• No results found

Hot och hat mot förtroendevalda ISBN Beställ eller ladda ner på webbutik.skr.se. Telefon:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hot och hat mot förtroendevalda ISBN Beställ eller ladda ner på webbutik.skr.se. Telefon:"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Hot och hat mot förtroendevalda 2

(3)

Förord

Det är av stor vikt att stärka de förtroendevaldas villkor för att kunna verka i sitt demokratiska uppdrag, även under perioder av utsatthet. En enkätundersökning har genom förts till samtliga 310 medlemmar för att följa hur det systematiska arbetet med att hantera hot och hat mot förtroendevalda har utvecklats. Vid en- kätens slut var svarsfrekvensen 80 procent totalt för kommuner och regioner tillsammans.

• Det är totalt sett 73 procentregioner och kommuner tillsammans, som upp- ger att de har genomfört utbildning för de förtroendevalda, jämfört med 2016 då det var 30 procent som uppgav att de genomfört utbildning.

• Det är en högre andel (75 procent) av regioner och kommuner tillsammans som anger att de har ett system för att omhänderta hot jämfört med de (66

%) som anger att de har ett system för att förebygga hot och hat mot förtro- endevalda.

• Det är ett fåtal som i sitt systematiska arbete kartlägger om det finns olika behov mellan kvinnor och män när det gäller att förebygga hot, hat och våld i de förtroendevaldas uppdrag.

I februari 2020 påbörjades en enkätundersökning till kommuner och regioner för att fortsatt följa utvecklingen, av deras systematisk i arbetet för att förebygga och hantera hot och hat mot förtroendevalda. Strax efter blev pandemin ett fak- tum och enkäten avbröts. Trots avbrottet hann enkäten visa att Hot, hat och våld mot förtroendevalda är fortsatt en aktuell fråga.

Resultatet från 2018 års undersökning är fortsatt ett relevant underlag som SKR utgår från i sitt arbete.

SKR planerar att genomföra en ny undersökning i början av 2022 . Stockholm, juni 2021

Anna-Lena Pogulis

Sektionen för demokrati och styrning

(4)

Hot och hat mot förtroendevalda 4

Innehåll

Sammanfattning ... 5

Bakgrund ... 6

Uppdrag och syfte ... 7

Metod och svarsfrekvens ... 8

Resultat ... 9

Fortsatt uppföljning ... 16

(5)

Sammanfattning

Förebyggande arbete

Vid en jämförelse mellan regioner och kommuner visar resultatet att för regionerna uppfylls Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) mål om att 75 procent ska ha ett system för det förebyggande arbetet. När det gäl- ler kommunerna så är det 64 procent som har ett system, vilket visar att det finns potential att nå målet.

I det system som kommuner och regioner har i det förebyggande arbetet så ingår någon form av styrande dokument för 53 procent av kommuner och regioner tillsammans. En ökning med 20 procentenheter jämfört med 2016 års enkät då det var 34 procent som hade ett styrande dokument för det förebyggande arbetet. I 75 procent av kommunerna är det en politiskt beslutande församling (fullmäktige eller styrelse) som antagit det sty- rande dokumentet. I regionerna är motsvarande del 67 procent.

Stöd och omhändertagande vid hot och hat

Resultatet visar att SKLs mål om att 75 procent ska ha ett system för att omhänderta hot, hat och våld uppfylls av både kommuner och regioner.

Trots att det jämfört med det förebyggande arbetet är en högre andel som uppger att de har ett system för att omhänderta hot och hat mot förtroen- devalda så är det en lägre andel som har ett styrande dokument/ hand- lingsplan för det omhändertagande arbetet. Det är också färre som antar dokument för det omhändertagande arbetet i en politiskt beslutande för- samling (fullmäktige eller styrelse).

Det är viktigt att tydliggöra roller och ansvar i varje kommun och organi-

sation för att kunna erbjuda stärka de förtroendevaldas villkor i sitt demo-

kratiska uppdrag, även under perioder av utsatthet. En fortsatt uppfölj-

ning av det omhändertagande arbetet behövs för att tydliggöra hur hot

och hat mot förtroendevalda omhändertas.

