7.4 Planerade utbildningar 21

8. utvärderIng och lärdomar 22

8.1 Utvärdering 22

8.2 Framgångsfaktorer för vårt utvecklingsarbete 22

8.3 Lärdomar 23

(5)

RESULTATRAPPORT – PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET • SiDA 5 SAMMANFATTNiNG

1. Sammanfattning

Huvuduppgiften i för Strömsunds kommuns utvecklingsarbete har varit att bygga upp kommunens systematiska jämställdhetsarbete och göra det hållbart över tid. innan vi gick in i Program för hållbar jämställdhet 2010 hade vi inte arbetat med jämställdhets- integrering överhuvudtaget.

Vi beskriver i rapporten hur vi har byggt in jämställdhetsperspektivet i ordinarie processer för beslut, planering, utförande och uppföljning på alla nivåer i kommunen. Utöver detta har vi satsat på att utbilda den politiska ledningen och kommunens anställda kvinnor och män för att skapa medvetenhet om hur vi, var och en där vi befinner oss i organisationen, kan bidra till ökad jämställdhet.

här är vi i november 2013

• Kommunens ledning, såväl den politiska som förvaltningens, prioriterar jämställdhet.

• Kommunens styr- och ledningssystem är jämställdhetsintegrerat.

• Det finns en dokumenterad och fungerande styrkedja för mål- och budgetarbetet inklusive uppföljning.

• Beslut finns om att all statistik och alla mål som berör individer ska redovisas per kön.

• i stort sett alla kvinnor och män i organisationen, såväl politiker som anställda, har utbildats om syftet med jämställdhetsintegrering och fått ökad

medvetenhet om hur vi var och en kan bidra till ökad jämställdhet utifrån vår egen roll i organisationen.

• Jämställdhetsperspektivet avspeglar sig i hög grad i det text- och bildmaterial som publiceras.

• Arbete pågår inom nämnder och förvaltningar för att upprätta handlingsplaner utifrån CEMRs deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå.

Hur skapar vi ett samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar, unga och äldre är jämställda?

Foto: Pernilla Gunnarsdotter Persson

1 2 3

4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

(6)

RESULTATRAPPORT – PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET • SiDA 6 BAKGRUND

2. Bakgrund

2.1 strömsunds kommun

Strömsunds kommun ligger i norra Jämtland och är landets sjätte största kommun med en yta på 11 780 kvadratkilometer. Vid årsskiftet 2012/2013 bodde 5 888 kvinnor och 6 250 män, det vill säga totalt 12 138 personer i kommunen. Strömsunds kommun är med sina 1 200 anställda den största arbetsgivaren i kommunen och 80 procent av de anställda är kvinnor.

2.2 ansökan om att delta i program för hållbar jämställdhet

Kommunstyrelsen beslöt hösten 2009 att ansöka om medel för att delta i Program för hållbar jämställdhet hos Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ansökan och arbetet har omfattat hela kommunen, såväl den politiska organisationen med nämnder och styrelser som förvaltningsorganisationen inklusive kommunens tre bolag.

2.3 Beviljade medel

Strömsunds kommun har beviljats totalt 2,2 miljoner SEK ur Program för hållbar jäm- ställdhet för sina utvecklingsarbeten under åren 2010, 2012 och 2013.

2.5 kommunens förvaltningsorganisation

nämndsorganisation

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelse

Revisorer Valnämnd

Överförmyndaren

Barn-, kultur- och

utbildningsnämnd Miljö- och byggnämnd Socialnämnd

Närvårdsnämnd Frostviken

090101

Förvaltningsorganisation

Social- förvaltning

SF

SF Kommun-

lednings- förvaltning

Ekonomi IT Kansli Löner Personal Reception

Inköp/

upphandling

Kommunchef

IT-råd

Teknik- och service- förvaltning

Vård- och social- förvaltning Barn-, kultur-

och utbildnings-

förvaltning

Framtids- och utvecklings-

förvaltning

Miljö och

Bygg Strömsund

Turism Närvård

Frostviken Över-

förmyndaren

120101

2.4 kommunens politiska organisation

(7)

RESULTATRAPPORT – PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET • SiDA 7 KOMMUNENS JäMSTäLLDHETSARBETE

3. Kommunens

jämställdhetsarbete

3.1 Jämställdhet i arbetslivet, arbete från 2002

innan Strömsunds kommun gick in i Program för hållbar jämställdhet 2010 hade vi ingen erfarenhet av att arbeta konkret med jämställdhetsintegrering. Däremot hade vi lång erfarenhet av jämställdhetsarbete i arbetslivet.

Under åren 2002–2006 arbetade kommunen konkret med jämställdhetsfrågorna ända ner på arbetsplatsnivå. Syftet med arbetet var att medvetandegöra kommunens anställda kvinnor och män om hur jämställdhetsfrågorna påverkar var och en på arbetet och i mötet med andra. Vi såg på jämställdhet som en viktig arbetsmiljöfråga. Flera arbetsplatser upprättade jämställdhetsplaner och belönades för sitt arbete av länsstyrelsen i Jämtlands län.

Ett personalpolitiskt program arbetades fram för åren 2010–2014. Här finns vision, inriktnings- och effektmål för bland annat jämställdhet och mångfald. Målen följs upp genom kommunens årliga medarbetarenkät.

3.2 cemr:s deklaration för jämställdhet undertecknades 2006

Det första steget mot att arbeta med jämställdhetsintegrering togs i december 2006 då ett enigt kommunfullmäktige beslöt att underteckna CEMR:s deklaration för jämställd- het mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. De två följande åren utbildades främst politiker om innehållet i CEMR:s deklaration och 3R-metoden för jämställdhets- integrering.

Någon handlingsplan för hur kommunens arbete med jämställdhetsintegrering utifrån CEMR:s deklaration för jämställdhet togs inte fram i samband med undertecknandet.

3.3 Jämställdhet ska användas som tillväxtfaktor beslutades 2009

Kommunfullmäktige antog 2009 ett budget- och utvecklingsdokument för perioden 2010–2012 där ett av inriktningsmålen var ”Jämställdhet ska användas som tillväxtfak- tor”. Detta inriktningsmål skulle beaktas i alla nämnders uppdragsbeskrivningar och samtliga förvaltningarnas verksamhetsplaner.

Bakgrunden till inriktningsmålet var bland annat ett behov av att säkra framtida perso- nalförsörjning genom att arbeta för att vara en attraktiv kommun att leva och bo i för kvinnor och män, flickor och pojkar.

För att komma igång med det praktiska arbetet beslöt kommunstyrelsen hösten 2009 att ansöka om medel ur Program för hållbar jämställdhet hos Sveriges kommuner och landsting, SKL.

