0
Behovs-och resursutredning för miljö-och
hälsoskyddsverksamheten
2018-2020
1
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ... 2
2 Inledning ... 3
3 Lokal tillsyns- och kontrollmyndighet ... 4
3.1 Tillsyns- och kontrolluppdraget ... 4
3.2 Lagstiftningsområden för tillsyn och kontroll ... 4
3.2.1 Livsmedelslagstiftningen mm. ... 4
3.2.2 Miljöbalken mm. ... 4
3.2.3 Andra lagstiftningar ... 5
4 Omvärldsförändringar inom tillsyn och kontroll ... 5
5 Målstyrning för miljö- och hälsoskyddsverksamheten ... 7
5.1 Sollentuna kommuns politiska mål ... 7
5.2 Agenda 2030 – FN:s mål för hållbar utveckling ... 8
5.3 Nationella folkhälsomål ... 8
5.4 Generationsmål och miljömålkvalitetsmål ... 9
5.4.1 Åtgärds-och handlingsplaner i Sollentuna ... 10
5.5 Mål för den offentliga livsmedelskontrollen ... 14
5.5.1 En nationell livsmedelsstrategi ... 14
5.5.2 Övergripande mål för offentlig kontroll... 15
5.5.3 Operativa förutsättningar samt effektmål ... 15
5.5.4 Operativa mål för kontrollmyndigheterna ... 16
5.5.5 Sollentunas lokala mål som kontrollmyndigheten ... 17
6 Enhetlig tillsyn och kontroll via samverkan 2018-2020 .... 18
7 Registerhållna tillsynsobjekt ... 20 8 Service och utveckling – en del av myndighetsutövning 20
2
9 Resurser för miljö- och hälsoskyddsverksamheten ... 22
9.1 Organisation ... 22
9.2 Personalresurser ... 22
9.3 Finansiering ... 23
9.4 Kompetenskrav och utbildning ... 23
10 Resultatet av behovsutredningen ... 23
Bilaga Behovsutredning 2018-2020 (tabeller)
1 Sammanfattning
Miljö-och byggnadsnämndens uppdrag är att verka för ett gott hälsoskydd och en bra miljö för Sollentunas invånare. Maten ska vara säker och livsmedelshanteringen redlig. Tillsynen ska vara riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell och vi ska ha högt förtroende hos allmänhet och företag. Miljö- och byggnadsnämnden är den myndighet i kommunen som utövar lokal tillsyn enligt miljöbalken och kontroll enligt livsmedelslagstiftningen samt ett flertal andra lagar inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Ansvarsområdet regleras i miljö-och
byggnadsnämndens reglemente. Att utreda behoven och planera tillsyn och kontroll är en naturlig och integrerad del i verksamhetsplaneringen.
Miljö- och hälsoskyddsverksamheten får styrsignaler och prioriteringsområden från olika håll.
Förutom av lagstiftningen är målstyrningen den huvudsakliga styrsignalen. Andra styrsignaler är att tillsyns- och kontrollverksamheten ska vara effektiv och riskbaserad enligt kriterier som motsvaras av avgiftens storlek i nämndens taxor. Tillsynen och kontrollen ska också så långt som möjligt vara nationellt enhetlig och ge god myndighetsservice.
Under den senaste femårsperioden har befolkningen i Sollentuna kommun ökat med ca 2,0 procent per år. Sollentuna kommun hade 71 848 invånare vid årsskiftet 2017/2018, vilket är en ökning med 825 personer under år 2017. Tillväxttakten har avstannat något mot men förväntas fortsätta att öka under den kommande treårsperioden. År 2030 beräknas antalet invånare i kommunen ha ökat till omkring 90 000 invånare. Med tillväxttaken följer nya tillsyns- och kontrollobjekt.
Tillväxten består huvudsakligen i nya bostadsområden och stadsutveckling med även vissa industriområden. Med tillväxttaken följer nya tillsyns- och kontrollobjekt. Dessutom har nämnden under de senaste åren även fått ansvar för nya prövnings- och tillsynsområden t.ex.
strandskyddsdispenser, kontroll av sprängämnesprekursorer och andra ökade krav i lagstiftningarna.
I denna behovsutredning redovisas en genomgång av verksamhetens behov under treårsperioden 2018-2020 fördelat på tid för tillsyn och kontroll samt tid för bl.a.
utvecklingsinsatser. Tiden för tillsyn och kontroll är fördelade i planerad tillsyn och kontroll samt händelsestyrda arbetsuppgifter. De händelsestyrda uppgifterna är sådana som är styrda av förvaltningslagen dvs. de kan inte bortpriorieras, t.ex. klagomålsärenden och inkommande
3
ärenden. Den planerade tillsynen och kontrollen samt verksamhetsutveckling styrs av nationella och lokala mål.
Behovsutredningen för 2018-2020 visar att Miljö-och hälsoskyddsverksamheten från och med 2018 har ett underskott på en årsarbetskraft för att hinna med tillsynsuppdraget. Verksamheten har inför 2018 tillförts utökade resurser till personalförstärkning med två tjänster. Därutöver har taxorna för nämndens verksamhet sett över för att närma sig högre självfinansieringsgrad och utöka antalet tjänster. Med dessa åtgärder beräknas verksamheten i stort sett kunna genomföra tillsyns-och kontrollbehoven under kommande treårs period.
2 Inledning
Miljö-och byggnadsnämnden verkar för ett gott hälsoskydd och en bra miljö för Sollentunas invånare. Maten ska vara säker och livsmedelshanteringen redlig. Tillsynen ska vara
riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell och vi ska ha högt förtroende hos allmänhet och företag.
En viktig förutsättning för att nå målsättningen om en hållbar utveckling är att demokratiskt fattade beslut genomförs. Tillsyns- och uppföljningsverksamhet är en del i att säkerställa att bestämmelserna följs samt att bidra till att nationella mål och av kommunfullmäktiges prioriterade mål för Sollentuna kommun genomförs.
Miljö-och byggnadsnämnden är lokal tillsyns-och kontrollmyndighet i Sollentuna kommun.
Enligt miljötillsynsförordningen och Livsmedelsverkets föreskrifter ska tillsyns- och
kontrollmyndigheten upprätta och fastställa en tillsyns- och kontrollplan för sitt ansvarsområde.
Den ska bygga på en behovs- och resursutredning som omfattar tillsyns- och kontrollbehovet inom myndighetens ansvarsområde för en treårsperiod. Även lagen om foder och animaliska biprodukter har bestämmelser om att myndigheten ska upprätta en årlig kontrollplan. Övrig lagstiftning som miljö- och byggnadsnämnden har tillsyn över har inte uttryckliga
bestämmelser om att upprätta en behovsutredning och tillsynsplan. Eftersom regelbunden tillsyn ska ske även inom dessa områden omfattar behovs- och resursutredningen hela miljö-och hälsoskyddsverksamheten.
Syftet med behovs- och resursutredningen är att redovisa det samlade behovet för miljö- och hälsoskyddsverksamheten under en treårsperiod. I en tillsyns- och kontrollplan beskrivs sedan avvägningar, prioriteringar och fördelningen av resurser inom och mellan olika ansvarsområden och hur resurserna har anpassats efter det tillsynsbehov som finns.
