Född i fångenskap
-
En socialhistorisk studie av mödrar och barn på
Stockholms Läns- och straffängelse åren 1900-1910
Bild 1. Stockholms Läns- och straffängelse, bild från Stadsmuseet, fotograf okänd, år 1905, bildnr. SSME003777
Av: Anna Zeniou Garneij
Handledare: Helena Bergman
Södertörns högskola | Institutionen för Historia och samtidsstudier Kandidatuppsats 15 hp
Historia C| Höstterminen 2020
Abstrakt
I uppsatsen studeras livsloppet för 26 kvinnor som mellan åren 1900-1910 födde barn då de var fängslade på Stockholms Läns- och straffängelse. Även livsloppet för deras 27 barn födda i fängelset kartläggs. Undersökningen visar att majoriteten av kvinnorna var födda inom äktenskapet men att de från 15 års ålder var ansvariga för den egna försörjningen och att flertalet av kvinnorna då lämnade familjehemmet för att söka tjänst framförallt i Stockholm. Genom detta ökade deras utsatthet då saknaden av tillhörighet och närhet till familjen gjorde att de saknade möjlighet till hjälp av närstående. Omständigheterna som ledde fram till att kvinnorna begick brott kommer visa att 23 av 26 kvinnor var gravida utom äktenskapet och att 11 av dessa hade ett eller flera utomäktenskapliga barn sedan tidigare som antingen tagits om hand av hennes familj, utackorderas som fosterbarn privat eller lämnats till barnhus. De flesta kvinnorna når en hög ålder och endast ett fåtal återfaller i brott. Majoriteten gifter sig efter fängelsevistelsen och får fler barn som växer upp inom äktenskapet. Av de 27 barnen som föddes i fängelset överlevde 24 förlossningen. 23 barn lämnades sedan till Allmänna barnhuset och utackorderades till fosterhem. Endast ett barn återförenades med modern och växte upp med henne. Dock avled åtta barn innan de fyllt två år i framförallt mag- och tarmsjukdomar, resterande når vuxenålder och majoriteten blir över 60 år gamla. Kvinnorna och barnens livslopp präglades av samtidens normer och föreställningar vilket bidragit till deras utsatthet, undersökningen visar även hur samtidens lagstiftning och reformer påverkade denna grupp individer. Uppsatsens fokus på kvinnliga fångar som föder barn i fängelset har för avsikt att minska kunskapsluckan i historieskrivningen kring denna grupp kvinnor och barn. Undersökningen har gjorts med analytisk-teoretisk utgångspunkt i forskningstraditionen historia underifrån kombinerat med forskning om kvinnors och barns utsatthet i samhället. Då underökningens kartläggning gjorts genom att studera offentliga handlingar så som
rättegångsprotokoll och kyrkböcker och intagningshandlingar till barnhuset användes källpluralistisk metod med metodpaket av mikrohistoria, livsloppsperspektiv samt kvalitativ och kvantitativ textanalys.
Nyckelord: Ogifta mödrar, Utomäktenskapliga barn, Utsatthet, Fängelse, Fångvård, Kvinnliga fångar, Barnhus, 1900-tal, Fosterbarnsvård, Barnadödlighet
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 3
Syfte ... 3
Frågeställningar ... 3
Forskningsläge ... 3
Kvinnliga fångar och fångvård i Sverige ... 3
Barn och kvinnors utsatthet, Allmänna barnhuset och fosterbarnsvård ... 6
Teori och metod ... 8
Teori ... 8 Metod ... 9 Källmaterial ... 12 Källkritik ... 14 Etiska överväganden ... 14 Disposition ... 15 Bakgrund ... 15
Stockholms Läns- och Straffängelse ... 15
Ogifta kvinnor och utomäktenskapliga barn. ... 16
Allmänna Barnhuset ... 17
Kvinnornas liv innan och under fängelsevistelsen ... 18
Födelseplats och civilstånd vid födelse ... 19
Kvinnorna i domstolshandlingarna ... 20
Omständigheter bakom brotten ... 22
Barn sedan tidigare ... 24
Kvinnornas straff ... 27
Barnens födelse i fängelset ... 28
Kvinnornas civilstånd och ålder ... 28
Förlossningarna och barnens första tid ... 29
Kvinnorna efter frigivning ... 32
Drottningens skyddshem... 32
Giftermål och barn efter frigivning ... 33
Livslängd och dödsorsaker ... 35
Barnens fortsatta liv ... 36
Utackorderingen till fosterhem ... 37
Observationer gällande barnens liv i fosterhem ... 39
Dödlighet i unga år och sjukdomar ... 41
Återförening och livslängd ... 43
Slutdiskussion ... 46
Käll- och litteraturförteckning ... 55
Tabell- och figurförteckning
Diagram 1. Mödrarnas födelseplats respektive civilstånd vid födelse. ... 20 Diagram 2. Typ av brott som kvinnorna dömdes för samt om hon varit dömd tidigare. ... 21 Diagram 3. Hur många av kvinnorna hade barn sedan tidigare? ... 25 Diagram 4. Kvinnornas civilstånd vid tiden för fängelsedomen samt hennes ålder vid barnets födelse. ... 29 Diagram 5. Antal födslar på Stockholms Läns- och straffängelse fördelade per år. ... 30 Diagram 6. Hur många av de 23 kvinnorna som var ogifta vid fängelsedomen gifte sig efter frigivning samt hur många av de 26 kvinnorna fick barn efter frigivningen? ... 34 Diagram 7. Kvinnornas ålder då de avlider. ... 36 Diagram 8. Livslängd (år) och civilstånd för barnen som når vuxen ålder. ... 46 Bild 1. Stockholms Läns- och straffängelse, bild från Stadsmuseet, fotograf okänd, år 1905, bildnr. SSME003777 ... 1 Bild 2. Karta över brottsplats. ... 22
Inledning
Kriminalpolisen fick sent på natten för något dygn sedan besök av en av sina äldsta och trognaste kunder, 33-årige försäljaren Erik Edvard Sjögren, som nu efter diverse förskingringar och bedrägerier runt om i landet kommit underfund med det omöjliga i att klara livhanken på egen hand och därför anmälde sig själv.1
Notisen ovan gick att läsa i Aftonbladet år 1942, den beskriver Erik Edvard Sjögren som en återfallsbrottsling under mitten av 1900-talet men inte varför eller vilka händelser som lett till att han fallit in på brottets bana. Notisen nämner inte att Erik Edvard var det enda barnet som år 1909 föddes på Stockholms Läns- och Straffängelse, son till en dömd barnamörderska och att han i anslutning till födseln fördes till Allmänna barnhuset för att sedan bli fosterbarn i Mjölby. Under arbetet med min B-uppsats i historia då jag skrev en mikrohistoria om Erik Edvards moder Johanna Alina väcktes tankarna om vad som hände med barn som likt Erik Edvard föddes i fängelset. En snabb bläddring i dopboken från fängelset visade att Erik Edvard inte var ensam, fler barn började sina liv inom fängelsets väggar födda av dömda mödrar. Många frågor som varför föddes barnen i fängelset, vilka var mödrarna, vad var deras brott, vad hände med barnen väcktes men då syftet med b-uppsatsen var att endast följa Johanna Alina fick dessa frågor läggas åt sidan.
Berättelsen om Johanna Alina uppdagades när jag i Rotemansarkivet letade efter min mormors far som försvann tidigt under hennes uppväxt. En anteckning på mormors faster löd ”strypt av modern” och detta ledde fram till historien om en gravid ogift kvinna som inte såg någon annan utväg än att strypa sitt tredje utomäktenskapliga barn då hon inte kunde försörja vare sig själv eller barnen. Johannas Alinas livsöde var långt ifrån unikt vilket tidigare forskning om barnamord visar men en kunskapslucka i historieskrivningen finns gällande de kvinnor som var gravida under fängelsetiden och de barn som därmed föddes i fängelset. Denna lucka vill jag med uppsatsen hjälpa till att minska.
Den här uppsatsen skrivs inom ramen för det forskningsfält som kan kallas för historia underifrån, och som varit ett livaktigt inslag i forskningen internationellt och i Sverige sedan 1960-talet. Likväl har denna forskningstradition haft svårt att i grunden förändra den
övergripande förståelsen av vad historia är. Historia underifrån är den typ av historieskrivning som jag brinner för då jag efter min grundskoletid upptäckte att det finns fler perspektiv på historien än den om kungar och stora händelser som jag tidigare blev matad med. Mer sällan
fick jag höra hur maktordningar och händelser påverkade de vanliga människorna,
människorna som sällan själva lämnade något avtryck efter sig förutom i bevarade handlingar skapade av offentliga myndigheter. Genom denna uppsats vill jag bidra till den
historievetenskapliga traditionen med historia underifrån och belysa en grupp mödrar och barn och deras plats i historien. Deras historia är enligt mig lika viktig att berätta för att förstå den samtid vi lever i och för att få en helhetsbild av samhället. Undersökningen i uppsatsen ger mig möjligheten att utreda några av de funderingar som mitt första möte med dopboken från Stockholms läns- och straffängelse innebar, och en möjlighet att ge några tidigare glömda kvinnor och barn en plats i historien.
