• No results found

Examensarbete, 15 hp Journalistprogrammet, 180 hp Vt 2020

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Examensarbete, 15 hp Journalistprogrammet, 180 hp Vt 2020"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete, 15 hp Journalistprogrammet, 180 hp

(2)

The aim of this essay is to study how events associated to the coronavirus has been portrayed  in the Swedish newspaper Aftonbladet and the public service-company SVT. To concretize  the aim, we formulated two questions; is there any overall differences and similarities  between SVT and Aftonbladets way to angle their news, if the answer is yes, what are the  differences and similarities, do SVT’s and Aftonbladet’s reporting differ in terms of 

storytelling techniques in the articles associated to the coronavirus, if the answer is yes, what  are the differences and similarities. The method chosen to investigate these questions was a  qualitative content analysis with a focus on storytelling techniques. The chosen theories to  support the method was framing, media logic, agenda setting and news rating & storytelling  techniques. In the analysis we came to the conclusion that Aftonbladet and SVT in many of  their articles have used almost the same angle, although the angles of Aftonbladet was more  explicit and not as unbiased as SVT’s news articles. ​During our time studying SVT and  Aftonbladet we saw that in the videos that belonged to the articles, Aftonbladet used 

interviews with persons who had participated in the press conferences, instead of publishing  parts from the press conference in the videos, which SVT did. SVT hasn’t, in any of the cases,  published an interview with, for example, a doctor or a representative from 

Folkhälsomyndigheten. It gives a more personal impression to interview individuals, than to  publish parts from a press conference. ​We also saw that Aftonbladet used more storytelling  techniques, especially accentuation and intensification in their framing of events connected to  the virus, it was especially noticeable in the article about the first death. Something that  surprised us during the work with the analysis was the fact that neither Aftonbladet nor SVT  have been more critical to the government’s decisions in their reports. Perhaps because the  trust in the authorities is high among the audience.  

(3)

Abstract 

Innehållsförteckning 

   

1. Inledning

1.2 Syfte och frågeställningar 

1.3 Bakgrund 

2. Teori och tidigare forskning

2.1 Gestaltningsteorin 

2.2 Medielogik 

2.3 Nyhetsvärdering och berättartekniker 7 

2.2.1 Tidigare forskning 10 

2.2.2 Epidemier och pandemier i media 11 

2.2.3 Publikens efterfrågan på snabb information 12 

3. Material och metod

13 

3.1 Materialbeskrivning 13 

3.2 Urvalsdiskussion 14 

3.2.1 Metod 16 

3.2.2​ ​Kvalitativ studie 16 

3.2.3 Kvalitativ innehållsanalys med berättartekniker och dramaturgi 16 

3.2.4 Tillvägagångssätt och operationalisering 17 

3.3 Metoddiskussion

19 

 

 

3.3.1​ ​Tolkning och förförståelse 20 

3.3.2 Validitet & reliabilitet 20  

4 ​. ​Resultat och analys ​

22

 

5. Slutsatser och slutdiskussion

39 

5.1 Berättartekniker 40 

5.2 Vinklar 42 

5.3 Framtida forskning 43

(4)

1. Inledning 

Det första fallet av coronaviruset rapporterades den 31a december 2019 i Wuhan i Kina - ett  virus som har spridits över stora delar av världen och smittat miljontals människor (WHO,  2020). Konsekvenserna av pandemin har bland annat lett till att börsen rasat, städer har satts i  karantän, miljontals människor har blivit av med sina jobb och i skrivande stund har över 400  000 personer mist livet i covid-19 (WHO, 2020). Virusets utbrott har orsakat en stor oro och  osäkerhet i samhället, ingen vet hur situationen kommer att utvecklas, hur många som 

kommer att insjukna, dö eller hur viruset ska stoppas. I kriser tenderar människor att söka sig  till traditionella medier för att få information. I det rådande läget blir alltså de traditionella  nyhetsmediernas roll viktig för publiken, eftersom människor förlitar sig på nyhetsmediernas  information (Kriskommunikation 2.0, 2016). Av den anledningen är det väsentligt att studera  hur de traditionella medierna gestaltat olika händelser som är kopplade till coronaviruset. I  och med digitaliseringen kan publiken idag ta del av nyheter när de vill, från vilken källa de  vill och i vilket format de vill. Medielandskapet är splittrat och medierna tvingas tävla om  uppmärksamheten från publiken genom att producera journalistik som på något sätt är  lönsamt (Nord och Strömbäck 2005, 32). Vi finner det därför extra intressant att studera hur  ett public service-företag - som inte är beroende av reklamintäkter på samma sätt som  kommersiellt press är, arbetar med gestaltning av information som är kopplad till  coronaviruset. Nyhetsmedierna har, sett till finansiering och uppdrag, olika ekonomiska  förutsättningar och publicistiska krav. Public Service-företagen är skattefinansierade och är  således inte beroende av annonsintäkter. Kommersiella nyhetsmedier som drivs av privata  koncerner finansieras via annonsintäkter, prenumerationer eller offentliga medel som  presstödet (Weibull & Wadbring, 2014: 116). Ju fler som läser, desto högre intäkter får de  kommersiella nyhetsmedierna via både prenumerationer och annonsintäkter. Eftersom vi  själva praktiserade på en stor nyhetsredaktion när viruset fick spridning i världen, kunde vi  med egna ögon bevittna hur det redaktionella arbetet förändrades. Åtgärder sattes in på  redaktionen och nyheter som i vanliga fall toppade dagordningen, prioriterades bort. Under  våra veckor på redaktionen ökade vårt intresse för att studera det journalistiska arbetet kring 

1

(5)

coronaviruset närmare.  

 

1.2 Syfte & frågeställningar    

Syftet är att undersöka hur gestaltningen av tre specifika händelser kopplade till coronaviruset  skiljer sig åt mellan SVT och Aftonbladet. För att konkretisera syftet har två frågor 

formulerats:  

1. Finns det några övergripande skillnader och likheter i hur SVT och Aftonbladet vinklar  sina nyheter? I så fall, vilka är dessa?  

2. Finns det några likheter och skillnader i SVT:s och Aftonbladets rapportering vad gäller  berättartekniker i artiklar kopplade till Coronaviruset? I så fall, vilka är dessa? 

 

1.3 Bakgrund 

Dagligen inträffar ett oräkneligt antal händelser, men enbart ett fåtal av dessa händelser  uppmärksammas i mediernas nyheter (Strömbäck, 2014: 99), det beror på mediernas  dagordningsmakt. Dagordningsteorin formulerades 1968, när Max McCombs och Donald  Shaw (1972) undersökte vilka frågor som massmedierna valde att uppmärksamma och vilka  frågor som väljarna ansåg var viktiga i anslutning till det dåvarande amerikanska valet (ibid,  177-180). De kunde genom denna undersökning se att det fanns ett starkt samband mellan  väljarnas uppfattningar om valet och de politiska frågorna och mediernas nyhetsrapportering  om valet och de politiska frågorna (McCombs & Shaw, 1972: 184). Resultaten av denna  undersökning la grunden till formuleringen av dagordningsteorin - en teori som starkt bidragit  till en föreställning om att medierna erhåller en stor makt i samhället, eftersom de påverkar  människors bild av verkligheten genom deras nyheter (Strömbäck, 2014: 99). Verkligheten är  obegränsad och för komplex för att människor själva ska kunna skapa en komplett bild av  den, samtidigt som människor ständigt, mer eller mindre, söker sig till svar och förklaringar  från nyhetsmedier när någonting viktigt eller stort har inträffat (Strömbäck, 2014: 100). I och  med detta bidrar nyhetsmedierna till att människor organiserar sin bild av verkligheten efter  nyhetsmediernas rapporteringar (ibid, 100). När medierna sätter dagordningen utövar de en 

(6)

viss makt, eftersom de då bestämmer över vilka frågor som prioriteras - vilka frågor som  privatpersoner och politiker kommer att diskutera. Därför finner vi det viktigt att analysera  Aftonbladets och SVT:s gestaltning av händelser som är kopplade till coronaviruset. För att  måla upp en helhetsbild av hur dagordningen sätts, ska det även nämnas att andra aktörer som  publiken, politiker eller externa aktörer påverkar dagordningen - men i kriser tenderar 

medierna till att ha mest dagordningsmakt, eftersom konkurrensen om människors 

uppmärksamhet från politiska partier eller andra minskar, samtidigt som människors behov av  information ökar (Strömbäck, 2014: 105).  

Varje dag klockan 14.00, sedan den 4 mars 2020, håller Folkhälsomyndigheten en pressträff  där de uppdaterar allmänheten om det nyaste gällande coronaviruset, bland annat presenteras  antal dödsfall och information om uppmaningar till nya rekommendationer eller restriktioner.  