(6)

Hot och hat mot förtroendevalda 6

Bakgrund

Under 2018 har ”Stärkt arbete mot hot och våld mot förtroendevalda” utgjort en prioriterad fråga i SKL:s styrelse.

Uppdraget kan kort sammanfattas i att SKL ska stötta kommuner, landsting och regioner i deras arbete med att förebygga och hantera hot och våld, samt stötta i deras arbete med att stödja de förtroendevalda som har utsatts, i en dialog med de politiska partierna. SKL ska också verka för skärpt strafflagstiftning för hot och våld mot personer som utsätts i sitt demokratiska uppdrag.

SKL har under 10 års tid verkat för en skärpt strafflagstiftning för hot, trakasse- rier, hat och våld mot förtroendevalda. SKL kan med en stark och aktiv intresse- bevakning verka för att en stärkt lagstiftning kan bli verklighet.

För att stödja kommuner, landsting och regioner i arbete med att utveckla en systematik i arbetet, hot, hat, trakasserier och våld mot förtroendevalda. Detta innefattar utbildning, handlingsplaner och samarbete mellan förtroendevalda och säkerhetsansvariga.

(7)

Uppdrag och syfte

Styrelsen har beslutat om genomförande av en uppföljande undersökning om kommuner, landsting och regioner har arbetat fram system för att förebygga och hantera hot, hat, trakasserier och våld mot förtroendevalda.

Syftet med enkäten är att följa upp styrelsens mål att 75 procent av kommuner, landsting och regioner har tagit fram ett system för att arbeta förebyggande och hantera hot, hat, trakasserier och våld mot förtroendevalda

(8)

Hot och hat mot förtroendevalda 8

Metod och svarsfrekvens

En enkätundersökning har genom förts till samtliga 310 medlemmar. Enkäten har framställts i samarbete mellan projektledare och statistikenheten. Frågorna har till viss del omformuleras sedan 2016 års enkät, dels utifrån att det i styrel- sens mål har skett en del omformuleringar, dels utifrån att arbetet har utvecklats och uppföljningen behöver följa den samtid arbetet sker inom.

Enkäten har skickats digitalt och varit publicerad för svar mellan 12 november och 19 december.

Vid enkätens slut var svarsfrekvensen 80 procent totalt, vilket är högre än 2016 då 71 procent svarade på enkäten. Den höga svarsfrekvensen och den ökning som skett kan tolkas som att kommuner och regioner anser att frågan har en hög prioritet. Jämförelser med 2016 kommer att göras för de frågor som låter sig jämföras. Av regionerna var det 90 procent som svarat och bland kommunerna 80 procent

(9)

Resultat

Resultatet av enkäten visar att det systematiska arbetet med att hantera hot och hat mot förtroendevalda har utvecklats.

Det förebyggande arbetet har utvecklats

Finns system för att förebygga hot, hat och våld mot förtroendevalda?

Figur 1.

2018 Kommun Region/Landsting

Har din organisation något system (upprättad organisation, rutiner, processer eller likande för att förebygga hat, hot mot förtroendevalda. Antal svarande; 232 kommuner och 18 regioner

64% 94%

Resultatet visar att när det gäller regionerna så uppfylls SKLs mål om att 75 procent ska ha ett system för det förebyggande arbetet. När det gäller kommu- nerna så är det 64 procent som har ett system, vilket visar på att det är en bit kvar för att nå målet om 75 procent.

Vad består system för att förebygga av?

Allt fler kommuner och regioner har ett styrande dokument för att förebygga hot, hat och våld mot förtroendevalda?

I det system som kommuner och regioner har i det förebyggande arbetet så ingår någon form av styrande dokument för 53 procent för kommuner och regioner tillsammans. En ökning med 20 procentenheter har skett jämfört med 2016 års enkät då det var 34 procent av kommuner och regioner tillsammans som hade ett styrande dokument i det förebyggande arbetet.

(10)

Hot och hat mot förtroendevalda 10 Figur 2

2018 Kommuner Regioner/Landsting

Har din organisation något styrande dokument (handlingsplan, policy eller liknande) för att före- bygga hot, hat och våld mot förtroendevalda?

