PLANBESKRIVNING
Detaljplan för Hovlinvallens fjällby, Ljungdalen 14:4, Bergs kommun, Jämtlands län.
Antagandehandling
Samråd 2014-02-19
Granskning 2014-05-13
Antagen 2016-04-07
Laga kraft 2016-05-06
PLANBESKRIVNING
HANDLINGAR
Antagningshandlingar består av plankarta med planbestämmelser, planbeskriv- ning, illustrationskarta och utlåtande. Under planarbetet har dessutom fastighets- förteckning, grundkarta samt samrådsredogörelse upprättats. En naturvärdesinven- tering har även genomförts under planprocessen.
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Planen syftar till att skapa utrymme för 10 nya tomter för fritidsboende. Inom om- rådet anläggs trekammarbrunnar, infiltration, gemensam vattenbrunn och en nät- station för elförsörjning. Genomförandet av planen medför ett angeläget tillskott till besöksnäringen i Ljungdalen.
AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Riksintressen
Planen innefattas av riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 § miljöbalken (MB 3:6) (Härjedalsfjällen). Syftet med riksintresset är att skydda naturvärden eller kulturvärden som har betydelse för allmän synpunkt eller med hänsyn till frilufts- livet. Riksintresset ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Planområdet är beläget i direkt anslutning till ett befintligt planlagt fritidhusområde. De natur- och kulturvärden som riksintres- set avser är främst knutna till själva fjällområdet och kommer inte att påverkas vid genomförandet av planen. Planen medför således ingen påtaglig påverkan på riks- intresset och dess syfte.
Riksintresse med geografiska bestämmelser (MB 4:2) fjällvärlden, finns i områ- det. Markanvändningen för detaljplanen bedöms inte motverka syftet med riksin- tresset med geografiska bestämmelser.
Planområdet innehåller riksintresse skyddade vattendrag enligt MB 4:6. Detta riksintresse syftar till att vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverled- ning för kraftändamål inte får utföras i dessa vattenområden med tillhörande käll- och biflöden. Genomförandet av planen är förenligt med riksintresset.
Riksintresse för rennäringen och friluftslivet finns i närområdet. Planen påverkar inte riksintressena.
Strandskydd
Planområdets södra del innehåller en mer betydande bäckmiljö. Till denna bäck- miljö löper flera bäckar. Planen innehåller bestämmelse om upphävande av
strandskyddet på kvarters- och vägmark inom hela planområdet. Särskilda skäl för upphävande av strandskyddet är att det är ett allmänt intresse för utvecklingen av turistnäringen. Skäl för upphävandet av strandskydd ryms i 7 kap. 18c § punkt 5 i miljöbalken.
Det rörliga friluftslivet i anslutning till bäcken där strandskyddet upphävs bedöms vara av ringa omfattning. Allmänhetens möjlighet till rörligt friluftsliv längs bäcken där strandskyddet upphävs, inskränks inte. Närmiljön vid bäcken hålls fri från bebyggelse. Kvartersmark har utformats med avstånd av 10 meter eller mer till bäckmiljön.
Förenlighet med miljöbalken
Planen bedöms inte strida mot miljöbalkens allmänna mål och hänsynsregler eller dess grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vatten.
Planen bedöms vara förenlig med miljöbalkens lokaliseringsprincip enligt 2 kap 6 §. Anläggning av inrättningar för vatten och avlopp erfordrar anmä- lan/ansökan till miljö- och byggnadsnämnden.
Enligt 5 kap MB skall gällande miljökvalitetsnormer (föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt) iakttas vid planering och planläggning.
5 gällande förordningar om miljökvalitetsnormer finns idag:
Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477)
Olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660)
Olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Omgivningsbuller (SFS 2004:675)
Kvantitativ status och kemisk grundvattenstatus (SGU-FS-2008:2)
Förordningen SFS 2010:477 omfattar luftkvalitet vad avser kväveoxid, kväveoxi- der, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar, arsenik, kadmium, nickel och bly. SFS 2004:660 behandlar förvaltning av kvalitén på vattenmiljön. SFS 2001:554 åsyftar bland annat gräns- och riktvärden för fiskvatten enligt förord- ningens bilaga 1 och för musselvatten enligt bilaga 2. SFS 2004:67 syftar till att harmonisera bullerarbetet inom EU vad avser bedömning och hantering av om- givningsbuller. SGU-FS-2008: avser grundvattenförekomsternas kvantitativa sta- tus och deras kemiska grundvattenstatus. Dessutom fastställs de värden som ska gälla som utgångspunkt för att vända uppåtgående trender, uttryckt som koncent- ration av vissa förekommande förorenande ämnen.
