• No results found

Säkerhetsnytt för skolorna. Februari 2012

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Säkerhetsnytt för skolorna. Februari 2012"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Säkerhetsnytt för skolorna

Februari 2012

(2)

Sisällysluettelo

Lärare, kom med på seminarium om trafikfostran! . . . 3

Livslångt lärande . . . 5

Rattfylleriet engagerar . . . 6

Trafiksäkerheten för barn har förbättrats . . . 8

Förstaklassister bör färdas i bilstol . . . 11

Diskussionen fortsätter på Facebook . . . 12

(3)

Lärare, kom med på seminarium om trafikfostran!

Projektet Lärare för trafik – Trafik för lära- re ordnar i april ett seminarium om trafik- fostran i Tammerfors. Seminariet som riktar sig till lärare, följer i stort sett samma upp- lägg som de fortbildningstillfällen som ordna- des under 2011. Klara fakta, deltagande och

”prova själv tillfälle” utlovas.

”Raisa Cacciatore och Esko Keskinen är experter på sina områden och har säkert mas- sor att dela med sig av till lärarna. Bägge två pratar om hur man ska motivera barn och un- ga att göra ansvarsfulla val i trafiken och hur lärarna kan gå tillväga”, berättar planerare Laura Loikkanen som är med och planerar seminariet.

Efter föreläsningsdelen på förmiddagen fort- sätter seminariet med workshops. Var och en kan delta i två workshops och det finns sex olika alternativ att välja mellan. De lärare som har deltagit i fortbildningstillfällena har gett respons gällande vilka ämnen de skulle vilja veta mera om och detta har man tagit i beaktande när man har planerat workshopar- na. Till exempel tips för planering av en te- madag med trafik önskades och en av works- hoparna utgår från detta, tipsar Loikkanen.

Länk till beskrivning av alla workshops samt beskrivning av föreläsningarna av Rai- sa Cacciatore och Esko Keskinen (på finska) www.liikenneturva.fi/taydennyskoulutus1 . Anmälning till seminariet med elekt- ronisk blankett www.liikenneturva.fi/tay-

dennyskoulutus 2Anmälningstiden slutar 6.3.2012. Deltagandet är begränsat och de 120 först anmälda ryms med. Seminariet med traktering är gratis. Deltagarna svarar själva för sina resekostnader.

Tilläggsinformation:

Trafikskyddet

planerare Laura Loikkanen laura.loikkanen@liikenneturva.fi3

Kuva 1: NÄTVERK Lärare för trafik - Trafik för lärare. (klicka på bilden!)

1http://www.liikenneturva.fi/taydennyskoulutus

2http://www.liikenneturva.fi/taydennyskoulutus

3laura.loikkanen@liikenneturva.fi

(4)

Kuva 2: NÄTVERK Lärare för trafik - Trafik för lärare. (klicka på bilden för förs- toring)

Kuva 3: Raisa Cacciatore (klicka på bilden för förstoring)

Kuva 4: Esko Keskinen (klicka på bilden för förstoring)

(5)

Livslångt lärande

I början av januari filmade Trafikskyddet lära- re Irmeli Kunnas reflexundervisning i Luolaja skola. Kunnas är en av de femhundra lära- re som har deltagit i fortbildningen gällande trafikfostran. Hon lät sig inte störas av två kameramän när hon med säker hand under- visade förstaklassister.

Lärarna har berömt fortbildningen och även Kunnas ansåg att hon fått ut mycket av ut- bildningen.

”Den är bra planerad och föreläsarna är bra och ämnet klart och lättfattligt, jag förvåna- des över att ämnet kan vara så intressant”, konstaterade Kunnas.

Fortbildningen gav även mer erfarna lära-

re nya idéer för trafikfostran. I synnerhet de konkreta verksamhetsmodellerna fungerar.

”Att göra är alltid bättre än att läsa”, påpe- kar Kunnas.

Att göra är alltid bättre än

att läsa

(6)

Rattfylleriet engagerar

Den sorgliga trafikolyckan i början av året har åter gett upphov till offentlig diskussion om hur man ska kunna bekämpa rattfylleriet.