Även Sveriges regering har vid flertalet tillfällen gett pressträffar sedan coronavirusets  utbrott, där de presenterat nya förbud och lagar (Regeringen, 2020). Folkhälsomyndigheten  har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor, och i deras uppdrag ingår bland annat att ta fram  och sprida vetenskapligt grundad kunskap som främjar hälsan i Sverige 

(Folkhälsomyndigheten Uppdrag, 2020). Dessa pressträffar, från Folkhälsomyndigheten,  olika myndighetspersoner och regeringen, har kommit att bli ett dagligt inslag i många  svenska mediers rapportering. I början av pandemin var träffarna ett stående inslag när det  kom till att förmedla information om viruset. Journalister på Aftonbladet och SVT får mycket  av sin information om coronaviruset från de dagliga pressträffarna. 

 

2. Teorier & tidigare forskning 

I detta kapitel presenteras tidigare forskning och teorier som vi har använt oss av, samt en beskrivning av varför dessa är värdefulla för vår studie. Den tidigare forskningen används för en kunskapsöversikt inom forskning om medier, pandemier och berättartekniker.

3

(7)

 

2.1 Gestaltningsteorin  

Gestaltning handlar om hur en händelse eller fråga framställs och ges en specifik innebörd. 

Entman (1993: 52) är citerad i Strömbäck (2014), och förklarar gestaltning så här: 

“En aktör väljer ut vissa aspekter av en uppfattad verklighet och gör dem mer  framträdande i en kommunicerande text, för att på så sätt främja en viss 

problemdefinition, orsak, tolkning, moralisk bedömning och/eller föreslagen lösning  på det beskrivna problemet”.  

Gestaltning av en nyhet formas genom ordval, bildval, fakta, perspektiv, källor, tolkningar  och moraliska omdömen. Eftersom gestaltning sker när man kommunicerar, är det 

ofrånkomligt att ​inte​ gestalta nyheter (Entman, 1993; Strömbäck, 2014: 115). Teorin är  mycket relevant för vår forskning eftersom nyhetsmedierna i det här fallet utgår från samma  presskonferenser och samma information i deras rapportering. Att titta på hur de gestaltar  informationen från samma källor gör det möjligt att identifiera skillnader eller likheter i deras  rapportering.  

Journalister gestaltar verkligheten på ett visst sätt genom att välja ut vissa aspekter i  rapporteringen. Gestaltningen kan till exempel handla om hur ett problem beskrivs, 

orsaksförklaringar, värderingar eller hur ett problem ska lösas. Strömbäck (2014) menar att  det finns flera sätt att se på gestaltning, men att det i grund och botten handlar om specifika  sätt att organisera och framföra information på (2014: 115). Enligt gestaltningsteorin är  människors bild av verkligheten inte verkligheten i sig, utan den bild som journalisterna  beskriver, och ju mer beroende människor är av nyheter, desto mer mottagliga är människor  att påverkas av medierna och nyheterna (Strömbäck, 2014: 115). Strömbäck (2014: 115)  använder ett exempel för att visa på hur gestaltning kan fungera:  

“Ett enkelt exempel handlar om glaset som både kan beskrivas som halvtomt och  halvfullt. I båda fallen finns exakt lika mycket vätska i glaset, men om det beskrivs  som halvtomt ligger implicit ett krav på att det bör fyllas på. Om det beskrivs som  halvfullt finns det inte samma behov av påfyllning”.    

(8)

Beroende på hur något beskrivs bildas människors uppfattning om det. Journalistikens  gestaltningsmakt handlar om hur journalisternas gestaltning av nyheter kan påverka hur  publiken uppfattar världen (Strömbäck, 2014: 118). När det kommer till forskning om  journalistikens gestaltning har det första steget varit att definiera vilka de vanligaste  gestaltningarna är. För att på ett tillförlitligt sätt kunna undersöka hur stor journalistikens  gestaltningsmakt är, behöver man utgå från klara definitioner (Strömbäck, 2014). Shanto  Iyengar (1991: 11-16) var en av de första att definiera journalistikens gestaltningar, och han  delade in dem i två olika kategorier: händelseorienterad och tematiska gestaltningar. 

Händelseorienterad gestaltningar handlar om att journalister fokuserar på enstaka händelser  eller personer för att illustrera generella problem som kan röra hela samhället. När journalister  använder tematiska gestaltningar illustrerar de istället generella sammanhang och bakgrunder  (Iyengar, 1991: 11-16; Strömbäck, 2014: 118). När Iyengar (1991) definierade dessa 

gestaltningar kom han fram till att nyheternas sätt att gestalta händelser påverkade  människorna som tog del av dem: människorna visade sig uppleva världen på olika sätt,  beroende på om gestaltningen var händelseorienterad eller tematisk. Strömbäck och Shehata  (2010) har undersökt mediernas gestaltningsmakt när det kommer till politiker och politiska  sakfrågor i samband med det svenska riksdagsvalet 2010. Undersökningen visade att 

medierna tillskrivs makt när de gestaltar olika saker, till exempel tenderar människor att ha  större misstro till politikerna beroende på hur svenska medier gestaltar det politiska spelet  (Strömbäck, Shehata, 2010; Strömbäck: 2014: 119).  

Resultatet av Iyengar och Strömbäcks undersökning motiverar oss att undersöka händelser  kopplade till coronaviruset, eftersom den visar att nyhetsmedier har möjlighet att påverka  människors förtroende och syn på till exempel politiker. Något som Strömbäck (2014)  betonar är att människor i verkligheten sällan exponeras för enbart en typ av gestaltning,  eftersom det råder konkurrens mellan medier (Strömbäck, 2014: 121). Något som ska  understrykas när det kommer till gestaltning är att det inte enbart är medierna som bidrar till  hur verkligheten framställs. Det finns vanligtvis bakomliggande intressen hos politiker och  andra makthavare när de pratar med och framför budskap till journalister, vad de väljer att 

5

(9)

säga påverkar också vad medierna senare rapporterar om (Strömbäck, 2014: 149). Detta  exempel blir tydligt när det handlar om presskonferenser, eftersom myndigheterna och  politikerna då framför ett budskap som de själva kan styra, samtidigt som journalisterna kan  välja att rapportera om det eller inte. När det kommer till budskap som framförs av politiker  menar ​Strömbäck (2014) att journalistiken generellt sett inte är partipolitiskt bunden, men den  är heller inte neutral. Journalistiken kan gynna ett visst parti och missgynna ett annat, men det  handlar mer om att anpassa informationen efter rådande nyhetsvärderingar, mediernas format  och berättartekniker, än att medvetet gynna ett politiskt parti (Strömbäck, 2014: 180).  

 

2.2 Medielogik   

I grunden handlar medielogiken om mediernas sätt att gestalta olika fenomen. Ett mediums  innehåll styrs av mediets format, organisation, yrkesmässiga normer samt mediets behov av  uppmärksamhet. Dessa faktorer är avgörande för vilket medieinnehåll som publiceras, och det  är dessa faktorer, utgångslägen och begränsningar som medielogiken handlar om (Strömbäck,  2014: 162). Ju bättre en nyhet passar med de ovan nämnda faktorerna, desto större är 

möjligheten att den publiceras. Till exempel, för att en nyhet ska sändas på tv, krävs det att  nyheten är bildsatt med bra bilder och fungerar för det formatet. Om nyheten inte är möjlig att  bildsätta kommer den inte att sändas i tv-nyheterna (ibid. 162). Även utvecklingen av internet  har kommit att spela en stor roll i mediernas villkor, eftersom internet inte låter sig regleras  som andra medieformer (Weibull & Wadbring, 2014: 127). Konkurrensen har ökat med  digitaliseringen, både annonsörer och publiken har fler alternativ, och idag tävlar de  kommersiella medierna om annonsintäkter mot nätjättar som exempelvis Facebook och  Google, något som kommit att påverka den finansiella strukturen hos medierna (Weibull & 

Wadbring, 2012: 365). Konkurrensen mot de stora nätföretagen är hård och företag som  exempelvis Facebook har möjlighet att spåra sina användare - dels när det kommer till hur  många de är, men även dels till vilka de är och vad de har för intressen. Möjligheten att  skräddarsy annonser hos nätföretagen har gjort att många annonsörer väljer att annonsera hos  dem, före de traditionella medierna (Weibull, Wadbring, 2014: 365-366). Även publiken är en  maktfaktor - i och med den digitala utvecklingen har kampen om publikens uppmärksamhet  ökat och blivit allt viktigare för medierna (Strömbäck, 2014: 144). Med internet kommer ett 

(10)

bredare informationsflöde, och publiken kan på egen hand söka upp den information de är  intresserade av. Av den anledningen blir det än mer viktigt för de privatfinansierade medierna  att sticka ut och locka läsare, för att publiken och annonsörerna ska välja just deras nyheter. 

Att sticka ut är avgörande för att inte försvinna i det breda informationsflödet som finns idag. 

Ju fler som väljer att läsa Aftonbladet desto högre intäkter får tidningen. Medierna befinner  sig i ett spänningsfält mellan politik och marknad, eftersom medierna är centrala för en  fungerande liberal demokrati, samtidigt som de är vinstdrivande företag som måste gå i vinst  för att överleva (Strömbäck, 2014: 139). Journalistikens roll, menar Strömbäck (2014), är att  verifiera information. Det vill säga, att granska och kontrollera att informationen stämmer. 