3.4 utvecklingsarbetet 2010

Det första delen av utvecklingsarbetet, som inleddes våren 2010, hade fokus på utbildning om jämställdhetsintegrering. även stora informations- och kommunikationsinsatser riktade till kommuninvånarna och gjordes via hemsidan, via lokalpressen och genom information och dialogmöten ute på plats i olika orter i kommunen.

Hela kommunledningen involverades i utbildningsinsatsen, det vill säga förtroendevalda politiker i samtliga nämnder och styrelser, chefer, nyckelfunktioner som ingenjörer inom

Strömsunds kommun har undertecknat

”Deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå” som är framtagen av europeiska kommun- och region- förbundens samarbetsorganisation (CEMR).

Köpmannamarknad i Strömsund.

(8)

RESULTATRAPPORT – PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET • SiDA 8 KOMMUNENS JäMSTäLLDHETSARBETE

fastighetsförvaltning, renhållning, väghållning med mera samt upphandlare och kvalitetsutvecklare inom samtliga förvaltningar, avdelningar och i kommunens bolag.

Utbildningen genomfördes som en tredagars intensivutbildning våren 2010 under ledning av Gertrud Åström och projektledarna. Syftet med utbildningen var att koncer- nen snabbt skulle komma igång med ett konkret arbete med jämställdhetsintegrering. i utbildningen ingick att kartlägga hur befintliga styrdokument och styrkedjor inom organisationen såg ut. Varje förvaltning, nämnd, bolag och styrelse fick dessutom i uppgift att ta fram könsuppdelad statistik inom några områden. Exempelvis undersöktes hur hemtjänstinsatser gavs till äldre män respektive till äldre kvinnor för att se om det fanns skillnader i utförandet av beviljade insatser. Slutligen upprättades handlingsplaner för när olika styrdokument inom organisationen skulle jämställdhetsintegreras.

Arbetet med kommunens styrdokument och styrkedjor under utbildningen synliggjorde brister i kommunens ledningssystem. Trots upprättade handlingsplaner stannade arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens styrdokument upp under 2011. Det fanns inga resurser avsatta för arbetet och resultat efterfrågades endast i begränsad omfattning.

3.5 utvecklingsarbetet 2012–2013

När vi gick in i utvecklingsarbetet 2010 hade vi inte arbetat konkret med jämställdhets- integrering överhuvudtaget. Utbildningsinsatsen visade tydligt att kommunen måste arbeta mer strukturerat och långsiktigt för att kunna säkra att kommunens resurser ges till flickor och pojkar, kvinnor och män likvärdigt och bra. När nya medel tillfördes Sve- riges kommuner och landsting, för fortsatt arbete inom ramen för Program för hållbar jämställdhet, beslöt kommunstyrelsen att åter ansöka om utvecklingsmedel. Utifrån de erfarenheter som gjordes i det första utvecklingsarbetet fokuserade ansökan på kvali- tetssäkring, styrning och ledning.

Huvuduppgiften i utvecklingsarbetet under åren 2012–2013 var att bygga upp rutiner och system för kommunens jämställdhetsarbete och göra det hållbart över tid. Målet var att bygga in jämställdhetsperspektivet i ordinarie processer för beslut, planering, utfö- rande och uppföljning. För att göra detta på bred front anställdes en processledare med kompetens inom områdena kvalitetssäkring, styrning och ledning.

Förutom att grundstommen för styrning och ledning gjordes har kvinnor och män i den politiska ledningen och inom kommunens förvaltningar och bolag utbildats. Syftet var att öka medvetenheten inom organisationen om hur vi var och en kan bidra till ökad jämställdhet där vi finns i organisationen.

(9)

RESULTATRAPPORT – PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET • SiDA 9 RESULTAT, MÅL OCH UTFALL

4. Resultat, mål och utfall

4.1 Jämställdhet prioriterat

Jämställdhetsintegrering prioriteras inom kommunen av såväl den politiska ledningen som ledningen av förvaltningen. Vi upplever att jämställdhetsperspektivet fått genomslag i organisationen. Det finns en ökad medvetenhet om vad jämställdhetsintegrering handlar om. Frågan lever och diskuteras i många olika sammanhang idag till skillnad mot tidigare.

Med stöd av processledaren har Strömsunds kommuns processer för styrning och ledning tydliggjorts och omfattar arbetet med mål, budget, planering och uppföljning.

4.2 strömsunds hus

Husmodellen har tagits fram av Sveriges kommuner och landsting. Modellen beskriver de olika processer som samverkar i ett hållbart kvalitetsarbete som exempelvis jämställd- hetsintegrering. i Strömsunds hus finns de processer som vi har i Strömsunds kommun.

Hur huset är målat beskriver hur långt arbetet med jämställdhetsintegrering har kommit i olika processer. Grönt innebär att processen är jämställdhetsintegrerad, gult innebär att jämställdhetsintegrering av processen är påbörjad och rött innebär att processen inte alls är jämställdhetsintegrerad. När vi började utvecklingsarbetet 2010 var alla processer röda.

(10)

4.2.1 styrning, husets tak

Styrningsprocessen är grön eftersom kommunens samtliga styrande dokument, som på något sätt berör individer, är jämställdhetsintegrerade. Det innebär att kön skrivits fram i styrdokumentet och att krav finns på att mål och statistik som berör individer alltid ska redovisas per kön.

Det finns en mall för tjänsteskrivelse med en checklista för vad skrivelsen ska innehålla.

Jämställdhetsperspektivet finns givetvis med i checklistan.

En bonuseffekt från utvecklingsarbetet är att samtliga styrdokument har blivit avstämda mot verkligheten, är aktuella, har blivit benämnda konsekvent och fått en enhetlig lay- out. Se kommunens författningssamling på hemsidan.

4.2.2 ledningsprocesser

Ledningsprocessen är de system och rutiner som används för planering, uppföljning och utveckling. Principiellt beslutar politikerna om vad och när (mål och budget), tjänsteper- sonerna om vem och hur (verksamhetsplanering). För att styrprocessen ska vara effektiv måste den hänga ihop och politikerna måste besluta om mål och begära uppföljning.

I Strömsunds hus har vi dessa ledningsprocesser:

• Beslut om inriktnings- och effektmål samt uppföljning.

• Utarbetande, beslut om och uppföljning av budget.

• Verksamhetsplanering och uppföljning, internkontroll.

Beslut om mål samt uppföljning – grön process

Strömsunds kommun har tidigare saknat ett tydligt och heltäckande fungerande system för målstyrning och uppföljning. Det arbete som genomförts inom ramen för utvecklingsarbetet har medfört att denna process är grön idag. Rutinerna för arbetet med mål har fogats in i vår befintliga process för budgetarbete och uppföljning.

Kommunfullmäktige har i juni 2012 och 2013 beslutat om politiska prioriteringar ut- tryckta i inriktningsmål för kommande år. Enligt beslutet ska varje nämnd och styrelse i samarbete med sin förvaltning analysera fullmäktiges inriktningsmål och hur de påverkar den verksamhet som man ansvarar för. Nämnden kan komplettera dessa inriktningsmål

(11)

med egna nämndspecifika inriktningsmål. Varje relevant inriktningsmål ska kompletteras med ett eller flera mätbara och klart definierade effektmål. Alla mål som rör individer ska vara uppdelade på kön.

