1 (10)
PM GEOTEKNIK
PROJEKTERINGSUNDERLAG
DOKUMENTET SKA EJ ANVÄNDAS SOM DEL I BYGGHANDLING ELLER SOM DEL AV FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
ENKÖPINGS KOMMUN Åkersberg 4, Enköping
UPPDRAGSNUMMER 2181038
NORRKÖPING 2017-05-24
SWECO CIVIL AB
HANDLÄGGARE
MICHAEL DANIELSSON
1 Objekt 3
2 Ändamål 3
3 Underlag för PM 3
4 Styrande dokument 3
5 Utförda undersökningar 3
6 Geoteknisk kategori 3
7 Befintliga förhållanden och topografi 3
7.1 Topografi och ytbeskaffenhet 3
7.2 Befintliga anläggningar 4
8 Planerad bebyggelse 4
9 Geotekniska förhållanden 4
9.1 Jordlager 4
9.1.1 Marktyp 1 5
9.1.2 Marktyp 2 5
9.1.3 Marktyp 3 5
9.2 Geohydrologiska förhållanden 6
9.3 Materialtyp och tjälfarlighetsklass 6
9.4 Sättningar 6
9.4.1 Marktyp 1 6
9.4.2 Marktyp 2 6
9.4.3 Marktyp 3 6
10 Dimensioneringsförutsättningar 7
10.1 Valda värden 7
10.2 Dimensionerande värden 7
11 Rekommendationer 8
11.1 Grundläggning av byggnader 8
11.1.1 Marktyp 1 9
11.1.2 Marktyp 2 9
11.1.3 Marktyp 3 9
11.2 Markarbeten och schakter 9
11.3 Kontroll/Kompletteringar 10
1 Objekt
Sweco Civil AB har på uppdrag av Enköpings kommun att upprätta PM Geoteknik för tomtmark inom fastigheten Åkersberg 4, Enköping.
2 Ändamål
Syftet med utredningen är att klarlägga de rådande geotekniska förhållandena samt ge rekommendationer för grundläggning av byggnader med tillhörande markarbeten.
Föreliggande PM är ett projekteringsunderlag och ska ligga till grund för fortsatt projektering av grundläggning.
3 Underlag för PM Underlag utgörs av:
· Mailkonversation med Stefan Lindell, PQ Projektpartner
· Markteknisk undersökningsrapport geoteknik (MUR geo) med tillhörande ritningar och utvärderade Cpt-sonderingar för objektet, daterad 2016-08-09
· Detaljplan ”PK_DPL:2015_174”, från Enköpings kommun (www.enkoping.se) 4 Styrande dokument
· SS-EN 1997-1 med tillhörande nationell bilaga.
5 Utförda undersökningar
Inom detta uppdrag redovisas utförda undersökningar i separat handling, Markteknisk Undersökningsrapport Geoteknik (MUR Geo) med tillhörande bilagor och ritningar, daterade 2016-08-09.
Geoteknisk undersökning för nyexploatering av området utfördes i juli 2016 av Sweco Civil AB.
6 Geoteknisk kategori
Utredningen är utförd enligt geoteknisk kategori 2, GK 2 för konstruktion.
7 Befintliga förhållanden och topografi
7.1 Topografi och ytbeskaffenhet
Undersökningsområdet utgörs i grova drag av ca 80 000 m2åkermark. Nivåer för befintliga undersökningspunkter varierar mellan ca +21,0 och +25,4 (RH 2000). Då området utgörs av en större yta så hänvisas till Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR Geo) daterad 2016-08-09.
7.2 Befintliga anläggningar
Inom området finns ett flertal befintliga ledningar. Majoriteten av ledningarna är förlagda i befintlig väg, dock genomskärs området centralt av en större teleledning.
8 Planerad bebyggelse
Planerad bebyggelse utgörs av enfamiljsbostäder med upp till två våningsplan med tillhörande tillfartsvägar och grönområden. För illustration av området, se figur 1.
Figur 1: Preliminär tomtkarta över området. (www.enkoping.se)
9 Geotekniska förhållanden
Utförda sonderingar redovisas i Markteknisk Undersökningsrapport Geoteknik (MUR Geo) med tillhörande bilagor och ritningar, daterade 2016-08-09.
9.1 Jordlager
För beskrivning av geotekniska förhållanden har området delats in i tre områden baserad på markens förmåga att bära tillskottslaster som bostadsbyggnaderna och eventuell uppfyllning inom tomtmark utgör. För översikt av indelning av marktyper, se figur 2 samt bilagda ritningar G10-01-001 samt G10-01-002.
Figur 2: Översiktlig marktypsindelning
9.1.1 Marktyp 1
Området i nordväst på området utgörs av fast jord, 1 – 1,5 meter torrskorpa alternativt halvfast till fast lagrad friktionsjord innan stopp mot fastare jord eller berg. Tunnare lager med löst lagrad lera förekommer under torrskorpeleran. Sonderingsdjupen varierar mellan 0,5 – 3 meter.