Uppsatsen avgränsas till de 27 barn som mellan åren 1900-1910 föddes på Stockholms läns- och straffängelse samt deras 26 mödrar. Tidsperioden efter sekelskiftet 1900 innebar
förändringar i den sociala hjälpen för att förbättra livet och rättigheterna för utsatta barn och ogifta mödrar i samhället. Barbro Holmdahl beskriver 1900-talet i boken Tusen år i det svenska barnets historia2 som ”Barnets århundrande”3 efter Ellen Keys bok med samma
namn som utkom år 1900 där Keys förespråkar barnets frigörelse. Holmdahl sammanfattar de ideal som växte fram och som handlade om att låta alla barn växa upp i frihet och i enlighet med sina egna inre förutsättningar som en bild ”av barndomen som ett evigt sommarlov”.”4
Att barnavården tydligare blev en offentlig angelägenhet visar de lagar och reformer som infördes och som Johanna Sköld och Ingrid Söderlind beskriver som Sveriges första barnavårdslagar i Fosterbarn i tid och rum: lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvård ca 1850-2000.5 Men för den grupp kvinnor och barn som studeras i
uppsatsen som levde innan eller i direkt anslutning till de förändringar som skedde under 1900-talet såg verkligheten alla gånger inte ut som idealen. Deras livsöden är exempel på varför dessa förändringar var nödvändiga för att stävja den utsatthet som kunde drabba fattiga kvinnor och barn på samhällets utkant vid sekelskiftet 1900.
2 Barbro Holmdahl, Tusen år i det svenska barnets historia (Lund 2000) 3 Holmdahl (2000) s. 135.
4 Holmdahl (2000) s. 135.
5 Johanna Sköld, Ingrid Söderlind & Ann-Sofie Bergman, Fosterbarn i tid och rum: lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvård ca 1850-2000 (Stockholm 2014) s. 14.
Syfte och frågeställningar
Syfte
Historieskrivningen om fattiga kvinnor och utsatta barn är relativt omfattande. Dock har inte historieskrivningen uppmärksammat frågan om dömda gravida kvinnor och de barn som föddes i fängelset och hur livet utvecklades för dessa grupper. Genom att lyfta fram 53 individers livshistoria i början av 1900-talet vill jag visa ett nytt perspektiv på Sveriges socialhistoria underifrån. Syftet med undersökningen är att övergripande återskapa dessa livsöden utifrån offentliga handlingar för att komplettera historieskrivningen och visa hur livet kunde vara för en kvinna i samhällets utkant och hennes barn runt sekelskiftet 1900. Undersökningen kommer utgå från de 27 barn som föddes på Stockholm Läns- och straffängelse åren 1900-1910 och deras mödrar.
Frågeställningar
-
Vilken bild ges av denna grupp kvinnors och barns levnadslopp före, under och efter fängelsevistelsen genom de bevarade offentliga registren?-
Vilka likheter och skillnader kan ses inom gruppen? Hur skiljde de sig från övriga samhället?-
Vilken bild kan ges av rättsväsendets och eventuella socialvårdande instansers verksamheter i relation till denna grupp mödrar och barn?Forskningsläge
Undersökningen riktar sig mot omständigheter och förhållanden gällande barn och fattiga kvinnors utsatthet i samhället under sekelskiftet 1900. För att besvara frågeställningarna och syftet i uppsatsen är tre forskningslägen därför intressanta: forskning om utsatta barn och kvinnor, kvinnor i fängelset och historia underifrån. Historia underifrån kommer diskuteras under rubriken Teori och metod.
Kvinnliga fångar och fångvård i Sverige
Kvinnliga fångar och fångvård i Sverige berörs kort av flera historiker då forskning om fängelser och dess fångar i Sverige länge fokuserats på de manliga fångarna. Den forskning som finns tillgänglig gällande kvinnliga fångar och brottslingar är jämförelser mellan det kvinnliga och manliga skillnaderna och likheterna. Om kvinnliga brottslingar diskuteras är det
främst forskning om barnamord och änglamakeri.6 Att forskningen länge fokuserats på det
manliga förklarar Lotta Vikström med att de var överrepresenterade i brottsstatistiken. Vikström visar dock att en förändring skedde under 1970-talet då fler uppmärksammar kopplingen mellan kvinnors utsatthet och deras kriminalitet.7 Marja Taussi Sjöberg har
bidragit med flera studier i ämnet, hon fokuserar stor del av sin forskning på brottslighet i Västernorrland under 1800-talet samt tidigt 1900- tal. Taussi Sjöberg jämför vilka
omständigheter och skillnader det fanns mellan manliga och kvinnliga individer och vad som kan ha lett till deras brott. Likt dispositionen i uppsatsen redovisar Taussi Sjöberg en
livloppsanalys av 126 unga brottslingar som satt fängslade på fängelset Dufvan i boken Dufvans fångar – Brottet, straffet & människan i 1800-talets Sverige.8 Här belyser hon det
sociala arv som fångarna föds med och som påverkat dem genom livet men även den bild samhället hade på dessa individer innan, under och efter fängelsevistelsen. Taussi Sjöberg visar även att kvinnors chanser till äktenskap i stort inte påverkades av fängelsevistelserna men att deras barn i större utsträckning var mer utsatta än de manliga fångarnas barn.9
Lotta Vikström har i sitt bidrag ’Unga på glid – Brott och straff i 1800-talets Sundsvall’ i antologin Usla, elända och arma – Samhällets utsatta under 700 år studerat hur det sociala arvet kunde påverka att unga människor begick brott i 1800-talets Sundsvall. Vikström visar vilka skillnader och likheter det fanns hos unga manliga och kvinnliga brottslingar samt studerar de samhällsförändringar som kunde påverka de unga människorna att begå brotten. Vikströms studie visar framförallt att unga kvinnors utsatthet ökade då de lämnade
föräldrahemmet för att söka anställning och att avståndet till familjen kunde bidra till att de begick brotten.10
Roddy Nilsson har studerat Växjöfängelset som från år 1912 var Sveriges stora
kvinnofängelse. Nilsson berättar med en bred historieskrivning över fängelsets historia och i kapitlet ’Kvinnofängelset’ redovisar han för kvinnornas liv i fängelset. Nilsson har även tillsammans med 11 andra forskare beskrivit intagnas upplevelser genom deras egna röster i ett underifrån perspektiv när de studerat intagna individers historia i antologin Inspärrad –
6 Svante Jakobsson & Sten W Jakobsson, Orons och förtvivlans gärningar: ogifta kvinnors vånda för
havandeskaps och barnsbörds skull : Stockholmsförhållanden 1887-1901, (Stockholm 1990); Holmlund (2013);
Bolin Hort, Per, En tråkig historia: ogifta mödrar, deras barn och fattigvården i Simrishamn, 1870-1917 (Linköping 1998)
7 Lotta Vikström ’Unga på Glid – Brott och straff i 1800-talets Sundsvall’ i Sofia Holmlund & Annika Sandén
(red) Usla, elända och arma – Samhällets utsatta under 700 år (Stockholm 2013), s. 205.
8 Marja Taussi Sjöberg, Dufvans fångar – Brottet, straffet, & människan i 1800-talets Sverige (Stockholm 1986) 9 Taussi Sjöberg (1986)
Röster från intagna på sinnessjukhus, fängelser och andra anstalter 1850-1900.11 Antologin
berör inte de ämnen som studeras i uppsatsen men ger en inblick i hur historia underifrån kan berättas.
Staffan Rudstedt har skrivit boken I fängelset-Den svenska fångvårdens historia12 där
han redovisar hur fångvården har utvecklats från 1800-talet och fram till slutet på 1960-talet. Runstedt har en unik inblick i dess historia från ett personligt perspektiv då hans farfar arbetade som vaktkonstapel i 40 år på bland annat Stockholms Läns- och straffängelse. Rudstedts far föddes dessutom på fängelset år 1904 och blev senare fängelsechef på
Långholmen. Fadern har lämnat efter sig minnesanteckningar som Rudstedt återberättar när han diskuterar fångvården. Bland annat berättar Rudstedt far att han som barn sällan såg fångarna, men att han hjälpte till att jaga bort anhöriga som försökte ta kontakt med fångarna från berget jämte fängelset.13 Rudstedt har även diskuterat fångvården i Stockholm i sitt
bidrag till antologin I samhällets utkant – ur Stockholms sociala historia.14
Taussi Sjöbergs Dufvans fångar och Vikströms ’Unga på glid’ är två studier som undersöker kvinnliga brottslingar jämte manliga brottslingar och deras sociala arv. Deras studier liknar den som görs i uppsatsen. Skillnaderna mellan min studie och deras är att jag endast undersöker en grupp kvinnor som var gravida då de anlände till fängelset, tillskillnad från Taussi Sjöberg och Vikström som undersöker både kvinnliga och manliga brottslingar. Dock kommer deras forskning kunna ställas mot resultaten i min studie för att visa denna grupps skillnader och likheter med övriga i samhället.