Ett begränsat antal mål (cirka 3 till 5 stycken) ska väljas ut av nämnden och redovisas under året, vid delårsrapporterna i april och augusti samt i årsredovisningen. Kommun- fullmäktige fastställde i juni 2013 målet ”ökad jämställdhet”, vilket bland annat medför att jämställdhet bör redovisas i årsredovisningen.

Budgetering och uppföljning – gulgrön process

Vår politiska ledning har strävat efter tydligt jämställdhetsperspektiv i arbetet med budget 2014. i maj 2013 genomfördes ett seminarium ”Är jämställdhet smart ekonomi i kommunal verksamhet?”. Seminariet vände sig till ledande politiker och tjänstepersoner och syftet var att ta med sig det som togs upp på seminariet in i budgetarbetet inför 2014.

verksamhetsplanering och uppföljning, internkontroll – grön process

Politikernas beslut på olika nivåer om ökad jämställdhet påverkar förvaltningens verksamhetsplanering och uppföljning.

internkontrollen ska från 2014 omfatta uppföljning av arbetet med jämställdhetsintegre- ring.

4.2.3 kärnprocesser

Kärnprocesserna är det som kommunen levererar ut till de kvinnor och män, flickor och pojkar som bor i kommunen.

I Strömsunds hus finns tre huvudprocesser:

• Myndighetsutövning (miljö- och byggtillstånd, beslut inom socialnämndens ansvarsområde med mera).

• Tillhandahålla tjänster och service (vård, skola, omsorg, vatten och avlopp, avfall, kultur, fritid med mera).

• Leda samhällsutvecklingen långsiktigt (översiktsplanen, andra planer, utvecklingsarbeten med mera).

myndighetsutövning – gul process

Analyser utifrån könsuppdelad statistik är påbörjade.

tillhandahålla tjänster och service – gul process

i stort sett alla personal (80 %) har fått utbildning i om vad jämställdhetsintegrering är och vad var och en kan bidra med i sin yrkesroll. Ett antal jämställdhetsanalyser är påbörjade och fler är planerade.

leda samhällsutvecklingen – grön process

Jämställdhetsperspektivet finns med i allt arbete med samhällsutvecklingen, exempelvis i

det pågående arbetet med kommunens översiktsplan och i tillgänglighetsplanen. Jämställhetsperspektivet finns med i Ström- sunds kommuns nya översiktsplan.

Foto: Veronica Sjögren

(12)

4.2.4 stödprocesser

Samtliga tjänstepersoner som finns i stödprocesserna har utbildats om jämställdhetsinte- grering och vi har diskuterat och genomfört konkreta åtgärder. i Strömsunds hus har vi fem stödprocesser.

personal – grön process

Vårt personalpolitiska program har ett tydligt könsperspektiv. Den årliga medarbetaren- käten redovisas och analyseras alltid på kön.

kommunikation och It– grön process

Riktlinjer har tagits fram för hur information och kommunikation ska utformas. Jäm- ställdhet avspeglar sig i hög grad i det text- och bildmaterial som publiceras.

ekonomi och upphandling – gul process

Årsredovisningen för 2012 är jämställdhetsintegrerad. i det löpande arbetet finns en förbättringspotential när det gäller analyser. inköpspolicyn är länsgemensam, vilket gör att vi inte i nuläget kan föra in ett jämställdhetsperspektiv i upphandlingsprocessen.

diarium, arkiv, protokoll och annan administration – grön process Styrande dokument är jämställdhetsintegrerade.

Interna nätverk – grön process

Två av våra interna nätverk har stor betydelse. Vårt interna kvalitetsnätverk där förvalt- ningarnas kvalitetsutvecklare säkerställer att siffror som rör individer redovisas på kön.

Nämndernas sekreterare har i uppdrag att vara grindvakter för att bevaka att nämn- derna får korrekt utformade och kompletta beslutsunderlag.

4.3 årsredovisningen

Efter varje verksamhetsår upprättar kommunen en årsredovisning, som innehåller resultat och utvärdering av mål, ekonomi och verksamhet.

Utvecklingsarbetet har inneburit att det idag ses som självklart för nämnders ordförande, bolagens verkställande direktörer samt förvaltnings- och avdelningschefer ska ta med jämställdhetsaspekten och redovisa könsuppdelad statistik.

4.4 Jämställdhetsmål inför 2014

Utifrån kommunfullmäktiges beslut om politiska prioriteringar och inriktningsmål om ökad jämställdhet har nämnderna arbetat vidare.

Där det finns misstankar om ojämställdhet har mål tagits fram inom varje nämnd och förvaltning.

Här är följer några exempel:

I kommunens årsredovisning är statistiken könsuppdelad.

Foto: Camilla Hulkki

(13)

kommunstyrelsen, exempel

Ojämställdheten består i att kvinnor i mycket högre grad än män arbetar deltid eller har visstidsanställningar. Att kvinnor och män har likvärdiga ekonomiska villkor är en viktig tillväxtfaktor för att kunna leva och bo kvar i kommunen.

Inriktningsmål 2014 effektmål 2014 Indikatorer

Ojämställdheten består i att flickor i högre grad klarar kunskapskraven i skolan och i större omfattning går vidare till högre utbildning. Det är viktigt att flickor och pojkar utbildar sig för att kommunen ska klara framtida personalförsörjning. Det är även viktigt för personalförsörjningen hos andra arbetsgivare inom kommunens gränser.

Andelen tillsvidareanställda kvinnor och män i kommunen ska öka och andelen timanställda ska minska.

Andelen heltidstjänster för kvinnor och män ska öka med 20 procent under perioden 2013–2014.

Mäts per den 31 december varje år och jämförs med året innan.

Kommunen ska ställa praktikplatser till förfogande.

Strömsunds kommun ska ta mot minst en kvinna eller man i praktik eller andra arbetsmarknadspolitiska insatser och program för var tionde anställd.

Statistik förs över antalet kvinnor och män som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser och program i kommunen.

Alla flickor och pojkar inom gymnasie-

skolan ska klara kunskapskraven. Alla flickor och pojkar ska klara kunskaps-

kravet för godkänd nivå i alla kurser. Betygsstatistik för alla kurser presenteras och andelen godkända betyg redovisas för alla kurser.

Särskilda stödinsatser som ges ska utvärderas för att se om de gett önskad effekt.

De särskilda stödinsatsernas önskade effekt jämförs med de verkliga effekterna varje år i september. Jämförelse görs med föregående år.

Samverkan med näringslivet ska öka för att möta företagens framtida behov.