9.1.2 Marktyp 2
I sydöst finns ett mindre område som utgörs av ca 1 meter torrskorpelera på 0,5 – 1 meter lös lera följt av 1 – 1.,5 m fastare jord, sannolikt silt eller friktionsjord innan stopp mot fastare jord eller berg. Sonderingsdjupen varierar mellan 1 – 3 meter.
9.1.3 Marktyp 3
Marktyp 3 sträcker sig över större delen av undersökningsområdet, från nordöstra delen längsmed Åkersbergsvägen, de centrala delarna och vidare mot söder och väster samt ett mindre område längst i nordväst. Jorden utgörs överst av ett tunnare lager
torrskorpelera följt av 1,5 – 12 meter djupa lager med varvig lera följt av 0,5 – 5 meter silt alternativt friktionsjord innan stopp mot fastare jord eller berg.
I norr finns lager med högförmultnad torv närmast markytan, följt av gyttjig och siltig lera på lager av sulfidhaltig varvig lera följt av djupa lager med varvig lera. Under följer 0,5 – 5 meter silt alternativt friktionsjord innan stopp mot fastare jord eller berg.
Enstaka slagsonderingar som har stoppat mot block eller berg har utförts i norra delen av området och ligger mellan 11 – 20 meter under markytan.
9.2 Geohydrologiska förhållanden
Två grundvattenrör installerade 2014 av Sweco i samband med undersökningen för Bovieran, Enköping och finns norr om Åkersbergsvägen. Filtrerna är satta i vattenförande jord under tätande lager av lera. Pejlade grundvattennivåer ligger mellan 0,5 – 1 meter under markytan. Dessa rör pejlades senast 2013 respektive 2014.
Fri vattenyta i provtagningshål har mätts till mellan 1 – 1,3 meter under markytan.
9.3 Materialtyp och tjälfarlighetsklass
I tabell 1 redovisas förekommande jordarter på terrassnivå och dess materialtyper och tjälfarlighetsklasser.
Jordart Materialtyp Tjälfarlighetsklass
Högförmultnad torv 6B 1
Gyttjig/siltig lera 5B 4
Lera/varvig lera 4B 3
Tabell 1: Sammanställning materialtyper och tjälfarlighetsklasser
9.4 Sättningar
Vid belastning av marken kan sättningar förväntas uppkomma då det förekommer lera i jordprofilen.
Sättningarnas storlek är beroende av lerans deformationsegenskaper, påförd last, lastens ytutbredning samt varaktighet över tid.
9.4.1 Marktyp 1
Obetydliga sättningar förväntas utvecklas i detta område då jorden utgörs av torrskorpelera och/eller friktionsjord samt att jorddjupet är grunt.
9.4.2 Marktyp 2
Förekomst av lös normalkonsoliderad lera medför att långtidssättningar kommer att bildas vid belastningsökning. last motsvarande 10 kPa förväntas ge sättning i storleksordningen 2 cm per meter lera.
9.4.3 Marktyp 3
Djupa lager lös normalkonsoliderad lera medför att stora sättningar förväntas vid belastningsökning.
10 Dimensioneringsförutsättningar
Dimensionering av grundläggning utförs enligt Eurokod BFS 2015:6 EKS 10 med
tillhörande tillämpningsdokument. Grundläggning med golv på mark dimensioneras enligt DA 3 (Design approach) med partialkoefficienter,γm på laster och jordens
materialegenskaper. Pålgrundläggning dimensioneras enligt DA 2 för pålarnas
geotekniska bärförmåga med partialkoefficienter på laster och pålarnas material, samt DA 3 för pålarnas konstruktiva bärförmåga med partialkoefficienter på laster och jordens materialegenskaper.
10.1 Valda värden
Valda värden för jordens materialparametrar baseras på härledda värden från
utvärderade Cpt-sonderingar, viktsonderingar samt korrigerade värden från fältvingförsök.
Valda värden för jordens tunghet baseras på tabellvärden ur Trafikverkets tekniska krav för geokonstruktioner, TK Geo 13, TDOK 2013:0667, jämförda med utvärdering av Cpt- sonderingar i dataprogrammet Conrad, utvecklat av SGI.
För sammanställning av valda värden, se tabell 2.
Jorddjup Jordart Jordens tunghet ovan GVY [kN/m3]
Jordens effektiva tunghet under GVY [kN/m3]
Skjuv- hållfasthet [kPa]
Friktions- vinkel
E-modul [MPa]
γ γ’ cu φ°
0 – 1 Let (Cldc) 17 7 40 - -
1 – 2,5 gyLe (gyCl) 16 6 3 - -
2,5 – 8 vLe (vCl) 16 6 10 - -
8 – 15 vLe (vCl) 16 6 12 +
(Z*0,8)(1)
- -
13 – 17 Si 16 6 - 31 2
3,5 – 13 Friktionsjord 18 8 - 33 – 37 10 – 32
Tabell 2: Sammanställning valda värden, främst för marktyp 3. Värden tillämpas där respektive jordart förekommer inom området.(1) Ökande skjuvhållfasthet med 0,8 kPa per meter. Jordart inom parentes avser jordartsbenämning på engelska.