Forskning gällande kvinnliga fångar som föder barn i fängelset är däremot mycket begränsad. Den forskning som går att finna berör barn och föräldrar som sitter fängslade i vår samtid och är mer inriktad på samhällsvetenskap än historia. Nilsson berör kort födslar på Växjöfängelset och hans fynd kommer delvis bidra till förståelsen över hur havande kvinnor behandlades i fängelset men mer detaljerad forskning har inte gått att finna. Den knappa redovisningen som finns bekräftar den kunskapslucka som uppsatsen vill belysa.
11 Nilsson, Roddy, Växjöfängelsets historia 1848-1995: institutionen, människorna och brotten under hundrafemtio år (Norrköping, 1996)
12 Staffan Rudstedt, I fängelset: den svenska fångvårdens historia (Stockholm 1994) 13 Rudstedt (1994) s. 7, 64-66.
Barn och kvinnors utsatthet, Allmänna barnhuset och fosterbarnsvård
De kvinnor och barn som studeras i uppsatsen levde på samhällets utkant, därför är forskning kring deras utsatthet men även för de institutioner och socialvård som individerna var i kontakt med relevant för uppsatsen. Historieskrivningen kring kvinnor och barns utsatthet i Sverige kring sekelskiftet 1900 är omfattande och flera perspektiv finns nedskrivna. I
antologin Usla, elända och arma – Samhällets utsatta under 700 år redovisar sju forskare för specifika gruppers utsatthet genom århundraden. Fyra av dessa studier är direkt kopplade till min undersökning då de undersöker kvinnor och barns utsatthet och kommer bidra till inblick i de förutsättningar som individerna i denna studie hade. Den första är den då Marie Lindstedt Cronberg jämför tre kvinnor i olika samhällsklasser och deras förutsättningar och motgångar när de finner sig havande utom äktenskapet i 1700-talets Sverige. Vilken klass man tillhörde kunde påverka hur livet utspelades för en ogift moder på 1700-talet men likheter går även att dra till sekelskiftet 1900 och den tidsperiod som studeras i uppsatsen. Den andra är när Sofia Holmlund berättar om änkan och fyrabarnsmodern som hamnar mellan två socknar och deras motvilja att betala fattigvård för henne och hennes barn vilket bidrar till deras försämrade livsvillkor. Holmlund tar upp vilka svårigheter som en ensamstående kvinna kunde råka ut för och vilken hjälp som fanns att få i 1800-talets Sverige. Den tredje studien är Lotta Vikströms ’Unga på glid’ som diskuterats ovan. I den fjärde studien diskuterar Johanna Sköld
fosterbarns utsatthet då hon beskriver änglamakerskor och orsakerna till varför barnamord skedde runt sekelskiftet 1900.15 Antologin kommer diskuteras ytterligare under rubriken
Teori.
Förutom bidraget i antologin har Johanna Sköld även studerat fostervård med ekonomiskt och socialhistoriskt perspektiv i ett flertal publikationer. Skölds avhandling Fosterbarnsindustri eller människokärlek: barn, familjer och utackorderingsbyrån i Stockholm 1890-192516 diskuterar varför barn blev fosterhemsplacerade under 1890-1925.
Sköld redovisar även för de ekonomiska aspekterna som kunde påverka barnens uppväxt i fosterhemmet samt beskriver fosterbarns förutsättningar före och efter de föds.17 Då jag i
undersökningen vill studera hur barnens uppväxt påverkades av omständigheterna i
15 Marie Lindstedt Cronberg, ”Adelsfröken, prästdottern och tjänstepigan – Om ogifta mödrars utsatthet på
1700-talet; Sofia Holmlund, ”Fattig, husvill och sönderslagen – Änka och fyrbarnsmor i 1800-talets Järfälla”; Lotta Vikström ”Unga på Glid – Brott och straff i 1800-talets Sundsvall”; Johanna Sköld ”Vanvård till döds – om änglamakeri vid sekelskiftet 1900” i Sofia Holmlund & Annika Sandén (red) Usla, elända och arma –
Samhällets utsatta under 700 år (Stockholm 2013)
16 Johanna Sköld, Fosterbarnsindustri eller människokärlek: barn, familjer och utackorderingsbyrån i Stockholm 1890-1925 (Stockholm 2006)
fosterhemmen kommer denna avhandling ge en inblick i detta. Tillsammans med Ingrid Söderlind har Sköld med bidrag från Ann-Sofie Bergman studerat fostervård med ett långt tidsperspektiv i Fosterbarn i tid och rum - Lokal och regional variation i svensk
fosterbarnsvård cirka 1850-200018. Här visar Sköld, Söderlind och Bergman hur
fosterbarnsvården förändrats över tid och visar även vilka skillnader i fosterbarnsvård som fanns runt om i Sverige. Flera av barnen i min studie placerades i fosterhem och Sköld, Söderlind och Bergmans forskning kommer bistå med insikt i hur barnen placerades ut i fosterhemmen men även visa hur levnadsförhållandena var. Författarna har även undersökt och redovisat begrepp som används i officiella handlingar som berör fosterbarnsvård vilket kommer vara behjälpligt vid insamlingen av metadata i källorna.
Barbro Holmdahls bok Tusen år i det svenska barnets historia19 diskuterar barnens
ställning och uppfostran i det svenska samhället fram till 2000-talet. Holmdahl visar även de svårigheter som barn kunde ställas inför på grund av normer och föreställningar.
Avgränsningen i uppsatsen baseras på de förändringar som skedde under 1900-talet för att förbättra rättigheterna för barnen men även deras föräldrar, och framförallt då för den ensamstående modern.
Dessa förändringar diskuterar Helena Bergman i avhandling Att fostra till föräldraskap – barnavårdsmän, genuspolitik och välfärdsstat 1900-195020. I avhandlingen diskuteras vad
som ledde fram till förändringarna samt hur lagarna implementerades i samhället. Bergman redovisar barnens men även föräldrarnas rättigheter samt de skillnader som fanns mellan könen då avhandlingen bland annat studera de svenska barnavårdsmannainstitutionerna och dess historia i Sverige från ett genus och välfärdsperspektiv.
En studie av Peter Bolin Hort över ogifta mödrar i Simrishamn berör den tidsperiod som studeras i uppsatsen. I En tråkig historia – Ogifta mödrar, deras barn och fattigvården i Simrishamn, 1870-191721 diskuterar Bolin Hort de omständigheter som dessa kvinnor levde
under samt vilka likheter och skillnader som fanns inom den grupp han studerar. Han visar även vilken hjälp dessa kvinnor fick av den offentliga fattigvården men även när hjälpen uteblev.
Majoriteten av barnen som föddes i fängelset blev intagna på Allmänna barnhuset i Stockholm. Hur barnens liv på Allmänna barnhuset i Stockholm kunde ha sett ut diskuteras i
18 Sköld, Söderlind & Bergman (Stockholm 2014) 19 Holmdahl (2000)
20 Helena Bergman, Att fostra till föräldraskap: barnavårdsmän, genuspolitik och välfärdsstat 1900-1950
(Stockholm 2003)
antologin Barnhus : om räddningsanstalter, barnhem, idiotanstalter, uppfostringsanstalter i Norden från 1700-talet till våra dagar22 då främst i kapitlen av Birgit Persson i Allmänna
barnhuset – en mönsterinstitution?, Ulla Lindströms Lösegendom från Allmänna barnhuset samt av Lisa Öberg i Bonderomantik och fosterhem på landet. Författarna visar villkoren för de omhändertagna barnen, vilka ägodelar de kunde få med sig när de lämnade barnhuset samt hur utplaceringar av barnen till landsbygden organiserades. Även Ingrid Söderlind i Barnhem för flickor: barn, familj och institutionsliv i Stockholm 1870-192023 visar vilka förhållanden
och normer som påverkade barn som växte upp på barnhus.