Vattendraget som rinner genom planområdets södra del mynnar efter 1 kilometer ut i Nedre Skärvagen. Vattenförekomsten (Nedre Skärvagen) finns dokumentrad i VISS (VatteninformationsSystem Sverige) och besitter god status vad gäller mil- jökvalitetsnormer (SFS 2004:660) för ekologisk och kemisk status (SFS 2001:554
exklusive kvicksilver). Inom området finns det inga dokumenterade grundvatten- förekomster enligt VISS. Genomförandet av planen bedöms inte medföra att nå- gon potentiell risk föreligger för överskridande av gällande miljökvalitetsnormer.
Nedre Skärvagens goda status vad gäller ekologisk och kemisk status kan bibehål- las.
Miljökonsekvenser
Planens genomförande bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. En särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt reglerna i 6 kap 11 § MB, har således inte bedömts vara erforderlig. Behovsbedömning görs i särskilt avsnitt i planbeskrivningen.
PLANDATA
Läge, areal och markägoförhållanden
Planområdet är beläget cirka 12 mil väster om Åsarna och cirka 10 kilometer syd- väst om Ljungdalen, se Karta 1. I direkt anslutning till området ligger Skär- vagsvallens fritidsområde.
Planområdet omfattar cirka 3,5 hektar. Drygt 50 % av ytan inom planområdet ut- görs av naturmark. Endast del av fastigheten Ljungdalen 14:4 ingår i planområdet.
Fastigheten ägs av exploatören.
Karta 1. Visar planområdet.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan
I den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Ljungdalen/Storsjö, antagen juni 2011, ligger planområdet i direkt anslutning till området för tillkommande bebyg-
gelse B 20, Ljungdalen 26:1 m.fl. Exploateringen sker i anslutning till utpekat område i FÖP. Exploatering bedöms medföra en mindre avvikelse från gällande FÖP.
Detaljplan
Planområdet ligger i direkt anslutning till detaljplan fastställd 1974-01-29. Väg- mark inom planområdet ansluter till befintlig detaljplan.
Planprogram
Upprättande av särskilt planprogram har inte bedömts som erforderligt.
Kommunala beslut i övrigt
Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2011-10-13 Mbn § 131 att medge plan- läggningstillstånd. Samråd för planen beslutades 2014-01-21. 2014-04-29 beslu- tade miljö- och byggnadsnämnden att sända ut planen på granskning.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Natur
Mark och vegetation
Området ligger inom höjdintervallet 760 - 790 meter över havet. Marken består av en måttfull sluttning med vridning mot sydväst. Kortare partier i anslutning till befintlig vändplan lutar brantare. Naturmiljön är av fjällnära karaktär. Västra delen av området och längst i söder har medelålders blandskog av gran och björk. Det finns också en del tall och rätt rikligt med enbuskar samt inslag av en del rönn. Skogen är överlag lågvuxen och tämligen klen. I områdets östra del återfinns betydande inslag av öppen och glest bevuxen myrmark. Myren har flera små surdråg/vattenflöden. En mer framträdande bäck finns i södra delen av området. Hela området är påtagligt kalkpåverkat vilket avspeglar sig i en rik flora. På den fastare skogsmarken är floran artfattig.
Foto 1. Visar bäckmiljön i planområdets södra del.
Vägmarkens utformning medför att det inte krävs väsentliga ingrepp i dokumenterade naturvärden. Kvartersmark utformas så att dokumenterade naturvärden inte exploateras.
Inrättningar för vatten och avlopp förläggs till naturmark och utanför områden med na- turvärden. Stora delar av marken inom planområdet utgör naturmark där endast skogs- vårdande avverkning tillåts.