Näringslivet ska inbjudas att delta i infor- mationsmöten för alla flickor och pojkar i årskurs 9 samt deras föräldrar.

Näringslivets medverkan dokumenteras och utvärderas.

Barn, kultur och utbildningsnämnden, exempel

Alla flickor och pojkar inom förskola, grundskola ska klara kunskapsmålen.

Alla flickor och pojkar ska ha lärt sig läsa senast under läsår två.

Prov under läsår två.

Ungdomsarbetslösheten ska minska. Alla (100 %) flickor och pojkar är behöriga

till gymnasieskolans yrkesprogram. Andel (%) elever behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Slutbetyg åk 9.

2013: Flickor 90,6 %, pojkar 92,2%, i riket 87,5 (2012)

miljö- och byggnämnden, exempel

Kommunen ska ge god service till såväl näringslivet som till kvinnor och män.

Bemötandet från handläggare/inspektörer ska uppfattas som gott av såväl kvinnor som män.

Kontrollenkät på slumpvis utvalda ärenden.

Avdelningen bedriver en rättssäker och

effektiv myndighetsutövning. Kvinnor och män behandlas likvärdigt i

myndighetsutövningen. En utvald ärendetyp följs upp för att se om det finns några skillnader i besluten utifrån sökandes kön.

(14)

4.5 ökad medvetenhet inom organisationen

Vi har satsat på att internutbilda våra förtroendevalda politiker och kommunens medarbetare i jämställdhetsintegrering. Målet har varit att öka medvetenheten, bland anställda kvinnor och män samt bland politiker, om hur det vi gör utifrån där vi finns i organisationen kan påverka de flickor och pojkar, kvinnor och män som bor i kommunen.

Vi vågar säga att det idag finns en medvetenhet om att vi måste arbeta med jämställd- het för att vara en attraktiv kommun för kvinnor och män, flickor och pojkar i framtiden.

inte minst handlar det om vår framtida personalförsörjning där möjligheten till heltidsar- bete är avgörande liksom att försöka bryta könssegregeringen i arbetslivet.

Kommunen står inför stora pensionsavgångar främst inom vård, barnomsorg, skola, kök och lokalvård. Dessa yrkesgrupper är av hävd kvinnodominerade och har ofta dessutom deltidsarbete. inom kommunens geografiska område finns också stora behov av specia- listkompetens inom industrin.

4.6 Beslutade satsningar med fokus på tillväxt och arbete

En trygg anställning med möjlighet till heltid är en viktig del i jämställdhetsarbetet. Kom- munen har därför som ambition att öka möjligheterna till detta. Analyser har visat att ar- betstid motsvarande 40 till 50 heltider varje månad bemannas med vikarier. Kommunen har därför beslutat att inrätta en bemanningsenhet. Detta ger möjlighet att tillsvidarean- ställa ett antal vikarier.

Kommunen har skapat möjligheter till barnomsorg nattetid. Detta ökar ensamståendes möjligheter på arbetsmarknaden

Tillsammans med Nyföretagarcentrum bedriver kommunen stöd till nyföretagande.

Andelen kvinnor bland de som startat nya företag är över 50 procent.

4.7 plan för lika rättigheter och möjligheter

Kommunen har i samverkan med fackliga företrädare tagit fram en plan för lika rättig- heter och möjligheter i enlighet med Diskrimineringsombudsmannens råd och riktlinjer.

4.8 erfarenheter från andra projekt

Kommunen driver två EU-finansierade projekt, som arbetar med kvinnor och män som är långtidsarbetslösa och där arbetsförmedlingen anvisar till projekten. Projektet ”På väg” arbetar främst med unga vuxna och projektet ”Arbetskraftkoordinator” med de äldre. Målet är att personer som under en längre tid inte funnits på arbetsmarknaden ska tränas tillbaka i arbete genom bland annat arbetspraktik och motiveras till utbildning.

Projektmedarbetarna har fått extern utbildning i jämställdhetsintegrering och analys. i Strömsunds kommun är män i större omfattning helt arbetslösa än kvinnor. i de 4R-analyser som gjorts inom projekten har det visat sig att arbetsförmedlingen anvisar kvinnor i högre omfattning än män. Det har också visat sig att kvinnor får mer tid och stödinsatser i projekten än män, att kvinnorna haft mer psykisk ohälsa än män samt att arbetsförmedlingen anvisar praktik eller arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor till typiska kvinnoyrken och för män till typiska mansyrken.

4.9 programmål och utfall

i utvecklingsarbetet för hållbar jämställdhet har Strömsunds kommun följande mål för vad som ska vara uppnått 2014. Utförligare beskrivningar av utfall med kommentarer finns på andra ställen i denna rapport. Mål och resultat för utvecklingsarbetet under 2010 har redovisats tidigare i en separat rapport.

Yrken inom vård, barnomsorg, skola, kök och lokalvård är ännu kvinnodominerade.

Nu finns möjlighet till barnomsorg nattetid – det ökar ensamståendes möjligheter på arbetsmarknaden.

Koordinator

ARBETSKRAFTS I kommunens två EU-finansierade arbets- marknadsprojekt har projektmedarbetarna fått extern utbildning i jämställdhetsintegrering och analys.

(15)

mål 2014 utfall och kommentar

Vi har ett väl genomarbetat styrsystem med rutiner för att kommunens beslut På plats.

beaktar jämställdhet där det är relevant.

Det finns tydliga rutiner för hur underlag till beslut ska se ut och det följs upp i infört. Nämndssekreterarna har fått en beslutskedjan från kommunfullmäktige till verksamhetsnivå. tydligare roll.

Samtliga styrdokument och verksamhetsmål är jämställdhetsintegrerade. Genomfört.

Översiktsplan och andra samhällsplaner beaktar jämställdhet. Översiktsplanen är jämställdhetsintegrerad

liksom alla planer som tagits fram och berör

kvinnor och män, flickor och pojkar som

bor i kommunen.

Kvalitetsutvecklarna inom kommunen och nämndstödsgruppen samt Fungerar väl.

samordningsfunktionen för jämställdhetsfrågor stöttar chefer och politiker i detta arbete, som görs kontinuerligt.

Vi har ett systematiserat jämställdhetsarbete, väl känt inom organisationen, På plats.

med tydliga och klara rutiner för kartläggning, analys, åtgärdsplaner samt uppföljning. Jämställdhet ska beaktas i chefs utvecklingsarbete.

Brukarundersökningar genomförs kontinuerligt för att ge bra underlag för beslut Statistik från undersökningar som rör i olika samhällsfrågor samt följa upp hur kommunens service upplevs av medborgare, medarbetare, brukare och kommunmedborgaren, kvinnor och män, flickor och pojkar. klienter redovisas alltid könsuppdelat.

Politiskt beslut finns att alla mål som berör

individer ska redovisas könsuppdelat.