Resurs- och behovsutredningen ska enligt föreskrifterna ses över vid behov, dock minst en gång per år. Miljö- och byggnadsnämnden har regelbundet genomfört och uppdaterat sin behovs- och resursutredning. Utredningen omfattar hela verksamheten. Med utgångspunkt från behovs-och resursutredningen tas en tillsynsplan fram för miljöbalkstillsyn mm. och en kontrollplan för livsmedelskontrollen som miljö- och byggnadsnämnden ska besluta om.
4
3 Lokal tillsyns- och kontrollmyndighet 3.1 Tillsyns- och kontrolluppdraget
Miljö- och byggnadsnämnden är den myndighet i kommunen som utövar lokal tillsyn enligt miljöbalken och kontroll enligt livsmedelslagstiftningen samt ett flertal andra lagar inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Ansvarsområdet regleras i miljö-och byggnadsnämndens reglemente.
Ansvarsområdet är brett. Tillsynsplaneringen är därför en naturlig och integrerad del för att kunna genomföra miljö- och hälsoskyddsverksamheten. Genom inspektioner och övervakning har tillsynsmyndigheten fortlöpande en aktuell och verklighetsförankrad kunskap om olika verksamheter samt miljö- och hälsotillståndets i kommunen. Ett aktuellt register förs över de verksamheter som behöver återkommande tillsyn och kontroll.
Tillsyn och kontroll kan påkallas av händelser utifrån dvs. händelsestyrd tillsyn eller genom egeninitierad och planerad tillsyn. Tillsynsaktiviteterna kan vara kontrollerande/granskande och/eller förebyggande/främjande. Insatser som allmän rådgivning och informationsspridning är en viktig del i tillsynsverksamheten som syftar till att skapa förutsättningar för att uppställda mål förverkligas samt att ge god service inom myndighetsutövningen.
Av bestämmelserna i miljötillsynsförordningen och kontrollföreskrifterna framgår att
myndigheten ska bedriva tillsynsarbetet effektivt och att myndigheten ska utveckla personalens kompetens.
3.2 Lagstiftningsområden för tillsyn och kontroll
3.2.1 Livsmedelslagstiftningen mm.
Miljö- och byggnadsnämnden är behörig kontrollmyndighet enligt Livsmedelslagen (2006:804) samt ett antal EU-förordningar som framgår av tillkännagivande (2014:1526) om de EU-
bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen. Därutöver har nämnden ansvar för kontroll enligt:
- Lag (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon
- Lag (2006:805) om foder och animaliska biprodukter med tillhörande EU-förordningar - Lag (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och
livsmedel
- Lag (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion
3.2.2 Miljöbalken mm.
Miljö- och byggnadsnämnden har tillsynsansvar för ett flertal kapitel i miljöbalken (1998:808) med tillhörande förordningar från regeringen och myndighetsföreskrifter. Flera EU-
förordningar ingår också. I tillsynsområdet ingår huvudsakligen:
- hälsoskyddsverksamheter (skolor, hygieniska verksamheter mm) samt lokala hälsoskyddsföreskrifter (antagna av kommunfullmäktige 2007) som reglerar viss djurhållning, tillståndsförfarande för WC, spridning av gödsel, anmälan om upplag, tomgångsskörning och eldning i eldningsanordning.
- verksamheter som orsakar miljöskador - efterbehandling av förorenade områden
- kemiska produkter och biotekniska organismer inklusive växtskyddsmedel och biocidprodukter
- kosmetiska och hygieniska produkter
5
- avfall och producentansvar inklusive renhållningsordning antagen av
kommunfullmäktige 2002 som innehåller bestämmelser om anmälan och ansökan om undantag från bestämmelserna om omhändertagande av avfall samt befrielse från hämtning.
- m.fl.
3.2.3 Andra lagstiftningar
Miljö-och byggnadsnämnden har även tillsynsansvar inom delar vissa delar i följande lagstiftningar:
- Delar av strålskyddslagen (1988:220). En ny strålskyddslag börjar gälla den 1 april 2018 med utvidgade bestämmelser om solarier och radon som berör miljö-och
hälsoskyddverksamheten.
- Lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, pumplagen - Delar av tobakslagen som rör tobaksfria miljöer (1993:581)
- Lag (2014:799) om sprängämnesprekursorer
- Lag (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner.
- Delar i Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning
4 Omvärldsförändringar inom tillsyn och kontroll
Inom tidsperioden 2018-2020 kan följande beslutade och potentiella förändringar komma att påverka verksamheten.
Ökad exploatering och en växande befolkning i Sollentuna
Under den senaste femårsperioden har befolkningen i Sollentuna kommun ökat ca 2 procent per år. Tillväxttakten förväntas öka i liknande takt även under 2018-2020. År 2030 beräknas antalet invånare i kommunen ha ökat från dagens ca 70 000 invånare till omkring 90 000 invånare. Tillväxten består huvudsakligen i nya bostadsområden med även vissa industriområden. Med tillväxttaken följer nya tillsyns- och kontrollobjekt.
Inför exploaterings- och detaljplaneprojekten förväntas miljö- och
hälsoskyddsverksamheten bistå med expertis. Resursbehovet för miljö- och
hälsoskyddsverksamheten kan därför förväntas öka i motsvarande grad. I föreliggande behovs- och resursutredning görs en försiktig bedömning om ett ökat tidsbehov med två procent per år, dvs. ett ”tillväxtstillägg”.
Digitalisering och öppna data
Regeringens satsning ”Digitalt först ” syftar till att digitalisera den offentliga sektorn och därmed skapa en enklare, öppnare och effektivare offentlig förvaltning. Med
anledning av EU-bestämmelser om miljöinformation och industriutsläppdirektivets krav på att tillgängliggöra miljöinformation har flera myndigheter bl.a. Naturvårdsverket av regeringen fått i uppdrag att utveckla arbetet med att förbättra tillgängligheten av
miljöinformation t.ex. resultat från tillsynsbeslut. Även inom livsmedelskontrollen finns regeringsuppdrag om att information tillgängliggör resultat från livsmedelskontrollen.
Information är en strategisk resurs i samhället, för såväl företag som för individ och myndighet. Kommunerna innehar en stor del av miljöinformationen. Miljö-och hälsoskyddsverksamheten kommer att påverkas bl.a. genom att tillsynsbeslut behöver tillgängliggöras. Regeringens uppdrag kommer att påverka vilken information
kommunerna behöver kunna tillgängliggöra som öppna data på webbplatser.
6
Ny strålskyddslag
Eu:s strålskyddsdirektiv införs i en ny strålskyddslag som träder i kraft i april 2018.
Bestämmelserna innebär delvis nya tillsynsobjekt och tillsynsuppgifter. Det införs bl.a.
åldersgräns och kontrollprogram för solarier, radonhalter i bostäder och lokaler som allmänheten har tillträde till skärps, verksamhet med joniserande strålning ska begränsa och mäta utsläpp till luft och vatten.
Icke försämringskraven och miljökvalitetsnormer för vatten
Regeringen inför bestämmelser i miljöbalken som förtydligar det s.k.
”äventyrarförbudet” eller ”icke-försämringskravet” som följer av den sk. Weserdomen.
Det gör man eftersom att Sverige inte har infört bestämmelserna om ramdirektivet för vatten på rätt sätt. Bestämmelserna kan komma att få stora konsekvenser för
samhällsplaneringen i tätorter. Det gäller framförallt hur dagvattenfrågan ska hanteras så att åtgärder eller planer inte medföra att någon miljökvalitetsnorm försämras i
vattenförekomsterna. Bestämmelserna föreslås börja gälla från den 1 mars 2018.