Teori och metod
Teori
Historia har länge skrivits utifrån stat och maktpersoners perspektiv, mycket på grund av att de bevarade källorna från dessa är mer omfattande. Men att endast visa historien ovanifrån ger oss inte helhetsbilden av historien. Att visa historien från fler perspektiv växte fram under mellankrigstiden men framförallt under 1960-talet. Den klassiska historieskrivningen med ovanifrån perspektiv utmanades av ’People´s history’ som senare utvecklades till ’History from below’.24 Genom att berätta hur vardagen såg ut för den vanliga människan, historia
underifrån, nåddes en bredare bild över hur samhället har utvecklats inte bara nationellt och globalt utan även individuellt.25 I förordet till antologin World histories from below –
Disruption and dissent, 1750 to the present26 framhåller Antoinette Burton och Tony
Ballantyne att historia underifrån handlar om ”the importance of thinking about the past through the experience and perspectives of the downcast, the marginal and the exploited.”27
Även Andrew I. Port diskuterar historia underifrån i sin artikel History from below, the History of Everyday Life, and Microhistory,28 där Port beskriver den riktning från
historieskrivning ovanifrån som historiker tog i mitten av 1900 -talet:
22 Kajsa Ohrlander (red.), Barnhus: om räddningsanstalter, barnhem, idiotanstalter, uppfostringsanstalter i Norden från 1700-talet till våra dagar (Stockholm 1991)
23 Ingrid Söderlind, Barnhem För Flickor : Barn, Familj Och Institutionsliv i Stockholm 1870-1920 (Linköping
1999)
24 Andrew I. Port “History from Below, the History of Everyday Life, and Microhistory.” International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences (2015) s. 108–13, s. 108.
25 Antoinette Burton & Tony Ballantyne, (red.), World Histories from Below – Disruption and Dissent, 1750 to the present (London 2016) s. 8.
26 Burton & Ballantyne (2016) 27 Burton & Ballantyne (2016), s. 3. 28 Port (2015)
At the same time, they shifted their attention away from major events and powerful individuals to underlying structural forces, mentalities, and the masses. Similar concerns and methods inspired a group of Marxist historians active in the United Kingdom after World War II, as well as a number of historians working later in the United States. Turning their attention to the lives and struggles of ordinary people, they focused on social relations at the grass roots, popular forms of protest, everyday activities such as work and leisure, as well as attitudes, beliefs, practices, and behavior. This became known in the 1960s as ‘history from below.29
Ingrid Söderlind använder sig av underifrånperspektiv med genussystem som teori i
avhandlingen Barnhem för flickor – Barn, familj och institutionsliv i Stockholm 1870-1920. Söderlind lyfter att underifrånperspektivet i sig inte kan stå som en egen teori men kan användas för att visa studiens inriktning. Genom att använda källmaterialet och applicera en genusteori berättar Söderlind hur livet var och utvecklades för flickor som togs in på barnhus- och uppfostringsinstitutioner i Stockholm runt sekelskiftet 1900.30
I uppsatsen kommer jag använda mig av historia underifrån när jag tolkar och redovisar källorna både kvalitativt och kvantitativt. Detta för att visa de gömda och glömda historierna om barn som föds av kvinnliga fångar och ge dem en plats i historien. Inriktningen som används i kombination med underifrånperspektivet är utsatthet och utanförskap för kvinnor och barn som skapats av de normer och föreställningar som fanns i samhället under den samtid som individerna i studien levde.31 Holmlund och Sandéns beskrivning av utsatthet
tillsammans med övriga författare i antologin Usla, elända och arma – Samhällets utsatta under 700 år visar att fattiga kvinnor och barn genom historien varit i en utsatt position redan från födseln. Kvinnornas ställning i samhället var kopplat till hennes kropp och familjen och hemmet var hennes plats, avvek hon från detta kunde detta påverka hennes resterande liv. Hennes heder och ekonomiska förutsättningar kunde snabbt omkullkastas om hon till exempel blev gravid utom äktenskapet. Även barnens uppväxt och förutsättningar var kopplade till vilka föräldrar de hade och den klass de föddes in i. Holmlund och Sandén beskriver detta som ”Man kan aldrig vara nog försiktig i valet av sina föräldrar.”32 och visar att det sociala
arvet påverkade barnens liv framförallt om de föddes utomäktenskapet.33
Metod
Utmaningen med att berätta historien underifrån är att finna rösterna i källorna, sällan hittas material som berättas av individerna själva. Historien måste istället pusslas ihop baserat på
29 Port (2015) s. 108. 30 Söderlind (1999) s. 28-29.
31 Holmlund & Sandén, (2013) s. 361-363. 32 Holmlund & Sandén (2013) s. 359.
myndighetshandlingar och muntliga historier. Viktor Englunds avhandling Fångsamhället som inte skulle finnas – Överlevnad och anpassning i fängelse under åren 1890-192034 berör
samma tidsperiod som studeras i uppsatsen. Englund har likt mig använt sig av officiella handlingar för att berätta historien från fångens perspektiv. Genom att tolka flera olika källor och sedan sammanfört dessa tolkningar i en databas har Englund kunnat berätta historien från fångens perspektiv.35 Även Johanna Sköld använder sig av myndigheters bevarade handlingar
för att berätta fosterbarns historia underifrån i sin avhandling Fosterbarnsindustri eller människokärlek: barn, familjer och utackorderingsbyrån i Stockholm 1890-1925.36 Janken
Myrdal som är ekonomhistoriker och professor i agrarhistoria benämner användandet av flera källor som källpluralistisk metod, och syftar då på att detta är en metod som används då ett källmaterial eller en metod inte räcker till för att besvara frågeställningen. Som exempel visar han att genom att använda källpluralism har det gått att visa att Sveriges befolkning i samma utsträckning som resten av Europa drabbades av pesten år 1350 något som tidigare varit omtvistat på grund av att källorna ansågs osäkra. Men genom att sammanställa fynden i olika källor har ny bild av befolkningsnedgången under digerdöden kunnat visas. Myrdal beskriver även att när olika källor används behövs flera metoder för att tolka och sammanställa källorna vilket han kallar för metodpaket.37 Myrdals källpluralistiska metod är passande för denna
uppsats då den baseras på en flertalet källor och användandet av flera metoder.
Då mina resultat kommer samlas in samt redovisas både kvalitativ och kvantitativ är en av metoderna som används textanalys för att tolka innehållet i källorna. Gunhild Kyles
använde kvalitativ och kvantitativ textanalys i sin avhandling om flickskolor under 1800-talet. Kyles samlade in uppgifter både gällande antalet debatter som flickorna deltog i samt från samma material vad dessa debatter bestod av.38 Resultaten i undersökningen samt tabeller
kommer redovisas i absoluta tal, valet av detta beror på att gruppen individer som undersöks är relativt liten och detta medför att procenttal eller medelvärden inte skulle ge en tydlig bild över helheten.
Händelserna i människornas liv kommer berättas genom att använda ett mikrohistoriskt perspektiv som metod. Mikrohistoria är ett historievetenskapligt perspektiv som används för
34 Viktor Englund, Fångsamhället som inte skulle finnas: överlevnad och anpassning i fängelse under åren 1890–1920 (Uppsala 2019)
35 Englund (2019) s. 36. 36 Sköld (2006) s. 53, 60, 168.
37 Janken Myrdal, 'Källpluralismen och dess inkluderande metodpaket', Historisk tidskrift, 127:3 (2007) s.
495-504. s. 496, 502-503.
38 Maria Sjöberg ’Textanalys’ i Martin Gustavsson & Yvonne Svanström (red.), Metod: guide för historiska studier, (Lund 2018) 69-95. s. 88-91.
att berätta om specifika händelser, grupper eller individer i historien. Götlind och Kåks
beskriver användandet av mikrohistoria som ett sätt att visa att individens agerande och beslut kan bero på samhällets struktur och kultur men även kan bestå av individens egen logik och relevans.39 Genomgående i undersökningen kommer livsloppsperspektiv att användas som
metod för att beskriva individernas liv från födsel tills de avlider. Användandet av
livsloppsperspektivet fångar in förändringar som sker i individernas liv som kan ändra den livsbana som annars skulle ha följt normerna i samhället vilket Peter Öberg beskriver som livskriser i ’Livslopp i förändring’.40
Utifrån födelsedatum och namn har individerna gått att följa i bevarade kyrkböcker och offentliga handlingar. Uppgifterna insamlade från de olika källorna har sedan sammanförts i en tabell på individnivå uppdelat på mödrar och barn. Valet av metadata baseras på
livshändelser i livsloppet som kan vara avgörande för vilka förutsättningar som en individ kunde få utifrån samtidens normer och föreställningar.
Den metadata som samlats in gällande mödrarna är: • Födelsedatum och födelseort
• Född inom eller utomäktenskapet • Ålder vid barnets födelse
• Civilstånd vid barnets födelse • Barn sedan tidigare
• Yrke vid brottet • Typ av brott
• Civilstånd efter frigivande • Födelseort
• Dödsdatum
• Dödsorsak innan 1949
Gällande barnen har följande metadata samlats in: • Född inom eller utomäktenskapet
• Blev barnet lämnad på barnhus
39 Anna Götlind & Helena Kåks, Mikrohistoria: en introduktion för uppsatsskrivande studenter (Lund 2014) s.
21-23.
