Kursplan. Mål 1(9) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

(1)

Denna kursplan har ersatts av en nyare version.

Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014

Kursplan

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning 4-6, 30 högskolepoäng

Core Education Subjects I, with a Specialisation in Grades 4-6, Basic Course, 30 Credits

Kurskod: PE1004 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Verksamhetsförlagd utbildning

Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30

Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1N

Inrättad: 2011-02-21 Senast ändrad: 2013-03-26

Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2013 Beslutad av: Prefekt

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och

- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen) Kursens mål

Kunskap och förståelse

Den studerande ska efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om

- olika teoretiska perspektiv på sociala relationer, barns utveckling, lärande och kommunikation, - barns/elevers relationsskapande - i och utanför skolan, samt dess betydelse för lärande och utveckling,

- grundlärares möjligheter att skapa förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och lärande, - skolans uppdrag att ta hänsyn till barns rättigheter och att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn/elever,

- aktuell utbildningspolitik, skolans historiska framväxt samt lärarens professionshistoria, - skolans styrning och styrdokument,

- lagstiftningen gällande sekretess, diskriminering och kränkande behandling, - innebörder av begreppet didaktik, och

- vetenskapligt skrivande.

(2)

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

- problematisera frågor om barns rättigheter utifrån elev-, lärar- och föräldraperspektiv, - problematisera möjliga konsekvenser av olika samspelsmönster i skolans vardag, - relatera skolans styrdokument till grundlärares arbete,

- förstå skolans uppdrag att hos barn/elever förankra skolans värdegrund,

- förstå hur olika synsätt på barns/elevers utveckling, lärande och kommunikation får betydelse för undervisningens innehåll och utformning,

- förstå betydelsen av grundlärares didaktiska val och dess konsekvenser för undervisningens innehåll och utformning,

- reflektera över grundlärares pedagogiska ledarskap och dess konsekvenser för elevers sociala relationer och lärande, och

- använda estetiska och interaktiva presentationsformer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att

- utifrån etiska aspekter värdera konsekvenser av grundlärares olika handlingsalternativ i mötet med barn/elever,

- överväga hur barns olika livsvillkor får konsekvenser för barns/elevers sociala relationer och grundlärares arbete,

- beakta vad barns rättigheter innebär för utbildning,

- förhålla sig till skolans värdegrundsuppdrag med fokus på jämställdhet, hållbar utveckling och inflytande,

- värdera betydelsen av ett professionellt förhållningssätt gentemot barn/elever och deras vårdnadshavare, och

- kommunicera och samverka med barn/elever och skolans personal.

Kursens huvudsakliga innehåll

Delkurs 1

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng (Social Participation and Educational Leadership, 7.5 credits)

Delkursen innehåller två teman:

- Sociala relationer

Inom temat behandlas teorier om barns relationsskapande processer. Frågor om makt och normalitet behandlas.

- Pedagogiskt ledarskap

Inom temat behandlas frågor om betydelsen av pedagogiskt ledarskap för barns/elevers lärande och sociala utveckling samt etiska aspekter av grundlärares yrkesutövande.

Inom delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande.

Delkurs 2

Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng (Didactics and Learning, 7.5 credits) Delkursen innehåller två teman:

- Didaktiska perspektiv och lärandeteori

Inom temat behandlas olika teorier om lärande som behaviorism, kognitivism, sociokulturell teori och pragmatism. Vidare behandlas begreppet didaktik och dess betydelse för lärares arbete.

- Kommunikation och lärande

Inom temat fördjupas sociokulturell teori och pragmatism med fokus på kommunikativa samspel i skolan som förutsättning för lärande.

Delkurs 3

Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag, 7,5 högskolepoäng (The Swedish Educational System and its Democratic Ideals, 7.5 credits)

Delkursen innehåller två teman:

- Skolans organisation och historia

Inom temat behandlas aktuell utbildningspolitik, skolans historiska framväxt och lärares

professionshistoria. Vidare behandlas skolans styrning samt styrdokument och lagstiftning som är relevant för skolan. Inom temat behandlas frågor om barns rättigheter och skolans uppdrag att

(3)

morverka diskriminering och kränkande behandling.

- Skolans värdegrundsuppdrag

Inom temat behandlas skolans värdegrund med fokus på jämställdhet, hållbar utveckling och inflytande.

Inom delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande.