Årsredovisningen beskriver jämställdheten inom kommunens verksamhetsområden. Förändringar genomfördes i årsredovisningen

för 2012. Statistik som berör individer

redovisas per kön.

Vi har en kompetensutvecklingsplan för politiker, chefer och medarbetare där Jämställdhetsintegrering och CEMR:s introduktionsutbildningar ges kontinuerligt till nya medarbetare och chefer där deklaration finns med i utbildningsplanen utbildning om jämställdhetsintegrering ingår. för introduktion av nya medarbetare och

chefer.

Jämställdhetsintegrering kommer att ingå i

utbildning för nya politiker efter valet 2014.

Nyckelpersoner som kvalitetsutvecklare, nämndstödsgrupp, ekonomer och Utbildningsplan finns.

informatörer utbildas och uppdateras kontinuerligt. Nämndsekreterare har identifierats som

nyckelpersoner.

Vi arbetar kontinuerligt med bemötande på kommunens arbetsplatser. Våra Kommunens anställda kvinnor och män har medarbetare har verktyg att bli medvetna om sina egna värderingar och attityder utbildats i jämställdhetsintegrering och vad så de kan vara professionella i sin yrkesutövning, ge god service och ett gott det kan innebära i den egna yrkesrollen

bemötande gentemot kommunmedborgaren. utifrån CEMR:s deklaration och bemötande-

frågor i medarbetarenkäten.

Verktyg och arbetsmetoder finns för att kommunmedborgaren bemöts likvärdigt Arbete med verktyg och arbetsmetoder är

oavsett kön. påbörjat.

Vi arbetar systematiskt med hur kommunens informationsinsatser på olika sätt Riktlinjer för kommunikation och information

beaktar jämställdhet. är framtagna där instruktioner för hur vi ska

hantera text och bild finns.

Vi har en personalförsörjningsplan med fokus på medveten rekrytering med Målet att erbjuda heltid finns med i jämställdhetsperspektiv. Vi erbjuder heltid. kommunens personalpolitiska program och

i den nya likabehandlingsplanen.

Organisation för bemanning med vikarier

under uppbyggnad.

Positiv särbehandling vid rekrytering ska

tillämpas.

(16)

Som tidigare angetts var grunden för vår första ansökan 2009 bland annat att vi såg jämställdhet som en viktig tillväxtfaktor för en attraktiv kommun för flickor och pojkar, kvinnor och män. Under utbildningsinsatsen i det första utvecklingsarbetet insåg vi att vårt primära jämställdhetsproblem var att vi saknade förutsättningar i kommunen för att kunna arbeta systematiskt och strategiskt med jämställdhetsintegrering. Därför fokuserade vår ansökan för utvecklingsarbetet 2012–2013 på styrning och ledning.

Vi upplever att våra mål i ansökan har varit realistiska utifrån gjorda erfarenheter i vårt första utvecklingsarbete. Vi har kontinuerligt följt upp att vi varit i fas med uppsatta mål och anpassat och kompletterat våra aktiviteter utifrån uppkomna behov och gjorda erfarenheter.

Framgångsfaktorn i detta arbete har varit att vi anställde en person med ett särskilt uppdrag att visa på, hålla i och hålla efter samt hålla ut. Genom att anställa en processledare med kompetens inom kvalitetsarbete, styrning och ledning skapade vi förutsättningar för att uppnå våra mål inom uppsatt tidsram. Processledaren har kunnat fokusera på uppdraget att driva på processen och stötta organisationen i arbetet med att utveckla och jämställdhetsintegrera kommunens styrnings- och ledningssystem. Att hon dessutom kom utifrån med erfarenheter från andra organisationer med ”nya ögon” har varit värdefullt.

Vi har uppnått våra mål i hög grad. Genom att vi idag har lagt grunden för att kunna arbeta systematiskt med jämställdhet anser vi att möjligheterna för att vi ska se effekter av jämställdhetsarbetet i verksamheterna är goda, kanske redan 2014. Frågan lever och prioriteras och efterfrågas av kommunens ledning. Nu är det viktigt att vi fortsatt håller i arbetet med jämställdhetsintegrering.

Men vi behöver i framtiden ha någon form av verksamhetscontroller inom organisationen. Någon eller några behöver få ett särskilt uppdrag att följa upp och rapportera utfallet av fattade beslut om policies, mål, strategier och riktlinjer.

Exempel på en controllerfunktion är det uppdrag som nämndernas sekreterare har fått att kontrollera att inkomna ärenden/utredningar som berör individer innehåller en könskonsekvensbeskrivning. Andra viktiga verksamhetscontrollers i detta arbete kan bli förvaltningarnas kvalitetsutvecklare som ingår i vårt interna kvalitetsnätverk.

(17)

RESULTATRAPPORT – PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET • SiDA 17 GENOMFÖRANDE 2012–2013

projektägare Kommunstyrelsen

styrgrupp Kommunens ledningsgrupp

projektledning med processledare

5. Genomförande 2012–2013

5.1 hela den kommunala organisationen

Under utvecklingsarbetet 2012–2013 har målsättningen varit att arbeta med hela den kommunala organisationen inklusive de tre helägda bolagen. Vi valde att arbeta med hela kommunen helt enkelt för att vi ville få genomslag i hela organisationen. Efter- som fokus har varit och fortfarande är styrning och ledning och att kvalitetssäkra våra insatser så har det aldrig funnits något annat alternativ. Dock har vi i det nuvarande utvecklingsarbetet haft svårigheter att nå två av bolagen fullt ut, men ägardirektiven för samtliga bolag är nu jämställdhetsintegrerade.

5.2 utvecklingsarbetets organisation

Processledarens arbete tillsammans med kommunens politiska ledning, chefer på olika nivåer och nyckelpersoner har varit en förutsättning för att jämställdhetsintegrera styrning och ledning i kommunen. Framgångsfaktorn har varit att processledaren stöttat i arbetet att jämställdhetsintegrera i det som ändå skulle göras det vill säga i ordinarie processer. Processledaren har även arbetat tillsammans med olika grupper som nämn- dernas sekreterare och kommunens interna kvalitetsnätverk.

Genom att kommunens ledningsgrupp varit styrgrupp har utvecklingsarbetet haft tydliga mandat att dra nytta av gjorda erfarenheter så att aktiviteter och insatser bidragit till att uppfylla målen för utvecklingsarbetet. Kommunens ledningsgrupp består av kommunchefen och förvaltnings- och avdelningschefer. Verkställande direktörer i bolagen deltar regelbundet i kommunens ledningsgrupp.

