koll på kommunen Tema: SÅ GJORDE VI Stort intresse för återbruk Ideellt arbete engagerar Förbättra trafikmiljön Hyreshöjning utan förhandling

SÅ GJORDE VI Stort intresse för återbruk OmVäRlD Ideellt arbete engagerar SkOlan Förbättra trafikmiljön ExpERtERna Hyreshöjning utan för-

handling

HYRESGÄSTEN

tidningen för dig som är aktiv inom hyresgästföreningen nr 2/2012 www.hyresgastforeningen.se

Tema:

kommunen koll på

LEDAREN barbro engman, förbundsordförande

2 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 3

iNsiDAN I HYRESGÄSTFöRENINGEN

Nytt på webben

DEt pågåR en kontinuerlig utveckling av vår externa webb, hyresgastforeningen.se

l Lättläst-knappen tar be- sökare till helt nya sidor med texter anpassade för de som vill läsa information om oss på enklare svenska.

l In English-knappen leder till sidor på engelska, med ny struktur och uppdaterat innehåll.

till vänster om sökrutan, överst på sidan, finns knappar till de bägge sidorna.

l Lediga jobb visar sedan en tid tillbaka en ”spegling” av uppgifter som läggs in i en databas för hyresgästfören- ingens lediga tjänster.

l Press visar en ”spegling” av innehållet på presstjänsten mynewsdesk. det betyder att det som finns på mynews- desk visas direkt på vår egen webbplats.

där finns också ikoner som länkar vidare till våra riks gemensamma sociala medier som facebook, twitter, flickr, youtube och bambuser.

l Bygg framtiden har tidigare funnits på nätet som en sepa- rat extern webbplats. den har nu flyttat in på vår webbplats och materialet har uppdate- rats.

l Förmåner har genom- gått en layoutmässig för- ändring. utrymmet för logotyper och bilder har fått lite mer plats i listorna över förmåner.

l Arbetet med att bygga det nya inträtet pågår. och lansering för alla användare planeras till september i år.

l Det befintliga intranätet når du på intranet.

hyresgastforeningen.se DEt hAR kommit 70 motioner

till förbundsstämman i juni.

Motionerna handlar bland annat om att påverka bostads- politiken i stort med rättvisa villkor för hyresrätten och att stärka hyresgästernas ställning vid ombyggnader, men också om det interna livet i Hyres- gästföreningen, som rösträtten för familjemedlemmar. En mo- tion ifrågasätter den restriktiva hållningen till servering av alkohol med medlemmarnas pengar. Det finns också för-

slag om bildandet av ett sär- skilt ungdomsförbund för Hyresgästföreningen samt lägre medlemsavgift för ung- domar.

FöRbuNDsstyRELsEN kommer att yttra sig över samtliga motioner inför stämman där de 150 ombuden slutligen tar ställning till motionerna.

ALLA motioNER finns publice- rade på intranätet under Led- ning/Förbundsstämman 2012.

nOtERat

hyREsgästEN utkommer i 12 000 exemplar till hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda.

grundad 1924. Postadress: hyresgästföreningen riksförbundet, box 7514, 103 92 stockholm. hemsida: www.hyresgastforeningen.se

ansvarig utgivare: Jesper nilsson. redaktör: Peter forsman, 08-791 02 50. epost: hyresgasten@hyresgastforeningen.se grafisk form: magnus ekberg, tidningsmakarna.

omslagsfoto: Per erik Jäderberg. redaktionen ansvarar bara för beställt material. medlem i sveriges tidskrifter. tryck: sörmlands grafiska ab 2012.

Kommunpolitikernas uppgift

K

ommunpolitiker är emellanåt ett

svårbegripligt släkte. Inte alla förstås men tillräckligt många för att de ska ställa till med rejäla problem för många hy- resgäster på alldeles för många ställen.

Kommunpolitikernas främsta uppgift är att se till kommuninnevånarnas bästa. De ska inte missgynna någon och inte gynna någon.

Det är den viktiga grund som hela kommunalla- gen vilar på.

Men i praktiken både gynnar och missgynnar de olika kommunmedlemmar. Många politiker verkar ha blivit affärsmän och på vägen dit har de tap- pat bort sin roll som politiker. Tillsammans med kommundirektörer och ekonomidirektörer ger de sig allt oftare ut på jakt efter någon paragraf som är tillräckligt luddig för att kunna tolkas lite olika och därför kan ge lite klirr i kommunkassan.

Ibland är besluten helt uppåt väggarna. Kommu- nerna begår rena olagligheterna när de tar ut mer än de får från de kommunala bostadsbolagen.

”Vi har en ordning i Sverige där vi inte straffar kommuner som inte följer lagen”, sa bostadsminister Stefan Attefall (KD) när han fick frågan om det verk- ligen är rimligt att kommunerna bryter mot lagen.

Man kunde ju också tänka sig att vi hade en ord- ning i Sverige där kommunerna följer lagen. Det är närmast obegripligt att det inte är en självklarhet.

Det är ett demokratiskt haveri att svenska kommu- ner inte tycker sig behöva följa lagen.

Jag tycker att det här ska vara föremål för en lokal debatt även om jag naturligtvis tycker att man ska följa lagen, säger Stefan Attefall.

I vanliga fall handläggs lagbrott i domstolar i

detta fall ska lagöverträdelserna bli föremål för lokal debatt. Den debatten får Hyresgästföreningen föra ensam och det är otroligt viktigt att vi gör det.

Men det skulle ju inte vara i vägen om Stefan Atte- fall tog initiativ till en central debatt om det rimliga i att kommunerna är höjda över Svea rikes lag.

ViLL kommuNEN höjA skAttEN så är den tvungen att berätta det för sina väljare. Men då blir det debatt och väljarna kräver besked om hur pengarna används. Det är kanske det som är orsaken till att de söker efter andra inkomstkällor. Deras blickar hamnar då på de kommunala bostadsbolagen. Det finns regler för hur vinsten där får användas, alla pengar är inte inlåsta.

Men det viktiga är vilka prioriteringar kommunen i egenskap av fastighetsägare gör.

En fastighetsägares främsta plikt är att se till att sköta sina fastigheter.

Man kan inte låta husen stå och förfalla eller missköta underhål- let samtidigt som man plockar pengar ur bolaget för att klara äldreomsorg eller andra kom- munala verksamheter. Sådant ska vi alla betala gemensamt på skattsedeln.

Hyresgästerna är den enda grupp som riskerar att få betala två gånger, en gång på skatt- sedeln och en gång på hyran.

Det finns ingen anledning att acceptera det.

Det är ett demokratiskt haveri att svenska

kommuner inte tycker sig behöva följa lagen

70 motioner till stämman

Ledningskonferens med omvärldsfokus

i sLutEt AV mARs höll Hyres- gästföreningens ledning en konferens i Nacka.

Resultatet från hyresförhand- lingarna redovisades. Den 19 mars var 248 allmännyttiga bolag med 683 500 lägenheter klara. Yrkandena ligger i snitt på 3,9 procent medan uppgö- relserna stannar på 2,47 pro- cent. Ett 30-tal ärenden har gått till Hyresmarknadskommittén för avgörande.

De privata yrkandena ligger något högre, på 4,28 procent, medan de uppgörelser som är klara ligger i nivå med allmän- nyttan. I Stockholm saknas ramavtal vilket gör att det blir förhandlingar för varje fastighet. I Ljungby har man direktaviserat höjningar utan att hyrorna har förhandlats (se Experterna). Överhuvudtaget försöker de privata fastighets- ägarna försvåra hyresförhand- lingarna. Men det gäller fram- förallt organisationen Sveriges fastighetsägare. Med enskilda privata fastighetägare är det

betydligt enklare att förhandla, konstaterades det.