Antal svarande; 229kommuner och 18 regioner

52% 67%

Har din organisation i planering för år 2019 för avsikt att utarbeta ett styrande dokument för att förebygga hot, hat och våld mot förtroendevalda?

Antal svarande; 96 kommuner och 6 regioner

32 kommuner 3 regioner

Vid en jämförelse mellan kommuner och regioner visar enkätsvaren (figur 2) att det är mer än hälften av kommuner och två tredjedelar av regionerna som har ett styrande dokument. Ökningen har skett framförallt i kommunerna, från 32 till 52 procent.

Trots den starka ökningen bland kommunerna så framträder det att större andel av regionerna som har fastställt någon form av styrande dokument för att före- bygga hot, hat och våld mot förtroendevalda.

Vem beslutar om styrande dokument för att förebygga hot, hat och våld mot förtroendevalda?

Figur 3

I vilken instans är det styrande doku- mentet om att förebygga hot, hat och våld mot förtroendevalda beslutat? Antal svarande; 119 kommuner och 12 regioner

Kommuner Regioner/Landsting

Fullmäktige 45% 42%

Styrelsen 30% 25%

Av tjänsteperson 25% 33%

Resultatet visar att i 75 procent av kommunerna så är det en politisk beslutande församling som antagit det styrande dokumentet. I regionerna är motsvarande del 67 procent.

I de fall det är politiska församlingar som fattat besluten dokumenteras dessa vanligtvis i ett protokoll som justeras och anslås. I de fall som tjänstepersoner fattar beslut om dessa dokument är det viktigt att besluten dokumenteras och diarieförs enligt upprättade rutiner.

(11)

Olika behov bland förtroendevalda kvinnor och män

Det är ett fåtal endast 10 procent av kommuner och inte någon av regionerna som i sitt förebyggande arbete som kartlägger om det finns olika behov mellan kvinnor och män när det gäller att förebygga hot, hat och våld i de förtroende- valdas uppdrag. (Antal svarande; 177 kommuner och 17 regioner)

Utöver skillnader mellan förtroendevalda kvinnor och män, kan det finna skill- nader av behov mellan förtroendevalda i olika åldersgrupper samt förtroende- valda med olika bakgrunder. Det kan vara nästa steg för att utveckla det före- byggande arbetet i kommuner och regioner.

Utbildning till förtroendevalda

Det är totalt sett 73 procent av regioner och kommuner, som uppger att de har genomfört utbildning för de förtroendevalda, jämfört med 2016 då det var 30 procent som genomfört utbildning.

Figur 4

2016-2018 Kommuner Regioner/Landsting

Har din organisation under perioden 2016- 2018 genomfört någon utbildning för för- troendevalda om hur de ska hantera hot, hat och våld i sitt uppdrag? Antal svarande;

224 kommuner och 18 regioner

72% 78%

Vid en jämförelse mellan kommuner och regioner visar figur 4 att det är små skillnader mellan regioner och kommuner när det gäller andel som genomfört utbildning.

Under 2015 -2016 hade 28 procent av kommunerna genomfört utbildning, jäm- fört med 72 procent år 2016, en ökning med 44 procentenheter. För regionerna har motsvarande utveckling gått från 53 procent till 78 procent Både kommuner och regioner redovisar därmed en stor utveckling.

Sett till antal så är det av de som svarat på enkäten 161 kommuner och 14 regioner som uppgett att de genomfört utbildning för de förtroendevalda.

Det överensstämmer i stora drag med de 155 kommuner och regioner som SKL

(12)

Hot och hat mot förtroendevalda 12

SKL har i sin ansökan till regeringen uppgett ett mål på att minst 200 kommu- ner och regioner ska nås av utbildningsinsatser av SKL under perioden 2016- 2019. Målet har möjligheter att kunna uppfyllas under 2019.

Stöd och omhändertagande vid hat, hot och våld

Det är en högre andel (75 procent) som anger att de har ett system för att omhänderta hot jämfört med de (66 procent) som anger att de har ett system för att förebygga.