5.3 könsuppdelad statistik

Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för mål- och budgetarbetet där krav ställs på att all statistik som berör individer ska vara könsuppdelad. Detta innebär att arbetet med att ta fram statistik per kön sker inom alla områden som berör individer. Det syns tydligt i årsredovisningen för 2012. Utöver detta pågår även manuella mätningar inom vissa områden exempelvis inom kundtjänsten.

i kommunen finns ett antal databaserade system med möjligheter att ta fram fördelning av insatser mellan könen. Där har vi börjat inventera vilka möjligheter som finns för att ta fram könsuppdelad statistik. Ett system för dokumentation av insatser inom hemtjäns- ten har tagits i bruk under det senaste året. i ärendehanteringssystemet för miljö- och byggavdelningen registreras kön på den sökande. Detta möjliggör att se om det finns några skillnader i vid beslut utifrån om den sökande är kvinna eller man.

5.4 modell för analys av ojämställdhet

Vi har tagit fram en enkel modell för jämställdhetsanalys och åtgärder.

Modellen utförs i tre steg och är en lärande process. Arbetet utförs av de kvinnor och män som arbetar i verksamheten och med stöd av en intern eller extern processledare.

Ett exempel på genomförd analys finns som bilaga.

Broschyr med jämställdhetsstatistik togs fram i maj 2013.

(18)

RESULTATRAPPORT – PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET • SiDA 18 GENOMFÖRANDE 2012–2013

1. Genomför en analys genom att besvara frågorna:

• Hur är uppdraget formulerat?

• Vilket är ojämställdhetsproblemet? Till vems nackdel är ojämställdhetsproblemet?

Vad ser vi i statistiken?

• Vad är er frågeställning/teori?

• Vilka ledtrådar finns för att förstå ojämställdhetsproblemet?

• Enkel analys - vilka åtgärder behövs för en förbättring?

2. Planera och genomför åtgärder. Börja med de åtgärder som är lätta och har stor effekt!

3. Följ upp och redovisa. Behov av ytterligare åtgärder?

5.5 omfattande utbildningsinsats

För att öka medvetenheten om vikten av att arbeta med jämställdhetsintegrering inom organisationen genomfördes under våren och hösten 2013 utbildningsinsatser, se mer om detta i avsnittet om utbildning.

5.6 plan för lika rättigheter och möjligheter

För att säkerställa jämställda arbetsvillkor tog kommunen under 2013 i samverkan med de fackliga organisationerna fram en likabehandlingsplan enligt diskrimineringsombudsmannens råd och rekommendationer.

5.7 kostnader

kostnadsslag 2010 2012–2013 totalt

Process- och projektledning: 452 kkr 1 126 kkr 1 578 kkr lönekostnad egen personal

inkl. sociala kostnader

Process- och projektledning: 21 kkr 89 kkr 110 kkr omkostnader, resor, hotell med mera

för egen personal

Utbildning, arvode och omkostnader 244 kkr 0 244 kkr för extern föreläsare, konferenslokal,

förtäring

information och kommunikation 121 kkr 0 121 kkr

med medborgare

total kostnad 838 kkr 1 215 kkr 2 053 kkr

Utfallet visar bokförda kostnader för utvecklingsarbetet. För perioden 2012 och 2013 avser lönekostnaderna enbart kostnader för processledaren.

Utifrån att arbetet med jämställdhetsintegreringen genomsyrat hela organisationen på alla nivåer såväl i den politiska organisationen som inom förvaltningsorganisationen bedömer vi att den egna insatsen från kommunen har varit minst lika stor.

Ett stort antal anställda och förtroendevalda har lagt ner mycket tid i utvecklingsarbetet.

inte minst vid de utbildningsinsatser som genomförts vid kommunens samtliga arbetsplatser.

De bokförda kostnaderna för utvecklingsarbe- tet sedan 2010 är drygt 2 miljoner kronor.

(19)

RESULTATRAPPORT – PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET • SiDA 19 STRATEiGiSK PLAN

6. Strategisk plan för hållbarhet

6.1 det är viktigt att slå vakt om och utveckla det som redan finns

• i kommunen genomförs kontinuerligt introduktionsprogram för nya chefer och nya medarbetare. i introduktionsprogrammet ingår utbildning om kommunens arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering.

• Jämställdhetsfrågan följs upp kontinuerligt på de årligt återkommande kompetens- höjande dagarna för alla chefer.

• Dialog och diskussion om jämställdhet och jämställdhetsintegrering ska genomföras minst en gång om året på alla enheters arbetsplatsträffar och även följas upp i samver- kanssystemet (krav i kommunens personalpolitiska program).

• i kommunens årliga medarbetarenkät efterfrågas i vilken utsträckning jag anser mig bemöta flickor och pojkar, kvinnor och män likvärdigt och bra i min yrkesutövning.

Diskussioner ska föras om utfallet på arbetsplatsträffar med koppling till medarbetarens roll/bemötande gentemot kvinnor och män, flickor och pojkar som tar del av kommunens service. Material och underlag för diskussion på arbetsplatsträffar finns att tillgå på kommunens intranät.

• Följa upp arbetet med jämställdhetsintegrering med hjälp av internkontroll, det vill säga i ett system som redan finns på plats.

• Kontinuerligt genomföra årliga mätningar i verktyget makEQuality, kommunicera och diskutera resultatet på ledningsnivå.

6.2 Beslutade åtgärder

• Kommunstyrelsens sekreterare har fått i uppdrag att fungera som grindvakt. Sekrete- raren ska granska att handlingar till ärenden som rör individer innehåller könsuppdelad statistik och en enkel könskonsekvensbeskrivning, det vill säga följer beslutad mall för tjänsteskrivelse. De ska returnera till handläggaren för komplettering vid brist.

• Nytt övergripande mål om ökad jämställdhet 2014–2015 antogs av kommunfullmäk- tige juni 2013.

• För att ge målet om ökad jämställdhet ett konkret innehåll fattade kommunstyrelsen i augusti 2013 beslut om att stärka hållbarheten genom att upprätta, genomföra och följa upp handlingsplaner utifrån CEMR:s deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå.

• Samtliga nämnder har, eller är på väg att fatta beslut om att uppdra till sina sekreterare att fungera som grindvakt samt att upprätta handlingsplaner utifrån artiklarna i CEMR:s deklaration om jämställdhet.

6.3 planerade åtgärder

• identifiera och ytterligare utbilda alla strategiska bärare av jämställdhetsintegrering, till exempel informatörer, kvalitetssamordnare, nämndsekreterare och förstelärare.

• Genomföra ett antal jämställdhetsanalyser.

• Ta med granskning av arbetet med jämställdhetsanalys i internkontrollplaner för 2014.

Inom drift och underhåll är de flesta män.

Bland kommunens arbetsterapeuter är 57 procent kvinnor och 43 procent män.

Inom kommunens IT-avdelning är 6 av 7 anställda män.