Rattfylleri är ett allvarligt och komplext tra- fikproblem. Under fjolåret omkom 63 perso- ner i vägtrafiken på grund av rattfylleri.

Rattfylleri är ett allvarligt och komplext trafikprob- lem

Enligt resultatet från enkäten om attityder fördömer man rattfylleriet kraftigt. Trots det- ta behövs upplysning. Att samhället fördömer rattfylleriet är ett första steg mot en nyk- ter trafik. Trafikskyddet fortsätter sitt före-

byggande arbete mot rattfylleri som medlem av arbetsgruppen för trafiknykterhet. Den se- naste kampanjen påpekar att dum får man vara, men inte rattfyllerist. I samarbetskam- panjen deltar SOSTE Suomen sosiaali ja ter- veys ry, Social- och hälsovårdsministeriet, Rörliga polisen och Trafik- och kommunika- tionsministeriet.

(7)
(8)

Trafiksäkerheten för barn har förbättrats

Trafiksäkerheten för barn och ungdomar i oli- ka åldrar har allmänt förbättrats under de senaste tio åren. Ändå har antalet skadade ungdomar i mopedolyckor ökat. I synnerhet är olyckor med 15-åriga mopedister vanliga.

På trafiksäkerheten för olika åldersgrupper har sättet man rör sig på en betydande in- verkan.

”Satsningen på trafiksäkerhet för barn och ungdomar bär långt. Att röra sig tryggt ska gälla hela livet ut. Arbetet som görs med barn och ungdomar ska främja ett tryggt sätt att röra sig i trafiken livet igenom.” Detta konstaterar Trafikskyddets verkställande di- rektör Anna-Liisa Tarvainen. Instruktioner och råd behövs i synnerhet i puberteten, när man ofta byter fortskaffningsmedel.

Olyckor med barn i lågstadieåldern inträffar när de färdas i bil, cyklar eller promenerar.

Nio av tio olyckor med denna åldersgrupp int- räffar vid korsande av väg, vanligtvis på annat ställe än skyddsväg.

Cykling innebär frihet att röra sig, men också risker. För 10 – 14-åriga cyklister är risken att skadas dubbelt så stor jämfört med hela be- folkningen. Två av tre barn skadas i korsnin- gar.

Mopedåkning innebär störst olycksrisk. Spe- ciellt 15 – 17-åringars olyckor och skador ökar och det är främst mopedkörning som är or- saken.

”Varje färdmedel innebär frihet, men också ansvar. När man rör sig på större områden, med högre hastigheter behöver man också öka det egna ansvaret för att röra sig tryggt”, konstaterar Tarvainen.

HON: Trafikskyddets verkställande di- rektör Anna-Liisa Tarvainen

I juni 2011 tillträdde Trafikskyddets verkstäl- lande direktör Anna-Liisa Tarvainen som se- dan länge har försvarat trafiksäkerheten.

Tarvainen flyttade till Trafikskyddet från trafik- och kommunikationsministeriet. Som verkställande direktör för Trafikskyddet tror Tarvainen på livslång trafikfostran där man inverkar genom människornas närstående.

Lärarna är en av de viktigaste påverkningsg- rupperna eftersom fröet till att röra sig tryggt i trafiken ska sås hemma och i skolan.

”Att få en heltäckande undervisning i hur man rör sig tryggt i trafiken räcker hela li- vet. De närmaste har en allt större roll i det förebyggande arbetet d.v.s. trafikfostran.”

Enligt Tarvainen bör vi aktivera människor- nas närmaste krets som vänner och familj samt hitta de rätta vägarna för att påverka.

Enligt Tarvainen skapar man en stadig grund för att röra sig tryggt genom upplysning. Tra- fikskyddets uppgift är att erbjuda trafikfost- ran för alla åldrar. I synnerhet när det gäller ungdomar är grundarbetet viktigt. Tarvainen tror inte att man får ungdomarna övertygade med endast förbud och begränsningar utan hon betonar också vikten av förtroende. Rätt grund fås genom hemmet, skolan och närmil- jön i samarbete och det är bl.a. Trafikskyd- dets uppgift att stöda dessa grupper. Grun- den för Trafikskyddets del läggs redan nu på rådgivningar, i daghem och i skolor.