Geotekniska förhållanden, radon
Berggrunden utgörs till betydande del av olika skiffrar, marmor och kvartsit. Lätt- vittrade skiffrar och marmorstråk gör att inslaget av kalkberoende växter är stort.
Jordlagren inom området innefattas av moig och sandig morän med inslag av torv- jordar i lägre partier. Vegetationstäcket är i allmänhet relativt tunt och kalt
berg/berg i dagen finns på vissa ställen. Enstaka flyttblock finns inom området.
Inom fjällområdet finns inga dokumenterade risker för förhöjda radonvärden.
Särskild geoteknisk undersökning av planområdet har inte skett inför planlägg- ningen. Markens beskaffenhet bedöms vara tjänlig för uppförande av byggnader, väg och övriga inrättningar som planen anger. Erfarenheter från byggnationer i området indikerar inga risker för ras och skred i samband med anläggningsar- beten. Risken för skadliga sättningar bedöms som ringa inom området.
Naturvärden
En naturvärdesinventering har genomförts inom området. Naturvärdesinvente- ringen har varit styrande vid utformning av planområdet. Planen har utformats så att dokumenterade naturvärden i allt väsentligt innehålls på naturmark, se Karta 2.
Vägmark har förlagts i kanten på ett mindre område med naturvärden. Påverkan på naturvärden bedöms vara skälig för att få till vägmark och anslutande tomter.
Naturvärdena finns i den rika orkidéfloran och i drag av naturskogskaraktär. Na- turvärdesinventeringen ger förslag på naturvårdsåtgärder som medför att påverkan på naturvärden blir relativt liten. Naturvårdsåtgärderna syftar till att bevara rik- kärr, äldre träd och bäckmiljön. Mer härom i bilagd naturvärdesinventering.
Karta 2. Visar hur planen har utformats med beaktade av naturvärden.
Fornlämningar
I planområdets nordvästra kant ligger en kulturlämning RAÄ-nummer Storsjö 224:1 - Hovlinvallen. I terrängen, strax utanför planområdet, återfinns en bebyg- gelselämning från en tidigare fäbod. Lämningen kategoriseras som övrig kulturhi- storisk lämning och innefattas därmed icke av kulturminneslagen.
Bebyggelselämningen, grunder och stigar exploateras inte vid genomförandet av planen. Endast mindre delar av fäbodens tillhörande markområde påverkas av vägmarkens utformning.
Bebyggelse
Bostäder, byggnadskultur och gestaltning
Detaljplanen innehåller 10 nya tomter för enskilt byggande av bostadshus. Ingen tidi- gare bebyggelse finns inom planområdet. Varje tomt får bebyggas med högst ett bo- stadshus som tillsammans får innehålla högst en lägenhet. Byggnadsarea för uthus får vara högst 40 m2. Största byggnadsarea för bostadshusen och uthus är tillsammans 150 m2. Byggnader får endast uppföras i en våning. Därutöver medges sluttningsvåning eller inredd vind.
En huvudbyggnad i en våning får ha en högsta byggnadshöjd 7 m över befintliga me- delmarknivån vid nedre våningsplanet. Högsta byggnadshöjd för gäststuga, uthus och garage är 3,5 m från befintlig medelmarknivå. Där terrängen medger får även komple- mentbyggnaderna byggas med sluttningsvåning med högsta byggnadshöjd 4,5 m. Plan- bestämmelserna är utformade så att bebyggelsen kan anpassas till respektive tomt och dess ägares behov och önskemål.
Kommersiell och offentlig service
I Ljungdalen finns ett utbud av service. Här finns bland annat skola, turistbyrå, badhus och skidanläggning. Affärer för livsmedel och drivmedel finns i Ljung- dalen. Ett mer omfattande utbud av service finns i Funäsdalen. Flera företag för upplevelser, event och anläggning finns i trakten av Ljungdalen.
Tillgänglighet
De enskilda småhustomterna blir alla tillgängliga med bil. Gående och funktions- hindrade personer kan inom området röra sig längs vägar.