Därför hör, till mediernas viktigaste uppgifter, att sprida sann och relevant information, samt  granska makthavare och verka som ett forum för debatt (Strömbäck, 2014: 132).  

 

Det material vi analyserar presenteras i skriven text och i rörlig bild. Varför vi valt att  analysera både text och bild är för att få ett bredare resultat. I studien undersöker vi varför  vissa citat och intervjuer visas i mediernas rörliga klipp, men inte i den skrivna texten. Att  SVT är ett public service-medium och att Aftonbladet är ett kommersiellt medium, kan  påverka mediernas behov av uppmärksamhet och formatet de presenterar sina nyheter i. När  det handlar om analyser av nyheter kan det vara av vikt att ha i åtanke att mediernas villkor  och förutsättningar (som format, organisation, yrkesnormer) kan inverka på hur de agerar  (Strömbäck, 2014: 163). Det är också relevant att komma ihåg att alla organisationer är  inbäddade i sociala strukturer, och den sociala delen alltid har inflytande i organisationens  agerande.  

 

2.3 Nyhetsvärdering​ ​& berättarteknik  

Nyhetsjournalistiken utgör endast en liten del av all mediekonsumtion, men är trots det den  viktigaste källan till information om allt som sker utanför människors egna erfarenheter idag.  

Vårt beroende av nyhetsjournalistik gör att nyhetsjournalistiken har en mycket stor makt över  hur vi uppfattar världen. Däremot är inte nyhetsjournalistiken en direkt spegel av 

7

(11)

verkligheten. Strömbäck (2014: 157) menar att nyheter ska ses som sociala konstruktioner av  verkligheten där det finns en koppling mellan verkligheten och nyheternas bild av dem, - hur  stark kopplingen är varierar. På grund av att mediernas format varierar och deras sätt att  rapportera om nyheterna också varierar, kommer de aldrig kunna ge en fullständig bild av den  exakta verkligheten. 

När det kommer till nyhetsvärdering tenderar alla medier att uppmärksamma samma saker,  trots att det finns en oändlig ström av händelser som sker hela tiden (Strömbäck, 2014: 160). 

Enligt Strömbäck (2014) finns det två nyckelbegrepp när det kommer till nyheter och medier,  nyhetsvärdering​ och ​nyhetsurval​. Nyhetsvärdering handlar om hur händelser värderas i det  redaktionella arbetet, och nyhetsurval handlar om vad som faktiskt blir en publicerad nyhet  (Strömbäck, 2014: 160). För att en händelse ska bli en nyhet har forskning visat att händelsen  bör uppfylla vissa kriterier för att klassas som en nyhet av mediernas redaktioner. Några av  dessa kriterier är att händelsen är sensationell eller oväntad, dramatisk eller spännande,  exklusiv, väcker ett intresse hos många eller att händelsen får stora konsekvenser i samhället  (Strömbäck, 2014: 161). En viktig aspekt är hur händelsen berättas, och detta är ytterligare ett  uttryck för hur medielogiken fungerar (Strömbäck, 2014: 162). Berättartekniker är en del av  medielogiken, eftersom journalisterna har ett behov av att reducera och paketera information  på ett sätt som passar deras format (i det här fallet handlar det om SVT:s och Aftonbladets  webbtidningsformat) och yrkesmässiga normer, samtidigt som de vill locka till sig publikens  uppmärksamhet (Strömbäck, 2014: 163).  

Medieforskaren Gudmund Hernes (1978) har noterat att det finns ett överskott av 

information, men ett underskott av uppmärksamhet, och för att hantera den obalansen har  nyhetsmedierna utvecklat olika berättartekniker för att berätta och presentera en nyhet. Några  av de berättartekniker som Hernes har identifierat är tillspetsning, förenkling, konkretisering,  intensifiering och polarisering (Hernes, 1978: 188). Ytterligare en berättarteknik som inte  Hernes tar upp men som Strömbäck noterat är personifiering (Strömbäck, 2014: 170).  

Tillspetsning handlar om att journalisten använder tillspetsade formuleringar istället för att  fokusera på detaljer. Till exempel om en journalist lyfter fram ord som “superrik”, 

“extraordinärt”, “annorlunda” eller “speciell”, så blir texten mer levande och beskrivande. 

Förenkling handlar om att reducera och förenkla information, för att informationen ska nå ut 

(12)

till publiken ​(Hernes, 1978: 188). Om en journalist ska rapportera om en ny lag som innefattar  olika föreskrifter och kanske kan uppfattas som krånglig, så kan journalisten i fråga välja att  förenkla lagen i sitt berättande. Om det skulle beslutas att 16-åringar får ta körkort, men bara  om de har väldigt speciella skäl, så kan rubriken vara: “Nu får 16-åringar ta körkort”, när det  kanske egentligen är väldigt få 16-åringar som får ta körkort eftersom alla inte har speciella  skäl.​ Polarisering handlar om att ställa två sidor mot varandra, exempelvis om en journalist  skulle rapportera om ökade klyftor mellan rika och fattiga, då ställer hen de “grupperna” mot  varandra. Intensifiering går ut på att journalisten använder uppseendeväckande uttryck för att  den ska locka till uppmärksamhet, till exempel så lockar meningen “Kraftigt berusade 

ungdomar levde rövare i skogen” mer än “Ungdomar drack alkohol i skogen” - det första  uttrycket är mer intensivt och lockar till mer uppmärksamhet än det andra exemplet. 

Konkretisering handlar om att göra en händelse konkret, eftersom publiken tar till sig en  nyhet bättre då än om den är abstrakt (Hernes, 1978: 188). Om en journalist väljer mellan att  rapportera om ett upplopp eller en ny krånglig lag, så väljer journalisten upploppet - den  händelsen är lättare att konkretisera och där väcks mer känslor än vad en nyhet om en ny  krånglig lag gör. Personifiering är en annan berättarteknik som används för att göra händelsen  lättare att relatera till för publiken (Strömbäck, 2014: 170). Om en journalist exempelvis ska  skriva om att ett förbud om att hälsa på äldre släktingar hävs, så kanske hen väljer rubriken 

“Nu får du hälsa på dina mor-och farföräldrar igen”, den meningen gör det lättare för publiken  att relatera till händelsen än om rubriken skulle vara “Nu hävs besöksförbudet hos äldre”. Alla  dessa berättartekniker används för att forma information på ett eller annat sätt, för att locka  publiken till läsning, samtidigt som den ska passa mediernas format. Teorin om 

berättartekniker utgör en stor del av vår analys, eftersom det är den vi lutar oss mot när vi  letar efter och reflekterar över likheter och skillnader i SVT och Aftonbladets rapportering.  

Utöver att finna berättartekniker så analyserar vi även de vinklar som används i utformningen  av nyheterna. Vinkeln utgår från det som är i fokus i nyheten. Anneli Ahlmér (2012:12) har  forskat i journalistik och hon beskriver begreppet vinkla så här:  

9

(13)

“Att vinkla är att medvetet och utifrån Grejen välja någon, eller något, som  utgångspunkt för det du ska berätta”.  

Ahlmér menar att journalisters jobb till stor del handlar om att förmedla en historia på ett  fängslande, pedagogiskt och begripligt sätt, och detta gör man genom att hitta en tydlig vinkel  på sin nyhet (Ahlmér, 2012: 12). Om en journalist till exempel ska rapportera om att en  person har avlidit i covid-19, och den avlidne var ung, så kan journalisten välja en vinkel som  anspelar på personens ålder, rubriken skulle kunna vara “Ung person avliden i covid-19”,  istället för “Person avliden i covid-19”. Själva grejen (vinkeln) med nyheten är att den avlidne  personen var ung, personens ålder blir utgångspunkten för nyheten. En annan vinkel skulle  kunna vara på vilken plats personen blev smittad, exempel på rubrik: “Han smittades med  corona på tunnelbanan”, då är själva grejen med nyheten att personen smittades på just  tunnelbanan, inte att personen smittats. Vi har valt att analysera mediernas vinkel i tre olika  händelser kopplade till corona för att se om det finns skillnader eller likheter i vad SVT och  Aftonbladet valt att fokusera på i sina nyheter.  

 

2.2.1 Tidigare forskning 

Tidigare forskning har visat att kvällstidningarnas nyheter (där Aftonbladet ingår) i högre  grad har kommit att handla om sensationella händelser och mindre om grävande journalistik  eller fördjupande reportage (Persson & Fific, 2013). Även forskning om tv-journalistik (där  SVT ingår) har visat att tv-nyheterna tenderar att bli att mer sensationella och riktar sig allt  mer åt underhållning (Ghersetti & Odén, 2010). Ghersetti och Odén (2010) menar att en  förklaring kan vara ett förändrat medielandskap och den hårdnande konkurrensen, som har att  göra med journalistikens strukturella villkor, vilket vi har i beaktning i vår analys. Eftersom  tidigare forskning har pekat på att sensationsjournalistiken tar större plats i medieutbudet,  finner vi det intressant och relevant att studera om, och i så fall hur, det tar sig uttryck i  medier som når ut till miljontals svenskar varje dag. Den tidigare forskning som vi valt att  använda oss av undersöker framförallt mediernas rapportering om skildringar av pandemier,  men vad gäller forskning om mediers rapportering om corona-pandemin, finns i nuläget inget  presenterat material.  