Delkurs 4

Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 högskolepoäng (Placement Studies 1, 7.5 credits) Delkusen innehåller två teman:

- Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap

Inom temat behandlas grundlärares arbete med att leda pedagogisk verksamhet med särskilt avseende på kommunikation och sociala relationer.

- Didaktik och lärande

Inom temat behandlas grundlärares arbete med att leda pedagogisk verksamhet med särskilt avseende på elevers lärande och didaktiska val.

Studieformer

Delkurs 1-3

Undervisningen bygger på ett studentcentrerat lärande som innehåller föreläsningar (på campus och webb), seminarier och studiegruppsarbeten. Seminarier är obligatoriska. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om

studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle.

Delkurs 4

Undervisningen består av verksamhetsförlagd utbildning och seminarier. Undervisningen är obligatorisk. Vid eventuell frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen skall den

studerande i samråd med VFU-lärare/arbetslag komplettera den inom kursens ram. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap I, 7,5 högskolepoäng.(Provkod: 0101)

En individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 1)

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap II(Provkod: 0102)

Deltagande i seminarier. (Delkurs 1)

Didaktik och lärande I, 1 högskolepoäng.(Provkod: 0201)

En individuell muntlig presentation. (Delkurs 2)

Didaktik och lärande II, 6,5 högskolepoäng.(Provkod: 0202)

En skriftlig salstentamen. (Delkurs 2) Didaktik och lärande III(Provkod: 0203)

Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag I, 7,5 högskolepoäng.(Provkod: 0301)

En individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 3)

Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag II(Provkod: 0302)

Verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng.(Provkod: 0401)

Fullgjord VFU. (Delkurs 4)

Verksamhetsförlagd utbildning 1, II, 3 högskolepoäng.(Provkod: 0420)

En gestaltande presentation. (Delkurs 4)

(4)

Verksamhetsförlagd utbildning 1, III(Provkod: 0403)

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd,

godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap I

Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap II

När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).

Didaktik och lärande I

Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Didaktik och lärande II

Didaktik och lärande III

Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag I

Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).

Verksamhetsförlagd utbildning 1, I

Verksamhetsförlagd utbildning 1, II

Verksamhetsförlagd utbildning 1, III

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Matematik B, Samhällskunskap A, Naturkunskap A (områdesbehörighet 6b).

eller

Grundläggande behörighet samt Matematik 2a / 2b / 2c, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet A6b).

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

(5)

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Kursen är den första kursen i Grundlärarprogrammet, inriktning 4-6, 240 högskolepoäng. Kursen är den första av tre kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Betyg på hel kurs

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd om minst 15 högskolepoäng.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid den skola där den studerande har sin VFU-placering.

För verksamhetsförlagd utbildning inom Grundlärarprogrammet, inriktning 4-6, 240 högskolepoäng har den studerande rätt till endast en förnyad prövning (Dnr CF 52-153/2006, Dnr CF

52-154/2006). Vid ej godkänd VFU skall handläggningen av studentens rätt till förnyad VFU handläggas i enlighet med Samverkansdokumentet bilaga 4. Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning. Riktlinjer för stödåtgärder. https://vfu.oru.se/lp/

Örebro universitet har tecknat avtal om samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med skolhuvudmän i regionen (Dnr CF 59-214/2010 ). Avtalen innebär att VFU skall göras inom

skolhuvudmännens ansvarsområde. Den studerande anmäler önskemål om VFU-placering genom Lärarutbildningsverktyget (LUV), som nås via https://vfu.oru.se/. För att kunna anmäla önskemål om VFU-placering måste den studerande använda den e-postadress som tilldelats av universitetet.

Örebro universitet beslutar om slutlig VFU-placering utifrån anmälda önskemål. Beslutet kan avvika från önskemålen.

Den studerande, som är antagen på Grundlärarprogrammet, inriktning 4-6 ska anmäla önskemål inom skolår 4-6.

Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares arbetstidsavtal.