Undersökningsföretaget TNS Sifo redovisade de viktigaste resultaten av 2011 års attityd- undersökning där medlemmar, förtroendevalda, allmänhet, journalister, politiker och fast- ighetsägare tillfrågats hur man ser på Hyresgästföreningen och vår verksamhet. Nästan alla känner till Hyresgästförening- en. Däremot är det sämre med kännedomen om vår verksam- het, särskilt utanför gruppen förtroendevalda och medlem- mar. Kännedom är viktigt för att vinna anseende. Särskilt lågt är anseendet bland alliansens politiker.

EN NuLägEsANALys presente- rades som ligger till grund för verksamhetsplaneringen inför 2013. Den finns att ta del av på intranätet under Ledning/mål planer uppföljning.

Ekonomin i Hyresgästför- eningen är god och välskött.

Hyresgästföreningen har där-

med de ekonomiska resurser och möjligheter som krävs i form av extra satsningar för att vi ska kunna lyckas och flytta fram våra positioner.

EN Ny stRAtEgi för PR- och opi- nionsbildning presenterades.

Vad är det då opinionsbild- ningen ska göra? Den ska bidra till att förändra lagar, regler, normer och attityder till oss och på det sättet flytta fram hy- resgästernas positioner. Vi har alla möjligheter att bli bättre på opinionsbildning. Vi är många, vi har glöd, vi har kunskap, vi har pengar och bostadsfrågan växer.

Men vi måste bli bättre på att samverka inom organisationen och prioritera. Vi lever fortfa- rande med en s-stämpel som försvårar vårt arbete i första hand med allianspolitiker. Vi måste också se till att få fram fler bra talespersoner. Det räcker inte enbart med Barbro Engman, summerade lednings- konferensen.

Utgivning 2012

^{NR 3} vecka 26, NR 4 vecka 36, NR 5 vecka 43, NR 6 vecka 50.

foto: sören andersson

Förbundsstämman hålls i Stock- holm i Globen Annexet 15-17 juni.

4 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 5

Utförsäljningar i Stockholm

ALLmäNNyttAN i stockholm fortsätter att sälja ut delar av sitt bostadsbestånd. nyligen meddelade moderbolaget stockholms stadshus ab att totalt 2.882 lägenheter i stockholms stad säljs ut till privata hyresvärdar.

det rör sig om 1 382 lägen- heter i blackeberg som idags ägs av familjebostäder och som säljs till willhem. 1 172 lägenheter i hagsätra som ägs av svenska bostäder säljs till ikano och 328 hyresradhus i hässelby ägda av stockholms- hem säljs till wallfast.

– för de hyresgäster som har valt att bo hos ett allmän- nyttigt bostadsbolag är det ett hårt slag att fastigheterna nu säljs ut till privata fastig- hetsägare. dels har hyresgäs- terna större rätt till insyn i ett allmännyttigt bolag än i ett privat, dels har de allmännyt- tiga bolagen generellt högre servicenivå än de privata. det säger terje gunnarson, ordfö- rande för hyresgästföreningen region stockholm.

hyREsgästFöRENiNgEN kommer noggrant att granska och följa upp de avtal som träffas mellan stockholm stadshus ab och köparna, och bevaka att boinflytandeavtal tecknas med de nya ägarna.

– från hyresgästförening- ens sida anser vi att kommu- nen ska ta ansvar för bostads- försörjningen. vi utgår från att kommunen nu ser till att hitta lösningar för hyresgästerna när det gäller den interna by- teskön som finns i allmännyt- tan och försäkrar sig om att hyresgästerna kommer att ha fortsatt inflytande i bolagen, säger terje gunnarson.

NOTERAT LANDET RUNT

foto: eva nilsson

foto: erik yngvesson

på gåNg I HYRESGÄSTFöRENINGEN

Ekerö röstade mot försäljning

EkERöboRNA hAR i en folk- omröstning svarat på frågan om kommunen ska sälja kom- munala ekerö bostäder. 66 procent var emot försäljning och 33 procent för. valdel- tagandet var 45 procent.

resultatet var tydligt och de borgerliga partier som styr kommer att följa ekeröbornas vilja. kommunen tillsätter nu en utredning med uppgift att utreda vad beslutet innebär för ekerös ekonomi.

den borgerliga majorite- ten tog 2011 upp frågan om försäljning. Pengarna skulle bland annat användas till att betala av på kommunens lån och bygga en simhall. hyres- gästföreningen krävde då en folkomröstning vilket blev fallet efter att 2 300 namnun- derskrifter lämnats in.

Den 29 februari 2012 hade Hyresgästföreningen

Energiexpert på förbundet

hANs DAhLiN har börjat på hyresgäst- föreningen riksförbundet som energi- expert. hans är utbildad

civilingenjör och har specialkom- petens inom energi- miljö och klimatområdena.

hans har senast arbetat för staden mariehamn på Åland med miljöcertifiering och energieffek- tivisering.

Hyresjuridiska ärenden ökar

ANtALEt juRiDiskA ärenden och rådgivningar ökade med 11 procent 2011, jämfört med 2010, till 62 076, varav 44 068 rådgivningar och 18 008 ärenden. tyngdpunkten för ärendena ligger på sådant som rör själva lägenheten, dess skick, funktion och even- tuella skador i den. andelen medlemmar som har haft ett ärende 2011 varierar från 8 till 17 procent regionerna emellan.

medlemsför­

månerna växer

hyREsgästFöRENiNgENs med- lemsförmåner växer. under 2011 ökade antalet förmåner med 10 procent och nyttjandegraden steg från 23 till 25 procent. nyttjan- degraden beräknas på antalet använda förmåner per medlem.

några förmåner är mer an- vända. under 2011 tecknades 20 000 hyresgästförsäkringar samt 6 200 botrygghetsförsäkringar.

medlemmarna köpte böcker via adlibris för 8,3 miljoner kronor och sf-biobiljetter för 6,1 miljoner

kronor. medlemmar.

530 567

antal medlemmar

DE bERättELsER som handlar om boendeförbättringar filmas och kommer att finnas på berättarwebben på vår externa webb hyresgastforeningen.se från den 23 april.

Övriga berättelser blir an- tingen film eller foto och text och används internt. Dessa berättelser finns också på berät- tarwebben och du når dem via intranätet.

Var tredje vecka kommer Fikabordsfoldern att skickas till regionerna för fortsatt distribu- tion till förtroendevalda och anställda. I Fikabordsfoldern lyfts några berättelser särskilt fram. Syftet är att sätta fokus på berättelserna och visa på allt bra våra medlemmar och medarbetare gör, driva trafik

till berättarwebben och att inspirera fler att tipsa om en berättelse. I Fikabordsfoldern finns också kontaktuppgifter till de regionalt ansvariga.

Från den 23 april kommer berättelserna att märkas även utåt. Då går vi på olika sätt ut externt med våra berättelser, som kommer att synas i vanlig TV, playkanaler, bio och on-li- ne. Dessutom blir det regionala satsningar som varierar mellan regionerna. Det handlar om både TV, bio, radio, utomhusre- klam och annonser.

DEN som ViLL VEtA mer kan kontakta jorgen.strandberg@

hyresgastforeningen.se på riks- förbundet eller kristina.holm- gren@hyresgastforeningen.se

bERättA Hyresgästföreningen ska bli bättre på att visa upp resultat och som ett led i det- ta kommer det nu in allt fler berättelser från olika delar av landet. De visar att det lönar sig att engagera sig för sitt boende, och att vi tillsammans kan göra skillnad.

Fler berättelser – även externt

I berättelserna lyfts lokalt aktiva hyresgäster fram som i den här annonsen från region södra Skåne.

GÅRDEN SOM BLEV GRÖN

Bostadsområdet Uarda utanför Lund var i ett ganska visset skick. Men Louise Börjesson engagerade sig för en grönare närmiljö och fick med sig både grannar och hyr

esvärden i arbetet.

Till våren kommer närodlade växter att planteras i rabatterna. På lekplatsen b

yggs odlingsbäddar som fylls med blommor, bär och grönsaker. Allt engångsmaterial har bannlysts. Dessutom har

fastighetsskötarna lovat att köra lugnare med sina traktorer och mopeder.