(14)

 

2.2.2 Epidemier och pandemier i media    

Marina Ghersetti och Tomas A. Odén (2010) har studerat hur medierna rapporterade om  svininfluensan som pågick 2009. I sin studie kom de fram till att influensan framställdes som  ett hot och att de människor som tog del av nyheter i TV4 eller SVT:s sändningar, och/eller i  kvällspressens rapporteringar, var mer oroliga än de som tog del av morgontidningarnas  nyheter och/eller lyssnade på nyheterna som sändes i Ekot. Ghersetti och Odén (2010)  refererar till olika innehållsanalyser som visat att just Ekot och dagstidningar i Sverige  generellt sett är mer informativa och sakliga i sin rapportering, jämfört med TV-nyheter och  kvällstidningar som är mer underhållningsinriktade, spekulativa, dramatiserande och 

sensationella i sin rapportering. För vår studie är det intressant att Ghersetti och Odén (2010)  menar att både kvällspress och TV- nyheter drar mer åt det sensationella innehållet i sin  rapportering.  

Mediernas rapportering om svininfluensan är kanske det närmast jämförbara med nyhetsläget  idag. Författarna till den ovannämnda studien, Marina Ghersetti och Tomas Andersson Odén,  har även forskat på mediernas framställning av fågelinfluensan, detta gjorde de tillsammans  med en medieforskare vid namn Ulf Wallin (2008). Studien heter ​När hoten kommer nära -  Fågelinfluensa och tuberkulos i svensk medierapportering​. När Ghersetti, Odén och Wallin  (2008) studerade hur fågelinfluensan framställdes analyserade de rapporteringen i en rad  svenska medier, där Aftonbladet och SVT är inkluderade. De tittade på perioden 20 augusti  2005 till 5 juli 2006. I resultatet kom de fram till att nyhetsmedier slits mellan två motstridiga  roller; å ena sidan agerar medierna som en gemensam informationskälla som samarbetar för  att nå fram med information till allmänheten, å andra sidan handlar det om att underhålla sin  publik (Odén, Ghersetti & Wallin, 2008: 30). Några år senare, 2013, undersökte två 

universitetsstudenter, Erik Persson och Semir Fific (2013), förstasidorna på Aftonbladet och  Expressen med syftet att ta reda på om kvällstidningarna rört sig allt mer mot 

sensationsjournalistik eller inte. Deras undersökning visade bland annat att grävande 

11

(15)

journalistik i allt större utsträckning börjat ersättas med nyheter om underhållning och 

skvaller i kvällspressen, och att kvällspressen går allt mer mot sensationsjournalistik (Persson 

& Fific, 2013). Odén. A, Ghersetti, och Wallin, (2008) skriver att public service-företagen har  ett större ansvar för offentlig information på grund av avtal med regeringen, medan de privata  medieaktörerna måste fokusera på att snabbt nå ut till sin publik och ge dem en slags 

upplevelse, och inte bara informera (ibid. 108). Resultaten är relevanta för vår studie,  eftersom vi avser att undersöka skillnader och likheter i rapporteringen mellan ett 

kommersiellt medieföretag och ett public-service-företag. Något annat som Odén, Ghersetti  och Wallin kom fram till är att rapporteringen var alarmistisk - men att medierna hade väldigt  många faktorer att ta hänsyn till och förhålla sig till under deras rapportering, vilket gjorde att  det inte nödvändigtvis alltid handlade om att sälja och nå ut till en större publik i alla 

sammanhang. Ibland baserades de alarmistiska nyheterna på just alarmistisk information,  vilket gjorde att medierna rapporterade det som experterna och forskarna sa till dem - utan att  de nödvändigtvis vinklade det med en baktanke själva. Det här är intressant för vår del då den  information som presenterats på presskonferenserna kopplade till coronapandemin också är  väldigt unik och alarmistisk i sig. 

 

2.2.3 Publikens efterfrågan på snabb information  

År 2018 publicerades boken “Allt tyder på ett terrordåd” - Stockholmsattentatet i medier och  opinion, Institutet för mediestudier. Bokens redaktörer är Bengt Johansson, professor vid  institutionen för journalistik, medier och kommunikation, och medieforskaren Lars Truedson. 

Johansson och Truedson har sammanställt flera olika studiers resultat, som bland annat  handlar om hur allmänheten fick information om terrordådet på Drottninggatan år 2017. Den  svenska mediebevakningen av händelsen var intensiv, precis som nyhetsbevakningen varit  och är under den rådande pandemin. I boken framgår att de personer som tog del av felaktiga  uppgifter om attentatet, deras tilltro till medier sjönk i samband med rapporteringen 

(​Johansson, Truedson, 2018 :11​). Ett annat resultat som Johansson och Truedson såg var att  när det är en krissituation så förstår inte mottagarna uttryck som tyder på att uppgifter är  osäkra, dessa uttrycken kunde vara till exempel “uppgifter om” eller “uppges ha”. Författarna  skriver att det är allt vanligare idag att journalister använder sig av “mjuka 

osäkerhetsmarkörer”, som de uttrycken som nämns ovan. Därför menar de att journalister har 

(16)

ett tungt ansvar i att avväga vad som ska publiceras och inte (​Johansson & Truedson ​2018  :12).  

Eftersom de resultat som författarna sammanställde visar att publiken i en krissituation inte  förstår uttryck som tyder på att uppgifterna är osäkra, skulle det kunna få stora konsekvenser  hos de som tar emot information om till exempel smittspridningen av corona. Om ett medium  skriver att den viktigaste åtgärden för att stoppa smittspridningen är att nysa i händerna, och  avslutar med en mjuk osäkerhetsmarkör som “enligt källor”, (eftersom uppgifterna är osäkra)  så vet inte publiken att “enligt källor” är en osäkerhetsmarkör. I boken presenteras också  intervjuer med ansvariga utgivare som arbetade under rapporteringen vid attentatet, där  kommer det fram att nyhetsmedier har förändrat sin verksamhet efter dådet, för att möta  efterfrågan på snabb information i stora nyhetslägen. Många av de som var ansvariga för  nyhetsrapporteringen sa dock i intervjuerna att de skulle agera likadant om samma sak hände  igen. (Johansson & Truedson: 12). Det här är något som vi kan ha i åtanke under arbetets  gång, att respektive medium inte har särskilt lång tid på sig att arbeta med sina artiklar eller  videoklipp, eftersom det finns en efterfrågan på snabb information.  

 

3. Material och metod  

3.1 Materialbeskrivning  

I vår analys ingår tre publicerade nyheter från två stora svenska medier - Aftonbladet och  SVT - totalt sex skrivna artiklar och sex filmklipp som publicerats samtidigt. Aftonbladet är  en socialdemokratisk kvällstidning som sedan 1907 har getts ut sju dagar i veckan. Sedan  1996 ägs tidningen av den norska mediekoncernen Schibsted som även har den ekonomiska  kontrollen över tidningen, medan kontrollen över Aftonbladets politiska inriktning hålls av  fackförbunden LO (Nationalencyklopedin, Aftonbladet). Enligt uppgifter från Aftonbladets  hemsida har de flest läsare i Norden, och enligt en artikel som de själva publicerade i januari  2019 slog de ett läsarrekord med 3 935 000 läsare varje dag på webben (​Ekström, Aftonbladet

13

(17)

2019). De finansieras av presstöd, prenumerationer och lösnummer. Tidningen ges fortfarande  ut i pappersupplaga, men de flesta läsarna finns på webben.  

Sveriges Television (SVT) är ett av tre bolag som ingår i svensk public service. Miljontals  människor tar del av SVT:s innehåll varje dag. Utöver SVT ingår även Sveriges Radio (SR)  och Utbildningsradion (UR) i public service. Dessa tre bolag ingår i en självständig 

förvaltningsstiftelse och ägs inte av staten, men de regleras av riksdag och regering. Till och  med 2018 finansierades public service med radio- och tv-avgift, en avgift som skulle betalas  av alla hushåll som hade en tv-mottagare. Avgiften ingår numera som en del av skatten. 