Finns system för att omhänderta hot, hat och våld mot förtroendevalda?

Det är av stor vikt att stärka de förtroendevaldas villkor för att kunna verka i sitt demokratiska uppdrag, även under perioder av utsatthet

Figur 5

2018 Kommun Region/Landsting

Har din organisation något system (upprättad organisation, rutiner, processer eller liknande för att omhänderta hat, hot och våld mot för- troendevalda. Antal svarande; 224 kommuner och 18 regioner

75 % 94 %

Enligt enkätsvaren uppfylls SKLs mål om att 75 procent ska ha ett system för att omhänderta hot, hat och våld av både kommuner och regioner.

Vad består systemet av för att omhänderta hot och hat?

Enkätsvaren visar att det i system som kommuner och regioner har i det omhän- dertagande arbetet så ingår en handlingsplan för hur hot och hat ska omhänder- tas för 60 procent av kommuner och regioner tillsammans.

Trots att det jämfört med det förebyggande arbetet är en högre andel som upp- ger att de har ett system för att omhänderta hot och hat mot förtroendevalda så är det en lägre andel som har ett styrande dokument/ handlingsplan för det om- händertagande arbetet.

(13)

Det är viktigt att tydliggöra roller och ansvar i varje kommun och organisation för att kunna erbjuda stärka de förtroendevaldas villkor i sitt demokratiska upp- drag, även under perioder av utsatthet.

Handlingsplan att omhänderta hot, hat och våld mot förtroendevalda?

Figur 6

2018 Kommuner Regioner/Landsting

Har din organisation någon handlingsplan eller liknande för att omhänderta hot, hat och våld mot förtroendevalda? Antal sva- rande; 224 kommuner och 18 regioner

58% 78%

Har din organisation i planering för år 2019 för avsikt att utarbeta en handlings- plan eller liknande för att omhänderta hot, hat och våld mot förtroendevalda? Antal svarande; 78 kommuner och 3 regioner

25 Kommuner 1 region

Vid en jämförelse mellan kommuner och regioner visar enkätsvaren (figur 6) att det är 58 procent av kommuner och 78 procent av regionerna som har en hand- lingsplan för att omhänderta hot, hat och våld. Det är en större andel av region- erna som har fastställt handlingsplan för att omhänderta hot, hat och våld mot förtroendevalda.

(14)

Hot och hat mot förtroendevalda 14

Beslutsinstans

Figur 7

I vilken instans är det styrande doku- mentet om att omhänderta hot, ha och våld mot förtroendevalda beslutat?

Antal svarande; 128 kommuner och 14 regioner

Kommuner Regioner/Landsting

Fullmäktige 31% 0%

Styrelsen 22% 21%

Av tjänsteperson 47% 79%

Resultatet visar att i 52 procent av kommunerna så är det en politisk beslutande församling som antagit det styrande dokumentet. I regionerna är motsvarande del 21 procent.

Resultatet visar också att det är mindre vanligt att de politiska församlingarna fattar beslut om hur det omhändertagande arbetet ska styras, jämfört med det förebyggande arbetet.

I de fall det är politiska församlingar som fattat besluten dokumenteras dessa vanligtvis i ett protokoll som justeras och anslås. I de fall som tjänstepersoner fattar beslut om dessa dokument är det viktigt att besluten dokumenteras och diarieförs enligt upprättade rutiner.

Olika behov bland förtroendevalda kvinnor och män

Det är ett fåtal endast 12 procent av kommuner och 14 procent av regionerna som i sitt omhändertagande arbete kartlägger om det finns olika behov mellan kvinnor och män när det gäller att ge stöd vid hot, hat och våld i de förtroende- valdas uppdrag. (Antal svarande; 129 kommuner och 14 regioner)

Utöver skillnader mellan förtroendevalda kvinnor och män, kan det finnas skill- nader av behov mellan förtroendevalda i olika åldersgrupper samt förtroende- valda med olika bakgrunder. Det kan vara nästa steg för att utveckla arbetet i kommuner och regioner.