Fler berättelser om hur våra medlemmar har förbättrat boendet finns på www.hyresgästföreningen.se.

aktiva bjöd på våfflor i Skåne

DEN 25 mARs på den så kallade våffeldagen bjöd hyresgästfören- ingen i södra skåne på våfflor på 14 olika platser runt om i regio- nen med över ett 100-tal aktiva hyresgäster.

– det var är ett bra tillfälle för oss att synas och berätta om vår verksamhet, säger Åsa Cullborn, på hyresgästföreningen. På en del håll som i malmö och trelleborg var det också samtal med inbjudna lokala politiker om hur de vill komma tillrätta med bostadsbris- ten och stärka hyresrätten.

Brandsäkert i Flen

i sALstA i FLEN genomför hyres- gästföreningen i samarbete med räddningstjänsten och civilför- svaret samt bostadsbolaget fbab en ”skola” för hyresgästerna om hur man hanterar bränder i bostäder.

information med inbjudan har gått ut via flygblad på fyra olika språk. utbildningens mål är att alla ska känna sig trygga i flen.

genomgång görs om risker som finns för att brand skall kunna uppstå.

med ett bildspel visas vad som händer vid brand i flerbostadshus och hur hyresgästen skall agera via en handlingsplan samt larma 112.

Framgångsrik modell i malmö

i hERRgåRDEN som tidigare upp- märksammats för kackerlackor och dåliga hus har det skett en hel del positivt tack vare hyresgästfören- ingen. där pågår nu renovering av hus och lägenheter. förtroendet för hyresgästföreningen har ökat dramatiskt. från att 10 procent varit medlemmar i området ligger nu siffran på 40 procent.

samma modell som i herrgår- den med fältkontor provas nu också i seved, som har liknande problem.

På fältkontoret finns jurister som svarar på frågor och tar emot synpunkter från hyresgästerna.

därefter tas beslut om eventuella besiktningar.

protest mot vinstöverföring

pRotEstERNA FRåN hyresgäst- föreningen mot att ta tio miljoner från vinsten i kristianstads kom- munala bostadsbolag abks för att täcka kommunens underskott har gett resultat. kommunsstyrelsen har dragit tillbaka förslaget.

– ett glädjande besked. får abk behålla sin vinst är det bra för hela kristianstad. då har abk möjlighet att fortsätta hålla en hög under- hållstakt och bidra med nyproduk- tion. det gynnar bostadsmarkna- den i kristianstad och kommunens attraktivitet, säger lotta Jidewå som är ordförande i hyresgästför- eningen kristianstad. att man dra- git tillbaka beslutet visar också att våra ansträngningar att bli hörda i frågan har gett resultat.

– frågan ska nu utredas vidare och vi kommer noga att bevaka utvecklingen, säger Petra lundh, bostadspolitisk utredare på hyres- gästföreningen. namninsamlingen fortsätter och hittills har över 800 skrivit på.

Falska rossäljare i Halmstad

i hALmstAD har blomförsäljare som utger sig komma från hyres- gästföreningen knackat dörr för att sälja blommor till förmån för barn i baltikum.

hyresgästföreningen säljer inte blommor och våra medlemsrekry- terare legitimerar sig alltid, säger Johan Perup, chef för medlemsre- kryteringen i region norra skåne.

På gården visas vad som händer då olja kokar på spisen och släck- ning av brand.

6 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 7

A

nsvaret att

granska bola- gen faller på Hyresgästför- eningens för- troendevalda i samspel med anställda. I detta reportage berättar förtroendevalda från olika håll i landet hur de håller koll på sina kommunala bolag.

I Alingsås koncentrerar sig den lokala föreningen på höga taxor, i Norrtälje kämpar de mot att kommunen förstärker kommunkassan med hyres- gästernas underhållspengar, i Varberg försökte hyresgästerna stoppa en koncernbildning, i Falköping ger bra samspel

mellan de förtroendevalda en effektiv granskning och i Gävle undersöker föreningen konse- kvenserna för hyresgästerna efter en utförsäljning.

Det är riksdagen som i olika lagar bestämmer ramarna för hur de kommunala bolagen ska skötas. Riksdagen har sedan lämnat över till Hyresgästföreningen och bolagen att på egen hand komma överens om boendevillkoren för hyresgästerna som bor i Sveriges 294 kommu- nala bostadsbolag.

Det uppdraget läg- ger ett särskilt ansvar på Hyresgästföreningen att vara en stark och kompetent motpart. Bara på så sätt kan hyresgästerna vara säkra på att det blir en bra balans mellan hyresgäster och bostadsföretag.

Detta betyder i huvudsak två saker:

1. Hyresgästföreningen för fram de boendes krav och ser till att hyresgästerna får ett rejält inflytande över sin

lägenhet och över bostads- bolaget. 2. Hyrorna används effektivt och till rätt saker.

I samband med de årliga hyresförhandlingarna granskar förhandlingsdelegationerna, som består av såväl förtroen- devalda som anställda, mycket noggrant bolagens ekonomi.

Den nya lag som talar om hur hyran i kommunala bostadsbo- lag ska bestämmas (se faktaruta) beskriver att de kommunala bolagen ska drivas enligt affärs- mässiga principer men med viktiga undantag.

Ett undantag är att ägarna (kommunerna) inte får föra över obegränsat med pengar från sina bolag.

DE kommuNALA bostadsbolagen har alltså även i fortsättningen en särställning jämfört med andra kommunala bolag. Hur kommunerna och bolagen lever upp till den nya lagen är också en viktig uppgift för Hyresgäst- föreningen att bevaka.

så håLLER Du koLL på Ditt kommuNALA

bostADsboLAg

Erik Elmgren.

Mer än hälften av Sveriges hyresgäster bor i ett kommunalt bostadsbolag. Hyresgästföreningen och bolagen får inom givna ramar bestämma villkoren för hyresgäster i 800 000 lägenheter.

– Här har Hyresgästföreningen ett tungt ansvar att granska bolagen, säger Erik Elmgren, utredare på Hyresgästföreningen, riksförbundet.

text: Johan Klintberger

bENgt-göRAN ANDERssoNs hyra är på 5 200 kronor i månaden. av det beloppet består inte mindre än 1 899 kronor av olika taxor, mot- svarande en tredjedel av hyran.

– därför är det viktigt för hyresgästföreningen att kolla hur taxorna sätts, säger bengt-göran.

han bor i alingsås och är ledamot i hyresgästföreningen i alingsås-vårgårda-herrljunga. när föreningen skulle börja skärskåda de kommunala bostadsföretagen fastnade han snart för de olika taxorna eftersom de utgör så stor

del av hyran. det handlar om avgif- ter för fjärrvärme, vatten, avlopp, avfall och el.

– snackar man procent reagerar inte så många, men när man talar i klartext – pengar – då reagerar folk.

bengt-göran påpekar att när det gäller taxor är situationen ungefär likadan i hela sverige.

han förstår inte resonemanget att det ska vara så svårt att syna olika avgifter. nej, det handlar om att sätta sig ner med nils holgers- son-rapporten (se faktaruta) och

jämföra sin egen kommun med lik- nande kommuner. då gäller det att tänka kritiskt: varför har vår kom- mun till exempel

så höga fjärrvärme- taxor jämfört med grannkommunerna?

när analysen är klar kan det vara läge att till exempel skriva en insändare …

– Ja, då märker kommungub- barna att vi har ögonen på dem!

Just detta hände i alingsås. inför senaste valet bildade hyresgäst-

föreningen en arbetsgrupp med uppgift att bland annat gå igenom taxorna. Politikerna fick frågan

varför taxorna var så höga. föreningen fick bra svar och kontakter togs.

lite senare bilda- des på begäran av hyresgästföreningen en arbetsgrupp som bevakar taxor- na. gruppen består av kommunen, alingsåshem, fastighetsägarfören- ingen och hyresgästföreningen.