• Var barnet fosterbarn • Återförenad med modern • Civilstånd i vuxen ålder • Döddatum
• Dödsorsak innan 1949
Utöver metadata har även särskilda händelser och skildringar som nämns i handlingarna fångats upp för att även kunna berätta historien med deras röster. I källkritiken nedan diskuteras de problem och svårigheter med bland annat olika stavningar på namn som upptäcktes när källorna sammanställdes.
Begreppen äkta och oäkta som används i handlingarna samt i tidigare forskning för att beskriva det civilstånd som barn föddes med kommer inte att användas i uppsatsen. Istället kommer utomäktenskapligt eller inomäktenskaplig användas. Terminologin ändrades efter 1910-talet för att flytta fokusen från barnet till föräldrarna. Barnet valde inte det civilstånd de föddes med och skulle därför inte straffat med ett laddat begrepp. Ansvaret låg istället hos föräldrarna.41
Källmaterial
Det källmaterial som undersökningen tar sitt avstamp i är kyrkboken gällande födelse- och dop för åren 1895-1922 från Stockholms Läns- och straffängelse. I den finner man hur många barn som föds respektive år samt namn på barnet och moderns namn och hänvisning till moderns folder i fångrullan.42 Undersökningen baseras på bevarade officiella handlingar
skapade av de instanser som individerna har varit i kontakt med. Kvinnorna och barnens egna röster kan endast lyftas från rättegångshandlingar samt korrespondens med Allmänna
barnhuset.
För att studerar mödrarna kommer rättegångs- och förhörsprotokoll, fångrullor, kyrkböcker och biografiböcker användas. Även kriminalpolisens signalementsfotografier kommer bistå med detta arbete. Fångrullor och signalementsfotografier finns tillgängliga digitalt via Stockholms stadsarkivet och via Riksarkivets digitala forskarsal har kyrkböcker kunnat nås. Rättegångs- och förhörsprotokoll och biografibok har beställts fram hos
41 Bergman (2003) s. 85-86, 110.
42 Dopbok (1895-1922), Stockholms Läns- och Straffängelse kyrkoarkiv, Stockholms Stadsarkiv (SSA), F:2, s.
Stockholms stadsarkiv och studerats i deras forskarsal. 13 kvinnors rättegångs- och
förhörsprotokoll har funnits tillgängliga. Liknade handlingar för alla kvinnor har inte hittats då flera efternamn är vanligt förekommande och registren är efternamnsbaserade. Detta medför att varje protokoll måste studeras för att hitta rätt individ. Tidsbegränsningen som omfattar uppsatsen gör att vidare forskning inte hunnits med. I ett fall dömdes kvinnan i en annan stad och handlingarna finns därför bevarade på arkivinstitution utanför Stockholm.
Barnens liv kartläggas genom kyrkböcker samt genom intagningshandlingar från Allmänna barnhuset. Både kyrkböckerna och intagningshandlingar finns digitaliserade via Stockholms stadsarkivet och Riksarkivet. Utöver dessa handlingar har sjukjournaler och diariehandlingar studerats på plats i Stockholms stadsarkivs forskarsal. Då sekretessen är 70 år för vissa handlingar kommer jag enbart följa individerna fram till år 1949 med några undantag där handlingar varit tillgängliga så som döddatum och civilstånd.43 För att få
tillgång till digitaliserade kyrkböcker utöver de via Riksarkivet har Arkivdigital använts som komplement då de tillgängliggjort fler handlingar. Arkivdigital är ett privatägt företag som tillgängliggör digitaliserade källor och tjänsten nås via abonnemang och används främst av släktforskare.44
I ett försök att hitta forskning och information om födslar i fängelset kontaktades antikvarien på Sveriges Fängelsemuseum, som bekräftade att mycket lite är skrivet på grund av saknad dokumentation om födslar i fängelse. Tips om att eventuell information kunde finnas i de kvartalsrapporter som fängelseläkaren skickade till fångvårdsstyrelsen och en förfrågan skickades därför till Riksarkivet för att se om materialet fanns tillgängligt. Tyvärr var även detta en återvändsgränd då Riksarkivet återkom och meddelande att de inte kunde finna några rapporter. Stockholms läns- och straffängelses fängelseläkares journalbok för den studerade tidsperioden finns inte bevarad dock har journalboken för 1896-1900 studerats i hopp om att finna anteckningar om förlossningar och genom detta försöka kasta ljus på hur dessa genomfördes. Även detta visade sig vara en återvändsgränd. Ingen notis gällande förlossningar eller anteckningar gällande gravida fångar hittades. På grund av uppsatsens tidsbegränsningen och den rådande pandemi som världen befinner sig i kan inte ytterligare efterforskningar göras på ämnet och detta får därför lämnas till vidare forskning.
Varje fenomen som generellt redovisas för individerna kan bestå av en sammanställning av flera olika källor. På grund av källornas omfattning kommer hänvisningarna till dessa
43 Vägledning till arkiv med socialanknytning, Stockholms stadsarkivs hemsida <
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/content/uploads/2020/08/Sociala_digital-klar.pdf> (27/12 2020)
redovisas genom fotnot till en appendix uppdelat per undersökningsdel i slutet av uppsatsen. För enskilda individers livshändelse kommer hänvisning till källan redovisas i fotnot. Med utgångspunkt i födelseuppgifterna i födelse- och dopboken från Stockholms Läns- och straffängelse för åren 1900-1910 kan alla källor följas upp.
Källkritik
En svårighet som uppmärksammats när källorna har studerats är att stavningar på namn skiljer sig åt mellan olika handlingar vilket gör att uppgifterna måste säkerhetsställas genom att jämföra flera parametrar. Födelsedatum och födelseort har varit vägvisare och är oftast förekommande i de studerade dokumenten. Även vanligt förekommande efternamn har gjort att vissa handlingar så som rättegångsprotokoll har varit svårtillgängliga då volymer måste studeras sida för sida för att hitta rätt dokument som berör individerna i studien. Handlingar från Allmänna barnhuset och då framförallt handlingar till diarium för berörda år har vid genomgång varit svåra att läsa. Detta på grund av att den som ordnat arkivet har varit för generös med limmet och helt enkelt limmat ihop handlingar så att dessa blir oläsliga. Detta påverkar min forskning genom att jag inte kommer åt vissa skrivelser skickade från de barn som var intagna efter födseln samt eventuella skrivelser från mödrar och fosterhem. Dessa handlingar hade kunnat gett ett perspektiv från individerna själva, historier berättade med deras egna ord. Ett fåtal brev har dock varit tillgängliga och kommer användas i min undersökning men inte så många som önskats. I undersökningen kommer 13 mödrars rättegångs- och förhörsprotokoll studeras, önskvärt hade varit att studera liknade handlingar för alla 26 mödrar för att få en mer heltäckande bild. Dock har inte detta varit möjligt på grund av den rådande pandemin och att dessa handlingar inte är digitaliserade.
Rösterna från individerna som visas i undersökningen baseras på de dokument som skapats av de institutioner och offentliga myndigheter som de var i kontakt med under sin livstid. De ger en inblick i individernas liv och händelser som skett under deras livstid men är dikterade efter de villkor som de officiella handlingarna skapats i. Som exempel de uppgifter som kvinnorna lämnade i förhören med polisen kan vara vinklade eller formulerade för att passa situationen.
Etiska överväganden
Av respekt och etikskäl kommer inte namn på individerna skrivas ut i uppsatsen, detta då barn och barnbarn till dessa människor fortfarande är i livet. Utifrån källhänvisningen kan
informationen nås för de som vill studera vidare. Endast två namn kommer nämnas, Erik Edvard Sjögren samt hans mor Johanna Alina Bad. Alina var min mormors farmor och Erik min mormors farbror och på grund av mitt släktskap med dessa personer har jag valt att skriva deras namn. Objektiviteten i uppsatsen kan ifrågasättas då jag är släkt med två av individerna i uppsatsen dock bör det lyftas att när min mormors far övergav henne som liten resulterade detta i att ingen kontakt med dessa individer eller andra närstående släktingar har varit möjlig.
Disposition
Dispositionen i uppsatsen kommer belysa kvinnorna och barnens liv innan, under och efter vistelsen i fängelset. Resultaten av studien kommer redovisas utifrån kvinnorna och barnens livslopp uppdelat i fyra avsnitt: kvinnornas liv innan och under fängelsevistelsen, barnens födelse i fängelset, kvinnornas liv efter frigivningen och barnens liv efter födseln. Varje fenomen som studeras kommer diskuteras generellt för att sedan exemplifieras med en eller flera individers livshändelser. Jag kommer även använda mig av tidigare forskning för att visa hur resultaten ställer sig mot samhället i stort.
Bakgrund
Innan undersökningen kommer ett avsnitt med historisk bakgrund gällande Stockholms Läns- och straffängelse, Allmänna barnhuset samt för ogifta kvinnor och utomäktenskapliga barn ges då dessa teman berör undersökningen.