Förväntad ökad statlig styrning av tillsyn och kontroll
Miljötillsynsutredningen (M 2016:04)” har redovisat sina förslag gällande
miljötillsynens organisation och ansvarsfördelningen. Förslagen pekar på ökad statlig styrning och behov av mer samverkan mellan tillsynsmyndigheterna. Förslagen syftar till att optimera resurserna och utveckla genomförandet av tillsynen så att den blir mer enhetlig och effektiv och bidrar till att miljökvalitetsmålen nås samt att fler miljöbrott upptäcks, utreds och beivras. Regeringen behandlar utredningen under 2018.
Statskontoret har presenterat sin utredning om stärkt livsmedelskontroll som för närvarande behandlas av regeringen. Förslagen pekar på behov av ökad samverkan mellan kontrollmyndigheterna som syftar till nationell enhetlig och effektiv kontroll.
Förslag om hur kontrollavgifter kan och får tas ut behandlas inom regeringskansliet. EU och Livsmedelsverket ställer ökade krav på att livsmedelskontrollen ska vara effektiv och enhetlig. Kraven på kontrollmyndigheternas planering och uppföljning av sin verksamhet har skärpts och under 2018 införs en ny kontrollförordning från EU som innebär skärpningar bl.a. genom att kontrollområdena blir lagstiftningsområden.
Sollentuna har tagit ett politiskt beslut om att utreda ökad samverkan med grannkommuner.
Organisationsförändring inom Sollentuna kommun och ökad samverkan med grannkommuner
Med anledning av de statliga utredningarna gav miljö-och byggnadsnämnden miljö-och byggnadskontoret i uppdrag att utreda möjliga samverkansformer med grannkommuner inom miljö-och hälsoskyddsverksamheten. Uppdraget har därefter överfört till ett kommunstyrelseuppdrag med inritning att söka samverkan med Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Samtidigt finns förslag om omorganisation i kommunen där miljö-och byggnadskontoret förslås ingå i en samhällsbyggnadsförvaltning. Eventuella förändringar föreslås vara genomförda till januari 2019.
7
5 Målstyrning för miljö - och hälsoskyddsverksamheten
Miljö - och hälsoskyddsverksamheten får styrsignaler och prioriteringsområden från oli ka håll . F örutom av lagstiftningen är m ålstyrning en den huvudsakliga styrsignalen. M ål en härrör från nationella och regionala mål samt kommunens egna lokala mål. Andra styrsignaler är att tillsyn - och kontrollverksamheten ska vara effektiv och riskbaserad enligt kriterier som motsvara avgiftens storlek i taxor. Tillsynen och kontrollen ska också så långt som möjligt vara nationellt enhetlig och ge god myndighetsservice. Dessa styrsignaler ger underlag till de behov som miljö - och hälsoskyddsverksamheten b eh över ta hänsyn till i behov - och resurs utredningen.
5.1 Sollentuna kommuns politiska mål
Under 2017 har kommunens målstyrningssystem setts över och justerats till en tydligare måls truktur .
Sollentuna kommuns målstyrningsstruktur
Visionen för Sollentuna är att bli Sveriges Mest Attraktiva Kommun (SMAK). Tre
övergripande mål har formulerats som nämnderna bryter ner till sina verksamheter. Dessa ersätter de tidigare fokusområdena.
Miljö - och byggnadsnämnden har beslutat om fö ljande mål för som gäller miljö - och hälsoskyddsverksamheten.
Nationella mål * Ö vergripande mål för
Sollentuna
Miljö - och
b yggandsnämndens mål
Indikator/
Mått Livsmedelsverkets
mål för
Livsmedelskontrollen
Trygghet och välfärd genom livet
Säkra livsmedel M inska antalet livsmedelsburna sjukdomar som härrör från verksamheter Indikator : antal föreläggande till
8
verksamheter ska minska idag)
Miljö-och
folkhälsomål Hållbar och konkurrens kraftig tillväxt
A. Minska
bullerstörningar - Minska buller vid
förskolor och skolor - Den generella
bullernivån ska minska
B. Länets bästa myndighetsservice med fokus på bemötande och information 2018 C. Bästa hemsidan
Antalet skolor som överskrider
riktvärden ska vara 0
SCB undersökning om bullerstörningar vart annat år NKI index - minst 75 och bäst 2019
WSI indikator Attraktiv och
effektiv organisation
A. Optimal
processtid/minskad handläggningstid - Minska
handläggningstiden för
bergvärmepumpansök an
B. Goda
medarbetarindex ska bevaras och utvecklas
100 % av
bergvärmeansökan ska understiga 3 veckors
handläggningstid (ej komplicerade)
Medarbetarindex
*Nationella mål beskrivs i kap. 6.2
5.2 Agenda 2030 – FN:s mål för hållbar utveckling
I september 2015 antog FN:s generalförsamling resolutionen "Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development". Resolutionen innehåller en 15-årig agenda för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Agenda 2030 för hållbar utveckling består av 17 globala mål och 169 delmål inom en mängd olika områden.
Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 och har därför tillsatt en nationell delegation som i samråd med bland annat kommuner, landsting, statliga myndigheter och forskarsamhället ska stödja och stimulera arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030. Agenda 2030 målen ger en överbyggnad åt de svenska nationella miljö-och folkhälsomålen.
5.3 Nationella folkhälsomål
Inom folkhälsområdet har riksdagen lagt fast att det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". För att underlätta arbetet med att uppnå målet finns en samlad
9
målstruktur med elva målområden. De elva målområdena grupperar hälsans
bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. De markerade målområden berör miljö-och hälsoskyddsverksamheten.
Dessa målområden överensstämmer också i stort med nationella mål inom miljöområdet och livsmedelskontrollen varför ingen särskild nerbrytning till lokala mål genomförts inom miljö- och hälsoskyddsverksamheten.
Nationella folkhälsomål
1. Delaktighet och inflytande i samhället 7. Fysisk aktivitet
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 8. Skydd mot smittspridning 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 9. Sexualitet och reproduktiv hälsa 4. Hälsa i arbetslivet 10. Matvanor och livsmedel
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
5.4 Generationsmål och miljömålkvalitetsmål
Riksdagen har fastslagit att "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation (år 2020) lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Innebörden av
generationsmålet har lagts fast i följande områden:
- Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
- Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.
- Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.
- Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.
- En god hushållning sker med naturresurserna.
- Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.
- Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.
Riksdagen har dessförinnan fastlagt 16 nationella miljökvalitetsmål som definierar det miljötillstånd som Sverige strävar efter. Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har länsstyrelsen fastställt regionala strategier med särskilda insatser för Giftfri miljö, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv. För miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan finns sedan 2013 en Klimat- och energistrategi och för Frisk luft finns ett åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar från 2012. Inom länet och i kommunen är också målet God bebyggd miljö särskilt prioriterat.
Nationella miljökvalitetsmål
10
5.4.1 Åtgärds-och handlingsplaner i Sollentuna
Sollentuna har ett ambitiöst mål om att Sollentuna kommun ska vara den första kommun i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser. Målet fastställt av kommunfullmäktige.
Under 2016 antog kommunfullmäktige en miljö-och klimathandlingsplan och en kemikalieplan som innehåller åtgärder som berör miljö- och hälsoskyddsverksamheten. För närvarande pågår arbete med ett bulleråtgärdsprogam som förväntas antas under 2018. Ett arbete med en
vattenplan påbörjades under 2016.