Tid för examination

Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Komplettering för godkänt betyg

Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Utbildningsort

Kursen är förlagd till Campus Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt ovanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Hagström, Eva (senaste upplagan) Referenshantering i Pedagogik

Örebro: Örebro universitet, http://www.diva-portal.org, 35 sidor Lärarförbundet (2005)

Lärares yrkesetik - Principerna

http://www.lararforbundet.se/, 2 sidor

Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2008) Att skriva en bra uppsats

Malmö: Liber, (kap. 1, 7 och 10), 112 sidor SFS 2001:453 (2001)

Socialtjänstlag (SoL), 22 sidor SFS 2008:567 (2008)

(6)

Diskrimineringslag 65 sidor

SFS 2009:400 (2009) Offentlighet och sekretesslag 100 sidor

SFS 2010:800 (2010) Skollag

153 sidor

Skolverket (2011)

Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, (kap. 1 och 2), 12 sidor

Utrikesdepartementet (2006)

UD Info. Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter Stockholm: Utrikesdepartementet, 80 sidor

Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Applebaum, Barbara (2003)

Social Justice, Democratic Education and the Silencing of Words that Wound Journal of Moral Education, Vol 32, No.2, 2003 (s. 151-162), 12 sidor Aspelin, Jonas (2010)

Sociala relationer och pedagogiskt ansvar

Malmö: Gleerups utbildnings AB, 168 sidor (s. 7-83), 77 sidor Erikson, Lars (2008)

Lärares kontakter och samverkan med föräldrar

Rapporter i pedagogik, 14. Örebro universitet, (s. 77-110), 34 sidor Frelin, Anneli (2012)

Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola Stockholm: Liber, 136 sidor

Gruber, Sabine (2007)

Skolan gör skillnad, etnicitet och institutionell praktik

Linköping: Linköpings studies in Art and science, 387, (valbar avhandling gentemot Ihrskog, Maud, 2006) 223 sidor

Ihrskog, Maud (2006)

Kompisar och kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen

Växjö: Växjö University Press, Växjö: Acta Wexionensia, Nr 90/2006 Pedagogik, (valbar avhandling gentemot Gruber, Sabine, 2007) 191 sidor

Irisdotter Aldenmyr, Sara; Paulin, Ann & Grönlien Zetterqvist, Kirsten (2009) Etik i professionellt lärarskap

Malmö: Gleerups, 163 sidor

Lalander, Philip & Johansson, Tomas (2012) Ungdomsgrupper i teori och praktik

Lund: Studentlitteratur, 300 sidor (kap 1-4, 7-8) 136 sidor Martinsson, Lena & Reimers, Eva, red. (2009)

Skola i normer

Malmö: Glerups, (kap. 1, 3-6), 139 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Biesta, Gert (2007)

Den kommunikativa vändningen i Deweys Demokrati och utbildning. I Englund, Tomas, red (2007) Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet

Göteborg: Daidalos, (s. 33-50), 18 sidor Dewey, John (1916/1999)

Demokrati och utbildning

Göteborg: Daidalos, (kap. 1, 2, 4, 7), 54 sidor

(7)

Dysthe, Olga (1996)

Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära Lund: Studentlitteratur, 264 sidor

Englund, Tomas (2007)

Skola för deliberativ kommunikation. I Englund, Tomas, red: Utbildning som kommunikation.

Deliberativa samtal som möjlighet

Göteborg: Daidalos, 421 sidor (s. 153-168), 16 sidor Hultin, Eva (2007)

Deliberativa samtal i skolan - utopi eller reell möjlighet? I Englund, Tomas, red: Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet

Göteborg: Daidalos, 421 sidor (s. 317-335), 19 sidor Hultin, Eva (2007)

Dialogiska klassrum eller deliberativa samtal - spelar det någon roll? I Englund, Tomas, red:

Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet Göteborg: Daidalos, 421 sidor (s. 381-398), 18 sidor

Liberg, Caroline (2012)

Den didaktiska reliefen - att vara lärare. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red:

Lärande skola bildning. Grundbok för lärare

Stockholm: Natur & Kultur, 579 sidor (s. 215-231), 17 sidor Molloy, Gunilla (2003)

Det nödvändiga samtalet

Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 12 (2), (s. 77-91), 15 sidor Selander, Staffan (2012)

Didaktik - undervisning och lärande. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red:

Lärande skola bildning. Grundbok för lärare

Stockholm: Natur & Kultur, 579 sidor (s. 197-214), 18 sidor Skolverket (2010)

Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år

Stockholm: Skolverket, http://www.skolverket.se, 239 sidor (s.121-146), 25 sidor Säljö, Roger (2012)

Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare

Stockholm: Natur & Kultur, 579 sidor (s. 137-195), 59 sidor Säljö, Roger (2011)

Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati.

Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 20(3) (s. 67-82), 16 sidor

Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006)

Barns syn på vuxna - att komma nära barns perspektiv Lund: Studentlitteratur, 132 sidor

Bunar, Nihad (2012)

Utbildning och mångkulturalitet - i det globala samhället. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare

Stockholm: Natur & Kultur, 579 sidor (s. 417-431), 15 sidor Dahlin, Bo (2007)

Fristående skolor och segregation - "Give a dog a bad name and hang him"

Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 16(1), (s. 31-51), 21 sidor Englund, Tomas (1998)

Från gemensamt intresse till egennytta. I Lars Svedberg & Monica Zaar (red) Boken om pedagogerna

Stockholm: Liber, (285-317), 33 sidor * Forsberg, Eva (2012)

(8)

Styrning av den obligatoriska skolan - mellan stabilitet och förändring. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare

Stockholm: Natur & Kultur, (s. 437- 460), 24 sidor

Hägglund, Solveig; Quennerstedt, Ann & Thelander, Nina (2012) Barns och ungas rättigheter i utbildning

Malmö: Gleerups, 154 sidor Lundgren, Ulf P (2012)

Den moderna skolan blir till - ett framtidsprojekt. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare

Stockholm: Natur & Kultur, 579 sidor (s. 53-74), 22 sidor Lundgren, Ulf P (2012)

Det livslånga lärandet - att utbilda för ett kunskapssamhälle. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger &

Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Stockholm: Natur & Kultur, 579 sidor (s. 99-131), 33 sidor Lundgren, Ulf P (2012)

En gemensam skola - utbildning en nödvändighet för alla. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare

Stockholm: Natur & Kultur, 579 sidor (s. 75-97), 23 sidor Lundgren, Ulf P & Säljö, Roger (2012)

Skolans tidiga historia och utveckling - från skrivarskola till folkskola. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare

Stockholm: Natur & Kultur, 579 sidor (s. 21-51), 31 sidor Lundy, Laura (2007)

British Educational Research Journal

Vol. 33, No 6, ("Voice" Is Not Enough: Conceptualizing Article 12 of the United Nations Convention on the Rights of the Child) (s. 927-942), 15 sidor

Myndigheten för skolutveckling (2003)

Hur är det ställt? Tack, ojämt! Erfarenheter av jämställdhetsarbete i grundskolor och gymnasieskolor

Stockholm: Skolverket, (s. 2-18) 17 sidor Rapp, Stephan (2012)

Skolans lagar och förordningar - det legala ramverket. I Lundgren Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red. Lärande skola bildning. Grundbok för lärare

Stockholm: Natur & Kultur, 579 sidor (s. 475-491), 17 sidor Rimsten, Olle (2010)

Diskriminering och kränkande behandling: i skola och förskola Stockholm: Norstedts juridik, (s. 45-158), 114 sidor

SFS 1949:105 (1949) Tryckfrihetsförordningen kap. 2

Smith, Anne B (2007)

Children and Young People's Participation Rights in Education International Journal of Children's Rights 15, (s. 147-164), 18 sidor Tholander, Michael (2005)

Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv

Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 14(3), (s. 7-30), 24 sidor Waldow, Florian (2012)

Utbildningspolitik och ekonomi - att investera i framtiden. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare

Stockholm: Natur & Kultur, 579 sidor (s. 437-449), 13 sidor

Åkerström, Jeanette; Bdaoui, Mikaela; Boson, Frida; Brandt Korall, Elin; Jansson, Hanna; Kleber, Elin; Matthiesen, Frida; Pettersson, Frida; Talayhan, Helin & Brunnberg, Elinor (2010)

Ungdomars röster om delaktighet i skolan Mälardalens högskola, ICU CHILD, 30 sidor

(9)

Öhman, Johan (2010)

Att utbilda för hållbar utveckling - ett pluralistiskt perspektiv

Nyköpings kommun/Den Globala Skolan, Rapport från konferensen Nycklar till framtiden - lärande för hållbar utveckling, Nyköping 18-19 november 2010, (s. 9-19), 11 sidor

Öhrn, Elisabet (2000)

Elevers inflytande i skolan. Om kön, klass och förändring. I Ulla Tebelius & Silwa Claesson, red Skolan i centrum

Lund: Studentlitteratur, (s. 98-111), 14 sidor*

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Delkurs 2: Den studerande väljer ytterliggare ett kapitel i antologin: Englund, Tomas (2007):

Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet. Göteborg: Daidalos.

Delkurs 4: Den obligatoriska litteraturen samt litteraturen från delkurs 1 och delkurs 2 ligger till grund för studierna under den verksamhetsförlagda utbildningen samt de skriftliga och muntliga uppgifter som ska genomföras under delkurs 4.

Litteratur markerad med * distribueras via Blackboard.