Byggnadskultur och gestaltning
Den nya bebyggelsen ska utgå från den lokala byggnadstraditionen och den små- skaliga bebyggelsekaraktären ska bibehållas. Detta innebär byggnader ska ha enkla former och taknocken parallell med husets långsida. Fasaderna ska företrä- desvis utgöras av trä och ha dova kulörer, slamfärger, järnvitriol eller naturligt grånade. Taken ska ges en lutning på 25- 45 grader och utföras med begränsat ta- kutsprång. Takmaterial ska utgöras av icke reflekterande material för att undvika reflexer. Det är tillåtet att förse husen med solpaneler.
Friytor
Skärvagsvallen utgör en naturlig utgångspunkt för vandring och turåkning in i an- gränsande fjällområden. Från vändplan i områdets norra del går vandringsleder in mot fjällområdet. I övrigt omges planområdet av skogsmark, öppen och skogsbe- klädd myrmark.
Gator och trafik Angöring
De nya fastigheterna får sin angöring från den befintliga vägen som förvaltas av Skärvagsvallens samfällighetsförening. Vägen till planområdet bedöms ha nöjakt- ig standard. Nya vägar utförs med en 3,5 meter bred gruskörbana med mötesplat- ser och vändplaner och i bärighetsklass A enligt dåvarande vägverkets normer för byggande av enskilda vägar. Vägarnas lutning är anpassad till terrängen och de överskrider inte 10 % i lutning.
Parkering
Parkering ska anordnas på tomtmark. Två bilplatser erfordras per fastighet.
Kollektivtrafik
Kollektivtrafik finns mellan Ljungdalen och Åsarna. Merparten av boende i områ- det nyttjar bil för transport.
Räddningstjänstens inställelsetid
Inställelsetiden till planområdet för räddningstjänst i Ljungdalen är cirka 30 minuter. Emellertid är beredskapen begränsad till en brandman i Ljungdalen. En större räddningsstyrka finns i Funäsdalen. Denna räddningsstyrka angör
planområdet på drygt 50 minuter.
Skotertrafik
En av attraktionerna i området är skoteråkning. Skärvagsvallens samfällighetsför- ening, som ligger i anslutning till planområdet, har tagit fram en skoterkarta med tillhörande reglemente. Fastighetsägarna antas använda kortaste möjliga väg ut till lederna. Inom blivande samfällighetsförening i planområdet får detaljer om sko- terkörningen på allmän platsmark fastläggas.
Teknisk försörjning Vatten och avlopp
Vattenförsörjning sker via en gemensam borrad brunn i norra delen av planområdet.
Från brunnen läggs vattenledningar efter vägarna i området. Det är möjligt att genom- föra planen etappvis om grupper av tomter hålls samman.
För de nya fastigheterna får trekammarbrunn anordnas på respektive fastighet al- ternativt samordnas för flera fastigheter gemensamt utifrån fastighetsägarnas öns- kemål. Därifrån sker reningen via gemensamma infiltrationer gruppvis, se karta 3 nedan. För område 1 måste infiltrationen förläggas på tomtmark för att inte skada naturvärden intill området. Övriga infiltrationer får finnas på naturmark respektive område E3.
Karta 3, skiss över grupper för gemensam infiltration
Dagvatten
Dagvatten inom kvarters- och tomtmark skall omhändertas lokalt och får ej tillfö- ras vägdiken. Vatten från vägmark fördelas från vägdiken in till mark- och myr- områden för att bibehålla befintlig vattentillförsel. Vid vändplatsen i den östra de- len av planområdet avslutas vägdiken söderut i naturmark. Vägdiken vid vänd- platsen i södra delen av planområdet avslutas ut i natur mark längst ner i området.
I planområdets norra del, strax väster om befintlig vändplan, erfordras omledning av vattenflödet längs ett vägdike. Vattenflödet leds längs vägdiket och vidare till in till naturmark där omledningen ansluter till det naturliga vattenflödet. Vattnet leds sedan vidare med vägtrumma under vägmark som ansluter till de 3 tomterna i östra delen av planområdet, se illustrationskarta. Även ett anlagt dike i
planområdets nordvästra del leds om genom vägtrumma och vidare till ett naturligt vattenflöde, se illustrationskarta.
Brandvattenförsörjning
Brandvatten tas ur Skärkan som ligger cirka 5 kilometer från planområdet.
Värme
Småhusen värms upp individuellt.