Miljö- och byggnadsnämnden tar årligen fram en miljöredovisning som redovisar
miljösituationen och trenden för de regionala miljökvalitetsmål som de preciserats som lokala mål för Sollentuna. Miljöredovisningen är ett viktigt underlag för prioriteringen av miljö- och hälsoskyddstillsynen. Miljöredovisningen bygger på resultaten från den genomförda
miljöövervakningen. I miljöredovisningen framgår inom vilka områden miljö- och
hälsoskyddsverksamhetens tillsyn kan bidra till att målen nås. Nedan följer de identifierade områdena som miljö- och-hälsosskyddsverksamheten särskilt bör inriktas mot under 2018- 2020.
Begränsad klimatpåverkan
Miljö-och klimathandlingsplan Minska utsläppen av växthusgaser Miljö-och hälsoskyddsverksamhetens bidrag Genomföra informationsinsatser och
rådgivningsinsatser inom energirådgivningen så att fler företag och privatpersoner
använder sig av Energirådgivningen.
Utsläppen av koldioxid ökar per invånare i Sverige om man räknar in vår totala konsumtion.
För att inte klimateffekterna globalt ska bli alltför omfattande framöver behöver utsläppen av koldioxid minska drastiskt. Särskilda statliga satsningar på energirådgivning och energitillsyn pågår. Särskilt prioriterat är insatser riktat mot bostatsrättsföreningar och små och medelstora företag. Tillsynsbehovet inom området bedöms öka. En särskild satsning på energitillsyn påbörjades redan under 2015 och fortsätter och förstärks under 2018-2019.
1. Begränsad klimatpåverkan 9. Grundvatten av god kvalitet
2. Frisk luft 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker
4. Giftfri miljö 12 Levande skogar
5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap
6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö
7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö
8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv
11
Frisk luft
Miljö-och klimathandlingsplan Minska luftföroreningarna i kommunen.
Miljö-och hälsoskyddsverksamhetens bidrag Verka för minskat användande av dubbdäck.
Luftföroreningar påverkar människors hälsa. I Sollentuna ligger halterna av partiklar och kvävedioxid nära miljökvalitetsnormen men klarar miljökvalitetsnormen. Luftövervakningen regleras i luftkvalitetsförordningen. Miljö- och byggnadsnämnden är skyldig att kontrollera om miljökvalitetsnormerna följs i samband med tillståndsprövning och planläggning samt att rapportera utsläppsdata till luftvårdsförbundet. Naturvårdsverket rapporterar därefter till EU.
Kväveoxider mäts på sju platser i kommunen och marknära ozon på två platser.
Kommunen har fem partikelmätare. De är placerade vid:
E4:an Häggvik Danderydsvägen* Ekmansväg Skälbyskolan Eriksbergsskolan
*From. 2018 är mätaren flyttad från Töjnaskolan till Danderydsvägen
Dialogen med Trafikverket behöver fortsätta om ytterligare åtgärder för att minska
luftföroreningarna från det statliga vägnätet. För att minska partikelhalten är åtgärder som sandsopning och minskad dubbdäckanvändning effektiva. Att minska luftföroreningarna kommer fortsättningsvis att vara prioriterat.
Giftfri miljö
Kemikalieplanen Prioriterade områden:
- Giftfri förskola
- Kemikaliekontrollerad upphandling - Giftfritt byggande
Miljö-och hälsoskyddsverksamhetens bidrag - Projekt kemikaliesmart förskola är genomförd.
- 2018 öka tillsynsinsatser på bygg-och rivningsavfall
- Bidra till att ta fram en strategi och handlingsplan för inventering och sanering av förorenade områden och deponier
- Fortsätta bistå i detaljplanearbetet med sakkunskap om förorenade områden och saneringskrav
Mängden kemikalier i samhället ökar och det är mycket svårt att uppnå riksdagens mål om en giftfri miljö. Det är angeläget att människor och särskilt barnen inte utsätts för skadliga kemikalier i sin vardag. Tillsynsbehovet bedöms öka betydligt. Projekt som genomförs i samarbete med kemikalieinspektionen och Miljösamverkan prioriteras.
Vattenrelaterade miljökvalitetsmål
Miljö-och klimathandlingsplanen God vattenkvalitet som ger förutsättningar
12
för ett rikt växt och djurliv sam goda rekreationsmöjligheter
Miljö-och hälsoskyddsverksamhetens bidrag - Genomföra åtgärder i
Åtgärdsprogram för vatten 2016- 2021
- Tillämpa dagvattenpolicy Nya åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer för vatten
Nya åtgärdsprogram för ytvatten- och grundvattenförekomster har beslutats av
Vattenmyndigheten och gäller från 2016-2021. Åtgärdsprogrammet ställer krav på fler tillsynsåtgärder som syftar till att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Under arbetets gång kommer fler parametrar att omfattas av åtgärdsprogrammet. I arbetet med vattenplanen
integreras de åtgärder som berör kommunens tillsynsverksamhet. Nya bestämmelser som härrör från Weserdomen om ”icke-försämringskravet” kommer att påverka samhällsplaneringen inom tätbebyggelse. Genomförda åtgärder rapporteras till Vattenmyndigheterna årligen. De bindande åtgärderna medför att kommunen behöver prioritera dessa åtgärder i tillsynsplanen. Resurserna för at genomföra dessa åtgärder behöver täckas för att inte andra angelägna tillsynsområden ska prioriteras ned.
Dagvattenpolicy
Förorenat dagvatten utgör ett allt större miljöproblem som bidrar till att miljökvalitetsnormen god ekologisk status inte nås i Edsviken, Edsån och Norrviken. Kommunen har antagit en dagvattenpolicy som gäller hela kommunens avrinningsområde. Att förebygga att förorenat dagvatten uppkommer är fortsatt högt prioriterat.
Vattenkvalitet i grundvatten och sjöar
Kunskapen om förekomsten av metaller och miljögifter i Sollentunas sjöar har varit begränsad.
År 2011-2012 gjordes fiskanalyser i Edsviken och Norrviken. Resultaten visade på flera miljögifter och tungmetaller i fisk. Det finns behov av ytterligare provtagningar i Sollentunas sjöar.
Vart femte år genomförs en provtagning av grundvatten i kommunen. Under 2016 genomfördes provtagningen som då också utökades med de uppmärksammade PFAS ämnen som härrör från brandskum. Resultatet visar inte på några alarmerande värden. Nästa provtagningsomgång blir 2021.
Inom miljösamverkan (MSL) pågår ett länsgemensamt projekt som syftar till att minska giftiga båtbottenfärger på båtar i småbåtshamnar. Det mycket giftiga ämnet TBT är förbjudet sedan många år. Båtar som har höga halter på sina skrov behöver avlägsna färgen så snart som möjligt. Tillsynsprojektet pågår och krav på handlingsplaner har begärts.
Algblomningen och de av fåglar nedsmutsade ständerna är ett ökande problem med bl.a.
smittrisker som följd. Badplatserna kan dessutom vara påverkade av förorenade områden och gamla deponier. I samband med ett miljösamverkansprojekt har kommunens badplatser inventerats under 2017. Inventeringen fann inga alarmerande föroreningsrisker.
Badvattenprover vid kommunens offentliga badplatser tas vid minst två tillfällen under
badsäsongen. Särskilt uppmärksammad är sjön Ravalen som under några säsonger haft otjänligt badvatten vid upprepade tillfällen. En utredning om Ravalens lämplighet som badsjö kommer att genomföras 2018.