Stockholms Läns- och Straffängelse
Barnens liv började på Stockholms Läns- och Straffängelse även kallat Östermalmsfängelset vars verksamhetstid var tämligen kort. Fängelset togs i bruk i december år 1898 och var endast verksamt fram till år 1924. Fängelset skulle till en början endast inhysa kvinnliga fångar men detta ändrades efterhand och även manliga fångar inhystes i de 115 cellerna.45
Cellfängelser i Sverige hade under senare delen av 1800-talet blivit standard inspirerade efter amerikanska modeller som Philadelphia och Auburn.46 Byggnaden ritades av arkitekten
Gustaf Lindgrens och skiljde sig till utseende från andra svenska fängelser då det med sitt röda tegel och torn mer liknade en medeltida borg. Vilket går att se på uppsatsens omslag.
45 Staffan Rudstedt, 'Tjuvar, skalkar och fångvården i Stockholm', I samhällets utkant : ur Stockholms sociala historia., s. 215-241, (Stockholm 1989) s. 219.
Fängelsets placering bidrog till dess korta verksamhetstid då den ökade bebyggelsen av hyreshus i området gjorde att insynen till fängelset påverkades.47 År 1912 flyttades många av
de kvinnliga fångarna till Växjöfängelset som då var landets främsta kvinnofängelse. Efter att fängelset flyttat ut år 1924 använde Riksarkivet lokalerna som depå fram tills att bygganden revs år 1968.48
Ogifta kvinnor och utomäktenskapliga barn.
Då undersökningen kommer visa att flera av barnen föddes utom äktenskapet av ogifta kvinnor behövs detta belysas innan redovisningen i undersökningen.
Historiskt sett har utomäktenskapliga barn och dess mödrar dömts hårt av samhället. Att föda ett barn utom äktenskapet sågs länge som en stor skam. Kvinnan och hennes chanser till äktenskap kunde äventyras om hon blev gravid. Sexuella förbindelser utom äktenskapet var därför länge en olaglig handling som resulterade i böter och offentlig förnedring då kvinnorna innan år 1741 även straffades med kyrkoplikt och med döden fram till år 1779 ifall båda parterna var gifta.49 För att rädda sitt rykte valde många kvinnor att ta livet av sitt
utomäktenskapliga barn. På grund av de många barnamorden infördes år 1778 på Gustav III begäran Barnamordsplakatet för att stävja morden.50 Att födas inom eller utom äktenskapet
kunde vara avgörande för vilka förutsättningar människor hade i livet. Kvinnor kunde utestängas från församlingen och den livsviktiga tillhörigheten och familjens skyddsnätet vilket kunde resultera i en djupare fattigdom och utsatthet för kvinna.51 För de
utomäktenskapliga barn kunde konsekvensen vara att de inte sågs som en del av samhället. Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt Strömberg beskriver uppväxten för ett utomäktenskapligt barn som socialt mord då barnet kunde uteslutas från släkten, inte ta del av arv och
utestängdes från utbildningar samt yrken som var tillgängliga för barn födda inom äktenskapet. Förutom hindren att skaffa sig en bättre utbildning och yrke för att förbättra tillvaron var dödligheten hos de utomäktenskapliga barnen hög.52 Barn födda av ogifta
mödrar hade en dubbelt så hög risk att avlida i unga år än barn födda inom äktenskapet år
47 Rudstedt (1989) s. 219; Stockholms läns- och straffängelse via Riksarkivet,
<https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2FSSA%2F1697&vol=n> (23/11 2020)
48 Rudstedt (1989) s. 219; Roddy Nilsson, Växjöfängelsets historia 1848-1995: institutionen, människorna och brotten under hundrafemtio år (Norrköping, 1996) s. 71-73.
49 Cronberg ( 2013) s. 121-123; Anna-Sofie Ohlander & Ulla-Britt Strömberg, Tusen svenska kvinnoår: svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid (Stockholm 1996) s. 120.
50 Holmlund (2013) s. 145-146.
51 Cronberg ( 2013) s. 121-123, 139; Per Bolin Hort, En tråkig historia: ogifta mödrar, deras barn och fattigvården i Simrishamn, 1870-1917 (Linköping, 1998) s. 38.
1910.53 Många förändringar för både det utomäktenskapliga barnet och den ensamstående
modern skedde runt sekelskiftet 1900 då flera reformer och lagar infördes för att förbättra rättigheterna för dessa grupper. Deras utsatthet skulle stävjas och deras plats i samhället lyftas fram.54 Som nämndes ovan saknade dessa barn länge arvsrätt. Helena Bergman visar i sin
avhandling att först år 1866 kunde barn i vissa fall ärva sin moder men att först år 1905 fick utomäktenskapliga barn samma rättighet till arv efter modern som barn födda inom
äktenskapet. Full arvsrätt efter fadern fick barn födda utom äktenskapet först år 1970.55
Studien nedan kommer visa att flertalet av kvinnorna som dömdes var ogifta med
utomäktenskapliga barn sedan tidigare som antingen bodde kvar i hennes föräldrahem eller var fosterbarn. År 1917 infördes familjerättslagen lagen om barn födda utom äktenskapet för att främja barnens rättigheter, i samband med detta infördes barnavårdsmän som följde barnen under uppväxten för att säkerhetsställa att deras levnadsförhållanden var lämpliga. Lagen innebar även att kvinnans rättigheter ökade då hon kunde kräva underhåll av fadern och genom detta behålla barnet hos sig istället för att utackordera barnet till fosterhem eller lämna barnet på barnhuset.56
Allmänna Barnhuset
Majoriteten av barnen i studien blev intagna på Allmänna barnhuset efter att de föddes i fängelset och utackorderades via barnhuset till fosterhem runt om i Sverige. Användandet av barnhus sträcker sig långt tillbaka. Redan år 1624 på Gustav II Adolf begäran inhystes fattiga barn i ett barn- och tukthus beläget på Riddarholmen. År 1633 skänkte Drottning Kristinas förmyndarregering en tomt på Norrmalm med syftet att bygga ett nytt barnhus. Fem år senare stod barnhuset klart och fick namnet Stora barnhuset, huset hade plats med 150 barn men upp till 350 barn inhystes i perioder.57 Livet för barnen på Stora barnhuset var inte enkelt.
Barnhuset var barnens arbetsplats och skola där pojkarna fick lära sig olika hantverksyrken och flickorna undervisades i hushållssysslor så som sömnad, ull spinning och tvättning för att
53 Bo Burström & Eva Bernhardt. “Social Differentials in the Decline of Child Mortality in Nineteenth Century
Stockholm.” The European Journal of Public Health, vol. 11:1, 2001, pp. 29–34. s. 31
54 Bergman (2003) s. 88, 118-119; Holmdahl (2000) s. 136. 55 Bergman (2003) s. 23, 64.
56 Bergman (2003) s. 19-20, 110-112.
57 Ulla Lindström, ”Med barnens väl för ögonen” i Thim, Olle (red.), I samhällets utkant: ur Stockholms sociala historia (Stockholm 1989) s. 69; Per-Johan Ödman & Mats Hayen, Främlingar i vardagen: liv och pedagogik vid Stora barnhuset i Stockholm på 1700-talet (Stockholm, 2004) s. 68; Persson, Birgit, 'Allmänna barnhuset -
en mönsterinstitution?: några inblickar i villkoren för omhändertagna barn i slutet av 1800-talet' i Ohlander Kajsa (red.) Barnhus (Stockholm 1991) S. 42-63, s. 42-43.
förbereda dem på livet utanför barnhuset.58 År 1785 bildades Stockholms Allmänna barnhus
genom att Stora barnhuset och Politiebarnhuset slogs samman. I och med denna
sammanslagning infördes nya riktlinjer och barnen skulle utackorderas till fosterhem runt om i Sverige, detta för att barnen skulle komma bort från storstaden och leva i en sundare miljö. De skulle även bidra till sin försörjning så istället för att arbeta i barnhuset fick barnen hjälpa till i jordbruket på de gårdar där de placerades.59 År 1885 flyttade barnhuset igen till
Norrtullsgatan 14. 60 Det var till dessa lokaler barnen som studeras i undersökningen anlände
efter att de föddes och utackorderades till fosterfamiljer. Barnhuset på Norrtullsgatan hade bättre standard gällande hygien och omvårdnad för att fler barn skulle överleva. Dödligheten hos barnen hade innan varit hög och överläkaren Fredrik Theodore Berg införde en rad förbättringar för att få bukt med detta.61 Mellan åren 1892-1925 skrevs 16 021 barn in på
Allmänna Barnhuset.62 Stiftelsen Allmänna barnhuset är fortfarande aktiv och arbetar med att
”…utveckla och stödja metod- och kunskapsutveckling med syfte att stärka barn och ungdomar i socialt utsatta situationer.”63
Undersökningen kommer följa kvinnorna och barnens livslopp för att fånga upp skillnader och likheter inom gruppen samt att visa gruppen i ett underifrånperspektiv utifrån de offentliga handlingar som studeras. Den tar avstamp i den dopbok som finns bevarad från Stockholms Läns- och straffängelse för åren 1895-1922.64 Resultaten kommer redovisas i
absoluta tal.