10.2 Dimensionerande värden
Bestämning av jordens dimensionerande värden görs genom reducering av valda värden med faktor η som beror på vald grundläggningsmetod, omfattningen på den geotekniska undersökningen, avstånd mellan undersökningspunkter etc.
Partialkoefficient γm beror på i vilken DA man dimensionerar i (se kapitel 10) samt vilken jordegenskap som ska bestämmas, friktionsvinkel φ° eller skjuvhållfasthet cu.
Jorddjup Jordart Jordens tunghet ovan GVY [kN/m3]
Jordens effektiva tunghet under GVY [kN/m3]
Skjuvhållfasthet [kPa] Friktionsvinkel E- modul [MPa]
γ γ’ cu φ°
Pålning η = 0,85
Platt- grund- läggning η = 0,95
Pålning η = 0,85
Platt- grund- läggning η = 0,95 DA2
γm= 1,0
DA3 γm= 1,5
DA3 γm= 1,3
DA2 γm= 1,0
DA3 γm= 1,3
DA3 γm= 1,3
0 – 1 Let
(Cldc)
17 7 34 22 29 - - - -
1 – 2,5 gyLe (gyCl)
16 6 2 1 2 - - - -
2,5 – 8 vLe (vCl)
16 6 8 5 7 - - - -
8 – 15 vLe (vCl)
16 6 10 +
(Z*0,8)
(1)
6 + (Z*0,8)
(1)
8 + (Z*0,8)
(1)
- - - -
13 – 17 Si 16 6 - - - 26 20 23 2
3,5 – 13 Fr 18 8 - - - 28 –
31
22 – 24
25 - 28 10 – 32
Tabell 3: Dimensionerande värden för jorden, främst för marktyp 3. Värden tillämpas där respektive jordart förekommer inom området.
11 Rekommendationer
11.1 Grundläggning av byggnader
Undersökning av pålstoppnivåer har inte utförts. Kompletterande undersökning krävs för att avgöra detta, antingen genom att kompletterande slag- eller hejarsonderingar utförs alternativt provpålning.
11.1.1 Marktyp 1
Grundläggning utförs ytligt, till exempel med kantförstyvat golv på dränerande och kapillärbrytande lager på naturlig torrskorpelera eller friktionsjord efter att ytliga matjordslager schaktats bort.
11.1.2 Marktyp 2
Förekomst av lösa lerlager i jordprofilen, dock på relativt litet djup, medför att urgrävning av den lösa leran ned till fastare jord kan utföras, och därpå grundlägga byggnaderna med sulor och plintar upp till planerad grundläggningsnivå för golvet, som utförs fribärande. Alternativt kan kompensationsgrundläggning övervägas genom att man schaktar bort jord motsvarande tyngden för byggnaden samt för erforderlig mängd lättfyllning, och därpå grundlägga byggnaden med kantförstyvat golv på mark.
För att undvika stora schakter med transporter av jord, kan grundläggning utföras med stoppslagna pålar ned till fast botten eller berg. Golv utförs som fribärande och
anslutningar för vatten/avlopp/el etc. utförs med flexibla anslutningar vid husliv, samt att rör pendlas under golv.
11.1.3 Marktyp 3
Byggnader grundläggs med pålar stoppslagna till fast botten eller berg och golv utförs som fribärande. För att undvika sättningar för tomtmarken vid uppfyllning utförs
kompensation genom utskiftning av befintlig jord och ersätter med lättfyllning så att ingen tillskottslast påverkar den djupare sättningsbenägna leran. Utspetsning av lättfyllning görs för att få en mjukare övergång till marken som lämnas orörd.
Anslutningar för vatten/avlopp/el etc. utförs med flexibla anslutningar vid husliv. Rör pendlas under golv.
11.2 Markarbeten och schakter
Schaktning djupare än grundvattennivån (1 m under markytan) kan medföra
stabilitetsproblem i slänter då skickt av friktionsjord förekommer i leran . Överlast nära släntkrön ska undvikas för att minska risken för släntskred. Slänter skyddas mot kraftig nederbörd för att minska risken för skred orsakade av erosion.
Schaktarbeten ska utföras enligt dokument ”Schakta säkert – Säkerhet vid schaktning i jord” med beaktande av tänkbara risker och släntlutningar baserat på förekommande jordarter.
Schakt ska utföras så att uppluckring av färdig schaktbotten ej sker.
Vid vinterbyggnad får packning inte utföras med tjälade massor och färdig schaktbotten skyddas mot frysning.
För rörgravar skall schaktbotten och schaktväggar förses med materialavskiljande lager av geotextil, klass N3.
11.3 Kontroll/Kompletteringar
Kontroll av utförande och uppföljning ska ske så att byggnader och konstruktioner uppförs så som handlingarna beskriver samt att upprättande av kontrollplaner, besiktningar och kontroller utförs, se SS-EN 1997-1, avsnitt 4.
Vid packningsarbeten ska använd utrustning, material, lagertjocklek, antal överfarter, väderlek och datum dokumenteras.