13
Strandskydd
Miljö- och byggnadsnämnden har övertagit prövning av strandskyddsdispenser samt tillsyn över strandskyddet. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten deltar i arbetet i fråga om de ekologiska värdena.
God bebyggd miljö
Miljö-och klimathandlingsprogram Arbeta för en god bebyggd miljö Miljö-och hälsoskyddsverksamhetens bidrag:
Avfall Minska avfallet enligt gällande avfallsplan*.
I avfallsplanen finns delmål under området
"Sortera mera och sluta slösa".
- År 2020 ska inget farligt avfall finnas blandat med annat avfall.
- Nedlagda deponier ska inte vara någon risk för människors hälsa eller miljön
Buller Följa upp effekter av Trafikverket utförd
åtgärd av bullerreducerande asfalt på E4:an.
Förebyggande och avhjälpande mot bullerstörningar är särskilt prioriterat av nämnden för 2018. Åtgärdsprogram för buller antas under 2018. En av åtgärderna är att utveckla dialogen med Trafikverket i syfte att minska bullernivåerna från de statliga vägarna där Trafikverket är väghållare.
Avfall
Sollentuna har en gemensam avfallsplan med SÖRAB-kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Kommunerna arbetar gemensamt i ett samlat åtgärdsprogram. I avfallsplanen ingår kommungemensamma tillsynsprojekt. Under 2018-2020 är bygg-och rivningsavfall prioriterat.
Buller
I Sollentuna passerar flera vältrafikerade vägar och järnvägen genom kommunen. De orsakar höga bullernivåer. I norra delen av Sollentuna störs boende även av flygbuller. Många invånare är utsatta för flera av bullerkällorna och andra bulleralstrande störningar.
Flera pågående vägprojekt pågår i kommunen. Bevakningen av bullersituationen och dialogen med Trafikverket kommer att fortsätta och intensifieras i syfte att påverka bullernivåerna så längt det är möjligt. Att bidra i planprocessen i tidigt skede med expertis är fortsatt angeläget.
Bullerövervakningen regleras av ett EG-direktiv som också är införlivat i svensk lagstiftning genom förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Kommuner med mer än 100 000 invånare ska vart femte år ha kartlagt omgivningsbullret inom kommunen och tagit fram strategiska bullerkartor som visar bullersituationen. Sollentuna har kartlagt omgivningsbullret år 2010 och
14
tagit fram ett åtgärdsprogram, trots att vi inte omfattas av förordningen ännu. En ny
bullerkartläggning är genomförd 2016 och ett åtgärdsprogram kommer att antas under 2018.
Stadsbyggnadskontoret ansvarar för kommunens bullersamordning och bullerövervakning.
Det bullerförebyggande arbetet är högt prioriterat och ett särskilt nämndmål.
Inomhusmiljö i bostäder och skolor
Inomhusmiljön påverkar människors hälsa i hög grad och det är vanligt att boenden klagar på problem med temperatur, fukt, ventilation eller buller. Många flerbostadshus i kommunen byggdes under tiden för miljonprogrammet. I dessa områden är ofta behovet av tillsyn särskilt stort. Det pågående fastighetsägarprojektet är fortsatt angeläget för att förebygga hälsoproblem som beror på inomhusmiljön.
Miljöer där barn och unga vistas är särskilt prioriterade. Förskolorna fick tillsyn under 2016 med fokus på kemikalieanvändning och smittrisker. Skolor och förskolor får regelbunden tillsyn vart annat eller vart tredje år. I samband med tillsynen är rökfria miljöer och ventilation särskilt viktiga att kontrollera.
Radon och strålning
Eftersom Brunkebergsåsen går genom kommunen förekommer naturligt höga radonnivåer.
Material från åsen har även använts som byggmaterial runt om i kommun. En ny strålskyddslag börjar gälla 2018. Då tillkommer nya tillsynsobjekt gällande radon och solarier.
Sedan Tjernobylolyckan genomför miljö- och hälsoskyddsverksamheten årligen lagstadgad bakgrundsmätning av strålning. Mätningarna utförs var sjunde månad.
5.5 Mål för den offentliga livsmedelskontrollen
5.5.1 En nationell livsmedelsstrategi
En nationell livsmedelsstrategi med sikte mot år 2030, antogs av riksdagen den 20 juni 2017.
Livsmedelsstrategin omfattar hela livsmedelskedjan från produktion till konsumtion och inkluderar regelgivning och livsmedelskontroll. Strategin har följande tre strategiska målområden:
1. Utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten.
2. Konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna och hållbara val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marknaden för livsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader.
3. Kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation.
Livsmedelsstrategin ligger till grund för att utforma nationella mål bland annat för livsmedelskontrollen. Livsmedelsverket formulerar mål på olika nivåer som kontrollmyndigheterna ska förhålla sig till.
15
5.5.2 Övergripande mål för offentlig kontroll
Livsmedelsverket har beslutat om följande övergripande mål för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan:
Konsumenterna får säkra livsmedel inklusive dricksvatten, som är producerade och hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt.
De livsmedelsproducerande växterna och djuren är friska och utgör inte någon allvarlig smittorisk.
Verksamhetsutövarna i livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som underlättar deras eget ansvarstagande.
De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela livsmedelskedjan, inklusive beredskap.
För varje övergripande mål finns en önskad effekt:
Ingen blir sjuk eller lurad, konsumenterna har en god grund för val av produkt och har förtroende för myndighetens verksamhet
De livsmedelsproducerande djuren hanteras väl och är friska. De växter som
används för livsmedels- och foderproduktion är sunda och fria från växtskadegörare.
Verksamhetsutövarna har tilltro till myndigheternas övervakning, kontroll,
rådgivning och andra insatser och upplever dessa meningsfulla. Det ska vara lätt att göra rätt. Detta bidrar till att stärka förtroendet för deras produkter och att
konsumenterna får säkra livsmedel och inte blir lurade.
Myndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan, inklusive beredskap, så att den gemensamma effekten ökar. Kontrollverksamheten är regelbunden, riskbaserad, likvärdig och rättssäker samt ger avsedd effekt.
5.5.3 Operativa förutsättningar samt effektmål
Livsmedelsverket har därutöver tagit fram myndighetsmål som beskriver operativa förutsättningar för en fungerande livsmedelskontroll. Dessa är:
Alla kontrollmyndigheter har en plan för livsmedelskontrollen inom sitt område för att utföra kontroll i tillräcklig omfattning.
Alla kontrollmyndigheter planerar och utför kontroll med fokus på de största hälsoriskerna och på det som på ett avgörande sätt kan vara vilseledande för konsumenterna.
Alla kontrollmyndigheter har rätt kompetens för att upptäcka avvikelser och bedöma dess risker.
Alla kontrollmyndigheter använder de kontrollmetoder som är bäst lämpade för att upptäcka avvikelser inom de områden man kontrollerar.
Alla kontrollmyndigheter vidtar de åtgärder som är nödvändiga så att de avvikelser som upptäckts i kontrollen åtgärdas inom utsatt tid samt följer sedan upp (verifierar) att avvikelser åtgärdas.
För 2017-2019 har följande effektmål fastställts:
Säkert dricksvatten: För att få säkert dricksvatten måste de negativa
hälsoeffekterna orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvattnet minska.
16
Mikrobiologiska risker: Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar med fokus på campylobacter, listeria, Ehec och norovirus.
Kemiska risker: Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöförorening-ar (dioxin, PCB), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedels-kedjan.