Utöver den avgiften som automatiskt dras via skatten är SVTs innehåll helt gratis och går att  ta del av både via marksänd och satellitsänd tv och via webben. Ulrika Facht och Jonas 

Ohlsson (2019) menar att “public service brukar kallas för ”radio och tv i allmänhetens tjänst” 

och är ett av de viktigaste inslagen i den svenska mediepolitiken”  

 

3.2 Urvalsdiskussion   

Materialet​ ​som vi grundar vår analys på har valts ut genom ett ändamålsenligt urval 

(Hartman, 2004: 245). Ett ändamålsenligt urval innebär att den som forskar medvetet överger  kravet på representativitet och generaliserbarhet, för att kunna ge stöd åt sin tes eller det man  syftar till att undersöka (Hartman, 2004: 245). Det innebär att det finns en idé bakom just det  valda urvalet som motiveras med att materialet väljs ut av forskaren/forskarna (ibid. 245).Vi  har valt ut tre händelser kopplade till coronapandemin med syftet att ta reda på hur 

Aftonbladet och SVT gestaltar informationen som lagts fram vid tre presskonferenser. De  händelser som vi valt är det första dödsfallet till följd av covid-19, inreseförbudet och 

bestämmelsen om förbud på sammankomster med över 500 personer. Totalt analyserar vi som  tidigare nämnt sex nyheter - tre från Aftonbladets webb och tre från SVT:s webb. 

Anledningen till att vi valt just dessa händelser är för att de handlar om i konkreta beslut från  regeringen, varav vissa grundar sig i rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. 

Händelserna inträffade när gemene man ännu inte visste särskilt mycket om viruset, dess  spridning och påverkan på samhället och Sveriges befolkning. Läget var väldigt osäkert. 

Ännu en orsak till att vi valt händelserna är för att liknande beslut aldrig tidigare har fattats i  Sverige. Materialet som samlats in av SVT och Aftonbladet grundar sig i samma händelser 

(18)

från samma presskonferenser, och det blir därför tydligt och konkret för oss att se skillnader  och likheter i hur medierna har valt att vinkla och gestalta händelserna. Vi kan även studera  vilken information som inte​ ​kommer med i nyheterna - eftersom vi själva kan ta del av  presskonferenserna som de hämtat informationen från.  

Den första händelsen vi valt ut handlar om regeringens beslut att förbjuda folksamlingar på  över 500 personer, ett beslut som även det fattades den 11 mars 2020 (Pressträff 500, 2020). 

Varför vi valt att analysera just den här händelsen är för att ett sådant här beslut, som påverkar  många människor, är sensationell i sig i det avseendet att liknande beslut inte fattats i Sverige  innan pandemin bröt ut. Det är alltifrån idrottsstjärnor till småföretagare till studenter och  universitet som drabbas. Här är det intressant att analysera vad respektive medium väljer att  lyfta ur presskonferensen.  

Den andra händelsen som vi har valt ut handlar om det första svenska dödsfallet i  covid-19-sjukdom. Informationen presenterades på en pressträff som hölls av Region  Stockholm den 11 mars 2020 (Pressträff, Dödsfall, 2020). Vi har valt denna händelse  eftersom vi anser att det är intressant att analysera hur medierna valt att gestalta en så pass  allvarlig händelse som rör ett dödsfall. Enligt vår uppfattning var det vid detta tillfälle som  människor började ta situationen på allvar, och förstå att Sverige stod inför en reell kris med  ett dödligt virus. Det var även efter det första dödsfallet som flera av restriktionerna 

presenterades. 

Därefter analyserar vi den tredje händelsen, som handlar om att den svenska regeringen den  17 mars fattade beslut om att införa ett inreseförbud i Sverige (Pressträff Inreseförbud, 2020). 

Även denna händelse är mycket unik i det avseendet att liknande beslut aldrig tidigare fattats i  Sverige, och vi fann det intressant att studera hur en sådan händelse ramas in av medierna -  för att se hur och vilka berättartekniker som kunde tänkas användas för att beskriva ett sådant  politiskt beslut.  

Nyhetstexterna och nyhetsklippen som presenteras i analysen har publicerats på Aftonbladet  och SVT:s webb. De har inte publicerats vid något annat tillfälle eller på någon annan 

15

(19)

webbplats. Eftersom vår analys är specifik och berör tre händelser, överger vi medvetet kravet  på representativitet. ​Vi tog medvetet valet att välja bort generaliserbarheten och 

representativitet när vi gjorde vårt urval, eftersom vårt syfte är att studera just dessa tre  artiklar djupgående.​ Vi kan inte svara på om medierna använder vissa berättartekniker och  gestaltningar i deras nyhetsrapportering rent generellt, när det kommer till andra nyheter som  de publicerat, men det är inte vårt syfte (Hartman, 2004: 245). Vår tanke är att gå in på djupet  och se hur exakt medierna valt att gestalta dessa tre händelser, och detta med en djupgående  kvalitativ analys. Om vi hade analyserat ett bredare material hade den djupgående analysen  blivit lidande, eftersom vi jobbar under en tidsbegränsad period. ​Valet av ett ändamålsenligt  urval beror som vi tidigare skrev på att vi skulle kunna säkerställa att medierna inhämtat sin  information från samma källor och från samma presskonferenser.  

 

3.2.1  Metod

 

I följande kapitel presenterar vi vilken metod vi arbetat med och hur vi gått tillväga när det  kommer till analysen av materialet.  

 

3.2.2 Kvalitativ studie 

Jan Hartman (2004: 272), doktor i teoretisk filosofi, menar att termen kvalitativ står för att  man är intresserad av att analysera hur något är beskaffat - det vill säga, ta reda på och tolka  vilken mening och vilka egenskaper något har. Kvalitativa undersökningar kan vara av  mycket olika karaktär, och skilja sig åt när det kommer till insamlandet av data, vad man  avser undersöka och hur datan analyseras (Hartman, 2004: 272). Kvalitativa metoder har sin  grund inom den hermeneutiska läran, som handlar om att förstå hur människor föreställer  världen och tillskriver saker mening. Detta kan nås genom tolkning (Hartman, 2004: 274). 

Vårt syfte är att analysera hur vi tolkar att medierna använt berättartekniker, och identifiera  mediernas vinkel i de händelser vi valt ut. Således har vår studie sin grund inom 

hermeneutiken och den kvalitativa metodiken (Hartman, 2004: 275).  

3.2.3 Kvalitativ innehållsanalys med berättartekniker och dramaturgi  

(20)

Som grund för vårt analytiska arbete använder vi oss av en kvalitativ innehållsanalys för att  kunna göra en djup tolkningar av vårt material (Bergström & Boréus, 2012: 50). Med den  kvalitativa innehållsanalysen som metod kan vi analysera materialet och plocka isär de  beståndsdelar som en artikel är uppbyggd av. På det sättet kan vi identifiera de vinklar och  berättartekniker som vi finner i materialet, och därtill tillskriva de olika uttrycken och  meningsuppbyggnaderna mening i sammanhanget. För att komma åt de element vi ämnar  analysera utgår vi från medieforskaren Istvan ​Pusztais (2011) tankar om​ mediedramaturgi. 

Han menar att ett mediedramaturgiskt tänkande går att spåra ungefär 100 år tillbaka i tiden. 

Journalisterna började på den tiden att använda dramatiska beskrivningar av platser och  situationer, och enligt denna teori var berättelserna menade att skapa till exempel rädsla eller  medlidande hos mottagaren. Istvan ​Pusztai (2011) menar att journalister som även arbetade inom tv på 1960-talet började strukturera sina arbeten efter en dramaturgisk modell. Detta medförde att publiken lättare kom ihåg innehållet, när nyheterna började presenteras efter ett mer medvetet dramaturgiskt tänkande (ibid. 108). Pusztai förklarar också att genom att skapa luckor i berättandet så aktiverar man publikens fantasi - fördröjningen av information kan skapa nyfikenhet och en vilja att försöka lösa gåtan (Pusztai, 2011: 106). ​ Enligt Pusztai  (2011) strukturerar journalister sin verklighetsbeskrivning efter den dramaturgiska modellen  (ibid. 107). Pusztai menar även att kunskap i mediedramaturgi används i pedagogiskt syfte. 

Till exempel i de fall där journalisten vill att mottagarna ska komma ihåg innehållet är det  användningsbart med dramaturgiskt tänkande. (Pusztai, 2011: 108). Enligt teorin om 

mediedramaturgi betraktas journalister och andra medieproducenter som berättare som skapar  berättelser för läsarna med utgångspunkten i verkliga händelser. Berättelserna kan vara  alltifrån artiklar, radioprogram eller tv-program. För vår del är det intressant att diskutera vad  nyheterna egentligen presenterar, något som vi kan tolka genom att identifiera olika 

berättartekniker (Pusztai, 2011:107). Som vi nämnt tidigare använder nyhetsmedier även olika  berättartekniker för att fånga läsarnas intresse och uppmärksamhet, något som den norske  författaren och professorn Gudmund Hernes har definierat (1978: 188).  

3.2.4 Tillvägagångssätt och operationalisering  

17

(21)

Till en början tänkte vi använda oss av en multimodal metod och göra en semiotisk bild- och  textanalys med fokus på att leta efter tecken i mediernas nyhetsklipp, men under arbetets gång  insåg vi att vi inte skulle kunna besvara våra frågor eller uppfylla studiens syfte med den  metoden.​ Några av klippen visar enbart en vinkel och en person under hela klippet och vi  kunde inte finna placerade tecken, berättartekniker eller dramaturgiska grepp i dem. Den  semiotiska analysen skulle alltså inte hjälpa oss att finna det vi ville identifiera och analysera. 

