Department of Medicine and Health Sciences Linköping Studies in Health Sciences. Thesis. No. 93
Motiverande samtal – en metod för att påverka barns
övervikt och fetma?
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-17351
Lena Lindhe Söderlund
Barns övervikt och fetma har ökat såväl i Östergötland som i Sverige och övriga världen.
Förändrade levnadsvanor har stor betydelse för denna negativa utveckling, men dessa vanor går att påverka.
I Östergötland har motiverande samtal (MI, ”motivational interviewing”) prövats i samtal övervikt och fetma inom både barnhälsovården och skolhälsovården. Fem sjuksköterskor från
barnhälsovården och sex skolsköterskor har intervjuats om sina erfarenheter av att använda MI. Resultaten presenteras i en licentiatavhandling av Lena Lindhe Söderlund vid institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet. Avhandlingen visar att utförarna anser att metoden är lämplig i samtal om övervikt och fetma men även för andra känsliga frågor. Trots detta finns många svårigheter. När föräldrar saknar probleminsikt om barnens vikt försvåras samtalen och MI används då knappast alls. Utförarnas egen insikt om hälsoproblemets betydelse och expertkunskap om hur de kan påverka övervikt och fetma hos barn är viktiga förutsättningar för att man ska tillämpa MI och uppleva kompetens för arbetet.
MI har sina rötter inom missbruksarbete. Psykologen William Miller utvecklade samtalsmetoden i början av 1980-talet som ett sätt att minska förändringsmotstånd genom att uttrycka empati och förståelse för patientens problem och ambivalens till förändring. Miller visade att patientens motstånd mot att förändra sina levnadsvanor minskade genom undvika direkta uppmaningar och övertalningsförsök. MI brukar betecknas som patientcentrerad, till skillnad från mycket rådgivning och förmedling av information som är vårdgivarcentrerad. Utföraren arbetar med patienten i en anda av partnerskap, undviker att ge generella råd, leder samtalet mot förändring utifrån individens förutsättningar med målet att öka motivationen och stärka förmågan att göra nödvändiga
beteendeförändringar.
MI har nått omfattande internationell spridning. I Sverige har metoden genom Folkhälsoinstitutets (FHI) försorg blivit alltmer använd inom hälso- och sjukvården. MI används bl.a. vid arbete med att främja fysisk aktivitet, begränsa riskkonsumtion av alkohol och rökavvänjning.
Den aktuella forskningen har lett fram till att ett 90-tal sjuksköterskor inom barnhälsovården i Östergötland har breddutbildats om övervikt och fetma hos barn och i att samtala om detta utifrån MI-metoden.
Licentiatavhandlingen omfattar en andra artikel där metoden prövats i samtal om levnadsvanor med kunder på apotek. 15 farmaceuter har intervjuats och resultaten visar att deltagande i tidigare
utbildningar som ligger i linje med MI underlättar lärandet eftersom metoden i många avseenden skiljer sig från mer traditionell rådgivning och förmedling av expertkunskap. Farmaceuterna anser att miljön på apotek är gynnsam för att använda MI i samtal om levnadsvanor och hälsa. Hinder för att använda metoden kan vara svårigheter att initiera samtalen och långa köer.
Lena Lindhe Söderlund
Institutionen för medicin och hälsa (IMH), Avdelningen för samhällsmedicin
Linköpings universitet
lena.lindhe.soderlund@ihs.liu.se