”När ungdomarna har fått rätt grund kan man lita på att de gör rätt i trafiken. Å andra sidan bör man också snabbt ingripa gällande

(9)

fel och förseelser.”

Kuva 5: Verkställande direktör Anna-Liisa Tarvainen.

(10)
(11)

Förstaklassister bör färdas i bilstol

Fram med mätstickan, för enligt lagen ska barn under 135 cm när de färdas i bil an- vända en till deras vikt anpassad säkerhetsa- nordning. Därför borde många små skolelever fortsättningsvis färdas i bil fastspända i bils- tolar och inte enbart med bilbältet.

Användandet av säkerhetsanordningar har konstaterats förbättra trafiksäkerheten för barn märkbart. Ändå är det många som slutar använda bilstolar alldeles för tidigt. ”Enbart bilens bälte räcker inte. Om inte barnet är tillräckligt långt hamnar bilbältet ofta på fel ställe och skyddar inte vid en kollision. Pla- nerare Laura Loikkanen påminner även om att bilstolen har den fördelen att det placerar bilbältet rätt och även ger sidoskydd vid en kollision.”

Man kan färdas i bilbältesstol tills den är ur-

vuxen. Större barn kan använda bälteskudde när de åker bil. Ofta följer det en bältessty- rare med bälteskudden med vars hjälp man kan justera bilbältets höjd så att det passar barnet. Höftbältet hamnar rätt när man an- vänder en bälteskudde.

Trafikskyddet har samlat behövlig informati- on om bilbältesanvändning på sina webbsi- dor. Det finns även en film och en animation som beskriver hur barn åker säkrast.

(12)

Diskussionen fortsätter på Facebook

Trafikskyddet kommunicerar också på Face- book. Trafikskyddets fans diskuterar aktuella ämnen och följer nyheter från när och fjärran.

Vi vill höra era åsikter om allt från alkolås till nya cykelbestämmelser. Lärarnas åsikter är mer än välkomna då vi ofta försöker finna lösningar via fostran och utbildning. Ansvaret flyttas ofta lätt över till skolan och lärarna.

”Facebook-gruppen är en ganska säkerhets- medveten grupp, men många ser på trafiksä-

kerheten från enbart sin trafikantgrupps syn- vinkel. Ibland skulle man önska en större sam- verkan och förståelse”, konstaterar informa- tör Pasi Anteroinen.

Delta och starta diskussion. Du hittar oss på www.facebook.com/liikenneturva4. Du kan delta i diskussionen genom att logga in på Facebook. Du kan också följa diskussionen utan att logga in.

4http://www.facebook.com/liikenneturva

References

Related documents

Viktigt bidrag var även att arbetet hade positiva effekter på en själv och sitt privatliv och att stor tillit fanns till sen egen och metodens förmåga att skapa förändring,

Barnen menade i detta fall att det inte varit svårt att skriva texten för hand utan att det snarare varit svårt att bearbeta innehållet till en text.. Det som barnen var mest

Socialkonstruktivismen ifrågasätter bilden av att handlingar och de meningar dessa ges är att se som av naturen givna, och beskriver istället hur vi i sociala interaktioner

Barn med funktionshinder kan inte delta i skolaktiviteter på samma villkor som andra barn på grund av hinder i miljön som begränsar aktivitet. En önskvärd effekt av arbetsterapeutiska

Ett par studier såg att stödjande förutsättningar inom arbetssituationen för job crafting kunde vara att medarbetaren själv hade möjlighet att ta beslut och styra sitt arbete,

Slutsatserna som dras utifrån de sex intervjuer som är gjorda i denna studie är att MI är en fungerande metod för att motivera ungdomar, dock var respondenterna oense om hur

Läs mer Mot bakgrund av överenskommelsen bjuder FoU i Väst därför in samtliga MASar och kommunala hälso- och sjukvårdschefer i GR-kommunerna till ett möte i början på

Den andra huvudkategorin; Meningsfulla aktiviteter, med tillhörande underkategorier; Rörelseglädje och att skapa förutsättningar för ökat självförtroende, svarar