Däremot noterade vi att några av klippen innehöll en del berättartekniker och dramaturgiska  grepp - exempelvis ett klipp som Aftonbladet publicerat, där deras inrikespolitiska 

kommentator Lena Mellin använde berättartekniker. I ett annat klipp visades en intervju med  politikern Mikael Damberg, som vi också fann intressant eftersom det framkom mer 

information i intervjun än det gjorde under presskonferensen. Något vi kunde notera under  arbetets gång var också att SVT:s och Aftonbladets filmklipp i vissa fall skiljde sig åt i både  längd och presentation. Det visade att de arbetat på olika sätt när det kom till presentationen  av informationen i presskonferenserna och att det fanns tydliga skillnader i mediernas  rapportering av händelserna. Av dessa anledningar ville vi inte utesluta klippen, men den  större delen av arbetet har slutligen lagts på att analysera nyhetstexterna som hör till  videoklippen, eftersom det var där vi såg att flest berättartekniker och dramaturgiska grepp  använts.   

 

För att komma åt olika berättartekniker, samt identifiera likheterna och skillnaderna i  Aftonbladet och SVT:s nyhetsrapportering, kom vi slutligen fram till att en kvalitativ 

innehållsanalys var bäst lämpad för att analysera texterna och videoklippen som förekommer i  vårt material. Bergström och Boréus (2012) menar att innehållsanalyser kan användas i 

analyser som systematiskt avser att beskriva ett textinnehåll, och kvalitativa innehållsanalyser  används där materialet tolkas, snarare än räknas eller mäts (Bergström & Boréus, 2012: 50). 

Vi tolkar, med stöd av teorier och tidigare forskning, hur vi uppfattar orden och meningarna i  texterna, istället för att räkna hur ofta ett ord förekommer och liknande. För att identifiera hur  medierna gestaltat händelserna, har vi först observerat presskonferenserna och antecknat vad  vi sett och hört i dem. Därefter har vi jämfört våra anteckningar från presskonferenserna med  nyheterna som skildrar konferenserna - både det rörliga materialet och den skrivna texten -  som medierna har publicerat. Vi har gått igenom mediernas nyhetsklipp och texter, och 

(22)

baserat på Hernes (1978) berättartekniker och Pusztais (2011) teori om mediedramaturgi, har  vi letat efter berättartekniker och dramaturgiska grepp i materialet för att kunna besvara vår  frågeställning. ​Vad gäller presentationen av arbetet har vi ​i analys- och resultatdelen 

sammanfattat respektive videoklipp som hör till respektive artikel. Vi ger en beskrivning av  vad respektive nyhetsaktör lyft från informationen som delgetts i presskonferenserna, vad de  inte rapporterat om, samt hur de vinklat nyheterna. Därefter redogörs de berättartekniker som  vi identifierat att Aftonbladet och SVT använt i sin rapportering. Om det handlar om ett  uttryck som vi finner meningsbärande, har vi lyft ut det och förklarat varför vi tolkat det som  vi gjort, med hänvisning till våra teorier eller tidigare forskning. Eftersom vi är två personer  som utfört analyserna, har vi under arbetets gång jämfört och sammanställt våra anteckningar  och tolkningar för att få fram ett resultat.  

 

3.3. Metoddiskussion

  

En nackdel med kvalitativa studier är att de baseras på ens personliga tolkningar - det finns  inte kvantitativ data att förlita sig på. En kvantitativ metod förlitar sig på sådant som går att  mäta, och en sådan hade lämpat sig bättre ifall vi avsett att undersöka antalet nyheter som  handlar om corona, eller gjort andra typer av mätningar (Bergström & Boréus, 2012: 49). Det  är alltså vår egen tolkning som ligger till grund för resultaten, och tolkningar kan variera från  person till person (Hartman, 2004: 273). Av den anledningen försöker vi redogöra för vilka  teorier som analyserna baseras på, och varför vi drar de slutsatser vi gör. Om vi anser att ett  visst ord eller tecken är meningsbärande eller värdeladdat, förtydligar vi det i vår analys, för  att det inte ska råda tvivel om hur eller varför vi drar de slutsatser som vi gör. Till exempel  konstaterade vi under analysens gång att både SVT och Aftonbladet använt ordet “nya” i  samband med coronaviruset. Det är ett beskrivande och värderande ord som egentligen inte  behövs, men det är värdeladdat och till sig uppmärksamhet och lockar till läsning. Eftersom  vår avsikt och vårt syfte är att fördjupa oss i hur medierna gestaltar de händelser som vi valt  ut, och även att jämföra vilka skillnader som finns i gestaltningen mellan ett privat medium  och ett public service-medium, är inte den kvantitativa metoden lämplig i vår analys. Kanske 

19

(23)

hade vi kunnat räkna antalet ord och se om vissa ord är mer förekommande än andra, och på  det sättet se om resultatet skiljer sig åt medierna emellan, men då krävs det ändå en kvalitativ  analys av dessa ord för att kunna göra en djupare tolkning av vilken mening som vi upplever  att texterna och uttrycken bär på. Vi fann därför den kvalitativa analysen vara med lämpad för  vårt syfte.  

 

3.3.1 Tolkning och förförståelse  

När det kommer till tolkningen av ett material spelar forskarens förförståelse stor roll. 

Förförståelse är något som alla människor bär på, eftersom vi varit med om olika upplevelser  och blivit införstådda med att olika saker har olika mening, beroende på i vilken kontext de  befinner sig i. Förförståelse kan liknas vid fördomar och det är något som alla människor bär  på (Bergström & Boréus, 2012: 31).  Enligt Bergström och Boréus (2012) används ordet  tolkning när det kommer analyser där texter tolkas (ibid. 30). En text måste tolkas för att få  mening och de resultat som tas fram efter att en text har analyserats måste också tolkas. När  det kommer till olika texters mening och hur de tolkas av oss, spelar avsändare och kontext  roll, eftersom det påverkar hur vi uppfattar den - något som även påverkas av tolkarens 

förförståelse av avsändaren (Bergström & Boréus, 2012: 30). I den här studien är vi medvetna  om att avsändarna är två stora medium, vi vet att SVT och Aftonbladet publicerat sina nyheter  eftersom det är två olika medieföretag med journalistiska uppdrag som innebär att de ska  framföra objektiv och saklig information. Vi vet även att mediernas ekonomiska villkor  skiljer dem åt. 

 

3.3.2 Validitet & reliabilitet  

Validitet syftar på att man undersöker det man vill undersöka och ingenting annat, (Thurén,  1991: 22). När det kommer till kvalitativa undersökningar, är det viktigt att man använder en  metod som kan besvara just det man avsett att besvara (Bergström, Boréus, 2012: 41). Vi har  varit noga med att hitta och utforma en analysmodell som hjälper oss att faktiskt komma åt  det vi vill tolka, vilket också är anledningen till varför vi slutligen valde att kombinera den  kvalitativa innehållsanalysen med den dramaturgiska modellen och teorin om 

berättartekniker.  

(24)

För att uppnå en högre validitet i undersökningen krävdes det bland annat att våra 

frågeställningar var tydliga och att vi under arbetets gång återgick till dem, för att säkerställa  att vi inte missade någon fråga eller svävade iväg från arbetets egentliga syfte. Vi är även  medvetna om att studiens generaliserbarhet minskar i och med att vi strategiskt valt ut vad vi  ska analysera, samt att det är ett smalt material - men, vad gäller kvalitativa studier kan man  dra slutsatser som avser ett större material (som inte ingått i undersökningen), även om  materialet som granskas är relativt smalt eller litet (Thurén, 2016: 112). Med det sagt är det  troligt att SVT eller Aftonbladet använder sig av de berättartekniker vi kunnat identifiera även  i andra nyheter, men det är ingenting som vi kan säkerställa.  

För att få en hög reliabilitet i vår undersökning, alltså att den ska vara så pålitlig som möjligt,  krävs det att vi gjort våra tolkningar korrekt. Olika personer ska kunna använda samma  metoder på samma material, och få samma resultat om undersökningen har hög reliabilitet  (Thurén, 1991: 21). För att uppnå en hög reliabilitet har vår avsikt varit att vara tydliga med  vilka teorier vi använt som grund, samt hur vi operationaliserat vår metod. ​Vad gäller  forskningens reliabilitet är det även av stor vikt att observationerna utförs grundligt och att  analysen grundar sig på det teoretiska underlaget. Detta för att samma resultat ska nås om  samma observation görs upprepade gånger (Hartman, 2009: 146).​ För att säkerställa att vårt  resultat även är tillförlitligt har vi gjort analyserna var och en för sig, och sedan tillsammans,  för att jämföra om vi tolkat materialet på samma sätt. Om vi båda tolkar samma ord som  betydelsebärande eller samma tecken i en bild som betydelsebärande är det troligt att även  andra uppfattar det på samma sätt. För reliabiliteten och transparensens skull har vi även,  under vårt metodkapitel, nämnt att vi under arbetets gång bytt metod. Detta har vi gjort för att  förtydliga hur vi resonerat om valet av metod, vilka problem vi stött på längs vägen samt hur  det kommer sig att valet slutligen föll på att göra en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av  Hernes (1978) berättartekniker och Pusztais (2011) teori om mediedramaturgi.  