Foto: Pernilla Gunnarsdotter PerssonFoto: Pernilla Gunnarsdotter PerssonFoto: Pernilla Gunnarsdotter Persson

(20)

RESULTATRAPPORT – PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET • SiDA 20 UTBiLDNiNG & KOMMUNiKATiON

7.Utbildning och kommunikation

7.1 smart ekonomi

Våren 2013 beslutade kommunstyrelsens ordförande att kommunstyrelsens inplanerade möte i maj skulle ägnas åt seminariet ”Är jämställdhet smart ekonomi i kommunal verksamhet?”. Seminariet leddes av programchef Marie Trollvik från Sveriges kommuner och landsting. Kommunens ledande politiker och chefer bjöds in. Syftet med utbildningsda- gen var att lyfta in jämställdhetsperspektivet i det kommande mål- och budgetarbetet.

Till seminariet hade vi tagit fram ett häfte med titeln ”Jämställdhet i siffror, kvinnor och män i Strömsunds kommun”. Med tabellerna i häftet vill vi visa hur det står till med jämställdheten i Strömsunds kommun utifrån nationella mål, likställighetsprincipen i kommunallagen och CEMR:s deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Häftet finns på kommunens hemsida.

7.2 Bred satsning på utbildning

Samtliga nämnder har under 2012 till 2013 utbildats om vad jämställdhetsintegrering innebär och vilket ansvar som ligger på den politiska ledningen.

Under 2013 hade vi målsättningen att utbilda kommunens alla anställda kvinnor och män om jämställdhetsintegrering. Utbildningen handlade om varför vi arbetar med jämställdhet, vad jämställdhetsintegrering innebär samt vilket åtagande Strömsunds kommun har utifrån CEMR:s deklaration om jämställdhet. Fokus i utbildningen har varit bemötandet av dem vi är till för, det vill säga de kvinnor och män, flickor och pojkar som vi möter i vår yrkesutövning.

Vi har hittills (131115) genomfört 69 utbildningstillfällen och ytterligare tre är planerade innan årsskiftet. Då kommer vi att ha nått kommunens samtliga arbetsplatser. Hittills har vi nått 80 procent av alla medarbetare, se tabeller nedan.

utbildningstillfällen antal antal deltagare

riktade till: tillfällen kvinnor män totalt

Medarbetare 62 751 212 963

Politisk ledning 7 45 37 82

totalt 69 796 249 1 045

utbildning av medarbetare 2013 kvinnor män totalt

Antal medarbetare totalt 960 240 1 200

Antal som fått utbildning 751 212 963

Andel som fått utbildning 78 % 88 % 80 %

7.3 Interna introduktionsutbildningar

Utbildning om jämställdhetsintegrering ingår i kommunens introduktioner för nyanställ- da kvinnor och män, såväl medarbetare som chefer. Jämställdhetsintegrering ska ingå vid introduktion för nya politiker vid ny mandatperiod.

SKL har tagit fram skriften ”Smart ekonomi”.

(21)

RESULTATRAPPORT – PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET • SiDA 21 UTBiLDNiNG & KOMMUNiKATiON

7.4 planerade utbildningar

Vi planerar en riktad utbildning till kommunens informatörer det vill säga alla som på nå- got sätt förmedlar information till kvinnor och män som bor i kommunen. Det kan vara via hemsidan, via intranätet eller på andra sätt i media. Utbildningen kommer att handla om vikten av att uttrycka sig i ord och bild så jämställt som möjligt. Vi vill förmedla att ord och bilder är viktiga signalbärare och öka medvetenheten om könsstereotyper.

i EU-projekten ”På väg” och ”Arbetskraftskoordinator”, med huvudsyfte att nå kvinnor och män, unga och äldre, som befinner sig långt från arbetsmarknaden har vi sett att arbetsförmedlingens handläggare i hög grad tilldelar kvinnor arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom kvinnodominerade yrken och män inom mansdominerade yrken. Därför planeras en riktad utbildning om jämställdhet och jämställdhetsintegrering till handläg- gare på arbetsförmedlingen i Strömsund inom kort.

(22)

RESULTATRAPPORT – PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET • SiDA 22 UTVÄRDERiNG & LÄRDOMAR

8. Utvärdering och lärdomar

8.1 utvärdering

Strömsunds kommun har använt verktyget makEQuality för att redovisa, följa upp och utvärdera jämställdhetsarbetet. Mätningar har gjorts i den ursprungliga versionen som togs fram av Sveriges kommuner och landsting under 2012.

mål maj 2012 november 2012 oktober 2013

1. Kommunen bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för att

säkerställa en jämställd verksamhet. 1,5 3,0 7,5

2. Kvinnor och män har lika möjligheter till deltagande och

representation i den politiska och offentliga beslutsprocessen. 5,0 5,5 7,8

3. Kvinnor och män framställs och bemöts jämställt. 2,6 6,7 8,0

4. Verksamhetens resurser fördelas likvärdigt. 2,6 2,6 5,5

5. Avtal med samarbetspartners främjar jämställdhet. 1,0 1,0 1,0

6. Rätten till en säker och hållbar samhällsutveckling. 3,8 5,6 8,0

7. Jämställda arbetsvillkor. 5,4 5,4 5,8

totalt för strömsunds kommun 3,0 4,3 6,2

Värden: 1 är sämsta värde, 10 är bästa värde.

8.2 Framgångsfaktorer för vårt utvecklingsarbete

• Att kommunen har en engagerad ledning, såväl politisk som chefer på olika nivåer inom förvaltningarna.

• Att kommunchefen och kommunstyrelsens ordförande regelbundet deltagit i hög- nivågruppen på Sveriges kommuner och landsting. Detta har stärkt och inspirerat.

• Att vi fokuserade på att processledaren skulle ha kompetens i och bred erfarenhet från kvalitetsarbete, styrning och ledning.

• Att processledaren har stöttat chefer och handläggare med att få med jämställdhets- perspektivet i de egna rutinmässiga arbetsuppgifterna och vid nya och förändrade arbetsuppgifter.

• Att Sveriges kommuner och landstings (SKL) forumträffar för projekt- och processledare inom Program för hållbar jämställdhet har gett kunskap och viktigt

erfarenhetsutbyte.

• Att vi arbetat in jämställdhetsperspektivet i vår nya målstyrningsprocess.

• Att arbetet genomsyrat hela organisationen och att ledningssystemet för beslut, planering, genomförande och uppföljning ska användas av alla.

(23)

RESULTATRAPPORT – PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET • SiDA 23 UTVÄRDERiNG & LÄRDOMAR

8.3 lärdomar

Ett över tid hållbart arbete med jämställdhetsintegrering kräver en bas i tydligt och väl förankrat system för ledning och styrning.

Det behövs också kunskap och engagemang. Men kunskapen och engagemanget måste omsättas i praktiskt arbete för att det ska bli något märkbart resultat för de kvinnor och män, flickor och pojkar som bor eller vistas i kommunen.

Förändringsarbete tar tid och kan upplevas vara svårt. Arbetet handlar både om att hålla i och hålla ut.

Att arbeta i ordinarie processer är viktigt. Att förändra när det ändå är dags att göra uppdateringar.