Säkerställa information i livsmedelskedjan: Information om livsmedel kan säkerställas genom hela livsmedelskedjan.
5.5.4 Operativa mål för kontrollmyndigheterna
För varje effektmål finns operativa mål som direkt styr vilka kontroller kontrollmyndigheterna förväntas genomföra och rapportera in till Livsmedelsverket. Totalt finns 17 olika operativa mål. 11 av dessa mål omfattar kontroller på verksamheter som miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna är ansvarig. I de operativa målen anges antalet kontroller som förväntas rapporteras in i hela Sverige. I Sollentuna kommun finns ca 430 livsmedelsanläggningar vilket utgör ca 0,5
% av det totala antalet registrerade livsmedelsanläggningar i Sverige. Flera av dessa kontroller genomförs som samverkansprojekt inom miljösamverkan (MSL).
De operativa målen är:
Mål 1: Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid alla större anläggningar för produktion av dricksvatten2 (> 1000 m3/ dygn) för att bedöma om säkerhetsbarriärerna vid anläggningarna är anpassade till mikrobiologiska faror (bakterier, virus och parasiter) i råvattnet.
Mål 2: Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid alla större anläggningar för produktion av dricksvatten3 (> 1000 m3/ dygn) för att bedöma att kemiska faror i råvattnet har beaktats i faroanalysen (HACCP).
Mål 3: Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid större
distributionsanläggningar4 (> 1000 m3/dygn) för att bedöma om ändamålsenliga rutiner finns för läcklagning och annat reparationsarbete för att minimera risken för att mikrobiologiskt förorenat vatten når konsumenterna.
Mål 5: Senast den 31 december 2019 har kontrollmyndigheterna utfört kontroll av att 500 restauranger som serverar rätter av malet/ hackat kött (exempelvis hamburgare och råbiff) hanterar faran Ehec så att faran elimineras eller risken att orsaka sjukdom reduceras till en acceptabel nivå. Restauranger som serverar rätterna råa till medium rare ska särskilt beaktas.
Mål 6: Senast den 31 december 2019 har kontrollmyndigheterna utfört kontroll av att 1500 anläggningar, som tillverkar tårtor, bakelser, smörgåstårtor, smörgåsar och sallader, hanterar faran norovirus så att faran elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå. I målet avses norovirus som riskerar att överföras från personal vid hantering av livsmedlen.
Mål 10: Senast den 31 december 2018 ska offentlig kontroll ha utförts vid alla anläggningar i tidigare led (huvudkontor och importörer) som släpper ut
fiskoljebaserade kosttillskott på marknaden. Detta för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av kvicksilver samt dioxin och PCB understiger gällande gränsvärden.
Mål 13: Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 2500 detaljhandelsanläggningar (butiker) och 1250 anläggningar i tidigare led (tillverkning och import) som utformar märkning samt märker/förpackar. Detta
17
för att verifiera att de uppgifter som anges i ingrediensförteckningarna stämmer med tillsatta ingredienser (minst fyra produkter per anläggning granskas).
Mål 14: Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 200
anläggningar i tidigare led (tillverkare och importörer/ mäklare/ huvudkontor) som släpper ut färdigförpackade bageri- och/eller chokladvaror på marknaden och som utformar/ översätter märkning samt märker/förpackar. Detta för att verifiera att informationen i märkningen gällande mjölk och hasselnöt som ingrediens är korrekt.
Mål 15: Senast den 31 december 2018 har offentlig kontroll utförts vid minst 100
detaljhandelsanläggningar (butiker) av livsmedels information med påstående om svenska ägg. Detta för att verifiera äggens ursprung och flöde i livsmedelskedjan.
Mål 16: Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 300
anläggningar i tidigare handelsled (importörer, grossister, mäklare, styckning) av livsmedelsinformation med påstående om svenskt nöt-, lamm- eller kycklingkött.
Detta för att verifiera köttets ursprung och flöde i livsmedelskedjan.
Mål 17: Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 50
anläggningar som levererar ekologiska livsmedel (frukt, grönsaker eller kött), som följd av offentlig upphandling. Detta för att verifiera uppgiften om att livsmedlen kommer från ekologisk produktion.
5.5.5 Sollentunas lokala mål som kontrollmyndigheten
Miljö- och byggnadsnämndens kontrollverksamhet syftar till att bidra till att de nationella målen för den offentliga kontrollen samt kommunens övergripande mål uppnås. Mål för livsmedelskontrollen i Sollentuna 2018- 020 är:
Verksamhetsmål: Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar som härrör från verksamheter. Detta mäts genom antalet förelägganden som meddelas till verksamheterna.
Som ett mått på att kontrollen har effekt och att verksamhetsutövarna blir bättre på att följa lagstiftningen och producera säkra livsmedel (som ger ett minskat antal personer som får livsmedelsburna sjukdomar) bör antalet förelägganden som meddelas minska. Målet följs endast upp vid årets slut.(Uppföljningsmått: antal förelägganden under året)
Alla nyregistrerade verksamheter ska besökas inom två månader från det att verksamheten startat. (Uppföljningsmått: %)
Ökad samsyn inom livsmedelsgruppen genom gemensamma kontroller. Vid de gemensamma inspektionerna deltar minst två inspektörer. Varje inspektör ska delta vid minst sex gemensamma inspektioner. (Uppföljningsmått: antal inspektioner)
Årligen ta fram två kontrollområden som är i fokus under året. Dessa två kontrollområden ska kontrolleras vid samtliga aktuella objekt som har planerad tillsyn under året. Kontrollområdena ska väljas ut utifrån de operativa mål som anges i Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2017‐2020 och som är relevanta för den kontrollverksamhet som utförs av miljö‐ och byggnadsnämnden i
18
Sollentuna kommun.
Fokusområden för 2018 kommer att vara:
o Operativt mål 5; Kontroll av hur restauranger som serverar rätter av malet/
hackat kött (exempelvis hamburgare och råbiff) hanterar faran Ehec så att faran elimineras eller risken att orsaka sjukdom reduceras till en acceptabel nivå. Restauranger som serverar rätterna råa till medium rare ska särskilt beaktas.
o Operativt mål 14; kontroll av anläggningar i tidigare led (tillverkare och importörer/ mäklare/ huvudkontor) som släpper ut färdigförpackade bageri- och/eller chokladvaror på marknaden och som utformar/ översätter märkning samt märker/förpackar. Detta för att verifiera att informationen i märkningen gällande mjölk och hasselnöt som ingrediens är korrekt.
Verksamheter som inte har mer än ett besök per år ska åtgärda eventuella avvikelser inom innevarande år. Vid konstaterade avvikelser sker uppföljning genom extra offentlig kontroll. (uppföljningsmått: % verksamheter där brister är åtgärdade)
6 Enhetlig tillsyn och kontroll via samverkan 2018-2020
Inom den målstyrda tillsynen genomförs nationella och regionala samordnade tillsyns- och kontrollprojekt som ska syfta till att målen nås samt att tillsynen och kontrollen ska bli så enhetlig som möjligt. De nationella projekten framgår av de centrala tillsynsvägledande myndigheterna tillsynsplanering. De regionala projekten är i huvudsak projekt som genomförs inom ramen för Miljösamverkan Stockholms län (MSL). Deltagande i samverkansprojekt prioriteras så långt som möjligt under förutsättning att de är relevanta för Sollentuna kommun.
Nedan följer de samverkansprojekt som planeras under perioden 2018-2020 och vilka projekt som miljö-och hälsoskyddsverksamheten deltar i.