– helt plötsligt gick det att

sänka soptaxan, berättar bengt- göran andersson nöjt.

nu arbetar gruppen vidare.

hyresgästföreningen fortsätter också att analysera taxorna. någon annan organisation lär inte göra det på konsumenternas vägnar.

och lokala hyresgästföreningar kan hjälpa till.

– flera lokala föreningar kan gå samman och jobba tillsammans med föreningsstyrelsen, tipsar bengt-göran. då blir vi verkligen effektiva.

FLER ExEmpEL – VäND!

”Helt plötsligt gick det att sänka soptaxan”

alInGSÅS:

Bengt-Göran Andersson, ledamot för Hyresgäst- föreningen Alingsås, Vårgårda och Herrljunga.

koNtAkt:

bengt-göran andersson 0731-563 618.

be.ga@tele2.se

”NiLs hoLgERssoN- RAppoRtEN”

– EN guLDgRuVA

i undersökningen ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets 290 kommuner. syftet är att jämföra kostnader för sophämt- ning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. rapporten tas fram för att visa de prisskillnader som finns mellan olika kommu- ner. målet är att skapa debatt som leder till sänkta priser för hyresgäster och andra boende.

gå in på: www.nilsholgersson.nu

VAD äR DEt?

ett kommunalt bostadsaktiebolag ska drivas med ett allmännyttigt syfte, inte med ett vinstsyfte. bo- laget ska hyra ut hyreslägenheter.

dessutom ska bolaget bidra till att det finns lägenheter i kommunen som äger bolaget. bolaget ska också ge hyresgästerna möjlighet till inflytande över sina lägenheter och över bostadsbolaget.

foto: erik yngvesson▲

8 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 9

koNtAkt:

ullamajam@

yahoo.se 0732-19 09 33 hyREsgästFöRENiNgEN i varberg tar hjälp av förtroendevalda som jobbar lokalt för att granska det kommunala bostadsbolaget.

– rapportera brister, ge oss kunskap från bostadsområdena, uppmanar kerstin isaksson, ord- förande för hyresgästföreningen i varberg.

hon och styrelsen har receptet klart för hur lokala hyresgästfören- ingar, arbetsgrupper och husom- bud ska aktiveras: god kontakt, in- formation mellan alla berörda och precisa frågor från styrelsen vad den vill ha reda på. det gäller även dem som bor hos privatvärdar.

– det gäller att beskriva upp- dragen för förtroendevalda som spännande, vilket de också är, konstaterar kerstin isaksson.

och det har gått bra. föreningen har god förankring bland hyres- gästerna. På föreningens senaste årsmöte kom 150 personer. inom allmännyttan är anslutningsgraden hela 54 procent och inom privata bostadsbeståndet 47–48 procent.

bra kommunikation med med- lemmarna är en framgångsfaktor.

bra tillgänglighet med jourte-

lefon och expeditionen öppen två gånger i veckan är en andra framgångsfaktor.

– medlemmar och hyresgäster känner att vi strider för dem säger kerstin isaksson.

ett exempel är när föreningen för några år sedan protesterade mot att varbergs kommun ville få in varbergs bostads ab i en kommunal koncern med risk för ekonomiska överföringar till

andra kommunala verksamheter.

föreningen samlade 2 000 namn- underskrifter och aktionen blev väldigt uppmärksammad i media.

föreningen förekommer också flitigt i lokala medier.

föreningen är också ständigt på hugget och ifrågasätter envist uppgifter från varbergs bostads ab. ett exempel är dyr elström

som bolaget – utan upphand- ling – köpt från kommunens eget elbolag när eons el var billigare.

kerstin isaksson kräver också – ”annars blir inget gjort” – att alla styrelseledamöter tar lika stor del av ansvaret, svarar i jourtelefonen och bemannar expeditionen.

– lata personer brukar vara bra på att organisera, sa min mamma, och jag är lat …

Fotnot: Varberg är en kustkom- mun i norra Halland. Varbergs Bostads AB hade enligt senaste årsredovisningen 5 100 lägenhe- ter och bra ekonomi.

600 LägENhEtER såldes ut i gävle.

hyresgästerna var starkt emot.

vilka blev konsekvenserna av utförsäljningen?

– vi gör en enkätundersökning för att ta reda på det, säger ulla- maja moilanen, ordförande för gävleföreningen.

det var allmännyttiga gavlegår- darna som sålde lägen-

heter i områdena sätra och brynäs till privata fastighetsägare. enligt hyresgästföreningens enkät var bara nio pro- cent av hyresgästerna missnöjda med gavlegårdarna som hyresvärd; en stor majoritet var alltså nöjd. en liknande enkät som gjorts med hyresgäster som har en privat hyresvärd visade att

28 procent av hyresgästerna var missnöjda – betydligt fler än hos allmännyttan.

exemplet visar vad hyresgästför- eningen i gävle har att arbeta med.

ordföranden ulla-maja moilanen berättar att konsekvenserna av en utförsäljning visar sig först på sikt. i det aktuella fallet tappar hyresgäs-

terna den underhållsra- batt som de hade hos gavlegårdarna och som kunde ge en rejält sänkt januarihyra.

– många är ledsna för detta och saknar den gamla hyresvärden, säger ulla- maja.

trots protester från hyresgäster och hyresgästföreningen får gav- legårdarna fram till år 2020 sälja

upp till 10 procent av lägenhets- beståndet. det motsvarar 1 500 lägenheter. föreningen försöker i denna fråga på olika sätt påverka de socialdemokrater, vänsterpar- tister och miljöpartister som styr gävle.

uLLA-mAjA FöRsäkRAR att fören- ingen i gävle, som också omfattar ockelbo och älvkarleby, ständigt håller koll på de tre allmännyt- torna i sitt föreningsområde.

– Ja, för märks vi inte, så finns vi inte.

ulla-maja tycker att politiker och företagsledningar lyssnar på hyresgästföreningen.

– men ofta har vi förstås olika syn på frågorna.

ulla-maja moilanen tycker att

det ibland kan vara svårt att nå ut i media.

men föreningen jobbar ändå effektivt tack vare en aktiv bo- stadspolitisk grupp. den består av förtroendevalda som samspelar bra med tjänstemännen på hyres- gästföreningen. i gruppen ingår bland andra före detta anställda och politiskt aktiva medlemmar med kunskap och förmåga att föra sig i de politiska korridorerna.

– Ja, för kan du inte det, då är du körd, avslutar ulla-maja.

Fotnot: Gavlegårdarna hade 15 200 lägenheter enligt årsredo- visning för 2010. Motsvarande siffra för Ockelbogård var 670 lägenheter och för Älvkarleby- hus cirka 1 000 lägenheter.

”Vi tar hjälp av lokala föreningar för att kolla bolaget”

VaRBERG:

Kerstin Isaksson är ordförande för Hyresgästföreningen i Varberg med 3 500 medlemmar. Med andra ord är här ungefär hälften av hyresgästerna medlemmar i Hyresgästföreningen. foto: erik yngvesson

”Vi undersöker vad

utförsäljning innebar för de boende”

koNtAkt:

varberg@

hyresgastforeningen.o.se 0703-392824, 0762-252427

GäVlE:

så bEstäms hyRAN

riksdagen har beslutat om nya regler för hur hyran ska sättas.

reglerna började gälla 1 januari 2011. för hyresgästerna är änd- ringen i praktiken inte så stor.

hyran förhandlas som tidigare.

hyran bestäms även nu utifrån lägenhetens så kallade bruks- värde. skillnaden är när man ska pröva om hyran är rimlig. då ska inte bara hyrorna i kom- munala bostadsföretag tas med utan också hyrorna hos privata bostadsbolag. mer att läsa finns på www.hyresgastforeningen.se under rubriken ”hyresförhand- lingar. så förhandlar vi din hyra”.