El
De nya tomterna ansluts till elnätet. Från befintlig nätstation dras elnätet vidare in i området till en ny centralt placerad nätstation. Elnätet förläggs längs vägarna.
Tele, bredband
Under exploateringsskedet får ställning tas till hur tele- och bredbandsförbindelse till de nya tomterna skall anordnas.
Avfall
Brännbara hushållssopor hanteras på anlagd plats inom Skärvagsvallens samfäl- lighetsförening. Förpackningsavfall och tidningar lämnas vid återvinningsstation- en i Ljungdalen och övrigt avfall vid återvinningscentralen i Ljungdalen.
Administrativa frågor
Lovplikten regleras så att vattenförsörjning och avlopp skall vara anlagda till varje tomt innan bygglov ges. Genomförandetiden sätts till 10 år.
Störningar
Planområdet ligger i anslutning till befintlig bebyggelse. Det finns inga berörda verksamheter inom området. Områdets nyttjas främst för friluftsliv och dess akti- viteter. Skogsbruk bedrivs i begränsad omfattning i området. Exploateringen medför en viss ökning av trafik på angörande vägar men de bedöms ha kapacitet för tillkommande trafik. Sammantaget bedöms exploateringen medföra en ringa störning för omgivningen.
Behov av miljöbedömning
Nedan redovisas en behovsbedömning genomförd enligt de kriterier som finns uppräknade i bilaga 2 och 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar för att undersöka om planen medför någon betydande miljöpåverkan. Samman- ställningen utgör också en samlad beskrivning av planens konsekvenser för natur-, kulturmiljön och landskapsbilden.
Planens karaktäristiska egenskaper Omfattning, för-
enlighet med andra projekt
Projektet omfattar 10 nya tomter för fritidsboende, infiltrationer, gemensam vattenbrunn och en nätstat- ion för elförsörjning. Planområdet ligger i direkt an- slutning till en befintlig detaljplan för fritidsboende.
Projektet bedöms vara förenlig med anslutande de- taljplan. Planens genomförande bedöms vara förenlig med gällande fördjupad översiktsplan för området.
Utnyttjande av mark och vatten
Planen ianspråktar cirka 3,5 hektar skogsmark och myrmark. Cirka 50 % av områdets yta innefattas av naturmark. Inga väsentliga vattenförekomster finns i planområdet.
Avfall, förore- ningar, störning- ar
En genomförd plan alstrar normalt hushållsavfall.
Planområdet erhåller egen avloppslösning. En ringa ökning av trafik på lokalvägar tillkommer.
Hållbar utveckl- ing, miljömål
Den planerade bebyggelsen ska ses som en alternativ användning av marken. Närheten till rekreationsvär- den i omgivningarna ger goda förutsättningar att skapa en boendemiljö av hög kvalitet.
Projektets lokalisering och den befintliga miljöns känslighet Nuvarande mar-
kanvändning
Marken nyttjas främst för skogsbruk. Marken har låg bonitet och avkastningen blir därefter. I övrigt an- vänds området för friluftsliv.
Skyddade områ- Generellt strandskydd gäller för bäcken i södra delen
den av planområdet. Strandskydd upphävs inom kvar- tersmark och vägmark.
Typ av påverkan och det område som kan antas bli påverkat
Naturmiljö Planområdet innehåller betydande inslag av naturvär- den. Kvartersmark och vägmark har utformats med beaktade av dokumenterade naturvärden. Dokumente- rade naturvärden innehålls i allt väsentligt på naturmark. I anslutning till bäckmiljöer lämnas närmiljön opå- verkad.
Kulturmiljö och landskapsbild
Planen berör inte några kända fasta fornlämningar.
Kulturlämningen RAÄ-nummer Storsjö 224:1 ligger på naturmark och kommer inte att påverkas vid pla- nens genomförande. Kulturmiljön bedöms att påver- kas i ringa omfattning. Bebyggelsen ska följa byg- dens byggnadstradition. Planen bedöms inte medföra någon betydande påverkan på landskapsbilden.
Vatten Avlopp inom området ska omhändertas trekammar- brunnar och gemensamma infiltrationer. Anläggning- en påverkar inte grund- eller ytvattenförekomster.
Påverkan på bäckmiljön bedöms bli liten.