Kvinnornas liv innan och under fängelsevistelsen
Vilka förutsättningar som kvinnorna hade berodde mångt och mycket på deras uppväxt och den klass de föddes i samt om de föddes inom eller utom äktenskapet. Kartläggningen av kvinnorna baseras på den information som skrev in i dopboken vid barnens födelse. I dopboken skrevs moderns namn, hennes civilstånd och födelsedatum in samt hänvisning till hennes fångrulla. Genom att studera fångrullorna samlas kvinnans födelseort in samt vilket brott hon var dömd för och strafftiden. I fångrullan får man även uppgifter om barnet och när
58 Ödman & Hayen (1991) s. 20-23.
59 Persson (1991) s. 44-45; Lindström, (1989) s. 72; Sköld, Söderlind & Bergman (2014) s. 60-61. 60 Lindström (1989) s. 72.
61 Lindström (1989) s. 73-78. 62 Sköld (2006) s. 96.
63 Presentation av stiftelsen på Stiftelsen Allmänna barnhusets hemsida,
https://www.allmannabarnhuset.se/om-oss/> (28/10-2013)
det lämnade modern för att föras till annan omvårdnad. Ytterligare information i fångrullan är den dömdes tillhörigheter som hon hade med sig och dessa kvitteras av henne. När dessa handlingar studerades upptäcktes att en moder fått fel namn i dopboken och som bör
uppmärksammas. Moderns namn till en pojke som föddes år 1904 är felaktigt, detta bekräftas när hänvisningen till fångrullan kontrollerades. I fångrullan står ett annat namn än i dopboken men barnet är noterat på henne. För att ytterligare bekräfta att rätt kvinna studeras
kontrollerades de handlingar gällande barnet från Allmänna barnhuset, här återfinns samma namn på modern som i fångrullan. Även i en församlingsbok återfinns namnet från fångrullan tillsammans med barnet så utifrån dessa uppgifter går det att anta att namnet i dopboken är det felaktiga.65
Utifrån uppgifterna i fångrullorna övergår kartläggningen till kyrkböcker och resultatet av detta kommer redovisas nedan.
Födelseplats och civilstånd vid födelse
Första notisen om kvinnornas existens hittas i de bevarade kyrkböckerna. Genom att studera kyrkböckerna framkommer det att majoriteten av kvinnorna är födda inom äktenskapet i de lägre samhällsklasserna. Av de 26 kvinnorna föddes sju i Stockholms församlingar medans 17 föddes i församlingar runt om i Sverige. Två av kvinnorna föddes utomlands, en i Norge och en i Tyskland. Sju kvinnor föddes utomäktenskaplig av ogifta mödrar som tjänstgjorde som pigor. Flera av dem blev fosterbarn då mödrarna inte kunde försörja för döttrarna.66 Av
kvinnorna som föddes inom äktenskapet var de främst döttrar till drängar, torpare, soldater och arbetare. Fem kvinnor hade fäder som arbetade som skomakare, sjökapten,
instrumentmakare och handlare vilket kan ha gett dem bättre förutsättningar.67 Dock föddes
ingen kvinna i någon högre samhällsklass.68
65 Församlingsbok (1896-1922), Gävle Heliga Trefaldighet, HLA, AIIaa:12, s. 4450; Fångrulla (1904),
Stockholms läns- och straffängelse, SSA, D3A:67, s. 130; Dopbok (1985-1922) Stockholms läns- och straffängelse, SSA, C:2, s. 10.
66 Mantalsbok Rote 19 Skinnarviksroten (1887-1926), Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv,
SSA, DIa:31, s. 4a. Husförhörslängd (1873-1881), Lidköping Kyrkoarkiv, GLA, AI:34, s.764.
67 Vikström (2013) s. 208. 68 Appendix 1.1.
Diagram 1. Mödrarnas födelseplats respektive civilstånd vid födelse. Absoluta tal.
Källa: Appendix 1.1
Då gruppen av kvinnor som studeras med vissa undantag föddes inom lägre samhällsklasser medförde dessa vissa förutsättningar utifrån den samtid de levde i. Vikström som studerat unga brottslingar i Sundsvall under 1800-talet visar att individerna som föddes av fäder i lägre samhällsklasser var överrepresenterade i brottsstatistiken.69 Den status kvinnor fick när de
föddes kunde vara angörande för hennes väg i livet. Hon var sällan sin egen person i de offentliga sammanhangen utan någons dotter eller hustru och titulerades därefter.70 Faderns
yrke följde sedan med henne då hon titulerades som till exempel torpardottern, arbetardottern eller sjökaptensdottern i kyrkböckerna. Först när kvinnan tog tjänst kunde hon tituleras med sin eget efternamn och yrke vilket återfinns i kyrkböckerna.71
Kvinnorna i domstolshandlingarna
Via kyrkböckerna återfinns uppgifterna om kvinnans start i livet och kombinerat med rättegångshandlingarna kan en närmare bild över kvinnornas omständigheter ges. I
rättegångshandlingarna finns förutom utslaget av domen även rapporten från förhöret med polisen, vittnesutsagor och utdrag från kriminalregistret om kvinnan var dömd sedan tidigare. I ett fall hittades även ett läkarutlåtande. Denna typ av handlingar ger oss möjligheten att ge
69 Vikström (2013) s. 208.
70 Ohlander & Strömberg (2008) s. 70-73. 71 Appendix 1.2 4 14 1 3 3 1 Född inom Stockholm Född utanför Stockholm Född utomlands Utomäktenskaplig Inomäktenskaplig
individerna i undersökningen historien berättad med deras röster dock bör det tilläggas att deras utsagor i handlingarn inte ger oss hela sanningen eller visar hur de var som person.
Genom att studera fångrullorna för alla 26 kvinnor samt de 13 rättegångshandlingarna kan en bild över vilken typ av brott de begick samt visa omständigheterna bakom till varför kvinnorna valde att begå brott. Brotten som 25 av kvinnorna dömdes för var stöld som i vissa fall kombinerats med förfalskning eller bedrägeri, samlingsnamnet för denna typ av brott var tillgreppsbrott som kommer diskuteras vidare nedan. Endast en kvinna dömdes för ett annat brott och det var barnamord.72
Diagram 2. Typ av brott som kvinnorna dömdes för samt om hon varit dömd tidigare. Absoluta tal.
Källa: Appendix 1.3
Av de 13 rättegångshandlingar är den folder för kvinnan som begår barnamord mest
omfattande. I den går det att följa henne från att hon föds år 1884 tills hon benådas år 1912. Även mordvapnet, ett strumpeband, finns bevarat bland dokumenten. Samt en karta över mordplatsen på Södra Sopstationen.73
72 Appendix 1.3.
73 Utslagshandlingar i besvärs- och ansökningsmål (1913), Nedre justitierevisionen. Högsta Domstolen,
Riksarkivet (RA), E2A:14354, februari 13, nr 77.
13 1 12 0 Tillgreppsbrott Barnamord
Bild 2. Karta över brottsplats.
Källa: Utslagshandlingar i besvärs- och ansökningsmål (1913), Nedre justitierevisionen. Högsta Domstolen, Riksarkivet (RA), E2A:14354, februari 13, nr 77.