Miljöskydd och fysisk planering
Nationella projekt 2018 2019 2020
Incitament för energieffektivisering (Energimyndigheten och länsstyrelsen)
x
Golfbanor och Växtskyddsmedel (Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket)
x
CLP-förordningen fortsättning (Kemikalieinspektionen) x
Varor i detaljhandeln (Kemikalieinspektionen) x x
Naturvårdsverkets beställargrupp för konstgräs x x
Kontroll av företag som hanterar animaliska biprodukter (Jordbruksverket)
x x
Miljösamverkansprojekt
19
Nätverk för detaljplaner x x x
Badplatser och förorenande områden (fortsättning) x x
Gödseltillsyn (Ågp vatten) x
Båtklubbsamverkan x
Avfallsamverkan (hushålls- och verksamhetsavfall, avfall producentansvar)
x x
Förebyggande miljöarbete vid olyckor x x
Strandskyddsnätverket x x x
Dagvattennätverk x x x
Tillverkningsindustri läkemedel – nätverk x
Projekt om sprängämnesprekursorer x
Nudging vid miljötillsyn x
Lokal samverkansprojekt
Renhållningstillsyn i samverkan med SEOM x x x
Samverkan med SÖRAB (avfallsplan, tillsyn mm) x x x
Butiksinsamling av el-produkter (fortsättning fr. 2017) x Utveckla samverkan med bygglov
Informationsprojekt om biltvätt
Hälsoskydd
Nationella tillsynsprojekt 2018 2019 2020
Bassängbad nya föreskrifter (Folkhälsomyndigheten) (x) (x)
Miljösamverkansprojekt/regionala projekt
Hus- och ventilationsnätverket x x x
Bassängnätverket x x x
Bullernätverket x x x
Tobaksnätverket x x x
Livsmedelskontroll
Samordning mellan behöriga myndigheterna som t.ex. Livsmedelsverket,
Jordbruksverket, Läkemedelsverket och Länsstyrelsen sker vid behov. Kommunens livsmedelsinspektörer deltar regelbundet i följande aktiviteter för samordning mellan myndigheterna:
20
• Länsstyrelsens arrangerar länsmöten två gånger per år, då olika
livsmedelsfrågor diskuteras och där planering av för länet gemensamma projekt sker.
• Samsynsgruppen, ”Norrlivsgruppen”, omfattar 8 grannkommuner vilka träffas två gånger per år.
• Projekt som genomförs av Miljösamverkan Stockholms län och Livsmedelsverket. 2018 genomförs en gemensam kontrolldag, revisionsutbyte med annan kommun samt provtagningsprogram.
• Samverkansgruppen för livsmedelskontroll (SILK) som är en grupp inom Miljösamverkan Stockholm. Gruppen träffas 4 gånger per år.
• SPAT-möten (Samordnad provtagning av tappvatten). Gruppen träffas 2 gånger per år.
7 Registerhållna tillsynsobjekt
Miljö-och hälsoskyddsverksamheten ska hålla ett register över sina tillsynsobjekt och planera för regelbunden tillsyn. Kommunen har en tillväxttakt på ca 2 % vilket medför ökat antal tillsynsobjekt. I tabellen anges hur många tillsyns- och kontrollobjekt som för närvarande finns i kommunen samt en prognos för de kommande två åren.
Objektstyp Antal 2018 Prognos 2019-2020
Tillståndspliktiga miljöskyddsobjekt (A)
0 Ev. 1 övertagande av
jästbolaget Tillståndspliktiga
miljöskyddsobjekt (B)
3 5
Anmälningspliktiga miljöskyddsobjekt (C)
38 39
Miljöskyddsobjekt (u) med årlig avgift (u)
27 28
Miljöskyddsobjekt (u) utan årlig avgift
Ingen uppgift Ökar
Anmälningspliktiga hälsoskyddsobjekt (C)
165 168
Hälsoskyddsobjekt (u) Ingen uppgift Ökar
Livsmedelsobjekt 430 stycken 447
Antal 663 688
*Tillsynsobjekt finns även inom andra lagstiftningsområden
8 Service och utveckling – en del av myndighetsutövning
Näringslivsstrategin Miljö- och hälsoskyddsverksamheten
21
För 2018 är det prioriterade
utvecklingsområdet inom ramen för
näringslivsstrategin kommunens information gentemot företagen.
Bidra i arbetet med att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag och senast 2019 ha länets bästa
myndighetsservice. Mål för 2018 är att nå NKI över 75. Under 2018 är information och bemötande särskilt prioriterat.
Arbetet med att utveckla ett konsultativt förhållningssätt i myndighetsarbetet fortsätter och är en del i kommunens näringslivsstrategi. Satsningen som samordnas av kommunledningskontoret innebär ett långsiktigt arbete med att förbättra information, handläggningstider, tillgänglighet, rättsäkerhet, kompetens och bemötande. Aktiviteter som bidrar till målet är att kontinuerligt utveckla samarbetet med kontaktcenter, se över arbetsmetoder, samt att arbeta med ständiga förbättringar.
Nivån på myndighetsservice mäts genom NKI (Nöjd Kund Index) undersökningar som är ett index för kundnöjdhet och som används bl.a. för att identifiera förbättringsområden men även för att jämföra kommunerna sinsemellan. Miljö- och hälsoskyddsverksamhetens
utvecklingsområde är att förbättra informationen på webben.
Information och kommunikation Miljö-och hälsoskyddsverksamheten Senast 2019 ha bästa hemsidan inom
myndighetsområdena miljö- och hälsoskydd och livsmedel.
Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, när och hur invånarna vill ha kontakt med kommunen.
Det ska vara lätt att göra rätt inom myndighetsområdena. Webben är navet för information och service och strategiskt viktig att satsa på. Det ska vara lätt att hitta information, kontakta oss.
För att kunna möta de förväntningar och behov som invånarna och övriga intressenter har på kommunen behövs ökad kännedom om olika målgruppers behov, attityder och värderingar.
Under 2018 kommer en särskild satsning genomföras med stöd av kommunikationsenheten som medför att informationen på miljö-och hälsoskyddsidorna förenklas och blir mer koncis. Under 2019 görs en översyn av hela webbplatsen.
Miljö- och byggnadskontoret deltar i utmärkelsen Web Service Award som är en tävling som fokuserar på användarvänlighet, information och kontaktmöjligheter, snarare än design. I tävlingen rankar besökarna de webbplatser de besöker och ett index ges (WSI). Intentionen är att besökarna rankar vår webplats som den bästa.
Digitalisering och IT
Av kommunens digitaliseringspolicy framgår att e-tjänsterna behöver vidareutvecklas och underhållas. E-tjänsterna syftar till att underlätta för kunden och effektivisera vårt arbete. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten har under 2017 infört ett nytt ärendehanteringssystem Castor.
Med ett nytt och modernare ärendehanteringssystem öppnar sig möjligheter till att utveckla
22
bättre e-tjänster och en effektivare handläggningsprocess. Särskilda resurser behövs för att utveckla e-tjänsterna så att det blir användbara både för sökande och för handläggningen.
9 Resurser för miljö- och hälsoskyddsverksamheten 9.1 Organisation
Miljö- och hälsoskyddsenheten är organisatoriskt placerat inom miljö- och byggnadskontoret under miljö- och byggnadsnämnden. Totalt på kontoret finns ca 50 tjänster som också hanterar bygglov och mät- och kartfrågor.
Miljö- och hälsoskyddsenheten har sammantaget 16 tjänster varav en chef och en administratör.