”Vi gör en enkät för att ta reda på vilka konsekvenser utförsäljningen fått för hyresgäs- terna”, berättar Ulla-Maja Moilanen.

foto: Per erik Jäderberg

10 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 11

bRA sAmspEL mellan hyresgäst- föreningen och förtroendevalda lokalt är förutsättningen för en effektiv kontroll av kommunens bostadsbolag.

– Ja, för föreningsstyrelsen kan inte vara med överallt, säger ing-britt berg, ordförande för hy- resgästföreningen i falköping.

i de flesta bostadsområden i falköping finns lokala föreningar, arbetsgrupper eller husombud.

föreningsstyrelsen har nära samarbete med dem. när allmän- nyttiga hyresbostäder vill göra

förändringar i bostadsområdena, tar bolaget i regel kontakt med förtroendevalda.

– sker inte det så är vi på dom direkt! säger ing-britt

berg som samordnar hyresgästföreningens aktiviteter i falköping och som gillar när lokala hyresgästföreningar har direkt kontakt med hyresbostäder.

hon tycker också att de lokala föreningarna bidrar till ett bättre boende inom allmännyttan genom

att de tillför bra idéer när olika saker ska förändras i bostadsom- rådena.

hyresgästföreningen har bra koll på hyresbostäder. när bolaget fick en ny vd bad föreningen direkt om en träff. och när den nyvalda styrelsen inom bolaget visade sig bestå av många nya le- damöter ville hyresgästföreningen träffa dem också.

– vi ville se vad de kunde om bostadspolitik, fylla i eventuella kunskapsluckor och inleda en dialog om boendefrågor.

hyresgästföreningen i falköping har en lite lågmäld profil, tar hellre fler korta steg än långa kliv. ing- britt berg säger att hon faktiskt är stolt över hur bra styrelsen jobbar tillsammans och att de oftast når uppsatta mål.

medlemsmässigt har däre- mot det goda arbetet inte gett utdelning: inom hyresbostäder är anslutningsgraden bara 29 procent.

– det måste vi förbättra, säger ing-britt berg.

ett skäl till den dåliga anslut- ningen kan vara att hyresgästerna upplever att ett medlemskap inte behövs – bolaget är så välskött.

– men det har ju hyresgästför- eningen bidragit till…

Fotnot: Hyresbostäder i Falkö- ping har 1525 lägenheter och 233 vårdbostäder. Falköping är namnet på såväl en tätort som en kommun i Västergötland belägen mitt i ett jordbruksland- skap.

DE LokALA hyresgästföreningarna i norrtälje spelar en viktig roll när hyresgästföreningen håller koll på roslagsbostäder.

– de är länken mellan fören- ingen och hyresgästerna, säger birjer Johnsson, ordförande för hyresgästföreningen i norrtälje.

och samspelet mellan hyres- gästförening och lokala föreningar behövs: norrtälje kommun har nämligen startat en ”kommun- bank” där lån från olika kommu- nala bolag samlas och även från

allmännyttiga roslagsbostäder.

genom olika avgifter utöver kommunbankens vanliga ränta stärker kommunen sin kassa med cirka tolv miljoner för 2012. de pengarna tas från underhållet där det uppstått en skuld från roslags- bostäder till hyresgästerna.

– med andra ord snor kom- munen hyresgästernas under- hållspengar, säger birjer Johnsson och pekar på de höga hyrorna i norrtälje. kommunen ligger på en föga hedrande 14:e plats i sverige

där 1:a plats betyder högst hyra.

hyresgästföreningen i norrtälje har med hjälp av hyresgästfören- ingen riksförbundet dri- vit en rättsprocess mot kommunens beslut om avgifter men lyckades inte ändra beslutet.

som synes är det en aktiv förening som

hårdbevakar norrtälje kommun och kämpar för hyresgästerna.

birjer Johnsson pekar på att hela styrelsen jobbar tillsammans med

bostadspolitik. de lokala förening- arna i sin tur sätter sig in i frågorna och för därefter en dialog med

hyresgästerna om vad hyresgästföreningen gör.

– våra kolleger lokalt har ibland själva kanske svårt att agitera så mycket men en del kan, säger birjer Johnsson som också tillsammans med sin förenings- styrelse är ute och pratar med hyresgästerna.

i norrtälje har föreningen en dialog med samtliga lokala fören- ingar. birjer Johnsson tycker det är ett bra sätt att aktivera de lokala föreningarna och skapa just en bra dialog.

birjer Johnsson har tre motton han jobbar efter: 1. skaffa energi 2. var intresserad 3 . var entusias- tisk.

Fotnot: Kommunala bostadsbo- laget Roslagsbostäder har 2 000 lägenheter.

”lokala

föreningar hjälper oss

att granska Roslagsbostäder”

koll på bostadsbolaget kräver bra samspel mellan förtroendevalda

skA DRiVAs ENLigt AFFäRsmässigA pRiNcipER

det sprids många myter om vad som står i den nya lag om kommunala bostadsföretag som började gälla från 1 januari 2011: hur affärsmässiga ska de vara? men även i fortsättningen får bostadsbolagen en särställ- ning bland kommunala bolag. det står tydligt i den nya lagen. skillnaden uttrycks i ett enda ord: principer.

de kommunala bostadsföretagen ska drivas enligt affärsmässiga principer, inte på affärsmässiga grunder som andra kommunala, affärsdrivande bolag. de kommunala bostadsföretagen har med andra ord ett annat syfte än vanliga kommunala bolag.

ViLkA hANDLiNgAR kAN jAg Få ut?

alla som inte är sekretessbelagda. i övrigt gäller samma regler som hos kommunala och statliga myndigheter som är skyldiga att lämna ut de handlingar som medborgarna vill läsa. bolagen kan sekretessbelägga uppgif- ter som till exempel skadar en enskild. bolaget måste omgående lämna ut handlingarna. om bolaget vägrar eller tar för god tid på sig kan du kräva en så kallad besvärshänvisning. då kan du överklaga beslutet. detta brukar skynda på handläggningen!

FalköpInG:

nORRtälJE:

Ing-Britt Berg, själv ordförande i en lokal hyresgästförening, besöker tillsammans med styrelsen vår och höst ett nytt bostadsområde för att etablera kontakt och försöka få igång verksamhet.

koNtAkt:

bo.ingbritt@

telia.com 0515-17664

koNtAkt:

birjerjohnsson@

bredband.net 070- 665 35 27

foto: erik yngvesson

Birjer Johnsson (även omslagsbilden) är ord- förande för Hyresgäst- föreningen i Norrtälje.

foto: Per erik Jäderberg

Boende

P

12 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 13

tRAFikEN på VägEN förbi håller er vaken om nätterna. ni vill ha ett bullerplank. men bostadsföre- taget lyssnar inte. de säger att det

inte behövs. vad gör ni?

när ni ska påverka någon – till exem- pel kommunen eller bostadsföretaget – ska ni se till att vara pålästa.

okej, ni behöver inte bli experter. men om ni vill ha bullerplank, ta då reda på vilka regler som gäller. det kan exempelvis vara bra att veta att naturvårdsverkets riktvärden för buller från trafik är max 55 decibel i inomhusmiljö. riktvärden för järnvägstrafik ser lite annorlunda ut. genom att läsa på om regler och dylikt kan ni bli starkare i er argumentation. kolla på natur- vardsverket.se om buller. tala med kommunen. den kan hjälpa till att göra bullermätningar om inte bostadsföretaget engagerar sig.

sAmmA VisA VARjE kVäLL: du cirkulerar i kvarteret och jagar par- keringsplats. hopplöst! det är fullt överallt. som tur är tycker många som du: att bostadsföretaget borde fixa en ordentlig parkering.

men hur ska ni få dem att göra något?

ett bra sätt kan vara att komma med en egen idé om hur parke-

ringssituationen ska lösas. alltså:

Peka inte bara på bristerna. kom också med förslag. var konkreta.