Omständigheter bakom brotten
Vilka omständigheter som kan ha lett till att kvinnorna genomförde brotten fångas upp i de rättegångshandlingar samt i kyrkböcker som visar kvinnornas förflyttningar i landet. I de studerade rättegångshandlingarna framkommer det att kvinnorna stannade i föräldrahemmet tills de var ungefär 15 år för att sedan bege sig från föräldrahemmet för att söka anställning. Som vistas var endast sju kvinnor födda i Stockholm och övriga inflyttade. Varför kvinnorna lämnade föräldrahemmet vid unga år kan förklaras med att det var svårt att försörja en hel familj och barnen behövde därför skaffa sig tjänst från 15 år ålder för att försörja sig själva.74
Att deras väg ledde till Stockholm kan ha varit för att möjligheterna till anställning var större än på landsbygden.75 Runt sekelskiftet 1900 fanns även möjligheter att förbättra sin situation
både socialt och ekonomiskt genom att ta anställning i en fin familj vilket Ohlander och Strömberg beskriver då de studerat kvinnors plats och utveckling i Sverige under 1000 år.76
Enligt rättegångshandlingarna fick kvinnorna främst anställning som springflicka, piga, handelsbiträde, sömmerska eller tjänsteflicka. Dessa yrken var lågavlönade som inte gav
74 Taussi Sjöberg (1986) s. 47; Sköld (2006) s. 40. 75 Sköld (2006) s. 48-50; appendix 1.6.
mycket över efter att uppehälle och förnödenheter hade betalats.77 För att sätta detta i kontext
kan en kvinnas anställningar och brott visas. Hon lämnade föräldrahemmet vid 14 årsålder efter att ha avslutat folkskoleutbildningen och tog anställning som porslinsarbetare på
Rörstrands porslinsfabrik. Hon återvände sedan kort tillbaka till föräldrahemmet i Uppsala för att sedan bege sig tillbaka till Stockholm och tog då anställning på C Nissens karamellfabrik. Här stannade hon ett kort tag innan hon tog tjänst hos en familj och senare på ett kafé. Från familjen samt kaféet stal hon pengar som hon blivit betrodd med för att betala räkningar. Hon stal även från en portmonnä som förvarades i en olåst lägenhet. Kvinnan uppger i förhöret med polisen att hon använde pengarna till sitt uppehälle samt till nöjen.78
Alla kvinnor var dock inte pigor eller tjänarinnor. Ett yrke som skiljer sig från de andra återfinns hos kvinnan som i augusti år 1901 föder en son, hennes yrkestitel var sjukgymnast. Hennes rättegångshandlingar har inte återfunnits dock hittades notiser i dagstidningar gällande henne. Enligt artiklar i Stockholmstidningen den 7 maj 1901 samt Blekinge Läns Tidning den 11 maj 1901 stal kvinnan varor i butiker, detta trots att hon hade det bra ställt med 400 kr i kontanter. I artiklarna kan man läsa att hon var utbildad sjuksköterska som bedrev sjukgymnastik och massage samt var i startgroparna av att öppna ett vilo- och
konvalescenthem i en lägenhet på Svartsjölandet. Stockholmstidningen spekulerar om detta är ett nytt fall av ”tjufsjuka” som enligt tidningen var ofta förekommande men saknade
förklaring till varför en rik kvinna hade begär att stjäla. Blekinge Läns Tidning beskriver att kvinnan var mycket ångerfull och inte visste varför hon stal.79
I en annan kvinnas förhörsprotokoll kan man läsa att hon stal från en man som betalat henne för samlag. Hon hade arbetat som sömmerska och som uppasserska men sedan börjat prostituera sig. Hon döms för stöld men någon påföljd för prostitutionen gjordes inte, detta trots att både hon och mannen i förhör erkänner det betalda samlaget. Vad pengarna användes till uppgavs inte i förhöret men det framkom att hon tidigare varit dömd för fylleri och
misshandel. Brottet begås i augusti år 1903 och kvinnan döms i början av september år, hennes som föds i slutet av samma månad vilket tyder på att hon var i slutet av sin graviditet när brottet begicks.80 Ytterligare en kvinna vars son föddes år 1907 var enligt
signalementfotot från kriminalpolisen prostituerad.81 Dock kan ingen mer information hittas
77 Jakobsson & Jakobsson (1990) s. 57.
78 Protokoll i brottsmål (1908), Avdelning 6, Stockholms Rådhusrätt, SSA, A1:204, nr 124.
79 ”Tjufsjuka” eller hvad?, Blekinge Läns Tidning, 11/5 1901; ’Tjufsjuka’ eller hvad?, Stockholmstidningen, 7/5
1901.
80 Protokoll i brottsmål, avdelning 6, Stockholms rådhusrätt, (SSA), A1:178, nr. 363. 81 Fotografier, huvudserie, Överståthållarämbetet för polisärenden 3 , SSA, FXIA:10-11
gällande detta då hennes rättegångshandlingar inte gått att finna men utifrån fångrullan döms hon för 2:resan stöld.82 Att kvinnorna inte dömdes för prostitution berodde på att detta blev
olagligt först år 1918, för tiden som studeras så övervakades och kontrollerades endast kvinnorna som sålde sig själva av polisen för att undvika att könssjukdomar spreds.83
En av kvinnorna sticker ut från de övriga då hon skyllde på hon blev desperat efter sprithaltiga drycker under sina graviditeter och därför stal. I rättegångsprotokollet kan man läsa att hon föredrar öl men köper även en flaska konjak för stöldgodset. Hennes påstående att hon på grund av havandeskapen ger henne sug efter sprit och att det var orsakerna till hennes stölder avvisa av både ett läkarutlåtande samt polisen som konstaterar att hon utför brott även när hon inte var havande.84 Rättegångsprotokollen visar dock att de flesta kvinnorna stal
kläder eller lösöre som de sedan sålde eller pantsatte för att försörja sig.85
Varför majoriteten av kvinnornas brott var stöld förklarar Taussi Sjöberg i sin
avhandling då hon visar att tillgreppsbrott som innefattade snatteri, stöld, inbrott eller häleri ökade i och med industrialiseringen då en normförändring över respekten för någon annans ägodel sjönk. Tidigare hade var mans egendom setts som livsviktig och att stjäla var ett allvarligt brott då det äventyrade den bestulnas överlevnad. Efter tre stölder dömdes man därför till döden vilket visar hur allvarlig brottet ansågs vara. Dödstraff för stöld avskaffades i och med 1864 års strafflag för att sedan avskaffas helt i fredstid år 1921.86 Lotta Vikström
förklara varför kvinnor var mer benägna att begå det Vikström beskriver som nödbrott när hon studerat unga människor som döms för brott i Sundsvall under 1800-talet. Vikström menar att de inflyttade kvinnorna saknade möjligheten att be familjen om hjälp om de saknade medel för att försörja sig och då istället stal för att klara dagen.87
Barn sedan tidigare
Omständigheterna kring varför kvinnorna begick brott kunde även vara att de sedan tidigare hade barn och behövde medel för att betala uppehälle för dessa. 14 kvinnor hade redan fött ett eller flera barn innan de fängslades mellan år 1899-1910.
82 Fångrulla (1907), Stockholms läns- och straffängelse, SSA, D3B:2, nr. 15.
83 Prostitutionen och Lösdrifvarlagen. Professor J. E. Johanssons reservation till Reglementeringskommitténs
betänkande rörande lösdrifvarlagens tillämpning på de s.k. helyrkesprostituerade, Stockholmskällan <https://stockholmskallan.stockholm.se/post/18851> (18/12 2020)
84 Protokoll i brottsmål (1906) Avdelning 5, Stockholms rådhusrätt, SSA, A1:181, nr. 150. 85 Appendix 1.6.
86 Marja Taussi Sjöberg, Brott och straff i Västernorrland 1861-1890 (Umeå 1981) s. 70-71; Henrik Nilsson, Svenska Grymheter (Falun 2007) s. 127, 161, 163.
Diagram 3. Hur många av kvinnorna hade barn sedan tidigare? Absoluta tal.
Källa: Appendix 1.4
Utifrån de rättegångshandlingar samt fångrullor som berör kvinnorna har det inte gått att finna om något av barnen levde med sin moder för tiden vid brottet. Dock har det gått att finna att flera av barnen var utackorderade som fosterbarn privat eller lämnade till barnhus. I ett fåtal fall bodde barnen som fosterbarn hos moderns släktingar.88 Hela lönen som kvinnan tjänade
kunde gå till utackorderingsavgiften hos fosterhemmen. En moder berättar i förhöret med polisen att fostermoderns avgift var 15 kr i månaden men att hon endast tjänade 14 kr och därför stal för att kunna betala fostermodern. Samma kvinna blir dömd för ytterligare en stöld då hon stjäl igen för att ersätta målsägande för den första stölden.89 En mer tragisk
konsekvens av att inte kunna betala fostermodern går att läsa i handlingarna gällande kvinnan som döms för barnamord. Kvinnan som dömdes år 1908 för mordet på sin 8 månaders dotter uppgav i förhör att orsaken till hennes brott var desperation då hon inte kunde försörja för dottern. Flickan som var kvinnans tredje utomäktenskapliga barn var utackorderad hos en fostermoder i Tumba. Hennes två äldre barn var bosatta hos hennes föräldrar i Garpenberg och kvinnan hade inte vågat berätta för föräldrarna att hon hade fått ytterligare ett
utomäktenskapligt barn. När kvinnan förlorade sin anställning på grund av sjukdom och inte längre hade medel att betala för dotterns omvårdnad i fosterhemmet hade hon tvingats hämta dottern. Hon försökte få hjälp av en moster som var bosatt på Södermalm i Stockholm men blev avvisad. Hon hade tidigare även försökt att söka hjälp hos prästen Johan Hedberg när
88 Appendix 1.5, 1.6.
89 Protokoll i brottsmål (1900), avdelning 4, Stockholms rådhusrätt, SSA, A1A:158, nr 121. 12
14
Barn innan brottet