   

21

(25)

4. ​ ​Resultat och analys

I följande kapitel presenteras en deskriptiv beskrivning av innehållet i materialet, samt våra observationer och de analyser vi gjort därefter. Händelserna presenteras i den ordningsföljd vi utfört analyserna.

Händelse 1: Förbud mot folksamlingar på fler än 500 personer

Presskonferensens innehåll:

Den 11 mars 2020 höll Sveriges statsminister Stefan Löfven pressträff tillsammans med socialminister Lena Hallengren, justitieminister Morgan Johansson samt rikspolischef Anders Thornberg. Presskonferensen börjar med att Stefan Löfvén berättar att WHO under samma kväll har klassat smittspridningen som en pandemi, och att regeringen beslutat om att förbjuda allmänna sammankomster med fler än 500 personer. Vidare pratar statsministern om olika ekonomiska åtgärder som satts in, och ska sättas in, för att underlätta för till exempel småföretag. Lena Hallengren säger att Sverige kan begränsa smittspridningen genom bland annat förbudet av folksamlingar, och Morgan Johansson förtydligar vad förbudet innebär samt vad straffet blir om någon bryter mot det. Därefter tar rikspolischef Anders Thornberg vid, och han berättar vad polisen har för befogenheter när det kommer till förbudet, att polisen har möjlighet att stoppa folksamlingar som bryter mot begränsningen och att de som gör det riskerar böter eller fängelse med upp till sex månader.

Aftonbladet:

Nyhetsklipp:

Aftonbladets​ ​klipp (Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020) är ​betydligt längre än de andra klippen som förekommer i vårt urval - 35 minuter och 35 sekunder. Först visas en sekvens som är tagen direkt från presskonferensen, därefter ett klipp med en

programledare för Aftonbladet, en intervju med justitieminister Morgan Johansson samt

(26)

rikspolischef Anders Thornberg på presskonferensen. Avslutningsvis pratar Aftonbladets inrikespolitiska kommentator Lena Mellin som intervjuas av Aftonbladets utsände reporter.

Inledningsvis frågar reportern Mellin om vad hon tar med sig från presskonferensen och hon förklarar att det är olagligt att ordna ett arrangemang där fler än 500 personer samlas.

Reportern säger därefter att det låter som en drastisk åtgärd och Mellin svarar att:

“Det är jättedrastiskt, därför att en del av aktiviteterna som blir förbjudna är skyddade av grundlagen” ​(Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020).

Det uttalandet finns inte med i artikeln, men för den som ser hela klippet framkommer alltså informationen att det är en mycket drastisk åtgärd som går emot Sveriges grundlagar. Mellin säger att beslutet är fattat efter begäran från Folkhälsomyndigheten - något som förklarar varför regeringen infört förbudet. Reportern frågar Mellin om det är en rimlig åtgärd som regeringen fattat, varpå hon svarar att det aldrig någonsin fattats ett liknande beslut och hon säger att det är svårt att veta om det är rimligt eller inte, att inte ens politikerna själva vet det, men att man får förlita sig på Folkhälsomyndighetens uppmaningar. Indirekt säger hon att publiken ska lita på myndigheterna, inte politikerna. Mellin återger vad som sagts på konferensen och förklarar mer ingående vad förbudet innebär - det blir en fördjupning av informationen som finns i artikeln.

För den som tittar på klippet upplevs det som att regeringen faktiskt inte har koll på om de fattat rätt beslut eller inte, något som är förståeligt i sammanhanget i och med att Sverige står inför en krissituation - men vi tolkar det även som en typ av polarisering eftersom publiken faktiskt uppmanas att lyssna till Folkhälsomyndigheten och inte till regeringen. Med förförståelse för situationen och att Mellin är just politisk kommentator, hennes jobb är att kommentera och förklara politiska beslut, tolkar vi berättandet som en typ av förenkling och konkretisering, eftersom hon förenklar för publiken vad beslutet innebär, för att de ska ta till sig nyheten på ett lättare sätt (Hernes, 1978: 188). En videointervju fångar även publikens intresse, att Aftonbladet fördjupar sig i konferensens innehåll i videoformatet tolkar vi som att de vill erbjuda sin publik ytterligare information än vad som framkommer i texten

23

(27)

(Strömbäck, 2014: 162). Eftersom publiken primärt söker sig till traditionella medier för att få information i krislägen, är det relevant att medierna också kan bistå publikens behov och kan erbjuda så mycket information som möjligt (Kriskommunikation 2.0, 2016).

Artikel: ​Aftonbladets rubrik är ”Allmänna sammankomster med fler än 500 personer

förbjuds”. Aftonbladet håller sig till information som lagts fram på presskonferensen och har inte intervjuat någon person som inte var med i den. I ingressen står följande:

“Allmänna sammankomster med fler än 500 personer förbjuds. Detta för att stoppa coronaspridningen. Bland annat stoppas nu mässor, idrottsevenemang, konserter och konferenser” ​(Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020).

I mellanrubriken står följande mening: “Regeringen: Unikt beslut”. Som Hernes (1978) beskrivit konkretisering används det för att beskriva en abstrakt fråga (som till exempel ett riksdagsbeslut), något som används för att publiken lättare ska ta till sig nyheten och förstå informationen (ibid. 188). Att kortfattat förklara att det faktiskt är ett unikt beslut som inte fattats tidigare målar upp en konkret bild för publiken. Därefter följer ytterligare information om förbudets innebörd:

“​Regeringen​ ​följde Folkhälsomyndighetens uppmaning och meddelade på en

pressträff på onsdagskvällen att förbudet gäller, tillsvidare, i hela landet.” (Jamshidi &

Granlund, Aftonbladet, 2020).

“– Beslutet gäller allmänna sammankomster, till exempel teater och

biografföreställningar, demonstrationer och konserter. Men även det som i lagen kallas offentliga tillställningar. Till exempel idrottstävlingar och danstillställningar, säger justitieminister Morgan Johansson.” (Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020).

“– Från och med i morgon är sådana arrangemang förbjudna om de samlar över 500 personer. Man beskriver åtgärden som ”extraordinär” och regeringen kallar beslutet för unikt.” (Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020).

I det ovannämnda stycket tolkar vi det som att journalisten har använt sig av förenkling.

Förbudet är egentligen invecklat och det är oklart exakt hur samhället kommer att påverkas -

(28)

varken politiker, myndigheter eller media vet. Ett sätt att förmedla informationen för att publiken ska ta till sig den, är att förenkla - något som vi tolkar att Aftonbladet gjort här (Hernes, 1978: 188). ​Ordet​ “extraordinär” har lyfts fram, någo​t som gör texten mer levande  och beskriver att beslutet är något utöver det vanliga - en typ av tillspetsning, eftersom ordet  på ett kortfattat sätt kan tala om för läsaren att det politiska beslutet är just extraordinärt  (Hernes, 1978: 188). I det här fallet är det regeringen som presenterar åtgärden som 

extraordinär och inte skribenten själv, något som visar på ett samspel mellan politikerna och  journalisten. Politikernas egna intressen kan i det här fallet påverkat hur Aftonbladet tonsatte  nyheten och beskrev åtgärden. Vad politikerna väljer att säga påverkar vad medierna senare  rapporterar om, något vi kan se i den här nyheten och vi tolkar det som att politikerna till viss  del spelar journalisterna i händerna (Strömbäck, 2014: 149). Senare i brödtexten har 

Aftonbladet​ satt mellanrubriken “Straffet: Böter eller Fängelse”. Att Aftonbladet lyfter det  visar på konkretisering, eftersom omfattningen av förbudets påföljder kortfattat beskrivs  (1978: 188). I stycket som följer under mellanrubriken står följande:  

 

“​– Ingen svensk regering har någonsin använt den här möjligheten tidigare, säger Morgan Johansson. De som från och med torsdag bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.” (Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020).

“– Polisen har möjlighet att ställa in eller upplösa en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som hålls i strid mot regeringens meddelade beslut,

säger rikspolischef Anders Thornberg.”(Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020).

“– Vi förstår att det här kan få stora effekter men vår bedömning från

Polismyndigheten är att de allra flesta kommer respektera dessa beslut som tagits i ett extraordinärt läge där vi alla behöver hjälpas åt för att begränsa smittspridningen i samhället.” (Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020).

Aftonbladet har lyft att ingen svensk regeringen tidigare använt den här möjligheten, vilket är  korrekt information, men att använda ordet “möjlighet” och inte till exempel “åtgärd” tolkar 

25

(29)

vi som att politikerna än en gång spelar journalisterna i händerna. Ordet “möjlighet” har en  positiv klang och är värderande. All text är citat som plockats från konferensen, och inte  journalistens egna ord eller beskrivningar. Vad skribenten plockar ut och i vilken ordning hen  gör det, är också en typ av mediedramaturgi och berättarteknik, eftersom olika citat förklarar  olika saker för publiken. Att de som bryter mot förbudet kan riskera fängelse i sex månader är  ett hårt straff och något som vi som tolkare reagerar på - informationen får effekt och istället  för att göra artikeln nyanserad framställs förbudet på ett enkelt och kortfattat sätt, vilket gör  att mångfalden i den här nyhetsartikeln begränsas (Hernes, 1978: 188). 