Peka ut en yta. säg: här vill vi ha en parkering. eller kanske till och med ett garage. en idé för att slippa bilar som parkerar var de vill kan vara ett par rutor med 15-minu-

tersparkering. här kan det vara bra att känna till att bostadsföretaget alltid har möjlighet att bygga bo- endeparkeringar. Parkeringsplatser

är nämligen bygglovsbefria- de då platserna är till för

de boende. låt alltså inte bostadsföretaget

komma undan med det som ursäkt. börja

diskussionen med områdesförval- taren. men gå vidare och ställ krav på hela bolaget om inget händer.

låt gärna den lokala hyresgästför- eningen stå bakom förslaget. det stärker er. koppla också frågan till hyran. diskutera med förhandlings- delegationen. är hyreshöjningen verkligen rimlig när det inte ens finns parkeringsplatser?

Lektion 4: ta reda på fakta

Lektion 3: tänk stort Lektion 2: Sälj en idé

illustrationer: martin heaP

så FixAR Ni tRAFikEN

FöRbättRA Bilar som vägrar bromsa.

Mopeder som slirar. Tåg som skriker.

Trafiken i eller runt ett bostadsom- råde är indirekt en del av boende- miljön. Läs vår skola om hur ni förbättrar trafiksituationen.

text: DaviD hulth Wallgren

Om ni får till en förbättring. Se då

till att berätta för omgivningen att det faktiskt är ni som har bidragit till förbättringen.

ENVisA ELENA hAR Fått Nog. På gatan kör bilar som blådårar. ingen bryr sig om hastighetsbegräns- ningen och det saknas övergångs- ställen. kort sagt: trafiksituationen är katastrofal. som ledamot i den lokala hyresgästföreningen vill elena göra något.

låter mycket bra!

men vänta: är verkligen trafiken en fråga för hyres- gästföreningen? Ja,

i allra högsta grad. hyresgästför- eningen arbetar för bättre och tryggare boendemiljö – och där spelar förstås trafiken roll.

kruxet är att det är kommu- nen som bestämmer över gator och trafik. för att få kommunen att ingripa måste ni göra en sak:

övertyga kommunen om att ni har ett problem. här är det bästa tipset att låta ansvariga på kom- munen uPPleva situationen. det räcker inte med att förklara i ett

brev. bjud dit både tjänstemän och/

eller politi- ker. bjud dem på en kopp kaffe på trot- toaren i rusningstrafik.

eller låt dem följa med på en trygghetsvandring. lösningen kan se ut på många sätt: trafikhinder, stoppljus, övergångställen. oav- sett vad som passar ert område så måste kommunen förstå proble- met – och det gör de bäst genom att själva uppleva det på nära håll.

Lektion 1: Sätt fart på kommunen

som NyiNVALD i den lokala hyresgästföreningen tar du tag i ett rejält problem: det finns varken cykelväg eller busslinje som går till ert område! inte bra för er. inte bra för miljön.

här gäller det att tänka stort.

att bygga en helt ny cykelväg eller att starta en ny busslinje är stora grejer. sådana beslut tar tid och

kostar pengar. men om ni är många som ställer krav går det alltid att förändra. nyckeln är att visa att ni är mÅnga som berörs. sätt siffror på hur många ni är som drabbas av de dåliga kom- munikationerna. börja med ert eget område.

gör namninsamlingar genom hyresgästföreningen. men

nöj er inte med det.

fundera på vilka andra som berörs. villaområdet på andra sidan gatan tycker kanske som ni.

gå samman. börja med att bjuda in alla som kan beröras till ett möte.

diskutera: hur kan vi samarbeta och påverka kommunen eller läns- trafiken? lyft frågan i lokalpressen.

skriv insändare och tipsa reportrar om ert samarbete. försöka också hitta smarta lösningar. kanske kan befintliga busslinjer dras om eller vissa hållplatser flyttas. fila på argumenten – och glöm inte miljöperspektivet.

HYRESGÄSTEN 15 14 HYRESGÄSTEN

▲

D

et började

med att jag inte stod ut med att folk slängde så mycket fungerande grejor i sopcontainrarna där jag bodde då, berättar Beth Sneider, den som i början av 2000-talet startade den första

återbruksboden i stadsdelen Skäggetorp i Linköping.

Hon frågade sin hyresvärd om hon kunde få tillgång till en lokal gratis. Det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden gav henne ett skjul som stod tomt på en parkeringsplats.

Idén med återbruksbodar är att vem som helst kan lämna in grejor där, men bara hyres-

gästerna i området kan ta dem.

Det senare för att kunna ha lite koll på att bodarna inte utnytt- jas för att sälja saker vidare, till exempel till vanliga loppisar.

Det har hänt att bodarna ut- nyttjats så.

ALLt äR gRAtis. Några pengar förekommer inte i verksamhe- ten. Med tiden har antalet saker

som man kan ta med sig per tillfälle begränsats, en regel som numera gäller för samtliga återbruksbodar.

Redan året efter startade ännu en återbruksbod, i stads- delen Ryd i Linköping. Bakom stod samma gäng som drev boden i Skäggetorp – för Beth fick snabbt sällskap av fler som ville göra samma sak.

– Jag började som kund hos

Beth, men blev snabbt enga- gerad i verksamheten istäl- let, berättar Börje Rehnholm, som idag driver den senast öppnade återbruksboden i Öst- ergötland, den i Mjölby som öppnade i april 2011.

Beth och Börje har också fått det kommunala bostads- bolagets Stångåstadens pris –Tryggvepriset – för sina insatser.

”Ett lokalt arbete som givit eko på riksplanet, genomfört med stort engagemang och små åthävor, till nytta och glädje för många”, som det hette i juryns motivation.

iDAg FiNNs återbruksbodar i Skänninge, Mjölby, Boxholm och två i Linköping. En tredje har funnits i Johannelund, men lagts ner. Också i Västervik

åtERbRuk som iNspiRERAR

foto: staffan gustafsson

tRäFFpuNkt Det ser ut som en loppis i Hyresgästföreningens lokal i en källare i Skänninge.

Husgeråd, böcker, möbler och prydnadsföremål av alla de slag står utställda på hyllor och bord i lokalerna. Men det är ingen loppis – här är allt gratis. Vi har hamnat i en av östergötlands återbruksbodar.

text: ÅKe nilsson

foto: staffan gustavsson

Man får vara lite kurator också, säger Beth Sneider i Skänninge. Inte bara hantera grejor som folk slänger. Många kommer hit bara för att få prata.

Bo Svensson tar emot i Skjulet i Skäggetorp där allt började med återbruksboden.

Nedan: Det sociala är viktigt och många kommer för att få fika, prata och umgås en stund. Mikael Johansson i Mjölby fikar med en besökare.

omVäRLD SYNA TIDENS TEcKEN

HYRESGÄSTEN 17 16 HYRESGÄSTEN

Jag började som kund hos Beth, men blev snabbt engagerad i verksamheten istället

fanns en återbruksbod en tid, men den lades ner för några år sedan när bostadsbolaget ville ha tillbaka sin utlånade lokal.

Men gemensamt för alla är att de är inspirerade av ursprunget i Skäggetorp.

Både Beth och Börje har

flyttat från Linköping, Beth till Skänninge och Börje till Mjölby där de startat nytt istället.

Idag drivs de bägge bodarna i Linköping av bland andra Bo Svensson som varit med i många år.

– Jag tar emot allt som går

in genom dörren, säger Bo Svensson. I vintras hade jag till och med fyra vinterdäck till en Volvo, men de gick snabbt åt.

sAmtLigA AktiVA är medlem- mar i Hyresgästföreningen, vilket är ett krav. Hyresgästför- eningen är länken till bostads- bolagen och en ekonomi för återbruksbodarna. Alla pengar till lokaler och drift kommer från potten för fritidsverksam- het och förhandlas fram med respektive bostadsbolag, som står för lokaler och pengar till övrig drift, till exempel fika.

Ingen av dem som driver återbruksbodar ser verksam- heten som välgörenhet, även om en del av kunderna är människor med ekonomiska problem. Snarare handlar det

om sparsamhet och miljö – för mängden grovsopor har mins- kat i samtliga områden med återbruksbodar.