Erfarenheter av att hat, hot och våld har ökat

Resultatet visar att det är fler kommuner och regioner som uppger att det har förekommit hot och hat mot förtroendevalda jämfört med 2016 års enkät.

(15)

Figur 8

Har det under perioden 2015-2018 förekommit fall av hot, hat och våld mot förtroendevalda inom er organisation? Antal svarande; 223 kommuner och 18 regioner

Kommuner Regioner/Landsting

Ja det har förekommit 64% 78%

Nej det har inte förekommit 20% 11%

Vet ej m det har förekommit 16% 11%

Vid en jämförelse mellan kommuner och regioner visar enkätsvaren (figur 8) att i kommunerna är det en ökning från 46 till 64 procent sedan 2016 som har erfa- renheter av fall med hot och hat som rapporterats. För regionerna är utveckl- ingen för samma period från 65 till 78 procent.

(16)

Hot och hat mot förtroendevalda 16

Fortsatt uppföljning

Det är viktigt att tydliggöra roller och ansvar i varje kommun och organisation för att kunna erbjuda stärka de förtroendevaldas villkor i sitt demokratiska upp- drag, även under perioder av utsatthet.

Det är en högre andel (75 procent) av regioner och kommuner tillsammans som anger att de har ett system för att omhänderta hot jämfört med de (66 procent) som anger att de har ett system för att förebygga hot och hat mot förtroende- valda. Andra undersökningar visar samtidigt att förtroendevalda inte alltid upp- lever att roller och ansvar för det omhändertagande arbetet vid utsatthet av hot och hat är tydligt.

Trots att det jämfört med det förebyggande arbetet är en högre andel som upp- ger att de har ett system för att omhänderta hot och hat mot förtroendevalda så är det en lägre andel som har ett handlingsplan för det omhändertagande arbetet.

Utifrån ovanstående så är det intressant att göra en uppföljande enkät kring vad systemet för det omhändertagande arbetet består av.

(17)
(18)

ISBN 978-91-7585-671-1

Beställ eller ladda ner på webbutik.skr.se Post: 118 82 Stockholm | Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 | www.skr.se

Hot och hat mot förtroendevalda

Det är av stor vikt att stärka de förtroendevaldas villkor för att kunna verka i sitt demokratiska uppdrag, även under perioder av utsatthet. En enkätundersökning har genom förts till samtliga 310 medlemmar för att följa hur det systematiska arbetet med att hantera hot och hat mot förtroendevalda sker.

Resultatet visar att det systematiska arbetet i kommuner och landsting har utvecklats.

Resultatet från 2018 års undersökning är fortsatt ett relevant underlag som SKR utgår från i sitt arbete. SKR planerar att genomföra en ny undersökning i början av 2022 .

Upplysningar om innehållet

Anna-Lena Pogulis, anna-lena.pogulis@skr.se

© Sveriges Kommuner och Regioner, 2021, reviderad upplaga 2021 ISBN: 978-91-7585-671-1

Text: Anna-Lena Pogulis Produktion: SKR

References

Related documents

De föreslagna ändringarna innebär att det vid bedömningen om en skada är en allvarlig miljöskada även ska beaktas om skadan har en betydande negativ effekt på ett havsområdes

SKR anser att regeringen bör utreda vilken miljöövervakning som behövs för att Sverige ska kunna följa EU:s ramdirektiv för vatten samt se till att resurser fördelas till

Förslaget innebär en skyldighet för regeringen, statliga förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner att innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna

a) Inom den regionala utvecklingen betonas allt oftare betydelsen av de kvalitativa faktorerna och kunnandet. En kvalitativ faktor är samarbetet mellan de olika

SKR anser att bestämmelserna inbegriper bestämmelser på en sådan detaljeringsgrad, särskilt artiklarna 8 och 9, att de riskerar att påverka svensk lagstiftning och de

Det har tidigare inte funnits någon modell som gjort det möjligt för den enskilde miljöaktören att ställa upp trovärdiga argument när det gäller krav på minskade utsläpp

Sveriges Kommuner och Regioner. Anders Knape

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har den 31 januari 2020 beslutat om Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om Psykisk hälsa 2020, se