Påverkan på riks- intressen
Planområdet ligger inom riksintresse för naturvård (MB 3:6), riksintresse skyddade vattendrag (MB 4:6) och riksintresse med geografiska bestämmelser (MB 4:2). I närområdet finns också riksintrese för frilufts- liv och rennäring. Påverkan på riksintressena vid ge- nomförandet av planen blir av ringa omfattning.
Hälsa och säker- het
Det föreligger ingen förhöjd risk för olyckor, över- svämning, skred/ras, erosion etc.
Sammantagen påverkan
Exploateringen bedöms medföra en begränsad påver- kan på områdets natur-, kulturvärden samt landskaps- bildsvärden.
Ställningstagande
Beskrivningen av planens konsekvenser enligt ovan visar att den inte får någon betydande miljöpåverkan i området. Planen bedöms därför inte föranleda behov av miljöbedömning enligt 6 kap 11-18 § miljöbalken. Upprättande av en särskild miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i miljöbalken erfordras såle- des inte.
PLANENS GENOMFÖRANDE
ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan
Efter samrådsbeslut av miljö- och byggnadsnämnden kan planen skickas ut på samråd under vårvintern 2014. Därefter hålls planen tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Om inga allvarligare invändningar framförs kan planen därefter antas.
Genomförandetid
Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft.
Ansvarsfördelning
Exploatören svarar för genomförandet samt exploateringskostnader och anlägger vägar, vattenförsörjning och infiltrationer för gruppvis utbyggnad eller för hela området på en gång.
Huvudmannaskap för allmän plats
Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Särskilt skäl för enskilt huvudman- naskap på allmänna platser är att området är avsett för fritidsbebyggelse.
Exploateringsavtal
Ett exploateringsavtal skall upprättas mellan kommunen och exploatören.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsindelning, fastighetskonsekvenser
De nya fastigheterna avstyckas direkt från Ljungdalen 14:4. De nya vägarna, na- turmark, infiltrationer, och vattenledningsnät ska ingå i gemensamhetsanläggning med förvaltning genom ny samfällighetsförening.
Utfartsvägen från området är en gemensamhetsanläggning som förvaltas av Skär- vagsvallens samfällighetsförening. De nya fastigheterna ansluts till gemensam- hetsanläggningen genom överenskommelse mellan fastighetsägare och samfällig- hetsförening. På samma sätt ges de nya fastigheterna tillgång till hanteringen av brännbara hushållssopor.
Ledningsrätt kan upplåtas för elektrisk starkströmsledning med transformator- plats. Servitut för eventuella vatten- och avloppsserviser ordnas vid fastighets- bildning. Initiativ till nödvändiga lantmäteriförrättningar tas av exploatören, fas- tighetsägare eller av ledningsägare.
TEKNISKA FRÅGOR El, tele
Området ansluts till befintligt elnät samt eventuellt till teleledningsnät. Anslutning sker mot befintlig nätstation som ligger cirka 100 meter utanför området. Inom planområdet placeras en ny nätstation för eldistribution till fastigheterna.
Vatten, avlopp och dagvatten
Vattenförsörjning och avlopp inom planområdet hanteras genom gemensamhets- anläggningar. Detta sker med trekammarbrunnar, infiltrationer och borrad brunn.
Dagvatten inom kvarters- och tomtmark skall omhändertas lokalt och får ej tillfö- ras vägdiken. Vatten från vägmark fördelas från vägdiken in till mark- och myr- områden för att bibehålla befintlig vattentillförsel.
Brandvattenförsörjning
Brandvatten hämtas från Skärkan.
Värme
Bebyggelsen värms upp individuellt.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Planhandlingarna har upprättats på uppdrag av Maneda AB genom Sten-Olof Schärdin och Richard Söderlund, Arctan AB. Planen har upprättats i samråd med miljö- och byggnadsnämnden i Bergs kommun.
Planförfattare
Lantmätare Sten-Olof Schärdin och miljöingenjör Richard Söderlund, Arctan AB.
Medverkande kommunala tjänstemän på Bergs kommun Cilla Gauffin miljö- och byggchef
Lina Byström, planingenjör
Eli Larsdotter-Brynhildsvoll, stadsarkitekt