Men den stora drivkraften är social. För i alla bodar kan man fika gratis och de har blivit sociala träffpunkter för invånarna.

– Det sociala är det som driver mig, berättar Beth. Som förtidspensionär fick jag nog av att titta på väggarna och ville träffa folk. Här får jag det. ⁿ

kontakt

Beth Sneider, 070-669 24 22 Börje Rehnholm, rehnholm_borje@hotmail.com,

073-639 40 90 Bo Svensson, boake47@live.se, 070-41 47 190

tips Att täNkA på

1

den lokala hyresgästfören- ingen och det lokala bostads- bolaget måste vara med – all finansiering går via pengar för fritidsverksamhet.

2

lokalerna måste vara hyfsat fräscha – även om man får renovera själv.

men inga före detta soprum eller liknande. få lockas till en sådan lokal.

3

det här är inget ensamjobb.

se till att vara några stycken, som delar på öppettiderna.

4

ha klara regler om vad som tas emot och hur mycket man får ta vid varje tillfälle.

5

information måste ut via anslag i trappuppgångar eller anslagstavlor. reportage i lokala medier är alltid bra.

foto: erik yngvesson

Varannan jobbar ideellt

tRENDER Att svenskar inte vill jobba ideellt är en myt. Det menar forskaren Johan von Essen som studerar folkrörelser.

– Lika många jobbar ideellt i dag som för 20 år sedan.

text: DaviD hulth Wallgren

johAN VoN EssEN vill som forskare undvika att spekulera i hur framtiden ser ut för det svenska föreningslivet, men pekar ändå på två trender som han själv tycker är intressanta att följa.

– det civila samhället har sedan 80-talet blivit mer inriktat på tjänster. vi har till exempel ideella organisationer som bedriver undervis-

ning och sjukvård. tidigare var det tabu att ens tala om. i dag är det accepterat.

den andra trenden handlar om ”hybridbase- rat” ideellt arbete.

– i stockholm har polisen i dag 800 volon- tärer. flera stora företag skänker sina anställdas arbetstid, till exempel genom att en dag om året låta alla intäkter gå till en viss organisa-

tion. de anställda får alltså i praktiken ställa upp och arbeta för ideella organisationer. inom ungdomsidrotten växer familje- och föreningsli- vet ihop när allt fler föräldrar engagerar sig. den här typen av mixat engagemang håller på att bli jättestort och jag tror att båda de här trenderna kan komma att få betydelse för civilsamhället i framtiden.

två intressanta trender

ERstA sköNDAL högskola har mätt svenskarnas ideella en- gagemang i snart 20 år. Deras statistik avlivar myten om att det ideella engagemanget skulle vara på nedgående.

– Det ideella engagemanget i Sverige är märkligt konstant.

Ungefär halva befolkningen jobbar ideellt och nå- gorlunda regelbundet, säger Johan von Essen, som forskar om det ci- vila samhället vid Ersta Sköndal högskola.

Han tror att myten beror på de politiska partiernas och fackför- bundens medlemstapp.

– Där finns en nedåt- gående trend och det har fått mycket uppmärksam- het i medierna. Men överlag ger det en felaktig bild av hur vi engagerar oss.

Totalt sett är det ideella engagemanget stort i Sverige, menar han. Och allra störst är det inom idrotten. Cirka 20 procent av det ideella arbetet finns i idrottsrörelsen. Boende- sektorn står för cirka 7 procent.

– Boende är utan tvekan ett av de stora områden där folk engagerar sig.

En annan trend som Johan von Essen gärna avlivar är den om att ungdomar inte vill jobba ideellt.

– Jag tycker inte att man ska se ungdomar som en egen

grupp som skiljer från andra. Jag vill hellre se det som att de gör vissa prioriteringar då de är i en viss fas i sina liv. Att engagera sig i sitt boende gör du ju ofta först när du har en egen bostad.

Att LockA NyA med- lemmar är en utmaning för alla ideella föreningar. Inte minst Hyresgästföreningen.

Lösningen är inte stora påkostade reklamkampanjer.

I alla fall inte enligt Johan von Essen.

– Jag tror inte att man ska förlita sig på reklam. Det är inte reklam som avgör om någon vill arbeta ideellt.

Mötesplatser för personliga

kontakter spelar en mycket viktigare roll, menar Johan von Essen.

– När vi forskar på detta och försöker förstå vilka som jobbar ideellt och varför de gör det, kan vi se att de sociala mötesplatserna ofta spelar en avgörande roll. Föräldrar till idrottande barn träffas på träningen, fackligt engagerade träffas på arbetsplatsen – och hyresgäster träffas där de bor.

Hur kan vi i så fall locka nya människor och grupper?

– Jag skulle säga att det

personliga mötet är avgö- rande. De flesta tar inte på sig ett uppdrag utan att de blivit personligt tillfrågade.

Att rekrytera medlemmar i områden där det inte finns nå- gon lokal hyresgästföreningen är en stor utmaning, menar Johan von Essen.

– Jag tror att det måste få ta tid. Jag är skeptisk till alla försök att massrekrytera. Det gäller att växa långsamt och att bygga underifrån. Utgå från de personliga kontakter som finns.

Johan von Essen.

I centrala Göteborg har Hyresgästföreningen medverkat till att en fot- bollsplan rustats upp, vilket fått fart på fotbollsaktiviteterna i området.

▲

Återbruksboden i Mjölby öppnade för drygt ett år sedan – med en rejäl renovering av de då nedslitna lokalerna. Här en del av gänget: Malin Wallberg, Anette och Mikael Johansson, Börje och Camilla Rehnholm.

foto: staffan gustavsson

18 HYRESGÄSTEN

LH

LINDEN

LH UGGLANKATT-

ExpERtERNA

FRågA hyREsgästENs ExpERtER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. våra experter är silla odhnoff, organisationsfrågor, Karin lindeberg, boendemiljö, och Pär svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar.

skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller hyresgästen box 7514, 103 92 stockholm, ange att det gäller experterna.

Silla

pÅ tapEtEn

karin pär

illustrationer: martin heaP

SKRIV TILL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENINGEN.SE

Finns det en förhandlingsordning mellan Hyresgästföreningen och hyresvärden måste värden först förhandla innan det kan tas ut en ny hyra av hyresgästerna.

Vad gäller när en hyresvärd höjer hy­

ran utan att förhandla? Jag har hört att om jag betalar den nya hyran så har jag godkänt den. Stämmer det?

Morgan sVAR: En hyresgäst kan bli bunden av en högre hyra på olika sätt. Hur beror bland annat på om det finns en förhandlings- ordning, som man väljer att vara med i eller stå utanför, och om man är medlem i Hyresgästföreningen.

Finns det en förhandlingsordning mel- lan Hyresgästföreningen och hyresvärden måste värden först förhandla innan det kan tas ut en ny hyra av hyresgästerna.

Träffas överenskommelse blir hyresgästen bunden av den nya hyran.

Kan parterna inte komma överens av- bryts förhandlingarna. Hyresgästförening- en är då inte längre motpart. Värden får vända sig till var och en av hyresgästerna.

Vanligen begär då värden prövning av den begärda hyran i hyresnämnden. Varje hyresgäst blir motpart, men den som är medlem företräds av Hyresgästföreningen.

Hyresnämnden gör då en bedömning och beslutar om hyran. Tills nämnden av- gjort ärendet kan hyresgästen fortsätta be- tala den gamla hyran. Blir det en höjning kan man tvingas betala retroaktiv hyra.