SVT:

   

 

Nyhetsklipp: ​(Jönsson, Norberg, SVT, 2020) börjar med ett urklipp från presskonferensen  där Morgan Johansson förklarar beslutet om förbudet mot folksamlingar på över 500  personer. Morgan Johansson får prata i ungefär 25 sekunder om vad förbudet innebär, och  sedan kommer bilder från hockeymatcher och skidtävlingar och en person pratar i bakgrunden  (en speaker), om vad det här kan komma att betyda för svensk idrott, att föreningar kan 

komma att förlora mångmiljonbelopp. Sedan klipps återigen Morgan Johansson in. Därefter  har en bit ur presskonferensen lagt in där Morgan Johansson förklarar vad konsekvenserna  kan bli för den som bryter mot reglerna. I klippet blir ingen person intervjuad. I den här  klippet kan vi se att SVT använt en slags berättarteknik, genom att porträttera hockeymatcher  och skidtävlingar. Vi som tolkare associerar förbudet med att sportevenemangen kommer  drabbas hårt av förbudet - något vi eventuellt inte tänkt på, om inte sportbilderna visats i  sammanhanget. Vi tolkar det som att klippet främst riktar sig till en sportintresserad publik,  eftersom det är just sportevenemang som visas i bild. ​Vi tolkar det också som att 

berättartekniken polariseringen används i och med att SVT ställer regeringens beslut mot hur  sportvärlden påverkas av det.  

 

Artikel: ​SVT:s rubrik är ”​Regeringens beslut: stoppar alla evenemang på över 500  persone​r”. Ingressen lyder:  

 

“​Folkhälsomyndigheten föreslog att alla allmänna evenemang över 500 personer

(30)

skulle stoppas. Något som regeringen officiellt har klubbat igenom”. (Jönsson &

Norberg, SVT, 2020).

“ – Förbudet är straffsanktionerat, den som ändå ordnar en sådan sammankomst riskerar böter eller fängelse, säger justitieministern Morgan Johansson på en presskonferens.” ​(Jönsson & Norberg, SVT, 2020​).  

 

Redan i ingressen har SVT valt att ta med Morgan Johanssons citat och vinkeln är att man  begår ett brott om man bryter mot förbudet. SVT:s journalist väcker intresse genom att ta med  ett dramatiskt citat i början av texten.​​I likhet med Odén, Ghersetti och Wallins studie (2008)  kan detta förstås som att nyheterna är alarmistiska, eftersom informationen nyheten baserats  på är alarmistisk. Med den tolkningen handlar det inte alltid, från mediernas perspektiv, om  att sälja eller nå ut till en större publik i alla sammanhang. I det här fallet har vi tolkat det som  att SVT rapporterade om det som sades på presskonferensen utan att vinkla det med någon  baktanke, liksom Aftonbladet i tidigare artikel. Morgan Johanssons citat är redan från start  alarmistiskt med ord som “straffsanktionerat” och formuleringen “böter eller fängelse”. 

Förbudet i sig är inte så enkelt att förstå som Morgan Johansson får det att verka, och vi tolkar  det som att SVT använt berättartekniken förenkling när de plockat ut det citatet (Hernes,  1978:188). Här blir det också tydligt att man arbetat med konkretisering. Det är lättare att  rapportera om konkreta saker - Morgan Johanssons citat är väldigt konkret, något som gör det  lätt för publiken att ta till sig informationen (Hernes 1978: 188). Uttrycket “klubbat igenom” 

visar att journalisten har använt en metafor för att förenkla, texten blir mer levande då (Hernes  1978: 188). Ett annat stycke lyder följande:  

 

“Folkhälsomyndigheten föreslår i ett pressmeddelande att inga allmänna evenemang över 500 personer borde äga rum. Det gäller alltså exempelvis stora idrottsevenemang, stora konserter, mässor och konferenser.” (​Jönsson & Norberg, SVT, 2020).

Vi tolkar det som att berättartekniken förenkling används, eftersom vi uppfattar det som att

27

(31)

informationen i stycket förenklats och reducerats när det nämns korta exempel på vad förbudet innebär (Hernes, 1978: 188).

 

“​Regeringen och Folkhälsomyndigheten meddelade runt 12.45-tiden i dag att inga beslut kommer fattas om att begränsa människor från att vistas i större folksamlingar.

Bara tre timmar senare var det annat ljud i skällan”. (​Jönsson & Norberg, SVT, 2020).

Vi kan se att informationen förenklats i och med att det nämns några exempel på vad förbudet  innebär. Ordet “bara” visar även att en värdering lagts in i texten. ​Det finns tecken på att SVT  har använt tillspetsning, genom att använda sig av metaforen “annat ljud i skällan”, en 

formulering som just spetsar till informationen. ​Längre ner i texten finns det med ett citat från  generaldirektören där han säger att beslutet är en smittskyddsåtgärd.  

“Det är en smittskyddsåtgärd som kan ha effekt i det läge vi befinner oss nu,

och för att vara effektiv så bör åtgärden gälla över hela landet, säger Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten”. (​Jönsson & Norberg, SVT, 2020). 

 

Men det citatet kommer efter information om när beslutet fattades och att förbudet är 

straffsanktionerat. Här har journalisten alltså använt sig av ett dramaturgiskt grepp - lämnat en  informationslucka - som vi tolkar som ett pedagogiskt grepp eftersom publiken tar till sig  informationen i en viss följd (​Pusztai, 2011, s.106). ​Polariseringen blir tydlig även i artikeln, i  och med att de även i den skrivna texten ställer regeringens beslut mot hur sportvärlden  påverkas av det. Därefter står följande stycke:  

 

“I kväll, vid ett extra regeringssammanträde, fattade regeringen det formella beslutet att stoppa alla offentliga sammankomster och tillställningar med fler än 500 deltagare.

– Samhället tar sig an det här allvarliga läget tillsammans, säger statsministern Stefan Löfven. Pengar ska inte och kommer inte att vara ett problem för att minska den här smittspridningen.” (​Jönsson & Norberg, SVT, 2020).

Även här har politikernas uttalanden tonsatt artikeln och rubriken “pengar kommer inte vara  ett problem” förklarar för publiken att Sverige kan hantera den här situationen och de som 

(32)

påverkas av det ska inte oroa sig för de ekonomiska följderna. Detta framställer Löfvens  budskap som mer positivt än det kanske är - något ingen vet säkert vid den här tidpunkten. Att  pengar faktiskt inte kommer vara ett problem vet ju ingen vid det här laget, och att då plocka  ut citatet tolkar vi som något lugnande, samtidigt som det framställer Löfven och regeringen i  positiv dager. Som Strömbäck menar kan journalistiken indirekt gynna ett parti eller ett  politiskt beslut ibland - inte för att just gynna politiken, men för att anpassa informationen  efter de rådande nyhetsvärderingarna, mediets format eller berättartekniker (Strömbäck, 2014: 

180). Även detta tolkar vi som ett mediedramaturgiskt grepp, där journalisten lagt fram  informationen i en ordning som gör att läsaren tar till sig informationen i en viss 

ordningsföljd, samtidigt som det besvarar vissa av läsarens frågor (​Pusztai, 2011: 106).  

                                     

29

References

Related documents

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera det journalistiska innehåll som TT-nyhetsbyrån publicerat om Luleå, Umeå och Sundsvall före och efter nedläggningen av deras

Backhaus och Tikoo (2004) lyfter fram att man måste signalera ett budskap till potentiella medarbetare. Men de går inte in djupare på vad som faktiskt måste signaleras. Däremot så

Samtliga deltagare utförde ICON passningstest (1 min) i tre separata omgångar och reliabiliteten beräknades genom att undersöka skillnaden mellan omgångarna. För

sjukdomstillstånd samt hur man hanterar dessa. Detta för att öka kunskapen och därmed avdramatisera sjukdomar som idag ses som utmärkande. Inom vården är det sjuksköterskor som

Global Offensive, vilket är ett FPS-spel som spelas online tillsammans med andra spelare. I det klipp vi har studerat har Roxy precis startat sin stream och ska spela FPS-onlinespelet

Eftersom nyanländ är ett heltäckande begrepp i denna studie ställdes en vidare fråga till alla respondenter ifall de märkt av ifall något land är speciellt representerat

Livscykelanalysen visar att den miljöpåverkan som PanelPlus har för leverans till kund i Umeå blir avsevärt större än för platsgjuten betong.. På grund av fler komponenter

Syftet med denna studie är att ta fram en modell för utvärdering av Leanmognad inom produktionen för det industriella byggandet, där utvecklingsmöjligheter ska synliggöras