Det är också viktigt att kommunicera vad syftet med arbetet är i hela organisationen på alla nivåer och klargöra att alla har ett ansvar för att bidra och påverka där de finns i vardagen.

underskrift av firmatecknare

Gudrun Hansson Kommunalråd

(24)

2013-05-15

Bilaga till resultat- rapport hållbar

jämställdhet

Jämställdhetsanalys medborgardialog översiktsplan

Strömsunds kommun driver ett utvecklingsarbete för att jämställdhetsintegrera alla verksam- heter. I utvecklingsarbetet ingår att göra ett antal jämställdhetsanalyser. Här är ett exempel på en påbörjad jämställdhetsanalys.

Vilket är uppdraget?

Tidig dialog med kvinnor och män in- för revidering av kommunens över- siktsplan. Inget krav finns på att de som deltar ska bo eller arbeta i kommunen.

Dialog har skett i öppna möten och via e-panel.

Vilket är jämställdhetsproblemet?

I öppna möten når vi få kvinnor.

Till vems nackdel är jämställdhets- problemet?

Alla

Beslutsfattare

Vi fortsätter att bygga ett manligt sam- hälle

Vilka ledtrådar finns för att förstå detta jämställdhetsproblem?

Deltagarstatistik

Under hösten 2012 bjöd vi in till fem öppna möten på olika orter i kommu- nen. Det kom totalt 71 personer på de öppna mötena, varav 21 stycken eller 30 % var kvinnor. Flest kvinnor kom till mötena i Hammerdal och Backe. Ingen kvinna fanns med på mötet i Gäddede, trots att det hade flest deltagare.

Företagare bjöds in till ett möte i Ström- sund i januari 2013. Till mötet kom to- talt 11 personer, varav en kvinna (9 %).

En e-panel bildades våren 2012. Delta- garna har fått fem omgångar frågor att besvara. Knappt hundra personer har varit med i panelen, varav 57 % kvin- nor.

Inbjudningar

Annonser om de öppna mötena fanns i den lokala tidningen och på kommu- nens hemsida. Affischer sattes upp på ett stort antal platser runt om i kom- munen.

Företagare bjöds in via kommunens hemsida, näringslivsbolagets hemsida och genom e-post från näringslivsbola- get.

Deltagare till e-panelen söktes via kom- munens hemsida, annons i den lokala tidningen, näringslivsbolagets Fa- cebook- sida och politikers olika kon- taktkanaler.

Text och bilder

Vilka tilltalar texterna i inbjudningarna och bilderna i dem?

Plats, veckodag och tid för möten

Vardagar kl 19.00 i Backe, Gäddede,

Hammerdal, Hoting och Strömsund.

(25)

2013-05-17

2 (2)

Analys och diskussion

Tre ledande politiker och tre tjänstemän träffades i mitten på mars i år för att analysera ledtrådarna och diskutera vilka åtgärder som behövs för en för- bättring.

• Inbjudan till möten tar upp tradit- ionellt manliga ämnen. Något som mer riktar sig till kvinnors fritidsin- tressen borde varit med, t ex ridle- der.

• Granskning ur jämställdhetssyn- punkt av inbjudningar innan publi- cering bör införas.

• En specifik annons för varje träff kanske hade varit bättre.

• Möteslokalerna är etablerade för kvinnor, de är vana vid att gå dit.

• Kl 19.00 är en etablerad mötestid.

• Generellt är det viktigt att åter- koppla resultatet till de som kom- mer.

• Kom medlemmarna i e-panelen till öppna möten?

• E-panelen finns kvar, kan vi utnyttja dem för utvärdering av inbjudan och organisering av öppna möten?

Åtgärd

Genomföra en enkät till e-panelen.

Resultat av enkäten

Enkäten till e-panelen avslutades i mit- ten på maj och den visar bland annat:

• Drygt 40 % av kvinnorna och män- nen hade sett inbjudan till de öppna mötena.

• På en femgradig skala (fem = i högsta grad) fick inbjudan medelbe- tyget 3,2 av kvinnorna och 3,1 av männen.

• Använd bilder som tilltalar både kvinnor och män!

• Tag upp mer vardagsnära frågor som tryggt samhälle, möjligheter för barnen, bra fritid!

• Försök locka yngre. Kanske någon form av barnhörna så småbarnsför- äldrar kan komma!

• Sätt att bjuda in som passar bäst i rangordning enligt både kvinnor och män: Facebook, muntlig inbju- dan från politiker, kommunens hemsida, brev, affischer, annonser i dagpress.

• 13 % (en kvinna och sex män) kom på något av mötena.

Uppföljning

Nytt möte när resultatet från enkäten är klart.

Vill du veta mer?

Kontakta Gunilla Mellgren,

gunilla.mellgren@stromsund.se

(26)

upplysningar om innehållet

Carina Esbjörnsson, personalstrateg 0670-162 93 carina.esbjornsson@stromsund.se

Gunilla Mellgren, processledare 0670-161 55 gunilla.mellgren@stromsund.se

kommunledningsförvaltningen

Box 500, 833 24 Strömsund www.stromsund.se

strömsunds kommun

Strömsunds kommun har i två omgångar deltagit i Program för hållbar jämställdhet. i den här rapporten redovisar vi vårt utvecklingsarbete främst för åren 2012–2013. innan vi gick in i Program för hållbar jämställdhet 2010 hade vi inte arbetat med jämställd- hetsintegrering över huvudtaget. Huvuduppgiften i utvecklingsarbetet har varit att bygga upp kommunens systematiska jämställd- hetsarbete och göra det hållbart över tid. Vi beskriver i rapporten hur vi har byggt in jämställdhetsperspektivet i ordinarie processer för beslut, planering, utförande och uppföljning.

program för hållbar jämställdhet

Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter.

Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål.

För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet

Hammerdal Strömsund

Backe Rossön Hoting Gäddede

Kyrktåsjö SkansnäsetNorråker

Lidsjöberg Sjoutnäset Jormvattnet

Ankarede Stora Blåsjön

Viken Björkvattnet

Svaningen

Havsnäs

Ulriksfors Yxskaftkälen

Hallviken

Sikås Gåxsjö

Lillviken

Öhn

Hammerdal

Backe Rossön Hoting Gäddede

Strömsund Fiskåvattnet

Stor- Sjouten

Fånsjön

Svaning sjön Fågelsjön Gussvattnet Hetögeln Stor- Jorm Kvarnbergs-vattnet Lill- Jorm

Värjaren Stor- Blåsjön

Ankarvattnet

Flåsjön Dragan

Tåsjön

Ösjön Kärrnäs- sjön

Russ- fjärden

Stor- Skirsjön

Fångsjön Sporrsjön

Hammer- dalssjön Gåxsjön Leipikvattnet

Raukasjö

Sörviksjön Bastunäsfjället

Fiskåfjället

Tåsjöberget Sielkentjakke

Hällingsåfallet