Finns det förhandlingsordning, men hyresgästen valt att stå utanför, kan denna ändå bli bunden av en ny hyra. Hyres- värden måste då först informera, dels om krav på ny hyra, dels om att hyresgästen

Utred brist på inflytande

bRistANDE iNFLytANDE och höga hyror. många har inte har råd att bo kvar efter en ombyggnad. nu vill hyres- gästföreningen att regeringen tillsätter en utredning för att ta fram förslag på förändring- ar i hyreslagstiftningen, som ger hyresgästerna ett verkligt inflytande vid ombyggnader.

hyREsgästFöRENiNgEN föreslår följande förändringar:

l reglerna om skriftlig information till hyresgästerna bör kompletteras med krav på innehållet. även den förhand- lande hyresgästorganisatio- nen ska informeras.

l hyresgästerna måste ges möjlighet till delaktighet i processen. inför ett lagstad- gat samrådsförfarande.

l tidsfristen för när ansökan om tillstånd kan göras till hyresnämnden, om värden inte fått hyresgästernas god- kännande, bör utökas till tre månader.

l hyresgästerna måste ges möjlighet att påverka om- byggnadens omfattning och därmed hyresnivån. hyresgäs- ternas besittningsskydd måste garanteras. om hyresgästerna kan redovisa fastighetsekono- miskt fullt rimliga förslag till upprustning som alternativ till hyresvärdens förslag måste hyresnämnden kunna väga in detta i sin bedömning.

l den så kallade skyddsre- geln, som kan användas vid stora hyreshöjningar, måste gälla även vid ombyggnader.

l Åtgärder för vilka hyresvär- den inte har hyresgästernas eller hyresnämndens tillstånd ska inte kunna beaktas vid hyressättningen under tio år efter att de genomförts.

Varför använder vi inom Hyresgästföreningen begreppet hyresmarknad, när en av våra viktigaste ståndpunkter är att vi är emot marknadshyror?

Greger sVAR: Frågan är intressant, det är viktigt hur vi använder olika ord och begrepp. Ordet marknad ihop med hyra – marknadshyra – innebär att det handlar om att priset sätts på marknaden, den som betalar mest får hyra. I begreppet hyresmarknad däremot handlar inte ordet marknad om priset utan snarare om platsen för utbyte av varor och tjänster.

Man kan jämföra med att vi till exempel pratar om Stockholms bostadsmarknad eller svensk arbetsmarknad.

Ett annat ord som man kan fundera över är begreppet hyresgäst. I privata samman- hang är man ju gäst på värdens villkor och så länge det passar värden. Som hyresgäst bor man i en hyresrätt med rät-

HYRESGÄSTEN 19

kan vända sig till hyresnämnden för att få hyran prövad. Har det skett, och hyres- gästen inte skriftligen protesterar, blir hyresgästen bunden av den nya hyran.

Finns det ingen förhandlingsordning måste hyresvärden skriva till hyresgäs- terna och begära ny hyra. Det ska framgå från vilken tidpunkt värden vill att den nya hyran ska gälla och med vilket belopp.

Kommer inte värden och hyresgästen överens kan värden vända sig till hyres- nämnden och begära prövning.

så skA DEt FuNgERA och så går det vanligt- vis till. Vissa hyresvärdar försöker dock

”runda” reglerna. När förhandlingen är avbruten, skickar de ut hyresavin med en ny högre hyra som de vill ha, men inte fick igenom, och hoppas att hyresgästerna betalar, vilket en del gör. Värden menar då att hyresgästerna accepterat höjningen och är bundna till den högre hyresnivån.

Det finns ingen tidigare prövning av sådana fall att hänvisa till. Men frågan har aktualiserats och kommer att prövas rätts- ligt för första gången efter att Hyresgäst- föreningen anmält det privata fastighets- bolaget Heimstaden i Ljungby för att ha höjt hyran utan att först förhandla.

I nuläget är det svårt att säga om och i så fall när hyresgästen som betalat den högre hyran blir bunden till denna. Det kan fin- nas omständigheter som gör att hyresgäs- ten inte bli blir bunden trots att den högre hyran betalats mer än en gång. Det kan handla om att hyresgästen tror att hyran

är förhandlad fast den inte är det, att man inte uppmärksammat att beloppet ändrats eller att hyran betalats via autogiro.

Den som upptäcker att man betalt en icke förhandlad högre hyra, bör direkt meddela värden och Hyresgästföreningen.

susanna sKogsberg

Smyghöjning av hyran

Varför ordet hyresmarknad?

Slå ihop LH

Vi är två lH i allmän ­ nyttan som har lite halv­

dålig verksamhet. Därför har vi tänkt att slå ihop oss till en lH och på det sättet få en bättre verksamhet.

Går det och hur gör vi i så fall?

Undrande LH sVAR: Det är er förenings- styrelse som fastställer det geografiska området för en LH. Så det ni ska göra är att ni kontaktar någon styrelsemed- lem och förklarar era skäl, och sen får styrelsen ta upp det till diskussion på ett möte.

Men innan ni gör det tycker jag att ni ska försöka hitta fler medlemmar som vill bli aktiva i era områden. Ni kan till exempel kalla till ett medlemsmöte och berätta om hyresgästföreningens idé och verksamhet. Kanske kan ni hitta fler som vill vara aktiva i era områden.

Idén med lokal verksamhet är ju just att den är lokal och inte spänner över ett allt för

stort geografiskt område.

silla oDhnoff

tigheter enligt lag som inskränker hyresvärden värdens fria förfogan- derätt över lägenheten.

Så egentligen borde det väl heta hyresrättsinnehavare i stället för hyresgäst. Men det är svårt att ändra på invanda begrepp. Därför är det nog lika bra att behålla ordet hy- resgäst men verkligen kämpa för att det begreppet innebär att man har starka rättigheter till sitt eget hem.

Pär svanberg

ES- HYR JN HÖ G IN

E

n kvinna måste ha pengar och ett eget rum om hon ska kunna skriva. Den åsikten framförde den brittiska författaren Virginia Woolf i slutet av 1920-talet. Lätt för henne att säga, som hade hela huset för sig själv tillsammans med maken Leonard och ett fett arv därtill. De hade dess- utom inga barn, men kokerska.

Ändå har Woolfs tanke om ett eget rum varit något av ett motto för mig. Tacknämligt har det också fallit sig så att jag i de flesta av mina lägenheter haft eget arbetsrum.

Men det privilegiet håller jag som bäst på att vänja mig ifrån. I tanken.

Skulle sambon fått bestämma hade 4-åringen haft eget rum för länge sedan. Jag försvarar min egen- nytta med att sonen ändå vill vara i samma rum som oss och kan han

Rätt till ett eget rum

Ändå har Woolfs tanke om

ett eget rum varit något av ett motto för mig.

hyresgasten@ hyresgastforeningen.se

illustration: Catharina nygÅrd holgersson

häNt & hyRt

Posttidning b

hyresgästen, box 7514, 103 92 stockholm

gunilla nordin om livet i hyresrätt

inte börja med juniorsäng i vårt sovrum? Egen säng i eget rum blir alldeles för stort steg. Var det inte det den där barnpsykologen i radion sa?

Jag menar inte att komma här och insinuera trångboddhet när så inte är fallet. Enligt SCB bor man trångt om inte alla familjemedlemmar har tillgång till eget sovrum – utom sammanboende par som förväntas dela. Och då gills inga sängar i kök eller vardags- rum. Normen infördes 1974 och syftade till att alla barn skulle ha eget rum. Och det tycks ju ha lyckats för flertalet. I

en undersökning från 2008 uppger nio av tio barn i åldern 10–18 år boendes i storstäder och förorter att de har eget rum. 4-åringarna har inte ens tillfrågats, poängterar jag för sambon.

Det här med eget utrymme som vuxen kan förstås se ut på många olika sätt. Ett hyrt garage att pula i, egen tid vid delat skrivbord, den egna läsfåtöljen eller bara ett paxat hörn i soffan. Huvudsaken är att

man kan stänga den där sym- boliska dörren emellanåt. Att

tankarna tillåts vara ifred och inte ideligen avbryts. För att göra nedköpet mer tilltalan-

de kanske jag sparar ihop till en ny dator tills det är dags för skrivbord och säng att dela rum. En sådan hade i alla fall inte Virginia Woolf.