Under 2017 genomfördes en mindre organisationsjustering genom att två samordnartjänster inrättades. Inom kontoret har enheten också tillgång till kanslifunktioner med nämndsekreterare och controller. Kommunikationsstöd får verksamheten från kommunledningskontoret.
Kommunens kontaktcenter bidrar med att ge information och råd utöver vad som hanteras av inspektörerna.
9.2 Personalresurser
Miljö- och hälsoskyddsverksamheten är indelad i arbetsledning och administration samt två arbetsgrupper med följande resursfördelning (hänsyn tagen till tillfällig deltid).
Förvaltningschef, controller och nämndsekreterare delas inom miljö-och byggnadskontoret med ca 33 % ÅA vardera
Ledning och administration 2,4 ÅA (inkl. samordnare) Miljöskyddsgruppen (inkl.
miljöövervakning, och energirådgivning)
6,8 ÅA (varav 0.2 ÅA energirådgivning och ca 0,7 ÅA miljöövervakning mm).
Livshälsagruppen 6,8, ÅA (varav 3,2 ÅA livsmedelstjänster och 3,6 hälsoskyddstjänster)
Summa årsarbetskrafter (ÅA) 16 ÅA
En heltidsanställd årsarbetskraft har totalt 2000 timmar tillgänglig tid under ett år. För en miljö- och hälsoskyddsinspektör fördelas dessa timmar genomsnittligt på följande sätt:
Personlig tid: 400 timmar per årsarbetskraft.
I personlig tid inräknas tid för semester, sjukdom, rehabilitering, vård av barn, friskvård mm.
Tillsyns- och kontrolltid: 960 timmar per årsarbetskraft Tillsyns- och kontrolltid fördelas i:
Debiterbar tillsyn och kontroll samt anmälningar mm
- Planerad tillsyn/periodisk kontroll finansierad av års- och timavgifter - Händelsestyrda timavgiftsfinansierade uppgifter t.ex. ansökningar och
anmälningar, interna remisser som berör tillsynen, information och rådgivning, deltagande i interna projekt som kan debiteras.
23
Ej debiterbara arbetsuppgifter som rör tillsyn och kontroll - externa remisser, motionssvar mm.
- deltagande i interna projekt som inte direkt är tillsyns-och kontrollrelaterade.
Gemensam tid: 640 timmar per årsarbetskraft.
I gemensam tid inräknas tid för verksamhetsplanering, utvecklings- och kvalitetsarbete samt övergripande utbildning och fortbildning.
Den årliga tillsyns- och kontrolltiden för olika tillsynsobjekt beräknas utifrån
rekommendationer från centrala myndigheter eller Sveriges kommuner och landsting (SKL) gällande tillsynsintervall och tidsåtgång.
9.3 Finansiering
Tillsyns- och kontrollverksamheten finansieras dels genom avgifter från verksamhetsutövarna och dels genom kommunbidrag (skattemedel). Tillsyn och kontroll ska i så stor utsträckning som möjligt betalas av verksamhetsutövarna enligt bestämmelser i miljöbalken och
livsmedelslagen. Att beräkna självfinansieringsgraden och att jämföra mellan kommunerna har visat sig vara svårt beroende på skillnaderna i hur kommunerna fördelar sina kostnader samt olika organisationsstrukturer. Ambitionen med den reviderade taxan som kommer att få genomslag under 2018 är att självfinansieringsgraden ska öka samt att kunna rekrytera ytterligare inspektörer i förhållande till behoven.
Inför 2018 har timagiften för miljötillsyn höjts från 1005 kr/timme till 1200 kr per timme.
Timavgiften för livsmedelskontroll har höjts från 1080 kr/timme till 1200 kr/timme. Samtidigt har flera av hälsoskyddsobjekten övergått från årlig avgift till timavgift. Hur det på verkar intäkterna kommer att utvärderas 2019. Enligt det ekonomiska bokslutet för 2017 hade miljö- och hälsoskyddsverksamheten intäkter på 4,1 miljoner kr. och utgifter på 12,8 miljoner kr.
Kostnaderna omfattar hela miljö- och hälsoskyddsverksamheten dvs. inte enbart kostander för att genomföra tillsyn och kontroll.
9.4 Kompetenskrav och utbildning
Miljö- och hälsoskyddsinspektörerna har högskoleutbildning relevant för tillsyns- och kontrollområdet. Befintlig kompetens motsvarar i stort sett behovet. Generell
kompetensutveckling sker genom deltagande i kurser och konferenser. Dessutom sker kompetensutveckling genom de samordnande insatser som sker både internt och externt.
Kompetensen hos enskilda medarbetare utvärderas i medarbetarsamtal som hålls årligen.
Erfarna miljö- och hälsoskyddsinspektörer är en svårrekryterad yrkesgrupp. Det är därför särskilt angeläget att satsa på komptensutveckling för befintlig personal.
10 Resultatet av behovsutredningen
I tabellerna i bilagan till behovsutredningen redovisas en genomgång av verksamhetens behov under treårsperioden 2018-2020 fördelat på timmar för tillsyn och kontroll samt gemensam tid för bl.a. utvecklingsinsatser.
Tiden för tillsyn och kontroll är fördelade i planerad tillsyn och kontroll samt händelsestyrda arbetsuppgifter. De händelsestyrda uppgifterna är sådana som är styrda av bl.a.
24
förvaltningslagen dvs. de kan inte bortpriorieras, t.ex. klagomålsärenden och inkommande ärenden. Den planerade tillsynen och kontrollen samt verksamhetsutveckling styrs av
prioriteringarna som framgår av kapitel 5 samt i tabellerna i bilagan. Det samlade resursbehovet för perioden 2018-2020 framgår av tabellen nedan (från bilaga).
Verksamheten har tillförts ökade resurser för 2018 samtidigt som taxan har reviderats för att öka självfinansieringsgraden. Detta medför att verksamhetens resurser för att genomföra tillsyns-och kontrolluppdraget ligger i paritet med behoven. Med kommunens tillväxttakt på ca två procent ökar antalet tillsyns- och kontrollobjekt med tillväxttakten. Trots att verksamheten ligger i fas med behoven behöver prioriteringar i tillsynen inom miljöbalksområdet. Av de årliga tillsyns-och kontrollplanerna framgår de prioriteringar som görs utifrån
behovsutredningen och med befintliga personalresurser.
Bilaga: Tabell med behovsbedömning och prioritering av tillsyns- och kontrollområden för 2018.
Sammanställning av miljö- och hälsoskyddsenhetens resursbehov för tillsyn och kontroll
Tillsynsområde
Behov 2018, timmar
Tilldelad kontrolltid 2018
Behov 2019, timmar
Behov 2020, timmar
Årsrbets-krafter, 2018 *)
Årsrbets- krafter, 2019 *)
Årsrbets- krafter, 2020 *)
Miljöskydd TOTALT 7229,25 5986 6786,25 6799,25 7,5 7,1 7,1
Hälsoskydd 4287 3502 4355 4262 4,5 4,5 4,4
Livsmedelskontroll 3320 3320 3115 3115 3,5 3,2 3,2
Fysisk planering 1245 1215 1215 1215 1,3 1,3 1,3
SUMMA 16081,25 14023 15471,25 15391,25 16,8 16,1 16,0
Med tillväxt tillägg 2% 16403 15781 15699 17 16 16
*) = I snitt beräknas 960 timmar behövas per årsarbetskraft.
